Hur förebygga problematisk skolfrånvaro?

Transkript

1 Hur förebygga problematisk skolfrånvaro? systematiskt arbete för att främja skolnärvaro, förhindra långvarig frånvaro samt få elever tillbaka

2 All problematisk skolfrånvaro och hemmasittande elever - En utmaning som kräver samverkan!

3 VEM ÄR JAG?

4 SKIFO exempel på fungerande samverkan Familjebehandlare Behandlare/Pedagog Socialpedagog + Specialpedagog

5 Roller i SKIFO Familjebehandlare - Föräldrarnas röst inför Skola och Samhälle. Socialpedagog - Ungdomens röst inför Livet där Skolan har stor plats nu. Behandlare/Pedagog - Ungdomens röst inför Utbildning. Specialpedagog Kompetens som smider med Skolans järn.

6 Statistik SKIFO Jan 2016 Mars ärenden 28 fungerande skolgång Nästan alla utgår från problematisk skolfrånvaro

7 UTANFÖRSKAP KOSTAR Varje årskull med utanförskap kostar miljarder kronor Enligt regeringens utredare som hänvisar till Prestationsprinsen är 50 till 70 tusen elever hemma Kommun hotades med vite för en elev kr

8 UTANFÖRSKAP KOSTAR SKIFO BESTÅR AV 3 PERSONER Vi kostar 2.1 miljoner på 12 månader

9 UTANFÖRSKAP KOSTAR 1 ELEV kostar 2.1 miljoner På HVB-hem i 13 månader

10 HEMMASITTANDE ELEVER elever hemma idag enligt skolverket, siffran kan vara mycket högre. Malin Gren Landell-Prestationsprinsen:

11 UNGDOMAR SOM SKOLKAR bryr sig inte lektioner spelar ingen roll förstår inte varför ofta droger av något slag

12 HEMMASITTANDE ELEVER vill gärna gå i skolan vill gärna klara livet vill samarbeta om det låter sig göras

13 Varför blir man hemma idag, så var det inte förr? Vad betyder skolan för livet?

14 SÅ HÄR VAR DET FÖRR Böcker = bildning Det var mer självklart att man går till skolan Skolan central social mötesplats.

15 SÅ HÄR ÄR DET IDAG Internet, sociala medier, filmserier Lätt att bekräfta sig via medier idag Jämnåriganknytning Datorspel Skolan tappat sin roll som enda sociala mötesplats

16 VILKA LIGGER I RISKZONEN? De som avviker från lektioner lite eller mer De som har ett normbrytande beteende De som inte vill. Skolan passar inte alla..

17 VAD ÄR TRAUMA? DET ÄR NÄR HJÄRNAN FORTSÄTTER MED HÄNDELSEN VAD BETYDER DIAGNOS FÖR LIVET? VAD BETYDER DET FÖR PEDAGOGEN?

18 Sammanfattning - hemmasittande elever - Vill klara sin utbildning om det går - Vill samarbeta om det låter sig göras. - En eller flera svårigheter, inte sällan en kombination % frånvaro anledning till hög oro Rolf Agaton,

19 FÖREBYGGANDE SKOLAN Samarbete mellan lärare Sv genom SO Hur ställer vi öppna frågor till elever som vi misstänker bär på oro? Är vi stressade?

20 FÖREBYGGANDE SKOLAN Har pedagogiska eller skolsociala utredningar gjorts, och i vilken omfattning har lärararbetslagen tagit del av detta tagit det till sig? Fick de tid till det? Har de fått handledning och verktyg för att känna sig inspirerade att ta itu med detta? Handledning, förståelse och kunskap i detta gagnar ALLA elever!

21 FÖREBYGGANDE SKOLAN Handledning/fortbildning i arbetslagen ihop med någon från EHT är en bra investering! Glada, lugna och fokuserade pedagoger som tänker ihop är det bästa en skolungdom kan önska! Pedagogerna är experter! De känner eleverna och kan upptäcka tidigt.

22 FÖREBYGGANDE SKOLAN Lyssna till de pedagoger som uppsnappar tidigt. Använd de som har bra anknytning till ungdomen! Extra mentorskap ett uppdrag som får kosta! Kan man organisera annorlunda? Assistent alltid resurs för eleven men också i ett gruppsammanhang

23 FÖREBYGGANDE SKOLAN De pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp (SU) ska ha den högsta kompetensen. Då tjänar kommunen mycket pengar! När den psykiska ohälsan är finns och ökar, då ökar också behovet av ett mindre sammanhang och lokaler. SPSM har gratis utbildning på nätet! Studiepaket NPF!

24 DILEMMAN - FÖRÄLDRAR Föräldrarna har olika inställning Normalitetsångest i hela familjen och i skolan Ingen eller dålig föräldraförmåga Föräldrar som har en annan agenda NPF Missbruk eller psykisk ohälsa

25 Vad tänker ni om vem som har bäst Kontakt med ungdom och föräldrar? Hur? Checklista vid ökande frånvaro! Vilken/vilka lärare? Hur sanktioneras det av ledningen på skolan så att ingen blir ensam i uppdraget? Smsar man ungdom? Hur hör man av sig och jobbar ihop med förälder? Ansök fam. behandlare Soc. som har kontakt med skolan! Skickar man hem uppgifter och ger feedback? Hur blir det en lärprocess även om ungdomen är hemma? ALLT SKA SKE MED KONTINUITET! HUR? LÄRPROCESSEN SKA FORTSÄTTA OAVSETT HUR!

26 SYSTEMATISKT ARBETE PÅ SKOLAN Tät kontakt mentor/personal och EHT EHM Pedagogisk, skolsocial och/eller skolpsykologisk utredning Skolfrånvaro, rutiner, också när tiden gått, vem följer upp, rutiner funktion/person Rutiner för uppföljning rektor/eht/socialtjänst Hur följs korridoren upp? Rolf Agaton,

27 HUR SKER GOD SAMVERKAN? 1. Utgå ifrån din position och tänk utifrån ungdomens bästa. 2. Ha förståelse och respekt för andra parters ramverk och utgångspunkt. 3. Var nyfiken på hur era olika positioner kan vara hjälpsamma; utifrån att de är olika.

28 Samverkan mellan BUP/Socialtjänst/skola Har man inte förståelsen för den andres position så kan det bli pajkastning, dvs man tycker att den ena eller andra parten borde ta mer ansvar och ta mer av beslut och handlande. Ingen ska ha skuld, alla ska ha ansvar. Vem arbetar med ungdomens utmaningar och ansvar?

29 Samverkan mellan BUP/Socialtjänst/skola När kan BUP göra en utredning och vad står det för i sammanhanget samverkan? Hur samverkar vi kring vård/mående när kunskapskraven från skolan trycker på? Hur samverkar skolan med Socialtjänst och BUP när föräldrar är med på tåget men förmåga brister?

30 FRAMGÅNGSFAKTORER Genuin samverkan Skola/Socialtjänst Utgå och stötta utifrån eleven ett utvecklingsarbete i kommunen Ett oändligt tålamod är utgångspunkten då går det som snabbast Låt idéer om framtiden mogna fram det tar tid

31 Hur gör vi för att få tillbaka elever som valt att vara hemma? Hur kan vi tänka i skolan för att få eleverna att separera sociala relationer från vikten av utbildning ihop med andra?

32 Behandlaren/Pedagogens roll i SKIFO (Kan skolan göra det också?) Det handlar om din rätt till grundskoleutbildning och inte om att gå i skolan, (eller gå till samma skolbyggnad som förut ) Din grundskoleutbildning handlar om att ge dig en plattform som skapar frihet och möjligheter att välja hur du vill skapa ett självständigt liv. Pedagogen behöver verktyg för att väva samman tanken om utbildning ihop med andra till elevens sociala sammanhang. Frågor om framtiden ska tas upp över tid, idéer måste få mogna fram. Besöka SYV

33 LÄRANDEPROCESSEN Vad är det egentligen som händer när lärandeprocessen blir störd, och hur kan man tänka? Hur ser det ut i verkligheten? Några exempel.

34 SYSTEMISKA TEORIER Verktyg för att kommunicera förståelse för ett större sammanhang.

35 I SKOLAN: 1a ordningens cybernetik - envägskommunikation

36 I SKOLAN: 2a ordningens cybernetik Hur tänker andra om mig?

37 I SKOLAN: 3e ordningens cybernetik Hur kommunicerar andra kring mig?

38 Det spelar ingen roll hur många vuxna som arbetar hårt i vardagen och går på dyra möten om ingen får ungdomen att Våga Vilja Välja utbildning ihop med andra.

39 DILEMMAN ELEVER Specifika luckor i att lyssna/höra Vilka valsituationer kan uppstå för eleven? Vad håller ungdomen i huvudet som vi inte vet?

40 DILEMMAN - ELEVER Anknytning är viktig. Ofta handlar det inte om en uppmärksamhetsstörning utan brist på anknytning till lärare En kombination av svårigheter i skolan och det sociala samspelet

41 Pedagogens viktiga roll: -Vem kan utmana med tanken om lärande och utbildning ihop med andra?

42 Tack för att ni lyssnat! framtidsbyggare.nu

43 UTIFRÅN FÖRELÄSNINGEN Sitt gärna i de team ni arbetar: Vilket förändringsarbete/vilka förändringar skulle Du vilja se på Din arbetsplats på kort sikt? På lång sikt?

44 Sitt med någon Du inte känner och som har en annan profession/position och intervjua personen (anteckna!): Utifrån Din position: hur ser Du att samverkan skulle kunna förbättras? Utifrån Din och andras positioner som Du samverkar med; hur kan organisation, rutiner och samverkan utvecklas till det bättre?