LPP åk 2 v HT 2011

Transkript

1 LPP åk 2 v HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika syften, mttagare ch sammanhang, urskilja språkliga strukturer ch följa språkliga nrmer, ch söka infrmatin från lika källr ch värdera dessa. Lässtrategier för att förstå ch tlka texter samt för att anpassa läsningen efter textens frm ch innehåll. Strategier för att skriva lika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad ch språkliga drag. Skapande av texter där rd ch bild samspelar. Enkla frmer för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenm sin text ch göra förtydliganden. Handstil ch att skriva på datr. Språkets struktur med str ch liten bkstav, punkt, frågetecken ch utrpstecken samt stavningsregler för vanligt förekmmande rd i elevnära texter. Sambandet mellan ljud ch bkstav. Att lyssna ch återberätta i lika samtalssituatiner. Muntliga presentatiner ch muntligt berättande m vardagsnära ämnen för lika mttagare. Bilder ch andra hjälpmedel sm kan stödja presentatiner. Berättande texter ch petiska texter för barn från lika tider ch skilda delar av världen. Texter i frm av rim, ramsr, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagr ch myter. Berättande ch petiska texter sm belyser människrs upplevelser ch erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad ch innehåll. Hur en berättande text kan rganiseras med inledning, händelseförlpp ch avslutning samt litterära persnbeskrivningar. Arbetssätt På svenskan arbetar vi med lärmedlen Läsdax ch Kulvagnen, där läs- ch skrivinlärning är central. Vi tränar språklig säkerhet genm exempelvis drama, diktläsning ch muntliga presentatiner. Eleverna läser enskilt ch skriver bkrecensiner i en läslgg. Svenskämnet har en grundläggande samhällsfunktin ch därför bidrar all vår undervisning till att stärka elevernas språkliga kmmunikatin. Eleverna samtalar, läser ch skriver i samtliga ämnen samt under sin fria tid på sklan.

2 Bedömning I svenskämnet bygger bedömningen på Sklverkets material Nya språket lyfter samt elevernas delaktighet under lektinerna. Eleverna visar hur de nått kunskaperna genm att göra diagnserna i Nya språket lyfter samt göra egna arbeten på lektinerna. I denna perid bedömer vi delar av målen: Jag kan läsa elevnära texter med flyt. Jag kan skriva läsligt för hand. Jag kan återberätta en läst text med en röd tråd. Jag kan återberätta en vardaglig händelse på ett tydligt sätt. Jag kan ge ch ta enkla muntliga instruktiner. Jag kan söka infrmatin ur en enkel faktatext ch plcka ut viktiga delar. Jag kan skriva en enkel faktatext med tydligt innehåll ch med bilder. Jag kan utveckla min text utifrån egna ch andras tankar. Många av målen i svenskämnet arbetar vi kntinuerligt med under skldagen ch gör därför inte bedömningen av dessa i denna perid. Matematik Förankring i kursplanens syfte: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder, använda ch analysera matematiska begrepp ch samband mellan begrepp, välja ch använda lämpliga matematiska metder för att göra beräkningar ch lösa rutinuppgifter, föra ch följa matematiska resnemang Naturliga tal ch deras egenskaper samt hur talen kan delas upp ch hur de kan användas för att ange antal ch rdning. Hur psitinssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symbler för tal ch symblernas utveckling i några lika kulturer genm histrien. De fyra räknesättens egenskaper ch samband samt användning i lika situatiner. Matematiska likheter ch likhetstecknets betydelse. Hur enkla mönster i talföljder ch enkla gemetriska mönster kan knstrueras, beskrivas ch uttryckas. Vanliga lägesrd för att beskriva föremåls ch bjekts läge i rummet. Olika prprtinella samband, däribland dubbelt ch hälften. Strategier för matematisk prblemlösning i enkla situatiner.

3 Arbetssätt I matematiken följer vi lärmedlet Mattedetektiverna. Det är nyskrivet utifrån lgr 11. Vi kmpletterar den undervisningen med lektiner i prblemlösning både individuellt ch i lika gruppknstellatiner. Dessutm använder vi ss av matematikspråket under skldagen ch i friare aktiviteter sm matsituatiner. Bedömning Bedömningen i matematik kmmer ske bland annat genm diagnstiska tester från Mattedetektiverna. Läraren gör löpande bedömningar i diskussiner ch när eleverna arbetar på lika sätt på lektinerna.. I denna perid bedömer vi delar av målen: Jag kan jämföra, strleksrdna ch dela upp heltal. Jag förstår ch kan använda likhetstecknet. Jag kan använda de fyra räknesätten inm heltalsmrådet 0-20 vid huvudräkning. Jag kan använda ch ge exempel på enkla prprtinella samband, i denna perid dubbelt ch hälften. Jag kan lösa enkla prblem med hjälp av en passande strategi. Naturrienterande ämnen Förankring i kursplanens syfte: använda kunskaper i bilgi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör hälsa, naturbruk ch eklgisk hållbarhet, genmföra systematiska undersökningar i bilgi, ch använda bilgins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara bilgiska samband i människkrppen, naturen ch samhället. Årstidsväxlingar i naturen ch hur man känner igen årstider. Djurs ch växters livscykler ch anpassningar till lika årstider. Djur ch växter i närmiljön ch hur de kan srteras, grupperas ch artbestämmas samt namn på några vanligt förekmmande arter. Enkla näringskedjr sm beskriver samband mellan rganismer i eksystem. Enkla fältstudier ch bservatiner i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dkumentatin av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild ch andra uttrycksfrmer.

4 Arbetssätt De naturrienterande ämnena är fkuserade på bilgi ch vi använder ss av vår naturdag i str utsträckning. På den rena NO lektinen återkpplar vi naturdagen ch genmför undersökningar, dkumentatiner samt läser ch skriver mer fakta m ämnena. Bedömning I de naturrienterande ämnena bygger bedömningarna på elevernas delaktighet under lektinerna. Eleverna visar att de nått kunskaperna i diskussiner ch dkumentatiner. I denna perid bedömer vi delar av målen: Jag känner till årstidernas förändringar i naturen. Jag kan ge exempel på livscykler hs några djur ch växter. Jag förstår vad en näringskedja är ch kan ge exempel på detta. Jag kan namnge ch srtera några växter ch djur i närmiljön. Jag kan utföra enkla experiment ch göra bservatiner. Samhällsrienterande ämnen Förankring av kursplanens syften utfrska ch analysera samspel mellan människa, samhälle ch natur i lika delar av världen, göra gegrafiska analyser av mvärlden ch värdera resultaten med hjälp av kartr ch andra gegrafiska källr, terier, metder ch tekniker, ch använda en histrisk referensram sm innefattar lika tlkningar av tidsperider, händelser, gestalter, kulturmöten ch utvecklingslinjer, använda histriska begrepp för att analysera hur histrisk kunskap rdnas, skapas ch används. reflektera över livsfrågr ch sin egen ch andras identitet, resnera ch argumentera kring mraliska frågeställningar ch värderingar utifrån etiska begrepp ch mdeller, uttrycka ch värdera lika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågr ch argumentera utifrån fakta, värderingar ch lika perspektiv, reflektera över hur individer ch samhällen frmas, förändras ch samverkar, söka infrmatin m samhället från medier, Internet ch andra källr ch värdera deras relevans ch trvärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demkratiska värden, principer, arbetssätt ch beslutsprcesser. Skildringar av livet förr ch nu i barnlitteratur, sånger ch filmer, till exempel skildringar av familjeliv ch skla. Minnen berättade av människr sm lever nu. Att flytta inm ett land ch mellan länder. Vad detta kan ha för rsaker ch få för knsekvenser. Livsfrågr med betydelse för eleven, till exempel gtt ch nt, rätt ch rätt, kamratskap, könsrller, jämställdhet ch relatiner.

5 Nrmer ch regler i elevens livsmiljö, till exempel i sklan ch i sprtsammanhang. Förutsättningar i natur ch miljö för beflkning ch bebyggelse, till exempel mark, vatten ch klimat. Hemrtens histria. Vad närmrådets platser, byggnader ch vardagliga föremål kan berätta m barns, kvinnrs ch mäns levnadsvillkr under lika perider. Grundläggande mänskliga rättigheter såsm alla människrs lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med knventinen m barnets rättigheter (barnknventinen). Hur möten, till exempel klassråd, rganiseras ch genmförs. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartr ch fysiska kartr över till exempel närmrådet ch sklvägar. Strleksrelatiner ch väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge ch gräns. Tidslinjer ch tidsbegreppen dåtid, nutid ch framtid. Beskrivande ch förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, ch hur deras innehåll kan rganiseras. Texter sm kmbinerar rd ch bild, till exempel film, interaktiva spel ch webbtexter. Språkliga strategier för att minnas ch lära, till exempel att skriva ned någt man talat m. Ord ch begrepp sm används för att uttrycka känslr, kunskaper ch åsikter. Hur rd ch yttranden uppfattas av mgivningen berende på tnfall ch rds nyanser. Skillnader mellan tal-ch skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genm röstläge ch krppsspråk. Infrmatinssökning i böcker, tidskrifter ch på webbsidr för barn. Arbetssätt På de SO lektinerna arbetar vi med kartkunskap, tittar på Sveriges lika landskapstyper ch förutsättningarna för människr att leva i dessa mråden. Vi har även klassråd där barnen får träna på hur det demkratiska mötet är uppbyggt. Vi diskuterar elevnära etiska frågr på mötena. För att nå målen i S ch N-ämnena har vi även ett tema med ett eget pass i veckan. På temalektinerna blandar vi teri ch praktik genm att barnen lär sig teretiskt samt arbetar med skapande verksamhet. Vi använder ss av Stryline vilket betyder att vi bygger upp en miljö ch karaktärer sm vi sedan leker rllekar med pedaggstyrt syfte. Metden gör att kunskapen blir mer knkret för eleverna. Den här periden har vi tema Stckhlm ch eleverna får genm leken en kunskap m Stckhlm förr ch nu. Både gällande bebyggelse ch ckså samhälle. På FN-dagen ska vi fördjupa ss i barnknventinen ch människrs rättigheter ch skyldigheter. Bedömning I de samhällsrienterande ämnena bygger bedömningarna på elevernas delaktighet under lektinerna. Eleverna visar att de nått kunskaperna i diskussiner ch dkumentatiner. I denna perid bedömer vi delar av målen: Jag kan förklara varför människr br ch arbetar där de är. Jag kan förklara varför människr flyttar från en plats till en annan ch vad det kan innebära för en familj. Jag kan ge exempel på hur människr levde förr i Sverige.

6 Jag känner till vad jag har för rättigheter i sklan ch i hemmet. Jag vet hur ett klassråd går till. Engelska Förankring i kursplanens syfte förstå ch tlka innehållet i talad engelska frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, använda kunskaper i bilgi för att granska infrmatin, kmmunicera ch ta ställning i frågr sm rör hälsa, naturbruk ch eklgisk hållbarhet, genmföra systematiska undersökningar i bilgi, ch använda bilgins begrepp, mdeller ch terier för att beskriva ch förklara bilgiska samband i människkrppen, naturen ch samhället. Tydligt talad engelska ch texter från lika medier. Enkla instruktiner ch beskrivningar. Olika frmer av enkla samtal ch dialger. Filmer ch dramatiserade berättelser för barn. Enkla presentatiner. Sånger, ramsr ch dramatiseringar. Arbetssätt I Engelskan använder vi ss av lärmedlet G Yy g, där barnen får lyssna till tydligt talad Bild Förankring i kursplanens syfte Kmmunicera med bilder för att uttrycka budskap Skapa bilder med digitala ch hantverksmässiga tekniker ch verktyg samt med lika material Jag har utvecklat min förmåga att framställa berättande bilder Jag har utvecklat min förmåga att använda lika material i mitt bildarbete Jag har utvecklat min förståelse för teckning, måleri, knstruktin ch mdellering Jag har utvecklat min förståelse för vad sm behövs för att bygga upp en bild.

7 Arbetssätt När vi arbetar med berättande bilder kmmer fkus att ligga på att kmmunicera med bilder för att uttrycka budskap. Eleverna kmmer att få läsa en krtare saga ch rita till, de kmmer även att skriva en krt berättelse med tydlig början- mitten- slut, tlka varandras berättelser ch rita en berättande bild till. Eleverna kmmer att arbeta med teckning, vi kmmer att gå igenm metder ch tekniker. De kmmer att teckna av ett stilleben med kl eller blyerts. Eleverna kmmer ckså att utveckla sin förmåga att använda sig av lika material när de kmmer att arbeta med msaik. Musik Förankring i kursplanens syfte skapa musik samt gestalta ch kmmunicera egna musikaliska tankar ch idéer spela ch sjunga i lika musikaliska frmer ch genrer Jag har utvecklat min förmåga att imitera ch imprvisera med rörelser, rytmer ch tner Jag har utvecklat min förmåga att använda enkla frmer av musikskapande Jag har utvecklat min förmåga att använda sång ch spel i lika frmer Jag har utvecklat min förmåga att använda rösten sm ett instrument Arbetssätt Varje lektin startar ch slutar med en afrikansk sång, där elever ch pedagg sjunger ch trummar en speciell rytm tillsammans. På så sätt tränar vi på att spela ch sjunga i lika musikaliska frmer ch genrer, att använda sång ch spel i lika frmer. Eleverna kmmer att träna på att imitera varandra med rörelser ch rytmer, där både trumma ch rösten används sm ett instrument. De kmmer att sjunga sånger.

8 Knkretisering av mål Genm kunskapsbken tydliggör vi för eleverna vad det är sm de skall uppnå. Vi går igenm ch visar vilka kunskapskrav sm vi skall jbba med samt bedöma under den kmmande periden. Dkumentatin Med hjälp av kunskapsbken, IUP, lggbken, skriftliga mdömen samt veckbrev så för vi en tydlig dkumentatin. Efter periden kmmer vi att titta på de bedömningar sm vi har gjrt av barnen för att se m vi har nått ett önskvärt resultat. Utifrån detta kan vi sedan utvärdera vår verksamhet ch överföra de erfarenheter vi gjrt till nästa LPP. Efter utvärderingen delger vi varandra våra erfarenheter.