LGR 11 ÅK 1 3. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LGR 11 ÅK 1 3. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson, Bolidenskolan 4-9, Boliden www.lektion.se"

Transkript

1 LGR 11 ÅK 1 3 The compact version Planeringstöd för lärare

2 Hej Kollega! Du som jobbar i årskurs 1-3 har o a många ämnen a hålla reda på. Det är inte ovanligt a en klasslärare har å a eller flera olika ämnen. Det kan betyda a man har mer än hundra (100!) kunskapskrav a orientera sig bland. Då kan det var mycket svårt a hi a rä bland sy en, krav och centralt innehåll i skolverkets Lgr 11. De a är e tappert försök a fördela det centrala in- nehållet inom åk 1-3 och på e överskådligt sä presentera det vitala innehållet i Lgr 11. Idéen har varit a det ska få plats på en sida och det har inneburit a kunskapskraven har få en något förenklat och förkortad text. Det har pedagogiska fördelar i samspelet med elever och föräldrar men framförallt är de a e underlag för lärarens planering. Av utrymmesskäl fick SO ämnenas krav placeras på en sida. Vid byte av lärare, stöd för vikarier och i arbetslagens imple- mentering av Lgr 11 kan de a förhoppningsvis också vara e go stöd. Kopiera upp de sidor du/ni behöver. Ibland är det skönt a ha e papper i handen... Skicka gärna synpunkter ll ea.se Allan Eriksson Mars 2012 S. 2 Inledning s. 3 Överblick s. 4 Svenska Åk 1 s. 5 Svenska Åk 2 s. 6-7 Svenska Åk 3 s. 8 SO kunskapskrav och sammanfa ade sy en. s. 9 So-ämnen Åk 1 S. 10 So-ämnen Åk 2 S. 11 So-ämnen Åk 3 S. 12 No-ämnen Åk 1 S. 13 No-ämnen Åk 2 s. 14 No-ämnen Åk 3 S. 15 Teknik Åk 1 S. 16 Teknik Åk 2 S. 17 Teknik Åk 3 S. 18 Matema k, Endast krav Åk 3 S. 19 Anteckningar/Planering

3 No Åk 1 Sammanfattning Syfte. Kopierat direkt från Lgr 11 utan redigering. So-ämnena saknar syfte. Momenten visar på vad som i huvudsak ska ligga inom resp åk. Rutan kan t ex användas för avbockning. Underrubriker enligt Lgr 11 Planeringstöd för läraren. Plats a markera de krav som du tar med i din planering av momentet. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll Läsa och skriva Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet. Språkets struktur med stor och liten bokstav och punkt. Handstil och skriva på dator. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. (Fördjupa kunskaper i kommentarsmaterialet, samt fördela för varje årskurs för att uppnå progression). Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film och interaktiva spel. Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och åsikter. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Något förenklade och förkortade krav. Överensstämmer med krav i Infomentor. Kunskapskrav Åk 3 Svenska Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt och använder lässtrategier. 2. kommenterar och återger något av innehållet på ett enkelt sätt som visar grundläggande läsförståelse. 3. resonerar om tydligt framträdande budskap i texterna kopplar detta till egna erfarenheter. 4. skriver enkla texter med läslig handstil och på dator. 5. använder stor bokstav, punkt och stavar vanligt förekommande ord i elevnära texter. 6. skriver berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. 7. söker information ur anvisad källa och återger då delar av informationen i enkla faktatexter. 8. skriver faktatexter med grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår. 9. kombinerar sina texter med bilder kan så att budskap och förstärks eller blir tydligare. 10. ger enkla omdömen om sina egna och andras texter samt bearbetar, utifrån respons, sina texter på ett enkelt sätt. 11. samtalar om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. 12. berättar om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår. 13. ger och tar enkla muntliga instruktioner. Inom So-ämnena lämnas rutor tomma. Läraren kopplar själv lämpliga kunskapskrav.

4 Svenska Åk 1 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll Läsa och skriva Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet. Språkets struktur med stor och liten bokstav och punkt. Handstil och skriva på dator. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. (Fördjupa kunskaper i kommentarsmaterialet, samt fördela för varje årskurs för att uppnå progression). Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film och interaktiva spel. Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och åsikter. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Kunskapskrav Åk 3 Svenska Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt och använder lässtrategier. 2. kommenterar och återger något av innehållet på ett enkelt sätt som visar grundläggande läsförståelse. 3. resonerar om tydligt framträdande budskap i texterna kopplar detta till egna erfarenheter. 4. skriver enkla texter med läslig handstil och på dator. 5. använder stor bokstav, punkt och stavar vanligt förekommande ord i elevnära texter. 6. skriver berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. 7. söker information ur anvisad källa och återger då delar av informationen i enkla faktatexter. 8. skriver faktatexter med grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår. 9. kombinerar sina texter med bilder kan så att budskap och förstärks eller blir tydligare. 10. ger enkla omdömen om sina egna och andras texter samt bearbetar, utifrån respons, sina texter på ett enkelt sätt. 11. samtalar om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. 12. berättar om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår. 13. ger och tar enkla muntliga instruktioner.

5 Svenska Åk 2 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll Läsa och skriva Alfabetisk ordning Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken. Handstil och skriva på dator. Skapande av texter där ord och bild samspelar. Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. (Fördjupa kunskaper i kommentarsmaterialet, samt fördela för varje årskurs för att uppnå progression). Berättande texters uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning, samt person beskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och åsikter. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Kunskapskrav Åk 3 Svenska Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt och använder lässtrategier. 2. kommenterar och återger något av innehållet på ett enkelt sätt som visar grundläggande läsförståelse. 3. resonerar om tydligt framträdande budskap i texterna kopplar detta till egna erfarenheter. 4. skriver enkla texter med läslig handstil och på dator. 5. använder stor bokstav, punkt och stavar vanligt förekommande ord i elevnära texter. 6. skriver berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. 7. söker information ur anvisad källa och återger då delar av informationen i enkla faktatexter. 8. skriver faktatexter med grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår. 9. kombinerar sina texter med bilder kan så att budskap och förstärks eller blir tydligare. 10. ger enkla omdömen om sina egna och andras texter samt bearbetar, utifrån respons, sina texter på ett enkelt sätt. 11. samtalar om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. 12. berättar om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår. 13. ger och tar enkla muntliga instruktioner.

6 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Centralt innehåll Läsa och skriva Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord. Handstil och skriva på dator. Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt anpassa läsningen efter textens form och innehåll. Tala och lyssna Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning, samt litterära personbeskrivningar. Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Webbtexter. Kunskapskrav Åk 3 Svenska Eleven... Svenska Åk 3 1. läser bekanta och elevnära texter med flyt och använder lässtrategier. 2. kommenterar och återger något av innehållet på ett enkelt sätt som visar grundläggande läsförståelse. 3. resonerar om tydligt framträdande budskap i texterna kopplar detta till egna erfarenheter. 4. skriver enkla texter med läslig handstil och på dator. 5. använder stor bokstav, punkt och stavar vanligt förekommande ord i elevnära texter. 6. skriver berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. 7. söker information ur anvisad källa och återger då delar av informationen i enkla faktatexter. 8. skriver faktatexter med grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår. 9. kombinerar sina texter med bilder kan så att budskap och förstärks eller blir tydligare. 10. ger enkla omdömen om sina egna och andras texter samt bearbetar, utifrån respons, sina texter på ett enkelt sätt. 11. samtalar om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. 12. berättar om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår. 13. ger och tar enkla muntliga instruktioner.

7 Svenska Åk 3 Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och åsikter. Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk. Innformationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet. Kunskapskrav Åk 3 Svenska Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt och använder lässtrategier. 2. kommenterar och återger något av innehållet på ett enkelt sätt som visar grundläggande läsförståelse. 3. resonerar om tydligt framträdande budskap i texterna kopplar detta till egna erfarenheter. 4. skriver enkla texter med läslig handstil och på dator. 5. använder stor bokstav, punkt och stavar vanligt förekommande ord i elevnära texter. 6. skriver berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. 7. söker information ur anvisad källa och återger då delar av informationen i enkla faktatexter. 8. skriver faktatexter med grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp så att innehållet klart framgår. 9. kombinerar sina texter med bilder kan så att budskap och förstärks eller blir tydligare. 10. ger enkla omdömen om sina egna och andras texter samt bearbetar, utifrån respons, sina texter på ett enkelt sätt. 11. samtalar om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. 12. berättar om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår. 13. ger och tar enkla muntliga instruktioner.

8 SO ämnen Syfte & Krav Kunskapskrav Samhällskunskap Å k 3 Eleven. 1. ger exempel på vad mänskliga och barnets rättigheter kan innebära i skolan och hemmet. 2. samtalar om normer och regler i vardagen och ger exempel på varför de kan behövas. 3. beskriver hur möten brukar organiseras och genomföras. 4. beskriver några olika betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. 5. beskriver hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. 6. känner till några viktiga samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter 7. känner till orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ger exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer.. 8. beskriver hur handlingar i vardagen kan påverka miljön. använder tidslinjer och några olika tidsbegrepp. 9. känner till riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och hur man kan minska riskerna i trafiken. Kunskapskrav Historia Åk 3 Eleven. 10. ger exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder på hemorten. 11. gör enkla jämförelser mellan förr och nu. 12. beskriver spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. 13. beskriver delar av människans tidiga historia. 14. använder tidslinjer och några olika tidsbegrepp. Samhällskunskap Eleverna ges förutsättningar utveckla förmågan förmågan att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Historia Eleven ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Kunskapskrav Religion Åk 3 Eleven. 15. samtalar om livsfrågor. 16. beskriver några platser för religionsutövning, för religioner som utövas i närområdet. 17. ger exempel på någon högtid, symbol och viktig berättelse från kristendomen, islam och judendomen. 18. berättar något från Bibliska berättelser samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. 19. ger exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden. Kunskapskrav Geografi Åk 3 Eleven 20. tar del av enkel information i olika medier och har synpunkter, ger kommentarer och ställer frågor. 21. söker information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar. 22. gör enkla undersökningar av omvärlden och använder då karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder. Geografi Eleven ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Religion Eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

9 SO Åk 1 Åk 1-3 Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Kopplat ll kunskapskrav Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Åk 1 Att leva tillsammans Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Att leva i närområdet Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Att leva i världen Att undersöka verkligheten

10 SO Åk 2 Åk 1-3 Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Kopplat ll kunskapskrav Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Åk 2 Att leva i närområdet Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet. Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

11 Åk 1-3 Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. SO Åk 3 Kopplat ll kunskapskrav Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Åk 3 Att leva tillsammans Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Att leva i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Att leva i världen Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Grundläggande mänskliga rättigheter samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.

12 Biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället No Åk 1 Fysik Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Kemi Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Centralt innehåll Året runt i naturen Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Kropp och hälsa Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Material och ämnen i vår omgivning Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter om de flyter eller sjunker i vatten. Metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Kunskapskrav Åk 3 NO - Eleven beskriver och ger exempel på enkla samband i naturen. 2. ger exempel på livscykler hos några djur och växter. 3. berättar om några av människans kroppsdelar och sinnen. 4. samtalar om tyngdkraft, friktion och jämvikt i lek och rörelse. 5. beskriver olika för material och hur de kan sorteras. 6. berättar om ljus och ljud. 7. samtalar om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. 8. utför fältstudier och enkla undersökningar som naturen, kraft och rörelse samt vatten och luft. 9. Gör observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter egenskaper samt ger exempel på enkla näringskedjor. 10. beskriver hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra 11. sorterar några föremål utifrån olika egenskaper och separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. 12. undersöker och gör någon jämförelse mellan egna och andras resultat. 13. dokumenterar sina undersökningar och använder sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

13 Biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället No Åk 2 Fysik Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Kemi Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Centralt innehåll Året runt i naturen Jordens, solens och månens rörelse i förhållande till varandra. Månens olika faser. Växter, vilda och tama djur i närmiljön. Djur och växter i närmiljön: Bondgården och några växter i närmiljön. Kropp och hälsa Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Människans kroppsdelar, deras namn och funktion. Material och ämnen i vår omgivning Material och egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism och ledningsförmåga. Berättelse om natur och naturvetenskap Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Kunskapskrav Åk 3 NO - Eleven beskriver och ger exempel på enkla samband i naturen. 2. ger exempel på livscykler hos några djur och växter. 3. berättar om några av människans kroppsdelar och sinnen. 4. samtalar om tyngdkraft, friktion och jämvikt i lek och rörelse. 5. beskriver olika för material och hur de kan sorteras. 6. berättar om ljus och ljud. 7. samtalar om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. 8. utför fältstudier och enkla undersökningar som naturen, kraft och rörelse samt vatten och luft. 9. Gör observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter egenskaper samt ger exempel på enkla näringskedjor. 10. beskriver hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra 11. sorterar några föremål utifrån olika egenskaper och separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. 12. undersöker och gör någon jämförelse mellan egna och andras resultat. 13. dokumenterar sina undersökningar och använder sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

14 Se Åk 1 2 No Åk 3 Centralt innehåll Året runt i naturen Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. Hur djur och växter i närmiljön kan sorteras, grupperas och artbestämmas. Kropp och hälsa Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Kraft och rörelse. Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor. Balans, tyngdpunkt och jämvikt kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Material och ämnen i vår omgivning Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Övergångar mellan vattnets former: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, t. ex genom avdunstning och filtrering. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Berättelser om natur och naturvetenskap Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. Metoder och arbetssätt Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Kunskapskrav Åk 3 NO Eleven beskriver och ger exempel på enkla samband i naturen. 2. ger exempel på livscykler hos några djur och växter. 3. berättar om några av människans kroppsdelar och sinnen. 4. samtalar om tyngdkraft, friktion och jämvikt i lek och rörelse. 5. beskriver olika för material och hur de kan sorteras. 6. berättar om ljus och ljud. 7. samtalar om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. 8. utför fältstudier och enkla undersökningar som naturen, kraft och rörelse samt vatten och luft. 9. Gör observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter egenskaper samt ger exempel på enkla näringskedjor. 10. beskriver hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra 11. sorterar några föremål utifrån olika egenskaper och separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. 12. undersöker och gör någon jämförelse mellan egna och andras resultat. 13. dokumenterar sina undersökningar och använder sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

15 Teknik Åk 1 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Åk 1-3 Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Åk 1 Tekniska lösningar Kraft och rörelse i lek Tekniska lösningar i samband med lek Några vanliga tekniska lösningar i samband med lek och där människan härmat naturen, t. ex den kupade handen som förebild för förvaringskärl. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Kunskapskrav E nivå Åk 6 Eleven beskriver och ger exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och hur de fungerar. 2. beskriver och ger exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, uppbyggnad och materia. 3. genomför enkla konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer med enkla fysiska eller digitala modeller. 4. bidrar till att formulera och välja alternativ som leder arbetet framåt. 5. dokumenterar arbetet med skisser, modeller eller texter. 6. resonerar kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats och dess fördelar och nackdelar för samhället, individ och miljö.

16 Teknik Åk 2 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Åk 1-3 Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Åk 2 Tekniska lösningar Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Kunskapskrav E nivå Åk 6 Eleven beskriver och ger exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och hur de fungerar. 2. beskriver och ger exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, uppbyggnad och materia. 3. genomför enkla konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer med enkla fysiska eller digitala modeller. 4. bidrar till att formulera och välja alternativ som leder arbetet framåt. 5. dokumenterar arbetet med skisser, modeller eller texter. 6. resonerar kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats och dess fördelar och nackdelar för samhället, individ och miljö.

17 Teknik Åk 3 Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Åk 1-3 Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Kunskapskrav E nivå Åk 6 Åk 3 Tekniska lösningar Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Eleven beskriver och ger exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och hur de fungerar. 2. beskriver och ger exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, uppbyggnad och materia. 3. genomför enkla konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer med enkla fysiska eller digitala modeller. 4. bidrar till att formulera och välja alternativ som leder arbetet framåt. 5. dokumenterar arbetet med skisser, modeller eller texter. 6. resonerar kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats och dess fördelar och nackdelar för samhället, individ och miljö.

18 Kunskapskrav Åk 3 Matematik Eleven löser enkla problem i elevnära situationer genom någon strategi anpassat till problemet. 2. har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp. 3. beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. 4. beskriver egenskaper hos matematiska begrepp med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. 5. ger exempel på hur några matematiska begrepp relaterar till varandra. 6. visar grundläggande kunskaper om naturliga tal genom att beskriva tals inbördes relation och genom att dela upp tal. 7. visar grundläggande kunskaper bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. 8. använder grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och relationer. 9. använder och ger exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. 10. väljer i huvudsak fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. 11. använder huvudräkning i de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. 12. väljer och använder skriftliga räknemetoder vid addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom heltalsområdet hanterar enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. 14. avbildar och, utifrån instruktioner, konstruera enklar geometriska objekt. 15. gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet 16. beskriver och samtalar om tillvägagångssätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. 17. avläser och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. 18. resonerar om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor.

19 ANTECKNINGAR FÖR PEDAOGISK PLANERING Ämne: Arbetsområde (Ur det centrala innehållet) Varför ska vi arbeta med det här? Det här kommer du att få undervisning om: Det här ska du lära dig: Så här kommer vi att arbeta: Så här kommer dina kunskaper att bedömas:

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Grovplanering 2012/2013 BILD

Grovplanering 2012/2013 BILD Grovplanering 2012/2013 BILD Teckna, måla och modellera. Vi använder material som t.ex. papper och lera samt verktyg för olika tekniker. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Läs mer

Planering de fyra elementen

Planering de fyra elementen Planering de fyra elementen Du kommer att få arbeta med tema de fyra elementen undet vt 2016. Du ska tillsammans med dina klasskamrater få forska inom de fyra olika områdena och redovisa för elever och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11 KAPitel 1-7 Förmågor Centralt innehåll Utviket Vad är SO? Du och jag Förr i tiden Att leva tillsammans Analysera (se samband, orsaker, konsekvenser) Skildringar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lokal studieplan för Samhällsorientering

Lokal studieplan för Samhällsorientering Lokal studieplan för Samhällsorientering Kunskaps område Att leva tillsamma ns Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment för åk 1 Moment för åk 2 Moment för åk 3 Skildringar av livet förr och i barnlitteratur,

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. Bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. Redskap

Läs mer

Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. Planering Tema du och jag, då och nu. Beskrivning av arbetet/arbetssätt Du kommer att få arbeta i tema med fokus på människokroppen och människan förr i tiden. Du kommer att erbjudas en varierad undervisning

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till

Läs mer

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 ENGELSKA SKOLAN NORR

ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 ENGELSKA SKOLAN NORR ÅRSKURS 2 LOKALA KURSPLANER 2012-13 Roslagstullsbacken 4, 114 21 Stockholm. tel. 08-441 8580 fax. 08-6732915 www.esn.se ENGELSKA SKOLAN NORR 1 INNEHÅLL BILD... 2 ENGELSKA... 3 IDROTT OCH HÄLSA... 4 LIVSKUNSKAP...

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplanen i ämnet svenska

Kursplanen i ämnet svenska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen 2015 Årskurs två Gamla Uppsala skola NO ht 2015 Centralt innehåll i Lgr 11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Lokal planering år 1-3

Lokal planering år 1-3 Lokal planering år 1-3 MÅL FÖR ÄMNET HISTORIA Åk 1: Livet förr och nu. Åk 2: Berättelser om Gudar och hjältar inom nordisk och antik mytologi. Åk 3: Hemortens och Skånes historia. Forntiden. MÅL FÖR ÄMNET

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar Tydligt talad engelska och texter från olika medier Muntliga och skriftliga instruktioner

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Tema 1-11 tränar delar av nedanstående naturvetenskapliga och tekniska förmågor: Använda kunskaper för

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk

Läs mer

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Samhällsorienterande ämnen

Samhällsorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen 3.12 OGRAFI Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Lpp åk 2 Kontinenternas djur v. 16-23

Lpp åk 2 Kontinenternas djur v. 16-23 Lpp åk 2 Kontinenternas djur v. 16-23 Svenska formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar

Läs mer

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011 De nya kursplanerna 2011 Strukturen i de nya kursplanerna 2011 (gr) Ämnet Kort karaktäristik och betydelse Syfte Vad undervisningen skall åstadkomma Sammanfattning av syftet (kallas ibland mål av Skolverket)

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1 Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Arbetsområden för Freja och Frigg

Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Trafik Kunskapskrav Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende

Läs mer