Copyright 2010 Familjeforum 1. Annan kognitiv grunddisposition

Transkript

1 Annan kognitiv grunddisposition Familjeforum Lund och Stockholm Hemsida: e-post: ilj f OH: Annorlunda grunddisposition/sätt att sortera, filtrera och bearbeta intryck - svårigheter tar sig olika praktiska uttryck ger olika diagnoser Hjärnans sätt att hantera informationsflödet Förenklad skiss! Sekreteraren B Syn C S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) S Hörsel Känsel Tankar Impulser Luria/Edby/Hedevåg Organisation Tidsuppfattning i Vakenhetsgrad Impulsstyrning Koncentration Reglering Prioritering Fokusera Planering Arbetsminne Uppmärksamhet Bibliotekarien Begränsad föreställningsförmåga Känna igen Tolka Likheter Generalisering Koda/analysera Helheter - detaljer Föreställningsförmåga Sammanhang Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Kompenserar med visuell föreställningsförmåga. Mycket skickliga på att kopiera med ögat Språkligt sammanhang (Peter Vermeulen) 1

2 Chefen Slutsatser Aktivt tänkande Logik Förståelse 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från sekreteraren och bibliotekarien Planering Utvärdera IQ Aktiva beslut Analys Organisera 2. För många med Npf måste chefen kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner Större risk för stressad och utbränd chef Samma sak med andra ord Brister eller begränsningar gällande betydelsefulla kognitiva färdigheter som inkluderar komponenter som flexibilitet, frustrationstolerans, problemlösning - eller stora svårigheter med att använda dessa färdigheter när det behövs. Det handlar om bristande kognitiva färdigheter och bristande kompasser att orientera bland sina kognitiva kartor: Inlärningssvårighet! Ross Greene - Treating Explosive kids Ross Greene - Treating Explosive kids Perspektivskifte Ett anpassat arbetssätt Från: Han/hon kan om han/hon vill Till: Han/hon vill om han/hon kan Förhållningsstrategier Kartläggning av styrkor och svårigheter Samtalsverktyg och samtalshjälpmedel Realistiska krav och förväntningar Hjälpmedel - Verktyg för stressreducering 2

3 I samtal flytta fokus från Förhållningsstrategier Varför? På visuella - konkreta arenan stärks den visuella föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga På visuella - konkreta arenan dras tempo ner och bättre förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och processa information ges Lättare dela varandras bilder Hjälp till att strukturera tankar och åsikter Arbeta mycket med positiv förstärkning Feedback på beteende inte på person Vad upplevs som feedback? - individuell matchning Stegvisa uppmaningar instruktioner Förberedande kommentarer Rak och tydlig kommunikation Fråga när vi frågar påstå när vi påstår Samtal med barn och ungdomar Många av de barn och ungdomar vi möter har bristande kommunikativa förmågor och samspelssvårigheter och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste vi anpassa vårt sätt att prata med individen och skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Samtal med barn och ungdomar Samtalsverktyg Plats och form för samtal Hjälpmedel l i samtal Hur gör vi detta? Samtalsverktyg Tydliga och strukturerade i vår kommunikation Tydliga om vi om vi frågar eller påstår när vi talar Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, Uppfattar jag dig rätt när jag tror att det är så här du menar? ) Val av ord och hur vi inleder meningar har stor betydelse Ge tid till personen att svara Stanna upp i samtal sammanfatta, skriva ner punkter Lyhördhet för om ork energi inte finns eller håller på att ta slut Plats och form för samtal Dataprat I denna samtalsform används bara det skrivna ordet och eventuellt bilder på de som samtalar. Efter man har börjat får man inte tala alls utan bara turas om att använda tangentbordet. En rubrik sätts för innehållet och sedan skriver man frågor, svar och synpunkter tills ämnet är uttömt. Ställ gärna öppna frågor och försök förstå hur Din samtalspartner resonerar. På detta sätt kan man förklara, diskutera och hämta information om olika ämnen. Eftersom man inte använder det talade språket alls kan denna form bli ett mer konkret och en mer direkt form att uttrycka sig. 3

4 Plats och form för samtal Skrivsamtal Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika handlingsmöjligheter. Plats och form för samtal Chatt Visuellt tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid Visuellt mindre utsvävningar, mer direkt på tema Visuellt slippa fokusera på kroppsspråk p Visuellt vinner tid i formuleringar skriva först (tänka först), skicka sen (säga sen) Kan göras på bekväm plats Lättare att få till samtal En samtalsteknik som många unga idag bemästrar blir den kompetenta i språket. Hjälpmedel i samtal Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Enkätformulär Skalfrågor Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda i samtal eftersom vi genom att kartlägga med skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord som bra dåligt, viktigt oviktigt, mycket lite, roligt tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och ungdomar också är vana med. Mycket mäts med skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på många olika sätt och ger oss också därmed bra möjligheter att anpassa form efter varje elev. Exempel - skalfrågor Jag blir störd när andra pratar när jag jobbar (ringa in ett alternativ) Inte alls lite Så där mycket väldigt mycket mycket Exempel - skalfrågor Så här mår jag efter raster: Hur kul är min praktik på en skala från 1 10?

5 Plus och minus listor Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. Detta kan gälla boende, skola, arbete, fritid eller de personer vi umgås med. För att hitta en bättre balans mellan det positiva och det negativa kan man pröva att göra en plus och minuslista. Exempel plus och minuslista Sätt + o - efter de maträtter som finns här: + = god mat o = mat som är ok - = mat som du inte gillar Fiskgratäng Spagetti och köttfärs Köttbullar och potatis Potatissoppa Kycklingklubbor Annat: Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att personalen hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För en del av de personer vi möter så är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Exempel Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis: Ringa in ord som passar dig: Skamsen Glad Nervös Rasande Skyldig Panikslagen Positiv Ångerfull Osäker Vansinnig Frustrerad Nöjd Förödmjukad Orolig Tokig Modig Upprymd Trött Ensam Ledsen Säker Arg Fler ord:.... Exempel Kartläggning med barn och ungdomar Alla är bra på olika saker Här är några saker Vilka stämmer för dig? Matte Rast Gympa Engelska Leka Dator Skriva Rita Bygga lego Sjunga Springa Simma Kunna flaggor Vara en bra kompis Hitta på kul saker att göra Annat?... Kartläggningsmaterial Vardagsstöd Ett arbetsmaterial för att tillsammans med person kartlägga styrkor och svårigheter i vardagen och kartlägga individuellt lämpliga strategier och hjälpmedel. För mer information : anna.sjolund@hotmail.com Kunskap Kartläggning Kvalité Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv För mer information: kenth.hedevag@telia.com Individuell profil: Datorbaserad metod för att kartlägga styrkor och svårigheter hos individer För mer information: nakkve.balldin@familjeforum.com 5

6 Individuell handledarfunktion Handledare i att öka känsla av sammanhang Inre känsla av sammanhang självbild, tankar m.m. Yttre känsla av sammanhang omgivning; g; vardag Tydliggöra detaljer bidra till att skapa helheter Tillgänglighet Hjälpmedel i vardag Inre och Yttre känsla av sammanhang Individuell krav och förväntningskurva Ojämn färdighetskurva innebär ojämna hanteringsförmågor! Måste kartlägga dessa färdigheter så vi kan göra en individuell id kravkurvak Detta är skillnaden mellan anpassad kravmetodik och kragmetodik Vad menar vi med rättvisa? Hjälpmedel: Att öka känsla av sammanhang Visuella hjälpmedel - Tydligörande Fysisk miljö Dagschema Veckoschema Avtal kontrakt Checklistor Förutsägbarhet Personer Rutiner För att skapa förtroende till använda hjälpmedel Starka reaktioner (utbrott sammanbrott) En del av de personer vi möter reagerar mycket starkt vid ilska och frustration. Reaktionerna kan leda till negativa konsekvenser för individen. En viktig del av arbetet kan därför vara att kartlägga vad som gör personen frustrerad och hur personen reagerar i frustration. 6

7 Stressburken En konkret förklaringsmodell för att lättare se sambandet mellan stress och reaktioner Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Som en grund för en energiinventering där man identifierar vad som fyller på och vad som minskar innehållet i burken Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? En modell som kan vara ett stöd för reflektion Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig till en reaktion Tics Kränkningar Höga ljud -person Tjat Kontroll Oro Stress Tillsägelser Samspel Konflikter Krav Tvång Mat Sömn Ventil Kognitiv Affektiv Training Kat Kitt KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka kommunikationsförmågan. KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen kring känslor. Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och respons. Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och kroppsuppfattning. Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar, känslor och beteende. Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även med personer med olika kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. och Dessa barn uppvisar ofta en förvånansvärd känslighet för lärarens personlighet det går att undervisa och vägleda dem. Men det krävs äkta förståelse, tillgivenhet och vänlighet och inte minst humor. Lärarens underliggande emotionella attityd påverkar oavsiktligt eller omedvetet barnets humör och beteende. Naturligtvis kräver bemötandet och vägledningen av dessa barn såväl gedigna kunskaper om deras egenheter som äkta pedagogisk talang och erfarenhet. Det räcker sålunda inte med en effektiv undervisning. Hans Asperger 1944 Lite litteraturtips. Mail: nakkve.balldin@familjeforum.com Artiklar/kompendier Vermeulen, Greene, Visualiserade samtal Kommande föreläsningar Om Aspergers syndrom Tony Attwood (Natur och Kultur) Om ADHD Tore Duvner (Liber) Flickor m ADHD Quinn (Studentlitteratur) ADHD hos barn och vuxna Socialstyrelsen Barn med koncentrationssvårigheter Björn Kadesjö (Liber) Råd till föräldrar ADHD Agneta Hellström (Lilly) Så funkar det! ADHD Hellström/Carlsson-Kendall (Lilly) Att undervisa barn med ADHD Agneta Hellström (Lilly) Lekfulla metoder allvarligt funktionshinder Erik Wirkberg Litteratur: 7

8 Lite mer litteraturtips. Den översvämmade hjärnan Torkel Klingberg (Natur och Kultur) Strider i Hjärnåldern Vanna Beckman (Pavus förlag) Explosiva Barn Ross Greene (Cura) Treating Explosive Kids Ross Greene En väg till fängelset Vanna Beckman (Cura) Från brott till genombrott Martin Lardén Motiverande samtal Rollnick o Miller Är jag normal, mamma? Att se, förstå och möta en flicka med ADD, Malene Larssen Varför jag känner som du känner Joachim Bauer (Natur och Kultur) Nycklarna på bordet Susanne Beijerot (Cura) Vild källa Vanna Beckman (Cura) Sociala berättelser och Seriesamtal (Riksföreningen Autism Vardagsstöd Anna Sjölund (Pedagogiskt Perspektiv Filmer: Asperger syndrom inifrån - Att organisera vardagen om ADHD - Efter diagnos Om ADHD - Några intressanta länkar The Collaborative problem solving approach Ross Greene - Repulse Cogmed Incredible Years - och l Kat Kitt - och Litteratur: 8