Ma: Diagnoser ( Diamant) och provräkningar + samtal med eleven om vad den har lärt och vill lära sig.
|
|
- Elsa Andersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur jag fångar elevernas kunskapsutveckling idag. Jag är klasslärare i en ålderblandad åk4-6 i samesklan ch har därmed alla ämnen utm slöjd ch samiska. Den dkumentatin jag gör för att kunna bedöma elevens utveckling är: Ma: Diagnser ( Diamant) ch prvräkningar + samtal med eleven m vad den har lärt ch vill lära sig. Sv: LUS-schema ch till viss del Spårkbiten då det gäller stavning för elever med svårigheter. Språklig bedömning av deras egna texter. S/N: Här har vi ftast muntliga redvisningar ch eleverna skriver egna texter. Vi dkumenterar fta med ftn det vi gör ch de redvisar utifrån det. Eleverna har i höst fått redvisa ett arbete genm att rita egna bilder sm de skannat in ch sedan visat på SMART-bard. På det viset kan de skriva in rd ch begrepp i bilden eftersm de redvisar. Vi har skriftliga prv men väldigt sällan. Jag börjar ett skriftligt förhör med en muntlig del innan för att få lite kll på vad eleverna kan innan de börjar skriva. Den muntliga delen gör att även de sm har svårt att uttrycka sig i skrift få möjlighet att visa vad de kan. En: I engelskan gör jag en anteckning i deras IUP då de har uppnått ett mål vi satt in där. Dessa ämnen ch övriga ämnen sm jag undervisar i sm klasslärare dkumenterar jag även i PODB, sm är ett bedömningsprgram via nätet. Eleverna har en IUP i sin egen pärm där de kan kryssa för när vi tillsammans bedömt att de uppnått ett mål. De har även en kunskapsblmma från ADASTRA sm vi började med tidigare för att kunna se hur de utvecklats i sv, ma ch en. På blmman ser de tydligt vilka bitar de utvecklats i ch vilka de behöver arbeta mer med. Nu finns det ingen ny blmma ännu för Lgr11 så jag vet inte m vi kmmer att frtsätta med den eller hitta på någt nytt. Hur gör vi idag för att fånga elevernas kunskapsutveckling
2 Skriftliga prv, i diverse ämnen. Detta stäcker sig från de enklaste glsr till svårare skriftliga prv, såsm uppsatser. Tester, i frm av lek, tex att göra memryspel,( jepardy) av glsr sm eleverna haft i läxa. Förberedande arbete inför prv, där eleverna först i grupp sitter ch samtalar, diskuterar ch söker svar över vissa saker inm ämnet. Sedan följs detta upp av skriftliga prv. Muntliga prv, baserade på genmgångar ch kunskaper sm eleverna inhämtat vid lika lektinstillfällen (kan vara vid filmvisning, studiebesök, mm) Prv i frm av tipsrundr, med tre alternativ. Vi börjar prata m svårigheterna i att göra bedömningar i de ämnen sm bara har en undervisningstimme i veckan. Detta innebär att eleverna fta får hemuppgifter sm ska lösas. Detta anser vi inte slår rätt mt de eleverna sm inte har möjlighet att få stöd hemifrån. Hur ska vi lösa detta för att det ska bli rättvist för alla elever i Sverige? Vi pratar vidare m att ge eleverna de kunskaper de ska få under skldagen. Reflektinsböcker, där eleverna försöker reflektera över sitt lärande. Utvärderingar i ämnen, vad kan förbättras, vad kan förändras, vad fungerade, etc Kamratbedömningar, utifrån tydliga kriterier. Vid prv finns det lika slags frågr, faktafrågr ch frågr där eleverna ska visa att de har tillgdgjrt sig kunskapen genm att analysera, reflektera, jämföra mm
3 Utvecklingssamtal, där IUP ska skrivas. Inventering av hur vi försöker fånga elevernas kunskapsutveckling - Att inventera elevernas förkunskaper innan man börjar med arbetsmrådet - Att göra eleverna medvetna m vad målen för arbetet är - Att inventera måluppfyllelsen med eleverna - En fråga / uppgift kan vara att visa sin kunskap på et nytt mråde - En teretisk uppgift appliceras på en praktisk uppgift eller tvärtm - redvisa en uppgift på flera sätt - Prblemlösning i grupp, elevena hjälper varandra - Fråga eleverna hur han / hn löste prblemet eller km fram till svaret Hur fångar vi elevernas kunskapsutveckling? Skriftliga prv/diagnser - Muntliga prv Bedömer pågående arbete Enskilda samtal Samtal i grupp Läslggar Skriftliga rapprter
4 Språket lyfter I det löpande arbetet ser vi elevers utveckling ch har dessa i huvudet. Det sm måste utvecklas är hur vi dkumenterar det vi ser. Hejsan! Här kmmer en liten ínventering från... Vi försöker fånga elevernas kunskapsutveckling på så många lika sätt sm möjligt; Skriftligt; via prv, hemprv grupparbeten inlämningsarbeten, planscher. Det kan ckså vara genm att skriva brev... Intervjuer Muntligt: Olika muntliga redvisningar sm kan stödjas av PP. Diskussiner i små grupper. Intervjuer Estetiskt: Via drama planscher Film Genm bild visa på tex sin läs/hör förståelse. Hej Så här fångar vi elevernas kunskapsutveckling; Skriftliga prv sm visar elevens begrepps- ch faktakännedm. Här ser man även m eleverna kan göra beskrivningar, jämförelser ch dra slutsatser. Muntliga förhör där man kan följa elevens/klassens tankar, reflektiner ch analyser, samt ställa följdfrågr för att föra dem vidare i sitt tänkande. Dialg mellan elever ch lärare för att här ser man var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling ch läraren kan leda den framåt. Lggböcker där eleverna kan reflektera över sin kunskapsutveckling, sätta mål för sitt lärande ch reflektera över lärandet. Samarbete med andra undervisande lärare för att få en helhetsbild över elevernas kunskapsutveckling. Utvärderingar efter arbetsmråden där eleverna får reflektera över sin kunskapsutveckling ch där jag sm lärare får kännedm m hur eleverna lär sig. Muntliga redvisningar tex med hjälpmedel sm Pwer Pint, kan visa m eleverna har msatt fakta till kunskap.
5 Skriftliga prv. Labrativa övningar. Tänker på de lika inlärningsstilarna ch använder lika redvisningsfrmer. Observerar elevernas arbete. Diskussiner. Ständigt pågående bservatiner ch bedömning. Utvärdering ch självvärdering. Uppmärksamma alla elever på alla nivåer. Det ska vara ett kntinuerligt jbb, inte bara när det drar ihp sig till utvecklingssamtal. Samarbeta med kllegr vid bedömning. Ta hjälp av alla resurser, även föräldrar. Vara tydlig med målen. Grupparbete Inventera hur ni idag försöker fånga elevernas kunskapsutveckling. Nöj er inte med att bara rada upp dem, utan beskriv dem för varandra. Vilka är vi sm gruppat tillsammans: Gunilla Tjärnberg Specialpedagg Älvbyn Åsa Ådem Matematikutvecklare Piteå Kmmun Ann-Christin Frsberg It/media pedagg ch Språk- läs- ch skriv utvecklare Piteå Kmmun Karin Isakssn Mellanstadielärare Alterdalens skla Hlmträsk Piteå Jhanna Mellanstadiet Sjulsmark Piteå Anita Söderström Specialpedagg ch 30% Språkutvecklare Älvsbyn Nya språket lyfter För att dkumentera läsa, lyssna, tala ch skriva. Olika hur det används, en del använder det vid vissa tillfällen ch vissa använder det sm ett levande dkument. Används vid frmuleringar vid de skriftliga mdömena. Fördelen med detta är att man får exempel på vad man kan göra i de lika stegen för att frtsätta lyfta eleverna. LUS För att följa elevernas läsutveckling. Handbken att förstå ch använda tal Diagnser sm analyseras för att se vad sm behövs i undervisningen. Diamant I det vardagliga arbetet görs bservatiner, prblemet är att dkumentera det. Kamratbedömningar, att elever är varandras resurser.
6 Fånga kunskapsutvecklingen exempel Lggbk i åk 1 mycket enkelt, i ett vanligt skrivhäfte utan linjer. Eleven dkumenterar både lärarbestämda uppgifter i lika ämnen ch självvalda aktiviteter ch vad de lärt av det. Kntaktbk F åk 3, Eleverna skriver m veckan sm gått, (svenska skrivutvecklingen syns tydligt, men även annat, t ex att man lärt sig hppa från tramplinen). Min egen ruta i Veckbrev i åk 4 6, en ruta där eleven varje vecka har möjlighet att skriva ch reflektera över veckan sm gått, vad man lärt sig, vad sm varit svårt etc. Skriftliga prv åk 8, efter lika mment i ämnena svenska ch engelska. Muntliga frågetillfällen. Muntliga bkrecensiner i åk 4-6, I en pärm i klassrummet finns en pärm där varje barn har ett Bk-blad där de fyller när de börjar läsa en bk, vilken bk, när de är klara, vad de tyckt m bken ch så finns där en ruta sm läraren fyller i vid den muntliga recensinen, med enkel bedömning där även kamratbedömningen kmmer med (mycket krt).
7 ÅK 1 - När eleven läser högt för läraren, görs gemensam reflektin över hur det gick, vilket skrivs ned i en särskild blankett sm lärarens samlar i en dkumentatinspärm. ÅK 1 - LUS-schema, (läsutvecklingen) ÅK 1 McIntsch Förstå ch använda tal diagnser i Matematik (finns för F åk 9) ÅK 1 Språket lyfter ÅK 4 6 Matematik Efter ett genmgånget mment ges ca 5-6 Diagnsuppgifter på tavlan (med stigande svårighetsgrad), eleverna löser dem på små papper, reflekterar tillsammans två ch två över lösningarna krt muntlig redvisning för läraren. Fritids Vid utvecklingssamtalet får barnet själv reflektera ch uttrycka vad det lärt på fritids. Skrivs ned på utvecklingspappret. Fritids Cirkusskla under en längre perid, 1 gg/vecka. Efter detta gemensam föreställning för föräldrar ch syskn. Vid samma tillfälle arrangeras även en utställning av elevernas lika alster, t ex leg-byggen, bild, träslöjd, textilslöjd, pyssel, uppfinningar. Fritids Schackspel. ÅK 4 6, Engelska ch svenska, Eleven spelar in krta uppläsningar med hjälp av Ljudinspelaren på datrn. Filerna sparas ch vid nästa tillfälle så börjar eleven med att lyssna på det förra ( hör läsutvecklingen på ett tydligt sätt) Fritids SPA, barnen masserar varandra. Väljer själva m de vill ha ch ge massage. Har även haft föräldra-spa, där de fått visa vad de lärt sig ch där intäkterna gick till Världens barn.
8 Hur vi fångar elevernas kunskapsutveckling Screening av elever: tester av förkunskaper innan ett arbetsmråde, test av läsförståelse mm. Skriva lggböcker. Vad har vi gjrt under veckan ch vad de har lärt sig, svårigheter mm. Utvärdering av enskilt lektinstillfälle. Då man pratar m vad man har arbetat med ch eleverna får uttrycka tankar m lektinen. Låta eleverna förklara hur de tänker i lika situatiner. Hur de km fram till svaret.
9 Genm att ge kamratrespns på lika arbeten. T.ex. vid muntliga redvisningar, skrivna texter. Gruppdiskussiner. Där kan man visa muntligt vad man. Prtfli för att se elevens utveckling över tid. Då gäller det att ha med material sm man kan jämföra ch se elevens utveckling. Genm att använda materialet Nya språket lyfter för att se kunskapsutvecklingen i svenska. Skriftliga prv utfrmade på lika sätt. Inte bara testa faktakunskaperna. Använda eleverna sm resurs för varandra. Utvärdera ch dkumentera under arbetets gång. Använda matriser. Genm att eleverna får göra egna bedömningar ch får feedback under arbetets gång. Genm att låta eleverna redvisa arbeten på lika sätt: teater, musik, blggar, wikis, glgster.cm, datapresentatiner, diskussiner mm. Det gäller att variera undervisning/redvisning/bedömningsfrmer så att alla elever får chansen att lyckas. Observatiner sker frtlöpande under arbetets gång, dkkumentatin/reflektin efteråt. IUP-bk (innehåller IUP, PP, självskattnings samt elevens bk) Elevbedömning vid muntlig redvisning jämför texter med varandra Prtfli - tex spar texter ch jämför för att se prgressinen Skattningsscheman tex Lus Skriftliga prv tex Dls, natinella prv, ämnesprv med fakta ch förståelse frågr, läxförhör Muntligt redvisningar, diskussiner ch frågesprt. Använder språket lyfter språkutvecling Nat prv år 3,6,9 Översikt över kunskapskntrller i alla årskurser Möjlighet att ge varje elev persnlig feedback Spaltdkumentatin - krta mål att fylla i. Lggböcker Tankekartr Bild, ft, text
10 Utställning Drama Film Matematik Diagns i lärmedlet ger vink m hur eleven ska vidare i sitt individuella arbete Skriftlig test i slutet av arbetsmrådet Labböcker, där eleverna uttrycker sina tankar kring de matematiska prblem de ställts inför i matematik labratinerna. Målsättningen är att lärare mellan labratinstillfällena ska kunna ge feedback till eleverna i deras böcker Odkumenterade bservatiner hs läraren Teknik Fördjupning av kunskapen m tekniska föremål sparas av eleverna under arbetetsgång digitalt så läraren kmmer åt arbetena. Feedback ges av läraren i samma dkument m vad sm är bra ch vad sm behöver utvecklas mer NO Labratinsböcker - på samma sätt sm matematiken Skriftligt test i slutet av mrådet Svenska Skrivande i lika grupper första utkast, respns från pedagg ch kamrater prdukt sm bedöms summativt. Erfarenheter tas med till nästa prduktin. Muntlig framställning via planering, delredvisning ch skarpt läge Läsning, stavning (DLS) Samtal utifrån texter/ämnen lärarens anteckningar SO Skriftligt test Observatiner Samtal i små arbetsgrupper sm antecknas
11 Lggbk med veckans mål. På fredagar visar eleverna sin kunskapsutveckling till veckans mål. Skriver även lggbk varje dag. Tar hem lggbk på fredag tillbaka måndagar. Prtfli arbete från F-6. Barnen ser sin egen utveckling Kunskapskartr i alla ämnen. Egna på sklrna. Språket lyfter, diamant, din Skriftliga mdömen med IUP PP finns på sklrna. Arbetet med dm är lika från skla till skla. Kamratrespns. Där eleverna vet vad de ska bedöma hs varandra. Tw star and a wish används på en skla. Använt den vid läsning av varandras skrivna texter/berättelser Se vad eleverna kmmer ihåg från lektiner genm att de skriver ner det de minns vid nästa tillfälle. Minitest. Ibland på en liten lapp efter lektinen 50/50 skriftliga prv rapprter diskussiner (NO) Innehåller alltid rena kunskapsfrågr tillsammans med analytiska frågr, där eleverna behöver utveckla resnemanget, jämför sv Lggbk, där jag nterar krt vad sm hänt under lektinen, hur elever arbetet med uppgifter, hur aktiva de varit, hur de lyckats lösa uppgiften Diagnser Rapprter, där eleven ska själv presentera vad hn/han tänkt ta reda på ch redvisa det feedback + vad behöver eleven tänka på i frtsättningen LUS, Nya språket lyfter Lässtandard, läsförståelse, diagnser Natinella prv år 3,6,9 Prtfli matr. Sparande elevarbeten Kunskapsutveckling i samtal med enskilda elever ch se på utvecklings schema ex nya språket lyfter eller Ma-blmman eller LUS-schema i frm av ex luftballng där utveckling markeras eftersm, gällande tala, läsa ch skriva Skriftliga prv/muntliga prv Muntliga redvisningar med Feedback av klasskamrater Kntrll ch rättning av arbete i lärmedel
12 Redvisningar genm dramatisering Redvisningar genm IT-media, ft, film ch PP Frtlöpande anteckningar gällande elevers utveckling av lika förmågr ex efter längre temaarbeten där målen/kraven finns klart beskrivna
Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.
Grupparbete 2 Annika Zetterström Utvecklingsmråden vi ser utifrån miniföreläsning vi hört. Vi tycker att det är väldigt viktigt att utveckla förtrendefulla relatiner. Många prblem kan lösas m man bara
IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6)
IUP-året Observatrielundens skla (åk 1-6) Pärm 2, 1:1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 1 Höstterminen vecka 34-37 Lära känna veckr: För samtliga klasser Tema: Superschysst
Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015
Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat
IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) Sid 1
IUP-året Observatrielundens skla (åk 1-6) 020101 Sid 1 Höstterminen vecka 34-37 Lära känna veckr: För samtliga klasser Tema: Superschysst - Tillsammans Knkretisera likabehandlingsplanen med de sciala målen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret
LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN
Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur
Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Arbetsplan för förskolan Nolängen
Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Digitala verktyg i musik
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik
Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013
2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte
Geografiska undersökningar
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Gegrafiska undersökningar I kursplanen i gegrafi sm började gälla 2011 i grundskleutbildningen framgår det tydligare än i tidigare kursplaner att eleverna
Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015
Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt
Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
LPP åk 2 v 35-43 HT 2011
LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika
Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret
Sammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016
1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18
Trygghetsplan för Hästens förskola
Trygghetsplan för Hästens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: På vår förskla känner alla, barn ch vuxna; sig sedda, trygga ch respekterade för den man är. Vad
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter
Förskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: 1 1-5 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Kvalitetsgranskning av Vallaskolans särskola i Sollefteå
Valla särskla Kyrkvägen 7 881 34 Sllefteå 1 (15) Sllefteå kmmun Djupövägen 3 881 80 Sllefteå Kvalitetsgranskning av Vallasklans särskla i Sllefteå kmmun Sklinspektinens beslut Sklinspektinen har i Vallasklans
13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Tidningsskaparna. Lärarhandledning
Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet
Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv
Rönnsklans Verksamhetsidé Rönnsklan är en särskla i tiden, där eleverna får en möjlighet att använda sin förmåga i en stimulerande miljö Vår rganisatin erbjuder en verksamhet där eleverna står i centrum
Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
världen & vi Lärarhandledning b/c
världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse
Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:
Sklverkets bedömning är att vi idag har strt behv av: Fler lärare med kmpetens i svenska sm andraspråk. Fler mdersmålslärare ch studiehandledare på mdersmål. Fler vuxna i sklan med mdersmålskmpetens. Kmpetensutveckling
Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning
Digitalisering ch skla Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Vad menar vi med digitalisering av sklan? Digitalisering av prcesser för att rganisera utbildning Digitaliseringen av undervisning
Leda digitalisering 21 september Ale
Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete
Fastställd av Ålands landskapsregering
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Tidningsskaparna. Lärarhandledning
Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet
KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15
KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...
Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i
Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll
SchoolSoft 2015-05-05
SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta
Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.
Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva
Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4-9
Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5
SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående
Kap 2 skollagen, elevhälsa
II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan
1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Kvarngårdens Trygghetsplan
Kvarngårdens Trygghetsplan Likabehandlingsplan ch plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Trygghetsarbete handlar m att skapa en förskla sm är fri från kränkande behandling,
Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Tidningsskaparna. Lärarhandledning
Tidningsskaparna Lärarhandledning TIDNINGSSKAPARNA Redaktören vill trycka en tidskrift m framtiden I Berättarministeriets Tidningsskapare samarbetar vi med Mderna Museet ch låter eleverna prva på livet
SchoolSoft 2015-05-05
SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
SchoolSoft 2015-05-05
SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser
Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015
Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,
Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014
AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer
Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsformuleringar och uppföljningsrutiner i skolans jämställdhetsarbete.
Checklista för kvalitetssäkring av jämställdhetsarbete Syfte: En checklista för att kvalitetssäkra förankring, mål, åtgärdsfrmuleringar ch uppföljningsrutiner i sklans jämställdhetsarbete. Intrduktin:
F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM
F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch
Lokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Lokal elevhälsoplan Ucklumskolan Läsåret 17/18
Lkal elevhälsplan Ucklumsklan Läsåret 17/18 1 Basen för Ucklumsklans elevhälsarbete! Mentr/Lärare/ övrig berörd pedaggisk persnal: Alla lärgrupper ch enskilda elever ges den stimulans ch ledning sm de
Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014
Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med
Att intervjua elever om hållbar utveckling
Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad
SchoolSoft 2015-05-05
SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre
Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter?
Hur ger vi våra elever förutsättningar att samtala, reflektera och föra fram sina åsikter? Många av de elever jag möter har svårt att berätta vad de vill och tycker. De har svårt att ta ställning och själva
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling i sklan Håsta skla ch fritidshem Upprättad Mars 2018 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter ch möjligheter
Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan
Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.
Namn: Klass: 1 6-9 IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 2 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar
Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat
Vi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Studieteknik Hur lär jag mig att lära?
Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby
Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN
Vänskapssamtal MED KLOKA UGGLAN Din kmpis har en ny leksak sm du tycker är fin. Du frågar m du får titta på den men får ett nej. Du ser en kmpis viska till någn annan. Då tittar båda på dig. Du vill ta
Norrköping - Då och Nu
Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på
YH och internationalisering
YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering
KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN
KOMPISSAMTAL MED KLOKA UGGLAN Din kmpis har en ny leksak sm du tycker är fin. Du frågar m du får titta på den men får ett nej. Du ser en kmpis viska till någn annan. Då tittar båda på dig. Du vill att
Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Hardem försklan Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Vår visin: Hardem förskla är en plats där alla respekterar varandra. Där barn ch vuxna kan öppet framföra
Geneskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Genesklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen: Grundskla Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Grundskla a för planen Rektr
Geometri år 9D, vt-14
Gemetri år 9D, vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera
Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14
Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering
Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Riktlinjer för arbete med nyanlända elever
Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se
Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden
Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning
Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1
Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3
Plan mt diskriminering ch kränkande behandling - Enhet 3 Oktber 2016 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3.
SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN
SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva
Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9
Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Workshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad
SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden
El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling
El Sistema i Oxhagen - musiken sm mål ch medel för persnlig utveckling Partnerskap Varberga/Oxhagen Identifierade utmaningar för mrådet El Sistema Metd utvecklad i Venezuela 1975 Klassisk musik sm verktyg
Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör
2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag
Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Eriksdalsklan i Skövde kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Eriksdalsklan
Förskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Krisplan Ådalsskolan
Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning
Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas
METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!
18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017(år) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan
Programmering Åk Blockly Games
Prgrammering Åk 7-9 -Blckly Games Innehåll Blckprgrammering s4 Blckly Games.. s5 Pussel.. s7 Labyrint.... s8 Fågel... s9 Sköldpadda. s10 Film s11 Dammhandledare.. s12 Damm.... s13 2 Lärarhandledning till
Information från socialkontorets ledningsgrupp
PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin