Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:"

Transkript

1

2 Sklverkets bedömning är att vi idag har strt behv av: Fler lärare med kmpetens i svenska sm andraspråk. Fler mdersmålslärare ch studiehandledare på mdersmål. Fler vuxna i sklan med mdersmålskmpetens. Kmpetensutveckling för alla lärare i språkutvecklande arbete i alla ämnen. Digitala fjärrlösningar för att säkerställa tillgången till mdersmålsundervisning ch studiehandledning på mdersmålet i hela landet.

3 För att stärka undervisning betnar Sklverket : Att läraren skapar ett dialgklimat (dialgteri) Att läraren skapar trygghet ch ser varje elev (elev i centrum) Att läraren uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever (klassrumsklimat) Att läraren använder frmativ bedömning (BFL i undervisning) BFL är brn mellan det sm är utlärt (lärare) ch inlärt (elev) Anders Hlmgren

4 Återkpplingsresurser till elevens lärande Klassrum Hemmet Elevers lärande Lärare Kamrat

5 Återkppling Feedback is infrmatin abut the gap between the actual level and the reference level f a system parameter which is used t alter the gap in sme way. (Wiliam 2009:19) Återkppling är infrmatin m gapet mellan den faktiska nivån ch referensnivån hs en systemparameter sm används för att ändra gapet på någt sätt. Det är infrmatin sm talar m varför någt är bra eller mindre bra, ch vilka delar sm måste förbättras. Återkppling måste ges med förklarande kmmentarer, inte i en enda siffra eller bkstav, ch inte heller till en persn, utan ges till ett arbete. Det viktigaste är att få kmma vidare inte bara få diagns, att gå hem från sjukhuset utan behandling ch tr att du blev frisk. (Anders Hlmgren: 2014)

6 Frmativ återkppling Den återkppling sm eleverna får från lärare ch klasskamrater för att förbättra sig i lärprcessen, sm förklarar var eleverna befinner sig ch vart de ska ch hur ska de närma sig målet. Frmativ feedback är inte fullständig förrän eleverna har prducerat ett mtsvarande arbete där frågrna har tagits upp ch åtgärdats, dvs fram till sant lärande har ägt rum ch har visat sig ha ägt rum. Bara den eleven sm är aktiv i sitt lärande lär sig.

7 Återkppling i prcessen GPS-mdellen Mål Psitin Strategi En förutsättning för att kunna ge elever gd återkppling är: Att de vet vart de ska, vad målet är. Att de förstår hur de ska kmma fram till sina svar. Att de är medvetna m hur de arbetat med ch bearbetat uppgifterna. Återkppling måste svara på de tre frågrna: 1. Vart är jag på väg (vad är målet)? 2. Var befinner jag mig i förhållande till målet? 3. Hur ska jag närma mig målet?

8 Olika vägar till målet Exit-lappar: (Vad lärde jag mig idag? 10 rd) Trafikljusmetden: (Grönt, Gult ch Rött krt) Tum-tekniken Plcka namn på eleverna: (Slumpen får bestämma, t.ex Decide Nw) Prv i grupp: (Eleverna samlar de bästa svaren i gruppen) Prcesskrivning: (Kntinuerlig respns under skrivandet) Tw stars and a wish: (Kamratrespns) Matriser

9 Teretisk mdell Återkppling till eleverna på lika nivåer: A. Återkppling på uppgiftsnivå B. Återkppling på prcessnivå C. Återkppling på metakgnitiv nivå D. Återkppling på persnlig nivå Hattie ch Timperley (2007)

10 På Uppgiftsnivå: Riktar sig mt fakta- ch begreppskunskaper, minneskunskaper Begränsad till uppgiften Mest effektiv när lärare uppmärksammar eleven på felaktiga tlkningar Mer effektiv när eleven får möjlighet att göra m uppgiften/prvet. På Prcessnivå: Riktar sig mt prcess- eller färdighetskunskaper Gäller förmågr sm kan användas i flera uppgifter, exempelvis att lära eleven att prducera texter med lika syften, ch att vara källkritisk. Mer effektiv ch djupare än återkppling på uppgiftsnivå

11 På Metakgnitiv nivå: Riktar sig mt strategier för lärande Lära eleverna hur de bedömer sina egna prestatiner ch hur de utnyttjar återkppling exempelvis Hjälper eleven att ta ansvar för sin lärande Har mycket psitiv inverkan på lärande På Persnlig nivå: Riktar sig mt eleven sm persn Handlar m värderande återkppling Beröm ch kritik för elevens beteende Har sällan någn psitiv inverkan på lärandet Även betyg är värderande feedback

12 Systematisera feedback En bra återkppling: tar tid Använd mallar Ge typexempel på det generellt sett viktigaste att tänka på

13 Vad påverkar återkppling? Vad den innehåller för infrmatin Hur den är utfrmad När återkppling ges Vem sm ger den ch vem sm tar emt den När tar eleven inte återkppling på allvar? När den blir enkel eller överflödig När innehållet är för litet eller ger felaktig infrmatin När återkpplingen är negativ eller tlkas persnligt När läraren inte ger klara exempel för hur eleven kan förbättra sin lärprcess

14 Återkpplingsmetder Bland de mest kända metderna är: metden: t.ex Vad jag tyckte bäst m under lektinen var Jag är inte säker på Jag vill göra mer av metden: 3 saker jag lärt mig 2 saker sm jag undrar över 1 sak jag inte alls förstår 10 rd: Skriv ner 10 rd m vad du lärt dig under lektinen. Viktigaste frågan: Vad var den viktigaste frågan/frågrna på lektinen?

15 Ställ frågr sm skapar tänkande Studier visar att majriteten av klassrumsfrågrna handlar m rdning: Har alla slagit upp böckerna? Har alla häftet? etc. Därefter kmmer frågr m elevers minneskunskaper, t.ex.: Hur många ben har en spindel? Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågr ch elevernas kunskaper. Frskarna visar att mindre än 10 prcent av frågrna leder till ökat tänkande. Frågr liksm: Hur tänker du nu? Vad tänker du göra? Hur går det till? Kan du förklara din tanke m? ger ledtrådar.

16 Frågr sm rör lärande: En sak jag redan visste Två frågr jag frtfarande vill ha svar på Tre saker jag lärt mig under denna lektin Jag behöver mer hjälp att lära mig m Vad sm verkligen fick mig att tänka var Läraren skulle kunna ändra denna lektin till en annan klass genm att Jag skulle kunna ha lärt mig mer m Jag blev förvånad över Jag var speciellt intresserad av En sak jag lärt mig är Det mest nyttiga jag kmmer ta med mig från denna lektin är Jag vill ta reda på mer m Jag är inte säker på

17 Vad går bra ch vad var mindre bra? Vad kan vi förbättra? Vilka är de viktiga frågrna på lektinen? Vilka är prblemen? Vad jag tyckte bäst m på lektinen var Skriv 1 sak sm du uppskattat på lektinen Skriv 2 saker sm du skulle vilja ha med på ett prv Skriv 3 saker sm de vill öva mer på Prata med en kamrat m 2 saker du tyckte var svåra att förstå Fråga en kamrat m hen kan hjälpa dig att förklara Jag vill lära mig mer m En viktig förutsättning är att lära eleverna att: smart är inget du är, utan någt du kan bli.

18 Km ihåg: Längre svar kan ge andra elever idéer att tänka. Att lyssna på hur andra elever svarar på frågr kan hjälpa blyga elever att förstå hur de själva kan uttrycka sig. Uppmuntra eleverna att svara på frågr med hela meningar ch inte endast med ett rd. För mycket beröm kan skada elevernas förmåga att bedöma sig själva. Beröm i sig har ingen lärbefrämjande funktin. Återkppling kan ges vid lika tillfällen ch på lika sätt i lärprcessen. Genm att tala med eleverna kan du få mycket användbar infrmatin m hur de har det i klassen? Hur påverkas de av din bedömning i praktiken? Är de mtiverade att lära sig? Bör du ändra på någn? Räkna inte med att alla elever vet hur de kan använda sin återkppling, utan hjälp dem med det.

19 Tänka på att ställa frågr sm stöttar elevernas lärandeprcess, ch tvingar eleverna att tänka m det, ch få syn på sitt lärande. Exemplifiera /precisera (begreppslig förmåga) Ge mig ett eller flera exempel på? för att tillåta / Beskriv, demnstrera, berätta, visa, välj Kmplettera, ta brt, ändra (metakgnitiv förmåga) Vad måste läggas till/tas brt / ändras Vad kan läggas till/ tas brt / ändras utan Jämföra, srtera, rganisera (analytisk förmåga) Vad är likheter ch skillnader mellan? Srtera eller rganisera följande! Är ett exempel på? Berätta vad sm är fel med! Är det eller är det inte...? Vad gör. till ett exempel på? Vad behöver ändras för att? Nämn ett mtexempel till? Finns det några speciella exempel på?

20 Följ upp med Skratiska frågr sm får elever att tänka till Frågr för klargörande: Varför säger du det? Hur relaterar detta till vår diskussin? Frågr sm testar antaganden: Vad kan vi anta istället? Hur kan du kntrllera eller ifrågasätta detta antagande? Frågr sm testar rsaker ch bevis: Vad skulle vara ett exempel på X? Vad trr du får X att hända? Varför? Frågr m synpunkter ch perspektiv: Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? Vad är ett annat sätt att se på det? Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, ch vem får fördelar? Varför är X bäst?

21 Frågr kring aspekter av förståelse Förklaring Vem? Vad? När? Hur? Varför? Vad är den centrala idén/begreppet inm X? Vad är exempel på X? Vad är karakteristiskt för/aspekter av X? ch varför? Hur kan vi bevisa/bekräfta/rättfärdiga X? Hur hör X ihp med Y? Vad skulle hända m? Vad är vanliga missuppfattningar kring? Tlkning Vad är innebörden av X? Vad berättar/avslöjar X m Y? Hur liknar X Y (metafr/analgi) Hur får X betydelse för mig? Spelar det någn rll? Varför spelar det rll?

22 Tillämpning Hur ch när kan vi använda denna kunskap/prcess? Hur används X i världen utanför sklan? Hur kan vi använda X för att kmma runt prblemet Y? Perspektiv Vilka lika synpunkter finns det kring X? Hur skulle vi kunna förstå detta utifrån NN:s perspektiv? Hur liknar eller skiljer sig detta från? Vad finns det för andra tänkbara reaktiner på/knsekvenser av? Vad finns det för styrkr/svagheter med? Vilka är begränsningarna för? Är dessa belägg tillförlitliga/tillräckliga?

23 Empati Hur skulle det vara att gå i NN:s skr? Hur kan X tänkas känna inför Y? Hur kan vi kmma överens m? Vad försökte NN få ss att se/känna? Självinsikt Hur vet jag att? Vilka är mina gränser för kunskaper m? Vilka är mina blinda fläckar när det kmmer till? Hur kan jag bäst visa? Hur har mina uppfattningar m präglats av mina erfarenheter/vanr/ fördmar/smak? Vilka är mina styrkr ch svagheter i förhållande till? Christian Lundahl

24 Tänk på att Alla elever kan prestera bra eller dåligt berende på urvalet av frågr på prven Samma elev kan prestera lika från dag till dag berende på dagsfrmen Olika lärare kan ge lika betyg på ett ch samma prv Bekräfta det sm är bra ch tala m varför Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en argumentatin. Du ställer en fråga, ch besvarar den med ett påstående/en referens. Här ställer du en fråga utifrån vad någn annan har sagt ch svarar med egen reflektin. Det är ckså typiskt för en argumentatin. Klimatet i klassrummet är avgörande Om eleven känner att hen alltid svarar fel kanske hen vägrar att delta i klassrumsdiskussiner, eller att svara på frågr i helklass. Säg istället Tack, är det någn sm har ett annat förslag? Att elever räcker upp handen för att fråga, ch inte för att svara

25 Exempel på psitiv återkppling: Du har verkligen jbbat inför prvet ch det märks på dina förbättrade resultat. Så många vackra färger i den bilden. Berätta hur du tänkte när du målade? Jag tycker att du har jbbat jättebra med uppgiften ch m du vill kan vi jbba tillsammans lite till ch försöka kmma fram till vad det är du inte förstår. Alla lär sig på lika sätt. Vi kan väl frtsätta att försöka hitta det sätt sm passar för dig. Sklvärlden, september 2015, nummer 7

26 Jag är helt enig med dig att du lyckades bra med Du skriver att du inte kan men i tredje avsnittet visar du faktiskt att du behärskar detta! Jag håller med m att du ännu inte har kntrll på ännu. Detta ska vi jbba vidare med. Du är säker på m du förstått Är detta någt du vill ha hjälp med eller räcker det m du jbbar vidare själv? Du säger att du arbetat 10 timmar med Det kan jag inte riktigt se. Hur arbetade du mer i detalj?

27 Rs i slutet av återkpplingen På uppgift 1 visar du att du har detaljkunskaper i ämnet, särskilt sm du På uppgift 2 visar du att du med dina egna rd kan förklara ett händelseförlpp, ch särskilt impnerade blev jag över hur du På uppgift 3 visar du att du kan finna sammanhang mellan lika perider, persner, bland annat Presentatinen innehöll flera visuella effekter utan att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet. Särskilt uppskattade jag bilden

28 Tips: Återkppling till enskild persn inför en grupp ska alltid vara psitiv. Återkppling sm innehåller viss kritik ch syftar till en förändring eller förbättring ska alltid ske i enrum. Börja ch sluta alltid med psitiv återkppling, det bygger bra självkänsla. Kmplettera skriftlig feedback med muntlig feedback. Även högpresterande elever bryr sig sällan m nyanserad återkppling m den ges tillsammans med päng eller betyg. Ge eleverna strategier. För att de ska lära mer måste man lära ut analysmdellen (sm visar att allt sm händer har rsaker ch får knsekvenser ch kan ändras). Att hela tiden bedöma vad eleverna lär sig är ckså en feedback till läraren på hur undervisningen fungerar.

29 Betyg ch bedömning Lgr2011 Sklans mål är att varje elev: Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat Ställer egen ch andras bedömning i relatin till de egna arbetsprestatinerna ch förutsättningarna

30 Elevens Självbedömning Elever behöver kunna bedöma sig själva ch förstå hur de ska förbättra sig. Vad tycker du att du lyckades bra med? Vad tycker du blev mindre bra? Är det någt du är säker på m det är bra eller mindre bra? (rätt/fel, tillräckligt/tillräckligt) Hur många timmar har du lagt ned på detta arbete (i sklan/hemma)? Hur har prcessen gått till, hur har du jbbat? Kunde du arbetat på ett annat sätt?

31 Pre-flight checklist Har du gjrt klart för dig vem du skriver texten för ch varför? Skriver du det viktigaste först? Innehåller din text bara den infrmatin läsaren behöver? Har du frmulerat rubrikerna sm påståenden, uppmaningar eller frågr? Använder du nyckelrd ch verb i rubriker? Använder du samma rd varje gång du nämner en företeelse? Har du skrivit ut alla förkrtningar? Använder du många engelska rd? Har du slagit upp alla rd du är säker på? Har du gjrt en stavningskntrll? Har du krrekturläst med papper ch penna? Har du låtit någn annan läsa din text?

32 Återkppling från kllegr: Varsågd ch besvara frågrna

33 Tack för er uppmärksamhet!

34 Källr Cadhamn, Dean (Föreläsning, 2015) Dweck, Carl (2015) Mindset Du blir vad du tänker Hattie & Timperley (2007) The pwer f feedback Hlmgren, Anders (Föreläsning, 2015) Jönssn, Anders (2013), Lärande Bedömning Lundahl, Christian (Föreläsning, 2015) Sklverket (2015) Sklvärlden (2015, nummer 7) Wiliam, Dylan (2009) Assessment fr Learning; Why, What and Hw?

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av: Sklverkets bedömning är att vi idag har strt behv av: Fler lärare med kmpetens i svenska sm andraspråk. Fler mdersmålslärare ch studiehandledare på mdersmål. Fler vuxna i sklan med mdersmålskmpetens. Kmpetensutveckling

Läs mer

Tänka, Planera och Arbeta. Formativt. Dean Cadhamn 2 Nov 2015

Tänka, Planera och Arbeta. Formativt. Dean Cadhamn 2 Nov 2015 Tänka, Planera ch Arbeta Frmativt Dean Cadhamn 2 Nv 2015 Sklverkets styrdkument m planering Vid planeringen bör läraren: Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte sm undervisningen ska inriktas mt Identifiera

Läs mer

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det. Grupparbete 2 Annika Zetterström Utvecklingsmråden vi ser utifrån miniföreläsning vi hört. Vi tycker att det är väldigt viktigt att utveckla förtrendefulla relatiner. Många prblem kan lösas m man bara

Läs mer

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0

Kort användarmanual för Test och quiz i Mondo 2.0 Krt användarmanual för Test ch quiz i Mnd 2.0 Denna användarmanual är en krtversin av en längre användarmanual ch innehåller de viktigaste delarna för att kmma igång med användningen av Test ch quiz. För

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu:

2015-03-11. När mallen inte stämmer Lidköping 150309. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se. Information förr och nu: När mallen inte stämmer Lidköping 150309 Hm En skla Standardmall för alla? Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.cm www.trippelkmmunikatin.se 13,1% 13000 elever var ej behöriga att söka till ett natinellt

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Ma: Diagnoser ( Diamant) och provräkningar + samtal med eleven om vad den har lärt och vill lära sig.

Ma: Diagnoser ( Diamant) och provräkningar + samtal med eleven om vad den har lärt och vill lära sig. Hur jag fångar elevernas kunskapsutveckling idag. Jag är klasslärare i en ålderblandad åk4-6 i samesklan ch har därmed alla ämnen utm slöjd ch samiska. Den dkumentatin jag gör för att kunna bedöma elevens

Läs mer

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning b/c

världen & vi Lärarhandledning b/c världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin.

Designprocessdagbok. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Flink- Sundin. Designprcessdagbk. Grupp 3; Maria Törnkvist, Ida Gustafssn, Mikael Karlssn, Jnas Lind, Hanne Flink- Sundin. Krt intrduktin Under hela vår designprcess har vi fört dagbk över våra möten, dagbken har vi

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Geometri år 7C och 7D vt-14

Geometri år 7C och 7D vt-14 Gemetri år 7C ch 7D vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Tidningsskaparna. Lärarhandledning Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Geometri år 9D, vt-14

Geometri år 9D, vt-14 Gemetri år 9D, vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Tidningsskaparna. Lärarhandledning

Tidningsskaparna. Lärarhandledning Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola. Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning c/d

världen & vi Lärarhandledning c/d världen & vi Lärarhandledning c/d Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

IUP-deckaren - en nervpirrande resa genom lärandet

IUP-deckaren - en nervpirrande resa genom lärandet IUP-deckaren - en nervpirrande resa genm lärandet Sandra Frsberg ch Eva Arvidssn LAU370 Handledare: Agneta Simensdtter Examinatr: Pia Williams Rapprtnummer: HT08-2611-002 2 Abstract Examensarbete inm lärarutbildningen

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016 2016-09-05 1 (12) Utvärdering smmarjbb 2016 Sammanfattning Uppdraget har varit att alla ungdmar i första året ch andra året i gymnasiet ska erbjudas smmarjbb 2016. Alla sm sökt i målgruppen har erbjudits

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör 2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Verksamhetsråd Sandeplanskolan

Verksamhetsråd Sandeplanskolan 2016-02-04 1 (5) Sandeplansklan Verksamhetsråd Verksamhetsråd Sandeplansklan Närvarande Vårdnadshavare: Magnus Manders, Mnica Pålssn, Ltta Åbjörnssn, Maria Klitte, Lena Nrell, Mattias Petterssn, Jenny

Läs mer

4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7

4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7 4.8. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 7 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Isbrytare, lagbildning och energikickar

Isbrytare, lagbildning och energikickar Isbrytare, lagbildning ch energikickar Den här kursen Oavsett det är ett mindre möte hemma hs dig eller ett större utbildningsseminarium vill vi alla känna att vi har etablerat gemenskap med våra linvänner.

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete Studiecirkelmaterial NPF ch arbete Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN

KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Bilaga 3 handläggning inm äldremsrgen BILAGA 3 KARTLÄGGNING AV BEHOV I DEN DAGLIGA LIVSFÖRINGEN Knsten att möta en hel människa DEL I - Handledning 1 handläggning inm äldremsrgen Stckhlm stads kartläggningsinstrument

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer