Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Transkript

1

2 Sklverkets bedömning är att vi idag har strt behv av: Fler lärare med kmpetens i svenska sm andraspråk. Fler mdersmålslärare ch studiehandledare på mdersmål. Fler vuxna i sklan med mdersmålskmpetens. Kmpetensutveckling för alla lärare i språkutvecklande arbete i alla ämnen. Digitala fjärrlösningar för att säkerställa tillgången till mdersmålsundervisning ch studiehandledning på mdersmålet i hela landet.

3 För att stärka undervisning betnar Sklverket : Att läraren skapar ett dialgklimat (dialgteri) Att läraren skapar trygghet ch ser varje elev (elev i centrum) Att läraren uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever (klassrumsklimat) Att läraren använder frmativ bedömning (BFL i undervisning) BFL är brn mellan det sm är utlärt (lärare) ch inlärt (elev) Anders Hlmgren

4 Återkpplingsresurser till elevens lärande Klassrum Hemmet Elevers lärande Lärare Kamrat

5 Återkppling Feedback is infrmatin abut the gap between the actual level and the reference level f a system parameter which is used t alter the gap in sme way. (Wiliam 2009:19) Återkppling är infrmatin m gapet mellan den faktiska nivån ch referensnivån hs en systemparameter sm används för att ändra gapet på någt sätt. Det är infrmatin sm talar m varför någt är bra eller mindre bra, ch vilka delar sm måste förbättras. Återkppling måste ges med förklarande kmmentarer, inte i en enda siffra eller bkstav, ch inte heller till en persn, utan ges till ett arbete. Det viktigaste är att få kmma vidare inte bara få diagns, att gå hem från sjukhuset utan behandling ch tr att du blev frisk. (Anders Hlmgren: 2014)

6 Frmativ återkppling Den återkppling sm eleverna får från lärare ch klasskamrater för att förbättra sig i lärprcessen, sm förklarar var eleverna befinner sig ch vart de ska ch hur ska de närma sig målet. Frmativ feedback är inte fullständig förrän eleverna har prducerat ett mtsvarande arbete där frågrna har tagits upp ch åtgärdats, dvs fram till sant lärande har ägt rum ch har visat sig ha ägt rum. Bara den eleven sm är aktiv i sitt lärande lär sig.

7 Återkppling i prcessen GPS-mdellen Mål Psitin Strategi En förutsättning för att kunna ge elever gd återkppling är: Att de vet vart de ska, vad målet är. Att de förstår hur de ska kmma fram till sina svar. Att de är medvetna m hur de arbetat med ch bearbetat uppgifterna. Återkppling måste svara på de tre frågrna: 1. Vart är jag på väg (vad är målet)? 2. Var befinner jag mig i förhållande till målet? 3. Hur ska jag närma mig målet?

8 Olika vägar till målet Exit-lappar: (Vad lärde jag mig idag? 10 rd) Trafikljusmetden: (Grönt, Gult ch Rött krt) Tum-tekniken Plcka namn på eleverna: (Slumpen får bestämma, t.ex Decide Nw) Prv i grupp: (Eleverna samlar de bästa svaren i gruppen) Prcesskrivning: (Kntinuerlig respns under skrivandet) Tw stars and a wish: (Kamratrespns) Matriser

9 Teretisk mdell Återkppling till eleverna på lika nivåer: A. Återkppling på uppgiftsnivå B. Återkppling på prcessnivå C. Återkppling på metakgnitiv nivå D. Återkppling på persnlig nivå Hattie ch Timperley (2007)

10 På Uppgiftsnivå: Riktar sig mt fakta- ch begreppskunskaper, minneskunskaper Begränsad till uppgiften Mest effektiv när lärare uppmärksammar eleven på felaktiga tlkningar Mer effektiv när eleven får möjlighet att göra m uppgiften/prvet. På Prcessnivå: Riktar sig mt prcess- eller färdighetskunskaper Gäller förmågr sm kan användas i flera uppgifter, exempelvis att lära eleven att prducera texter med lika syften, ch att vara källkritisk. Mer effektiv ch djupare än återkppling på uppgiftsnivå

11 På Metakgnitiv nivå: Riktar sig mt strategier för lärande Lära eleverna hur de bedömer sina egna prestatiner ch hur de utnyttjar återkppling exempelvis Hjälper eleven att ta ansvar för sin lärande Har mycket psitiv inverkan på lärande På Persnlig nivå: Riktar sig mt eleven sm persn Handlar m värderande återkppling Beröm ch kritik för elevens beteende Har sällan någn psitiv inverkan på lärandet Även betyg är värderande feedback

12 Systematisera feedback En bra återkppling: tar tid Använd mallar Ge typexempel på det generellt sett viktigaste att tänka på

13 Vad påverkar återkppling? Vad den innehåller för infrmatin Hur den är utfrmad När återkppling ges Vem sm ger den ch vem sm tar emt den När tar eleven inte återkppling på allvar? När den blir enkel eller överflödig När innehållet är för litet eller ger felaktig infrmatin När återkpplingen är negativ eller tlkas persnligt När läraren inte ger klara exempel för hur eleven kan förbättra sin lärprcess

14 Återkpplingsmetder Bland de mest kända metderna är: metden: t.ex Vad jag tyckte bäst m under lektinen var Jag är inte säker på Jag vill göra mer av metden: 3 saker jag lärt mig 2 saker sm jag undrar över 1 sak jag inte alls förstår 10 rd: Skriv ner 10 rd m vad du lärt dig under lektinen. Viktigaste frågan: Vad var den viktigaste frågan/frågrna på lektinen?

15 Ställ frågr sm skapar tänkande Studier visar att majriteten av klassrumsfrågrna handlar m rdning: Har alla slagit upp böckerna? Har alla häftet? etc. Därefter kmmer frågr m elevers minneskunskaper, t.ex.: Hur många ben har en spindel? Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågr ch elevernas kunskaper. Frskarna visar att mindre än 10 prcent av frågrna leder till ökat tänkande. Frågr liksm: Hur tänker du nu? Vad tänker du göra? Hur går det till? Kan du förklara din tanke m? ger ledtrådar.

16 Frågr sm rör lärande: En sak jag redan visste Två frågr jag frtfarande vill ha svar på Tre saker jag lärt mig under denna lektin Jag behöver mer hjälp att lära mig m Vad sm verkligen fick mig att tänka var Läraren skulle kunna ändra denna lektin till en annan klass genm att Jag skulle kunna ha lärt mig mer m Jag blev förvånad över Jag var speciellt intresserad av En sak jag lärt mig är Det mest nyttiga jag kmmer ta med mig från denna lektin är Jag vill ta reda på mer m Jag är inte säker på

17 Vad går bra ch vad var mindre bra? Vad kan vi förbättra? Vilka är de viktiga frågrna på lektinen? Vilka är prblemen? Vad jag tyckte bäst m på lektinen var Skriv 1 sak sm du uppskattat på lektinen Skriv 2 saker sm du skulle vilja ha med på ett prv Skriv 3 saker sm de vill öva mer på Prata med en kamrat m 2 saker du tyckte var svåra att förstå Fråga en kamrat m hen kan hjälpa dig att förklara Jag vill lära mig mer m En viktig förutsättning är att lära eleverna att: smart är inget du är, utan någt du kan bli.

18 Km ihåg: Längre svar kan ge andra elever idéer att tänka. Att lyssna på hur andra elever svarar på frågr kan hjälpa blyga elever att förstå hur de själva kan uttrycka sig. Uppmuntra eleverna att svara på frågr med hela meningar ch inte endast med ett rd. För mycket beröm kan skada elevernas förmåga att bedöma sig själva. Beröm i sig har ingen lärbefrämjande funktin. Återkppling kan ges vid lika tillfällen ch på lika sätt i lärprcessen. Genm att tala med eleverna kan du få mycket användbar infrmatin m hur de har det i klassen? Hur påverkas de av din bedömning i praktiken? Är de mtiverade att lära sig? Bör du ändra på någn? Räkna inte med att alla elever vet hur de kan använda sin återkppling, utan hjälp dem med det.

19 Tänka på att ställa frågr sm stöttar elevernas lärandeprcess, ch tvingar eleverna att tänka m det, ch få syn på sitt lärande. Exemplifiera /precisera (begreppslig förmåga) Ge mig ett eller flera exempel på? för att tillåta / Beskriv, demnstrera, berätta, visa, välj Kmplettera, ta brt, ändra (metakgnitiv förmåga) Vad måste läggas till/tas brt / ändras Vad kan läggas till/ tas brt / ändras utan Jämföra, srtera, rganisera (analytisk förmåga) Vad är likheter ch skillnader mellan? Srtera eller rganisera följande! Är ett exempel på? Berätta vad sm är fel med! Är det eller är det inte...? Vad gör. till ett exempel på? Vad behöver ändras för att? Nämn ett mtexempel till? Finns det några speciella exempel på?

20 Följ upp med Skratiska frågr sm får elever att tänka till Frågr för klargörande: Varför säger du det? Hur relaterar detta till vår diskussin? Frågr sm testar antaganden: Vad kan vi anta istället? Hur kan du kntrllera eller ifrågasätta detta antagande? Frågr sm testar rsaker ch bevis: Vad skulle vara ett exempel på X? Vad trr du får X att hända? Varför? Frågr m synpunkter ch perspektiv: Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? Vad är ett annat sätt att se på det? Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, ch vem får fördelar? Varför är X bäst?

21 Frågr kring aspekter av förståelse Förklaring Vem? Vad? När? Hur? Varför? Vad är den centrala idén/begreppet inm X? Vad är exempel på X? Vad är karakteristiskt för/aspekter av X? ch varför? Hur kan vi bevisa/bekräfta/rättfärdiga X? Hur hör X ihp med Y? Vad skulle hända m? Vad är vanliga missuppfattningar kring? Tlkning Vad är innebörden av X? Vad berättar/avslöjar X m Y? Hur liknar X Y (metafr/analgi) Hur får X betydelse för mig? Spelar det någn rll? Varför spelar det rll?

22 Tillämpning Hur ch när kan vi använda denna kunskap/prcess? Hur används X i världen utanför sklan? Hur kan vi använda X för att kmma runt prblemet Y? Perspektiv Vilka lika synpunkter finns det kring X? Hur skulle vi kunna förstå detta utifrån NN:s perspektiv? Hur liknar eller skiljer sig detta från? Vad finns det för andra tänkbara reaktiner på/knsekvenser av? Vad finns det för styrkr/svagheter med? Vilka är begränsningarna för? Är dessa belägg tillförlitliga/tillräckliga?

23 Empati Hur skulle det vara att gå i NN:s skr? Hur kan X tänkas känna inför Y? Hur kan vi kmma överens m? Vad försökte NN få ss att se/känna? Självinsikt Hur vet jag att? Vilka är mina gränser för kunskaper m? Vilka är mina blinda fläckar när det kmmer till? Hur kan jag bäst visa? Hur har mina uppfattningar m präglats av mina erfarenheter/vanr/ fördmar/smak? Vilka är mina styrkr ch svagheter i förhållande till? Christian Lundahl

24 Tänk på att Alla elever kan prestera bra eller dåligt berende på urvalet av frågr på prven Samma elev kan prestera lika från dag till dag berende på dagsfrmen Olika lärare kan ge lika betyg på ett ch samma prv Bekräfta det sm är bra ch tala m varför Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en argumentatin. Du ställer en fråga, ch besvarar den med ett påstående/en referens. Här ställer du en fråga utifrån vad någn annan har sagt ch svarar med egen reflektin. Det är ckså typiskt för en argumentatin. Klimatet i klassrummet är avgörande Om eleven känner att hen alltid svarar fel kanske hen vägrar att delta i klassrumsdiskussiner, eller att svara på frågr i helklass. Säg istället Tack, är det någn sm har ett annat förslag? Att elever räcker upp handen för att fråga, ch inte för att svara

25 Exempel på psitiv återkppling: Du har verkligen jbbat inför prvet ch det märks på dina förbättrade resultat. Så många vackra färger i den bilden. Berätta hur du tänkte när du målade? Jag tycker att du har jbbat jättebra med uppgiften ch m du vill kan vi jbba tillsammans lite till ch försöka kmma fram till vad det är du inte förstår. Alla lär sig på lika sätt. Vi kan väl frtsätta att försöka hitta det sätt sm passar för dig. Sklvärlden, september 2015, nummer 7

26 Jag är helt enig med dig att du lyckades bra med Du skriver att du inte kan men i tredje avsnittet visar du faktiskt att du behärskar detta! Jag håller med m att du ännu inte har kntrll på ännu. Detta ska vi jbba vidare med. Du är säker på m du förstått Är detta någt du vill ha hjälp med eller räcker det m du jbbar vidare själv? Du säger att du arbetat 10 timmar med Det kan jag inte riktigt se. Hur arbetade du mer i detalj?

27 Rs i slutet av återkpplingen På uppgift 1 visar du att du har detaljkunskaper i ämnet, särskilt sm du På uppgift 2 visar du att du med dina egna rd kan förklara ett händelseförlpp, ch särskilt impnerade blev jag över hur du På uppgift 3 visar du att du kan finna sammanhang mellan lika perider, persner, bland annat Presentatinen innehöll flera visuella effekter utan att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet. Särskilt uppskattade jag bilden

28 Tips: Återkppling till enskild persn inför en grupp ska alltid vara psitiv. Återkppling sm innehåller viss kritik ch syftar till en förändring eller förbättring ska alltid ske i enrum. Börja ch sluta alltid med psitiv återkppling, det bygger bra självkänsla. Kmplettera skriftlig feedback med muntlig feedback. Även högpresterande elever bryr sig sällan m nyanserad återkppling m den ges tillsammans med päng eller betyg. Ge eleverna strategier. För att de ska lära mer måste man lära ut analysmdellen (sm visar att allt sm händer har rsaker ch får knsekvenser ch kan ändras). Att hela tiden bedöma vad eleverna lär sig är ckså en feedback till läraren på hur undervisningen fungerar.

29 Betyg ch bedömning Lgr2011 Sklans mål är att varje elev: Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat Ställer egen ch andras bedömning i relatin till de egna arbetsprestatinerna ch förutsättningarna

30 Elevens Självbedömning Elever behöver kunna bedöma sig själva ch förstå hur de ska förbättra sig. Vad tycker du att du lyckades bra med? Vad tycker du blev mindre bra? Är det någt du är säker på m det är bra eller mindre bra? (rätt/fel, tillräckligt/tillräckligt) Hur många timmar har du lagt ned på detta arbete (i sklan/hemma)? Hur har prcessen gått till, hur har du jbbat? Kunde du arbetat på ett annat sätt?

31 Pre-flight checklist Har du gjrt klart för dig vem du skriver texten för ch varför? Skriver du det viktigaste först? Innehåller din text bara den infrmatin läsaren behöver? Har du frmulerat rubrikerna sm påståenden, uppmaningar eller frågr? Använder du nyckelrd ch verb i rubriker? Använder du samma rd varje gång du nämner en företeelse? Har du skrivit ut alla förkrtningar? Använder du många engelska rd? Har du slagit upp alla rd du är säker på? Har du gjrt en stavningskntrll? Har du krrekturläst med papper ch penna? Har du låtit någn annan läsa din text?

32 Återkppling från kllegr: Varsågd ch besvara frågrna

33 Tack för er uppmärksamhet!

34 Källr Cadhamn, Dean (Föreläsning, 2015) Dweck, Carl (2015) Mindset Du blir vad du tänker Hattie & Timperley (2007) The pwer f feedback Hlmgren, Anders (Föreläsning, 2015) Jönssn, Anders (2013), Lärande Bedömning Lundahl, Christian (Föreläsning, 2015) Sklverket (2015) Sklvärlden (2015, nummer 7) Wiliam, Dylan (2009) Assessment fr Learning; Why, What and Hw?