IUP-deckaren - en nervpirrande resa genom lärandet

Transkript

1 IUP-deckaren - en nervpirrande resa genm lärandet Sandra Frsberg ch Eva Arvidssn LAU370 Handledare: Agneta Simensdtter Examinatr: Pia Williams Rapprtnummer: HT

2 2

3 Abstract Examensarbete inm lärarutbildningen Titel: IUP-deckaren en nervpirrande resa genm lärandet Författare: Sandra Frsberg ch Eva Arvidssn Termin ch år: Hösten 2008 Kursansvarig institutin: Scilgiska institutinen Handledare: Agneta Simensdtter Examinatr: Pia Williams Rapprtnummer: HT Nyckelrd: Individuella utvecklingsplaner, IUP, metakgnitin, samarbete ch kmmunikatin mellan pedagger, elever ch föräldrar samt scikulturellt lärande. Sammanfattning: Individuella utvecklingsplaner [IUP] är ett relativt nytt begrepp sm km in i sklans värld år Sklverkets Allmänna råd ch kmmentarer (Sklverket, 2008) beskriver syftet med IUP ch ger anvisningar m hur man kan skriva en IUP, vilka delar den ska innehålla, med mera. IUP skrivs under ett utvecklingssamtal. Både pedagg, elev ch förälder ska delta ch samarbeta för att elevens utvecklingsplan ska bli ett stöd ch en hjälp för eleven att nå målen. IUP ska alltså vara ett redskap sm beskriver vilket stöd eleven behöver, vilka studietekniker sm är mest framgångsrika för eleven ch vilken hjälp sklan ch hemmet kan bidra med. Vårt övergripande syfte med examensarbetet är att få en ökad förståelse för individuella utvecklingsplaners innebörd i sklan. Vi vill belysa IUP utifrån de tre lika parter sm är delaktiga i prcessen: pedagger, elever ch föräldrar samt likheter ch skillnader i deras uppfattningar m IUP. Vi vill ckså undersöka hur IUP kan stödja ch främja elevens utveckling i sklan ch dess arbete. Utifrån lika teretiska perspektiv vill vi prblematisera begreppet individuella utvecklingsplaner ch kppla det till styrdkumenten. Frågeställning: Hur kan man via IUP utveckla metakgnitiva förmågr hs eleverna, enligt enkätsvaren? Hur stämmer uppfattningarna i enkätsvaren gällande IUP överens med det scikulturella förhållningssättet? Stämmer IUP:s grundtankar, styrdkumenten samt Lp 94 överens med svaren från enkäterna? Hur kan IUP främja elevernas sklgång? Vi har använt ss av kvalitativa enkäter med kvalitativa inslag i frm av följdfrågr eller öppna frågr. Enkäterna har delats ut till pedagger, elever ch föräldrar från två lika klasser, sklår 4 ch sklår 6. Resultatet visar en spridd uppfattning av begreppet IUP. Dck anser flertalet av infrmanterna att en IUP är meningsfull för elevernas lärande. Utifrån enkäterna kan vi ckså tydligt se att ett gtt samarbete mellan pedagger, elever ch föräldrar är grgrunden för att en meningsfull IUP ska författas. 3

4 Förrd Vår avsikt med denna studie är att skapa en större förtrgenhet med användningen av IUP i sklan. Studien har gjrt att vi vidgat vår syn på IUP både från ett elev-, föräldra- ch pedaggperspektiv. Vår ökade förståelse ger ss större möjlighet att skapa en meningsfull IUP sm stödjer elevens utveckling. Vi hppas ckså att andra inm sklvärlden kmmer ta del av vår studie ch känna att den innehåller värdefulla insikter att ta med in i yrkeslivet. Vi vill tacka vår psitiva handledare Agneta Simensdtter för de råd ch stöd hn har gett ss under arbetets gång. Vi vill ckså tacka Kicki Nielsen, Annika Arvidssn, Agnes Orstadius ch Emma Jhanssn för deras hjälp att krrekturläsa vår uppsats. Eva Arvidssn & Sandra Frsberg Götebrg,

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte, frågeställningar Avgränsningar Begrepp Individuella utvecklingsplaner, IUP Det scikulturella perspektivet Metakgnitin Pedagg Lärande Frskningsfält Individuella utvecklingsplaner, IUP Grundskleförrdningen Sklverksets Allmänna råd ch kmmentarer Lärplanen för det bligatriska sklväsendet, förskleklassen ch fritidshemmet IUP ch sekretess Lärandeterier Det scikulturella perspektivet Metakgnitin Metd Studiens etiska hänsyn Enkäter sm metd Urval ch brtfall Studiens tillförlitlighet Resultat Syfte ch uppfattning Förberedelse ch delaktighet Styrdkument ch mål Kntinuerlig användning Meningsfullhet Sammanfattning av resultatet

6 5. Slutdiskussin Sammanfattat resultat av analysen Hur stämmer uppfattningarna i enkätsvaren gällande IUP överens med det scikulturella förhållningssättet? Hur kan metakgnitiva förmågr utvecklas med hjälp av IUP? Hur stämmer IUP:s grundtankar överens med styrdkumenten samt Lp94 enligt våra enkätsvar? Hur kan IUP främja elevens sklgång? Kritisk av vår studie Frskningsprcessen Metddiskussin Förslag till vidare frskning Slutrd Litteratur, källr ch material Referenslista Enkäter Bilagr Bilaga 1 Elevenkät Bilaga 2 Föräldraenkät Bilaga 3 Pedaggenkät Bilaga 4 Missiv brev

7 1. Inledning Individuella utvecklingsplaner [IUP] är ett relativt nytt begrepp sm km in i sklans värld år Sklverkets Allmänna råd ch kmmentarer (Sklverket, 2008) beskriver syftet med IUP ch ger anvisningar m hur man kan skriva en IUP, vilka delar den ska innehålla, med mera. IUP skrivs under ett utvecklingssamtal. Både pedagg, elev ch förälder ska delta ch samarbeta för att elevens utvecklingsplan ska bli ett stöd ch en hjälp för eleven att nå målen. IUP ska alltså vara ett redskap sm beskriver vilket stöd eleven behöver, vilka studietekniker sm är mest framgångsrika för eleven ch vilken hjälp sklan ch hemmet kan bidra med. Att titta tillbaks på sitt barns IUP ch kunna stödja sitt barn i de mål sm där satts upp, är inte helt enkelt. Eller att sm elev få en överblick ch förståelse för sitt eget lärande. Det krävs bland annat förberedelse, tydlighet ch struktur. Ett trepartsamtal där förståelsen för kursplanernas mål samt lärplanens mål fkuseras ger ett mer meningsfullt utvecklingssamtal ch IUP. 1.1 Syfte, frågeställningar Vårt övergripande syfte med examensarbetet är att få en ökad förståelse för individuella utvecklingsplaners innebörd i sklan. Vi vill belysa IUP utifrån de tre lika parter sm är delaktiga i prcessen: pedagger, elever ch föräldrar samt likheter ch skillnader i deras uppfattningar m IUP. Vi vill ckså undersöka hur IUP kan stödja ch främja elevens utveckling i sklan ch dess arbete. Utifrån lika teretiska perspektiv vill vi prblematisera begreppet individuella utvecklingsplaner ch kppla det till styrdkumenten. Det övergripande syftet har lett fram till följande frågeställningar: Hur kan man via IUP utveckla metakgnitiva förmågr hs eleverna, enligt enkätsvaren? Hur stämmer uppfattningarna i enkätsvaren gällande IUP överens med det scikulturella förhållningssättet? Stämmer IUP:s grundtankar, styrdkumenten samt Lp 94 överens med svaren från enkäterna? Hur kan IUP främja elevernas sklgång? Avgränsningar IUP-dkumentatinen innehåller fantligt många delar. I studien har vi begränsningar ss till vissa mråden för att kunna hålla ss inm examensarbetets tids- ch strleksram. Delarna vi valt att fördjupa ss inm finns beskrivna i syftet. Nedan beskriver vi krt avgränsningarna vi har gjrt. Inm begreppet IUP ryms förberedelser så sm exempelvis prtfli, en slags dkumentatin över elevens lärande utveckling. I Allmänna råd ch kmmentarer (Sklverket, 2008) talas mycket m dkumentatin ch att den ska ligga till grund för utvecklingssamtalet. Mreau 7

8 (Mreau & Wretman, 2006) ger flera exempel på hur man kan arbeta med dkumentatin kpplat till IUP (s.36-49). Även Ellmin (2006) tar upp ch nämner sambandet mellan IUP, utvecklingssamtal ch prtfli, han kallar det, den slagbara treenigheten. Vi har dck valt att inte gå djupare in på begreppet dkumentatin än så här, då vi anser att det finns alltför mycket att ta upp m detta sm inte hade rymts i detta examensarbete. Även ett gemensamt yrkesspråk är viktigt att ha/sträva efter i dkumentatinen av IUP. IUP får inte vara av värderande eller kränkande art (Sklverket, Allmänna råd ch kmmentarer, 2008). Yrkesspråket kan underlätta förståelsen av IUP pedagger emellan vid till exempel överlämnanden ch klassbyten. Det kan dessutm skapa en ökad förståelse hs eleverna ch föräldrarna m pedaggerna använder ett gemensamt språk. Det finns emellertid ckså en risk att det skapar förvirring: m pedaggerna talar med ett språk sm elever ch föräldrar inte förstår uppstår lätt missförstånd ch förtrendet för varandra kan minska (Clnerud & Granström, 2007, kap 3). Även i Allmänna råd ch kmmentarer (Sklverket, 2008) kan man läsa att pedaggerna på sklan ska utveckla ett sakligt ch gemensamt språk för att underlätta dkumentatinen. I ch med det internetbaserade samhället vi idag lever i har vissa sklr valt att använda lika prtaler på internet. Unikum ( ) ch Schl Sft ( ) är två exempel på prtaler där elever, föräldrar ch pedagger kan kmmunicera ch dkumentera IUP med mera. Eftersm de sklr vi delat ut enkäterna till inte använder någn av dessa prtaler har vi valt att inte ta med elektrniska IUP (e-iup) i vårt arbete. Från ch med 1 juli 2008 ska alla sklr i samband med utvecklingssamtal ch IUP skriva skriftliga mdömen i samtliga ämnen (Utbildningsdepartementet, En individuell utvecklingsplan med skriftliga mdömen, 2008). Sklrna där vi lämnat enkäterna arbetade med att ta fram en mall för de skriftliga mdömena. De hade därför ännu inte börjat använda skriftliga mdömen vid den tidpunkt sm vi besökte dem. 1.2 Begrepp Här följer förklaringar över några av de begrepp sm vi kmmer att använda Individuella utvecklingsplaner, IUP Alla elever inm sklan ska ha en individuell utvecklingsplan sm skrivs av pedaggen tillsammans med elev ch föräldrar. Frtsättningsvis kmmer begreppet individuell utvecklingsplan förkrtas till IUP Scikulturella perspektivet Det scikulturella perspektivet tar sin utgångspunkt i Lev Vygtskijs ( ) tankar under ch 1930-talen i dåvarande Svjetuninen (Säljö, 2000, s.48). Perspektivet har blivit framgångsrikt sm pedaggisk teri i den svenska sklan ch dess huvudbudskap är att människr lär tillsammans med ch av varandra. Den kulturella kntexten människan befinner sig i påverkar hur ch vad vi lär ss. Sklans styrdkument är inspirerade av det scikulturella perspektivet Metakgnitin 8

9 Enligt Natinalencyklpedin ( definieras metakgnitin medvetenhet m eller förståelsen av den kunskap man har, en förståelse sm kan kmma till uttryck antingen genm effektiv användning av kunskapen eller genm förmågan att verbalt beskriva den. Att ha en utvecklad metakgnitiv förmåga innebär att man kan tänka över sitt eget tänkande. I sklsammanhang är denna förmåga framgångsrik eftersm eleven då har insikt i vilka förutsättningar sm påverkar ch medverkar till att hn/han lär sig på bästa sätt Pedagg I studien har vi använt begreppet pedagg, sm kan likvärderas med lärare. Eftersm sklans värld inbegriper likväl lärare sm fritidspedagger, specialpedagger, rektrer ch resurspedagger valde vi det vidare begreppet pedagg Lärande Enlig Lp 94 ska lärandet ske i så väl teretisk sm praktisk anda. Språket ch kmmunikatin är grunden för lärande ch ckså grunden för att kritiskt kunna granska fakta. Lärandet ch kunskap hänger tätt ihp ch enligt Lp 94 är fakta, förståelse, färdighet ch förtrgenhet de kunskapsfrmer sm undervisningen ska syfta på samt innehålla (Sklverket, Lp 94, s.5-6). 9

10 2. Frskningsfält I valet av litteratur har vi sökt på biblitekets databas m litteratur angående IUP. Vi har då fått fram böcker, avhandlingar ch uppsatser. I valet av dessa har vi i första hand utgått från böcker ch avhandlingar med ett vetenskapligt perspektiv, det sm Stukát (2005) benämner sm tyngre källr (s.23). Vi har använt ss av litteratur ch författare vi mött under tidigare kurser på Lärarutbildningen, samt genm infrmatin på internet, till exempel på Sklverkets hemsida ( 2.1 Individuella utvecklingsplaner, IUP Den individuella utvecklingsplanen startades i frm av ett uppdrag Regeringen gav till Sklverket. Uppdraget var att författa de Allmänna råden ch kmmentarer för IUP. Begreppet IUP användes dck från statligt håll första gången i Elevens framgång sklans ansvar (Ds 2001, s.19) ch författades av en expertgrupp inm Utbildningsdepartementet, sm utsetts efter att den dåvarande regeringen presenterat en utvecklingsplan för förskla, skla ch vuxenutbildning. Syftet var att man ville stödja ökad uppfyllelse av målen i sklan (Ds 2001) Grundskleförrdningen Från den första januari 2006 skall alla grundsklr enligt grundskleförrdningen (SFS 1994: 1194) upprätta individuella utvecklingsplaner (IUP) för sina elever, i samband med utvecklingssamtal. Pedaggen ska tillsammans med eleven ch dess vårdnadshavare upprätta en framåtsyftande individuell utvecklingsplan sm beskriver hur eleven tillsammans med sin pedagg ch sina föräldrar ska gå tillväga för att, så långt sm det är möjligt, utvecklas ch nå de mål sm finns uppsatta i lärplanen (Grundskleförrdningen, SFS 1994: 1194). Den första juli 2008 trädde ytterligare en ändring i kraft i grundskleförrdningen (SFS 1994: 1194): den individuella utvecklingsplanen skulle inte längre enbart vara framåtsyftande utan även innehålla skriftliga mdömen i samtliga ämnen. Dessa skriftliga mdömen är tänkta att beskriva elevens kunskapsutveckling i varje ämne, jämfört med de uppställda kursplansmålen (Utbildningsdepartementet, En individuell utvecklingsplan med skriftliga mdömen, 2008). Utbildningsdepartementet skriver vidare att den infrmatin sm vårdnadshavaren får fta upplevs sm tydlig. De påpekar att pedaggerna genm de skriftliga mdömena kan få möjlighet att uttrycka sig i mer betygsliknande frmer sm en del i den individuella utvecklingsplanen, för att öka tydligheten. Hur denna infrmatin ska frmas ch vad den ska innehålla är upp till rektr ch pedagger på varje skla att besluta. På grund av att den ska anpassas till den specifika verksamheten ch eleverna. Enligt grundskleförrdningen ska alltså utvecklingssamtalet/iup handla m hur elevens kunskapsutveckling ch sciala utveckling bäst kan stödjas. Denna utveckling av eleven ska då luta sig på en utvärdering sm håller sig inm ramen för lärplanen samt kursplanerna (SFS 1994: 1194). 10

11 2.1.2 Sklverkets allmänna råd ch kmmentarer Sklverkets Allmänna råd ch kmmentarer den individuella utvecklingsplanen med skriftliga mdömen (2008) är rekmmendatiner till hur sklans författningar kan tillämpas, såsm lagar, förrdningar ch föreskrifter. Rådet anger hur man bör eller kan handla ch avser att gynna en enhetlig rättstillämpning genm att påverka sklans utveckling i en viss riktning. Dessa råd bör alltså följas av sklrna ch vänder sig bland annat till lärare, sklledare ch annan persnal i grundsklan. Bestämmelserna m den individuella utvecklingsplanen grundar sig i grundskleförrdningen (SFS 1994: 1194) ch i de allmänna råden talar man m att utgångspunkten för den individuella utvecklingsplanen är bedömning ch utvecklingssamtal. Där man i samband med utvecklingssamtalet ska ge eleven ch dess vårdnadshavare tydlig infrmatin m hur elevens kunskapsutveckling ter sig till lärplanens ch kursplanernas mål. Och tillsammans ska dessa tre parter, lärare, elev ch vårdnadshavare föra ett trepartssamtal där de diskuterar fram hur elevens frtsatta lärande kan kmma att se ut i frm av stöd ch stimulans. I Allmänna råd ch kmmentarer (Sklverket, 2008) nämns att förutsättningen för att trepartssamtalet ska kunna ske är att eleven ch vårdnadshavaren känner till de natinella målen samt hur elevens kunskaper har bedömts ch vilka dessa kunskaper är. Uppföljningen ch bedömningen av elevens utveckling ch lärande förutsätter att undervisningens inriktning mt de natinella målen är tydlig. Annars kan de vara svårt för eleven ch dess vårdnadshavare att se kpplingen mellan lärplanens ch kursplanernas mål till undervisningen. Att skriftligt dkumentera elevens lärande ch kunskapsutveckling genm den individuella utvecklingsplanen är ett stöd för läraren i arbetet att bedöma elevens kunskaper i relatin mt de natinella målen ch ett stöd för elevens lärande. Men ckså för att bedöma effekterna av lärarens egen undervisning. De allmänna råden tar vidare upp att en systematisk individuell dkumentatin över elevens lärande ch kunskapsutveckling kan ske genm bland annat lggböcker, prtflis, lärarnas egna anteckningar ch elevernas självvärderingar. Bedömningarna sm ges ska vara sakliga ch utgå från dkumentatin ch analys över var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. Lärarna har ansvar för att eleven i sitt dagliga arbete får träna sig i att reflektera över ch beskriva ch bedöma sina kunskaper ch lärande utifrån det arbete sm hn eller han gjrt. Lärarens knkreta ch kntinuerliga återkppling till eleven i det dagliga arbetet är enligt frskningen av str betydelse för elevens kunskapsutveckling (Sklverket, Allmänna råd ch kmmentarer, 2008, s.12). Denna samlade kunskap sm skla får utgör ett underlag för lärarnas frtsatta planering samt synliggör vilka behv av förändring sm kan finnas i sklans rganisatin ch verksamhet. Vilket i sin tur gör att den individuella utvecklingsplanen ch den övriga dkumentatinen kring eleverna ckså blir väsentlig för sklans kvalitetsarbete (Sklverket, Allmänna råd ch kmmentarer, 2008). Syftet med IUP enligt Sklverkets allmänna råd ch kmmentarer (2008, s.13) är delvis att: Ge eleven ökade möjligheter att ta ansvar för ch påverka sina studier 11

12 Knkret beskriva vad sklan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mt lärplanens ch kursplanernas mål att sträva mt Stärka eleven ch vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen Sklan har alltså ansvar för att eleven utvecklar sin förmåga att själv bedöma ch förstå sina resultat ch ställa egna ch andras bedömningar i relatin till den egna arbetsprestatinen (Sklverket, Allmänna råd ch kmmentarer, 2008, s.13). Där prtflis, självvärderingar ch annan dkumentatin är ett verktyg för eleverna sm hjälper dem att förstå hur det egna lärandet går till. IUP ska inte bara vara ett verktyg sm synliggör elevens kunskapsutveckling utan ett framåtsyftande ch aktivt verktyg. IUP är både framåtsyftande ch tillbakablickande ch ska innehålla skriftliga mdömen sm beskriver elevens kunskapsutveckling i relatin till kursplanernas mål. Dessa skriftliga mdömen får dck inte innehålla beskrivningar eller värderingar m elevens persnliga egenskaper. Den framåtsyftande delen ska beskriva hur elevens frtsatta prgressin kan stödjas. IUP kan ckså innehålla en bedömning av elevens utveckling i övrigt m rektrn vill ch beslutar detta, dck ska det framgå mt vilka mål detta bedöms ch vilken lärare sm ansvarat för den skriftliga infrmatinen. Viktigt att påpeka är ckså att bedömningarna ska ha en frmativ funktin vilket innebär att bedömningarna ska lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter ch stödja elevens frtsatta lärande (Sklverket, Allmänna råd ch kmmentarer, 2008). Enligt sklverket ska alltså den individuella utvecklingsplanen (IUP) idag vara ett redskap sm ska hjälpa eleven att få överblick ch förståelse för sitt eget lärande. Men ckså för att vårdnadshavare ska få infrmatin för att kunna stödja i elevens utveckling. Infrmatinen ska sm vi van nämnde relatera till de mål sm finns uppsatta i lärplanen samt kursplanerna Lärplan för det bligatriska sklväsendet, förskleklassen ch fritidshemmet I lärplanen för det bligatriska sklväsendet, förskleklassen ch fritidshemmet, Lp 94, (2006) kan man läsa m mål att uppnå ch mål att sträva mt. Mål att sträva mt ska ange vilken inriktning sklan ska arbeta efter för att ge en önskad kvalitetsutveckling. Och uppnåendemålen ska uttrycka vad eleverna minst skall ha uppnått när de går ut grundsklan. Det är då sklans ch rektrns ansvar att eleverna får möjlighet att uppnå dessa mål. Ett mål sm sklan ska sträva efter är att eleverna utvecklar sin förmåga att göra ch uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper ch persnliga erfarenheter (Lp 94, 2006, s.8). I Lp 94 (2006) står det bland annat att sklan ska klargöra för elever ch föräldrar vilka mål utbildningen har, samt vilka krav sm sklan ställer ihp med de rättigheter ch skyldigheter elever ch deras vårdnadshavare har. Men även att sklan ska vara tydlig i att uttrycka de mål, innehåll ch arbetsfrmer sm är en förutsättning för elevers ch vårdnadshavares rätt till inflytande ch påverkan (Lp 94, 2006, s.5). Vidare kan man läsa att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar ch behv ch med utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter ch kunskaper, ska den ckså främja deras frtsatta lärande ch kunskapsutveckling. Samtidigt ska sklan påpeka vikten av att ta egna initiativ ch eget ansvar (Lp 94, 2006, s.4, s.6). Det står ckså att sklan ska stimulera eleverna att växa med sina uppgifter ch att eleverna har rätt att få känna tillfredställelse i 12

13 frm av framsteg ch övervunna svårigheter (Lp 94, 2006) IUP ch sekretess De sklr sm mfattas av föreskrifter m ffentlighet ch sekretess är de sklr sm bedrivs av kmmuner, landsting ch staten. Inm en kmmun bildar varje nämnd en myndighet ch sklverksamheten tillhör alltid en nämnd. Denna nämnd/myndighet har ett lkalt ansvar för att man tillämpar de bestämmelser sm finns m ffentlighet ch sekretess men även för hur handlingarna förvaras (Sklverket, Allmänna råd ch kmmentarer, 2005, s.16). Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten, det vill säga vem sm helst, får läsa myndigheternas allmänna handlingar. Detta kallas för handlingsffentlighet, ch begränsas på två sätt: allmänheten får bara läsa sådana handlingar sm betecknas sm allmänna handlingar en del allmänna handlingar är sekretessbelagda En handling är alltså allmän m den förvaras hs en myndighet. Enligt Sklverket är en individuell utvecklingsplan en allmän handling sm heller inte ska innehålla uppgifter av integritetskänslig karaktär (Allmänna råd ch kmmentarer, 2008, s.19). Ihp med den individuella utvecklingsplanen skrivs ibland ckså ett åtgärdsprgram sm ckså är en allmän handling. Detta kan dck innehålla både ffentliga ch integritetskänsliga uppgifter sm innefattas av sekretess. Det är då sekretesslagen, sm reglerar vilka uppgifter sm är hemliga i en allmän handling, träder in. När det gäller sklan är det ftast bestämmelserna i 7 kap. 9 sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds persnliga förhållanden i sekretesslagen sm tillämpas (Sklverket, Allmänna råd ch kmmentarer, 2008, s.19). Där kan man läsa att det inte enbart är uppgifter sm kan skada eleven utan även dess anhöriga sm kan klassas sm hemliga. IUP är alltså en allmän, ffentlig handling sm inte innefattas av någn sekretess ch bör heller inte innefatta integritetskänsliga uppgifter. Däremt kan åtgärdsprgrammet innefattas av sekretess. 2.2 Lärandeterier I valet av lärandeterier har vi valt att ta vår utgångspunkt i det scikulturella perspektivet ch ur en metakgnitiv förståelse. Det scikulturella perspektivet har präglat vår utbildning ch gett ss insikter sm har mycket strt värde för människans lärprcess ch utveckling. Vi anser att det scikulturella perspektivet ch ett metakgnitivt förhållningssätt kmpletterar varandra väl ch är mycket framgångsrika tillsammans då eleverna strävar mt att uppnå sklans mål Det scikulturella perspektivet Lev Vygtskij sm står bakm den scikulturella terin, menade att den enskilda individens utveckling hänger samman med den sciala miljön hn befinner sig i. Alla utvecklingssteg en individ tar görs i scial interaktin, inre prcesser har föregåtts av yttre aktiviteter tillsammans med andra, med stöd av hjälpmedel, artefakter i specifika kulturella miljöer (Strand- 13

14 berg, 2008, s.35-36). Till skillnad från andra terier inm pedaggik menade Vygtskij att individers utveckling ch lärande går hand i hand ch är inte ett resultat av det ena eller andra (Claessn, 2002, s.29). Ur ett lärandeperspektiv fkuserar man på samspelet mellan kllektivet ch individen (Säljö, 2000, s.18). Detta samspel kan ckså ske mellan individen ch lika kulturellt bundna artefakter eller verktyg (Dysthe, 2003, s.79). Dysthe (2003) delar in det scikulturella perspektivet i sex aspekter sm samverkar inm lärandet. Den första aspekten handlar m att lärandeaktiviteter alltid äger rum i specifika situatiner lärande är situerat (Strandberg, 2006, s.11-12). Om du ska lära dig att laga mat gör du det bäst i ett kök, utrustat med köksredskap ch ingredienser ch inte i ett vardagsrum framför teven. Den andra aspekten är att lärande i grunden är scialt. Dysthe (2003) menar att scial, i detta avseende, har två betydelser: för det första är lärande scialt i bemärkelsen att vi lär av ch tillsammans med andra ch för det andra lär vi ss med stöd av lika redskap sm i sin tur har en scial ch histrisk bakgrund (s.43-44). Lärande är distribuerat. Det betyder att lärandet får näring från individerna i en grupps lika erfarenheter ch kunskaper (s 44). När vi lär ss någt kan vi använda ss av hjälpmedel, såsm en penna, papper, bk, datr ch så vidare. Den fjärde aspekten är att lärande är medierat. Mediering betyder förmedling ch är ett hjälpmedel sm stöttar individen i sin lärprcess. Den kan vara ett verktyg så väl sm en persn (s 45-46). Den femte aspekten handlar m deltagandet i praxisgemenskapen. För att en individ ska lära sig någt gäller det att hn/han deltar i aktiviteten ch tar del av kunskapen sm förmedlas i gruppen (s 47-47). Till sist tar Dysthe (2003) upp att språket är grundläggande i lärandeprcesser. Vi kmmunicerar via språket, talar, skriver, läser, förstärker våra åsikter med krppsspråket ch så vidare. Lärandet förutsätts av språk, lärandet blir synligt för både vår egen skull ch andras då vi kan förmedla det med vårt språk (s 47-50). Det är genm kmmunikatin sm scikulturella resurser skapas, men det är ckså genm kmmunikatin sm de förs vidare (Säljö, 2000, s.22). Sm elev i sklan är det kanske svårt att förstå de sex lika aspekterna sm det scikulturella lärandet innebär. Men dessa kan förenklas genm att öka elevernas förståelse för att lärande betyder aktivitet ch interaktin. Kunskapen är inte någt sm bara finns i huvudet utan det finns ckså i aktiviteter vi gör. Människr lär sig på två lika plan, först tillsammans med andra ch sedan för sig själv sm i en inre prcess. Imitatin kan då vara ett bra redskap för att lära sig någt. Kunskapen överförs alltså först genm scial interaktin. Sedan förhåller eleven sig till kunskapen ch blir förtrgen med, kunskapen apprprieras (Säljö, 2000, s.119). Resultatet blir att kunskapen tillhör eleven själv. Att tillåta eleverna att prata med varandra ch dela med sig av sina kunskaper är alltså ett sätt att förhålla sig till den scikulturella terin sm eleverna kan ta till sig ch förstå (Strandberg, 2006, kap 1 ch 3). Pedaggens rll är att stödja eleverna att aktivt delta i den sciala interaktinen ch verka för att knflikter inte ska uppstå hs eleven under vägen mt kunskapen. I många fall då knflikter börjar fastnar pedagger i ett individtänk, att eleven bär på brister ch det är dennes fel. Om pedaggen istället söker förklaringar i elevens förståelse för lärandeprcessen ch uppmuntrar ch stödjer eleven resulterar det i att lärandet kan frtsätta att utvecklas. Pedaggen 14

15 kan därför liknas vid en handledare sm ställer upp mål med eleverna ch hjälper dem på vägen att nå målen. Pedaggen måste först veta vilka erfarenheter eleverna har kring ett visst ämne för att sedan planera undervisningen efter det. En viktig egenskap pedaggen måste ha är att vara en gd lyssnare för att lyssna in eleven ch får en ökad förståelse för vilket stöd eleven behöver i lika situatiner ch eller vilka utmaningar sm eleven möter. Då eleverna tappar intresset eller står ch trampar på samma ställe ska pedaggen rycka in för att mtivera eleven att jbba vidare (Claessn, 2002, s.31-32). En lärprcess, med utgångspunkt i det scikulturella perspektivet, kan beskrivas utifrån the zne f prximal develpment (den prximala utvecklingsznen), den lärande befinner sig inm en zn där utveckling kan vara möjlig (Claessn, 2002, s.31). Den prximala utvecklingsznen kan liknas vid en linje där linjens början visar elevens uppnådda kmpetens. Med hjälp av den uppnådda kmpetensen ch stöd från pedagger, klasskmpisar eller artefakter kan eleven ta nya steg i sin utvecklingszn ch på så vis kmma mt målet, den framtida kmpetensen (Säljö, 2000, s.122). Om man utgår från den prximala utvecklingsznen i en lärprcess ser man alltså lärandet sm en framåtsyftande aktivitet där pedaggen hjälper eleven att ta nya steg. Likväl kan det vara en klasskmpis, föräldrar eller en lärbk sm stödjer eleven att kmma vidare i sin kunskapsutveckling. Hundeide skriver i artikeln Det intersubjektiva rummet (Dysthe (red), 2003, s 145) att pedaggerna i sklan måste planera undervisningen så att eleverna har möjlighet att utveckla sina kunskaper inm znen för utveckling Metakgnitin Det innebär att man försöker se till att eleven får en chans även m deras prestatiner är svaga, ch att man utgår från att det alltid finns en utvecklingszn där elevens mtivatin ch vilja att prestera kan mbiliseras genm psitiv bekräftelse ch uppmuntran (s.145). Att utveckla en metakgnitiv förmåga handlar m att reflektera ch tänka över sitt eget tänkande. Brwns förklaring (enligt Pramling, 1987, s 12) är att metakgnitin är medvetna ch medvetna strategier eller kntrller av kgnitin, det vill säga färdigheter, sm hjälper eleven att lära. Metakgnitin handlar ckså m att kunna tänka reflexivt över sitt lärande för att bli medveten m hur inlärningen skedde. Hur-frågan hör alltså ihp med metakgnitin, hur lär jag mig, hur minns jag, hur tänker jag (Pramling, Samuelssn & Asplund, Carlssn, 2005, s.101)? Den metakgnitiva förmågan grundar sig i att tidigare erfarenheter finns att referera till. Det betyder att när en individ ska lösa ett prblem kan hn/han tänka tillbaka på sina tidigare erfarenheter ch kunskaper ch använda dessa för att lösa prblemet (Pramling, Samuelssn & Asplund, Carlssn, 2005, s 110). Det kan gälla såväl teretiska situatiner sm praktiska. 15

16 Nästa steg blir alltså att våga testa de tidigare erfarenheterna för att se m det uppstådda prblemet går att lösa med hjälp av dessa. Ibland krävs det att prblemet testas i relatin till en eller flera erfarenheter eller utgångspunkter för att lösningen ska finnas. Man behöver därför kunna tänka kritiskt kring det man gör för att bli säker på att strategierna sm används är framgångsrika. Att sedan utvärdera ch reflektera kring de metder sm används, gör att man blir medveten m vilka strategier sm var mest framgångsrika, ch vilka strategier man sedan kan ta med sig in i nästa aktivitet (Phye, enligt Krp, 2003, s 61). Frskning har visat att elever sm tidigare varit svaga har ökat sina prestatiner genm att utveckla metakgnitiva förmågr. Det har dessutm visat sig att IUP kan hjälpa eleverna att utveckla ett metakgnitivt tänkande ch bli medvetna m hur de lär sig bäst (Brwn & Ferrar, Bwman, enligt Krp, 2003, s 66-67). Att genmföra metakgnitiva dialger med eleverna hjälper dem att bli mer medvetna m hur de lär sig. Detta sker i frm av de didaktiska frågrna vad, hur ch varför. Syftet med dessa dialger är att eleven både reflekterar för sig själv över hur hn/han har gått till väga ch sedan kmmunicerar sina tankar till mgivningen. Kmmunikatinen sker via talspråket men kan ckså förstärkas med hjälp av aktivitet. När dessa dialger sker i bland en grupp elever synliggörs lika sätt att tänka ch eleverna kan dela med sig av sina erfarenheter ch få nya sätt att tänka ch nya inkörsprtar i kunskapssökandet. Detta sätt att arbeta gör att eleverna blir medvetna m sitt eget lärande ch kan msätta ch använda kunskapen i andra situatiner (Pramling, Samuelssn & Asplund, Carlssn, 2005, kap 7, kap 11). Det handlar alltså m att eleverna ifrågasätter sina tillvägagångssätt ch utifrån det sätter rd på sitt lärande. Pedaggen bemöter eleverna i deras reflektiner ch ger dem bekräftelse (Mreau & Wretman, 2006, s. 37). Natinalencyklpedin ( ger definitinen på metakgnitiv: utan metakgnitiv förmåga skulle vi inte kunna ställa frågr inför en uppgift, läsa m ett avsnitt vi inte förstått, välja rätt inlärningsstrategi. Hundeide skriver m den ömsesidiga undervisningen där eleverna deltar ch samarbetar med varandra. Eleverna tar själva en del av ansvaret för att kunskaper utvecklas i gruppen. Genm den metakgnitiva förmågan kan hn/han öka förståelsen för vilka hennes/hans behv är samt öka förståelsen för vilka behv gruppen har (Hundeide. Dysthe (Red.), 2003, s.160). 3. Metd 16

17 I vårt examensarbete har vi valt att titta på IUP:s betydelse i sklan, hur den kan gynna elevens sklgång genm att vara ett långsiktigt verktyg i verksamheten samt hur grundtankarna i styrdkumenten m IUP stämmer överens med realiteten. Tidigare frskning sm gjrts kring IUP har bland annat behandlat frågr sm, vad sm skrivs i IUP, föräldrars ch pedaggers kunskap m IUP samt vem sm vinner på att ha en IUP. 3.1 Studiens etiska hänsyn Idag har frskningen blivit en del av människrs vardag. Vi kmmer dagligen i kntakt med lika prdukter ch teknlgi sm är ett resultat av frskning. Vi möter ständigt frskning ch vetenskap genm lika medier ch dessa påverkar vår vardag medvetet ch/eller medvetet. Eftersm spridningen av frskning har ökat blir det allt mer angeläget att tänka i etiska termer kring det. Frskning ska inte skapa eller kränka människr. Därför finns det regelverk ch principer sm man sm frskare ska förhålla sig till (Gullvieg, Alver & Øyen, 1997, kap 2). En förutsättning för ett framgångsrikt examensarbete är att man tillämpar gd frskningsetik (Jhanssn & Svedner, 2001, s.23). För att skapa denna förutsättning har vi bland annat tittat på de fyra etiska krav sm vetenskapsrådet tagit fram ch sm man bör ta hänsyn till (Frskningsetiska principer inm humanistisk-samhällsvetenskaplig frskning, ). Det första kravet är infrmatinskravet, sm innebär att de berörda ska infrmeras m syftet ch att det är frivilligt att delta samt att avbryta deltagandet. Eftersm en del av undersökningen består av individers tankar ch uppfattningar kring IUP är det viktigt att ta hänsyn till de deltagandes integritet. Sm människr ch frskare måste vi utgå från att den enskilda individen har rätt att värna m sitt eget livsrum, sin hederskänsla, sin stlthet ch integritet inm de gränser sm kulturen sätter (Gullvieg, Alver & Øyen, 2007, s 13). Detta betyder alltså att frskaren ger individen bestämmanderätt sm låter individen själv bestämma m hn/han vill delta. Det leder ss in på samtyckeskravet sm säger att m den deltagande är under femtn år så behövs ett gdkännande från föräldrar/vårdnadshavare (Stukát, 2005, kap 4). Dessa två etiska krav har vi tagit hänsyn till ch infrmerat/frågat m i vårt missiv brev(se bilaga 4) till föräldrarna. Till pedaggerna har vi via e-pst skickat en förfrågan ch beskrivning av studiens syfte. Det näst sista kravet, knfidentialitetskravet, handlar m att värna m de deltagandes annymitet ch integritet. Det ska vara möjligt att identifiera skla, pedagg eller elev (Jhanssn & Svedner, 2001, kap.2). Detta har vi gjrt i studien genm att inte nämna infrmanterna vid namn, ålder eller kön. Vi har heller inte gett infrmatin m vilket rektrsmråde eller skla sm deltagarna tillhör. Nyttjandekravet, sm är det sista kravet, innebär att den infrmatin vi samlat in enbart får användas för frskningssyfte ch att vi inte får låna ut den för kmmersiellt bruk (Stukát, 2005). Alla sm deltagit i vår studie har själva fått besluta m de velat delta i enkätundersökningen ch vi har inte påverkat eller gjrt påtryckningar på dem sm avböjt att medverka. Detta examensarbete kan kallas för grundläggande frskning. Målet är att få bättre förståelse ch kunskap kring det berörda mrådet, i detta fall IUP, ch tänka kritiskt kring tidigare frskning ch sitt eget resultat. Frskningen bedrivs inte på uppdrag av någn/någt, istället gör frskaren arbetet för sin egen skull, ch i hpp m att det i förlängningen kan bidra till ökad kunskap även hs andra (Gullvieg, Alver & Øyen, 1997, s.42). 17

18 3.2 Enkäter sm metd Eftersm vi är ute efter att studera vikten av IUP i sklan ch vilken uppfattning m IUP sm råder på sklan har vi valt att göra en kvantitativ studie, med hjälp av enkäter. Enkäter är ftast av kvantitativt slag eftersm dess syfte är att undersöka hur ett strt antal persners uppfattning ser ut (Trst, 2007, s 23). Med hjälp av enkäter kan man nå ut till ett större antal persner vilket var syftet i detta fall, då vi ville nå både elever, föräldrar ch pedagger. Ytterligare en anledning till att vi valde enkäter framför intervjuer är att det skulle ta längre tid än vi hade för att få ta del av de utvaldas uppfattning genm intervjuer. Det senare hade tagit längre tid för att få fram likvärdig infrmatin. Sm van nämndes är enkäter av kvantitativt slag, det vill säga att syftet är att finna mönster i svaren sm i sin tur kan generaliseras ch ses sm en lagbundenhet. Men i enkätfrmulären till eleverna, föräldrarna ch pedaggerna finns ckså följdfrågr i frm av öppna frågr ch dessa är av kvalitativt slag. Meningen med kvalitativa frågr är att tlka, förstå ch se variatiner i de infrmanternas svar. Kvalitativa ch kvantitativa studier kan med fördel kmplettera varandra vilket ckså gör att studiens giltighet stärks (Stukát, 2005, kap 2). Enkäterna i studien består av icke öppna (strukturerade) ch öppna (icke strukturerade) frågr. De strukturerade frågrna har angivna svarsalternativ sm den tillfrågade kan kryssa i. Dessa frågr är att föredra i enkäter eftersm de är enklast att sammanställa ch analysera. Det är viktigt att frmulera frågrna ch svarsalternativet på ett krrekt sett, det vill säga att en fråga endast innehåller en fråga ch inte två (Trst, 2007, kap 4). Trst (2007) anser att icke strukturerande frågr bör undvikas i enkäter. Svaren kan lätt missförstås vid analys ch brtfall av svar kan inträffa. Vi valde trts litteraturens varningsrd att ha med icke strukturerande frågr eftersm vi ville se en större variatin i de tillfrågades uppfattningar. Vi ansåg att de icke strukturerande frågrna är följdfrågr på de strukturerade ch att ett eventuellt brtfall därav inte var av betydelse. När vi skulle analysera elev-, föräldra-, ch pedaggenkäterna läste vi först grundligt igenm alla enkäter tillsammans. Därefter kunde vi urskilja frågr sm rörde samma mråden ch utifrån dessa skapade vi teman. Dessa teman har vi valt att använda sm rubriker i vår resultatdel. Vi valde att redvisa vårt resultat på det här sättet då vi ansåg att rubrikerna är centrala begrepp utifrån vårt syfte. Vissa frågr sm ställdes frmulerades likadant till både pedagger, elever ch föräldrar ch dessa har vi valt att göra diagram över. Vi anser att diagrammen förtydiga likheter ch skillnader i svaren. V har ckså valt att plcka ut citat ur de öppna frågrna sm fanns i enkäterna. Citaten synliggör variatinen av svar vi fått ch är intressanta kmplement till diagrammen. 3.3 Urval ch brtfall Enkäter kan fta medföra ett strt brtfall (Jhanssn & Svedner, 2001, s.30) ch därför är det viktigt att tänka på att dela ut enkäten till en str grupp. Med hänsyn till detta var vi förberedda på att ett strt brtfall kunde ske ch på grund av det valde vi att dela ut enkäterna till två klasser, sammanlagt 49 elever, ch deras föräldrar. Samtidigt gjrde vi ckså valet att inte skicka ut någn påminnelseblankett. 18

19 De två klasserna vi valde ligger i två lika rektrsmråden. Eleverna går i sklår 4 ch 6. Valet av klasser grundar sig på att vi tidigare under den verksamhetsförlagda utbildningen har haft kntakt med dessa klasser ch är bekanta med elever, föräldrar ch pedagger. Precis sm Trst (2007) skriver är relatinen mellan ss ch de tillfrågade av str betydelse då det gäller tillförlitligheten i svaren. I vår studie presenteras ckså fyra pedaggenkäter. Det är pedaggerna sm arbetar i de två klasserna vi har valt att tillfråga. Vi valde dem för att få en samlad helhet över uppfattningarna i enkätsvaren. Vi besökte klasserna ch delade ut missiv brevet ihp med föräldraenkäten till eleverna. Eleverna tg hem detta ch bestämde tillsammans med föräldrarna m de skulle delta eller inte. De elever sm hade tillåtelse att delta fick sedan svara på elevenkäten vid ett annat tillfälle i sklan. I resultatdelen har vi valt att inte dela in de lika svaren i rektrsmråden, eftersm detta inte var relevant för vår studie. Vad sm istället är relevant är att synliggöra skillnader ch uppfattningar i de lika bakgrundskategrierna elever, föräldrar ch pedagger (Stukát, 2005, s. 42). Skälet till att vi ville få fram dessa kategriers uppfattningar på IUP är att vi anser att samarbetsaspekten är viktig för en välfungerande IUP. Om kategriernas uppfattning m IUP är vitt skilda anser vi att utsikterna för en meningsfull IUP försämras, ch att eleverna då inte kan utveckla sina färdigheter, såsm metakgnitiva förmågr. Överensstämmer däremt uppfattningarna kan IUP kmma att få större meningsfullhet i elevens utveckling. Kön eller ålder har vi inte heller valt att gå in på, ch har därför inte redvisat dessa variabler. Anledningen till att vi inte har tagit med detta är att vi inte anser att det tillhör studiens syfte att gå in på lika köns eller åldrars uppfattningar m IUP (Trst, 2007, s. 19). Det brtfall sm blivit i enkätundersökningarna till föräldrar ch elever kan ber på den relativt krta tid de fick på sig att besvara enkäten. Vi kan ckså anta att en anledning till brtfallet berr på att vi bad eleverna ta hem missiv brevet ch enkäten. Deras ansvar kan av lika anledningar ha medfört ett visst brtfall. Brtfallet kan ckså ber på att respndenterna har dåliga erfarenheter från tidigare enkäter. Då detta brtfall verkar vara helt slumpmässigt anser vi att det inte påverkar vår studie. I vår resultatredvisning har vi plckat ut ch citerat vissa svar men inte alla. Detta för att dessa svar särskilt väl belyser lika åsikter/uppfattningar sm beskrivs i diagrammen. 3.4 Studiens tillförlitlighet När enkätfrmulär används sm ett mätinstrument är det människrs beteende, åsikter ch känslr sm mäts (Trst, 2007, s11). Enligt Stukát (2005) är enkäter kvantitativa ch ska gå att generalisera. Det ska ckså gå att göra m studien ch få samma resultat vid en ny sådan. Detta förutsätter dck ett föränderligt förhållande sm inte är möjligt i vår studie, då den handlar m individbundna åsikter ch uppfattningar, sm är knutna till tid ch rum. Vår studie utgår ifrån individers tankar m IUP ch därför kan vi förvänta ss att resultatet skulle bli annrlunda vid en annan tidpunkt ch berende på vilken situatin individen befinner sig i (Trst, 2007, s.64). Vi har valt att använda ett antal kvalitativa frågr i enkäterna i frm av öppna frågr. Dessa frågr valde vi att ha med för att få en djupare förståelse för de tillfrågades uppfattningar ch tankar. 19

20 Enkätfrågrna är frmulerade på ett sådant sätt att vi inte har lagt svaren i munnen på infrmanterna ch utifrån det anser vi att sanningshalten i svaren är höga. Frågrna i enkäterna tar ckså sin utgångspunkt i studiens syfte vilket tyder på att vi mäter det vi avser att mäta. Reliabiliteten ch validiteten är således hög sett till de rådande förhållanden sm vår studie ingår i. 4. Resultat Vi har valt att lägga upp resultatredvisningen i fem lika teman, 20

21 1. Syfte ch uppfattning 2. Förberedelse ch delaktighet 3. Styrdkument ch mål 4. Kntinuerlig användning 5. Meningsfullhet Avsikten med detta är att vi vill belysa skillnader ch likheter i föräldrars, pedaggers samt elevers syn ch uppfattning m IUP från de svar vi fått på våra enkäter (se bilaga 1-3). Detta kmmer vi visa genm bland annat diagram, utdrag ur öppna frågr i enkäterna samt genm kpplingar till litteraturen. De frågr sm vi utgår från i varje tema finns i bilagrna (elevernas enkät ligger i Bilaga 1, föräldrarnas enkät i Bilaga 2 ch pedaggernas enkät i Bilaga 3). Då vi använt en fråga i någt av temana, till exempel elevenkätens första fråga, kmmer den att benämnas inm parentes sm E1. Likaså kmmer föräldrarnas enkätfrågr benämnas med (F) ch pedaggernas (P). I urvalsgruppen svarade sammanlagt fyra pedagger (två från vardera klass), 27 elever ch 29 föräldrar. 4.1 Syfte ch Uppfattning I våra enkäter till föräldrar ch pedagger ställdes frågan Vad anser du är syftet med den individuella utvecklingsplanen, IUP? (F10, P2). Denna fråga är viktig då den speglar hur ch m IUP kan främja elevens sklgång, sm är en del av vårt undersökande syfte. Därför jämförs svaren från vårdnadshavare, pedagg ch de Allmänna råd ch kmmentarer (Sklverket, 2008) för att se m dessa krrelerar. Enligt pedaggenkäterna på denna fråga är två av fyra pedagger överens m att syftet med IUP är att synliggöra elevernas sciala ch kunskapsmässiga utveckling. En pedagg preciserar att det är utifrån lärplanens strävansmål sm elevens utveckling ska synliggöras men ckså att det utgör ett underlag för den pedaggiska planeringen. En annan påpekar att IUP ska stärka eleven ch ge feedback på deras sklarbete. Den tredje pedaggen menar att IUP ska få vårdnadshavare ch elever mer delaktiga i verksamheten. Den fjärde pedaggen har valt att inte svara på frågan. Föräldrarnas uppfattning m syftet med IUP skiljer sig från varandra, ett flertal anser att syftet med IUP är att synliggöra brister ch svårigheter hs eleverna samt hur de ska träna för att utvecklas vidare. Andra ser IUP sm ett viktigt kmmunikatinsmedel ch en chans att få vara delaktig. Några föräldrar menar att syftet med IUP är att eleven ska kunna följa ch förbättra sin kunskapsutveckling med hjälp av mål. Två svar sm skiljer sig från de övriga är: Att kategrisera in barnen i fack. Att varje elev får stöd där det behövs ch utmaningar i de ämnen sm är lätta för eleven I enkäten ställdes ckså frågan Hur har du uppfattat begreppet individuell utvecklingsplan? (F2, P1) till pedagger ch vårdnadshavare. Frågan till eleverna löd Tycker du att det är bra 21

22 att du har en individuell utvecklingsplan ch varför i så fall? (E9). Dessa svar är sammanställda i diagram Diagram 1. Uppfattning m IUP Det sm kan avläsas i diagrammet är att större delen av de tillfrågade uppfattar IUP sm någt psitivt. Men de finns ckså de sm är av en annan uppfattning. Två pedagger ansåg att det var svårt att veta hur en IUP skulle skrivas när direktiven km men har andra uppfattningar idag. En av de pedagger sm upplevt IUP sm psitiv anser att det är bra att kunna sätta sig ner ch reflektera kring verksamheten. Några av de elever sm upplevt IUP sm psitiv eller negativ har ckså uttryckt sig ytterligare i denna fråga. Tankarna har delvis varit att föräldrarna ch pedaggerna ska se vad eleven är bra på ch behöver träna mer på. Här är några av svaren sm eleverna skrev på följdfrågan, varför en IUP är psitiv eller negativ. Man kan se vad man är bra på ch vad man behöver bli bättre på. För att jag lär mig mer då. För att dem lär sig vad jag kan ch inte kan. För att det är jbbigt att göra dm. Jag tycker inte man blir bra på någt. Tycker inte att det behövs. Sm kan avläsas i diagram 1 är flertalet av föräldrarna av psitiv uppfattning när det gäller IUP. Dck finns det föräldrar sm är negativt inställda ch de sm inte har någn åsikt i frågan. Några av föräldrarna har valt att kmmentera frågan, här följer några kmmentarer: Det är viktigt då vet vi föräldrar vad vi får hjälpa barnet med. Och då vet vi ckså ifall det har blivit bättre på det de har tränat. Gtt att samtala med läraren m bara vårt barn. Bra med psitiv ch negativ kritik så man vet vad man behöver jbba med. Ser till den enskildes behv ch utveckla en strategi för den enskilde. Brde eventuellt vara en gemensam utvecklingsplan för varje elev för att inte allt ansvar ska hamna på individ ch förälder.

23 Varken bra eller dåligt, det berr på hur läraren styr samtalet i användandet. Om elever, föräldrar ch pedagger inte har förstått eller inte är överens m syftet med IUP blir ckså de inblandades åsikt lidande. Strandberg (2008) skriver att en IUP bör vara en tang på tre, det vill säga att alla parter ska samarbeta mt samma mål för att elevens utveckling ska frtgå mt det önskade målet. Han skriver vidare att IUP ska ses sm en inbjudan till utveckling ch inte en infrmatinsdkumentatin. Ett samarbete ska råda mellan elev, förälder ch pedagg (kap.1). Både pedagger ch föräldrar svarade i enkäten att syftet med IUP var att upptäcka brister eller svårigheter hs eleven ch sedan tillsammans kmma fram till en lösning eller en väg att utveckla detta. Strandberg (2008) kallar denna prcess för [Kan-inte Kan] (vi använder klamrar eftersm författaren gör det i bken). Kan-inte bör inte ses sm en brist utan istället sm en inträdesbiljett till Kan. När en elev befinner sig i Kan-inte får den stöd av någn sm Kan. Eleven kmmer med detta stöd tillslut gå från [Kan-inte Kan] (kap.1). 4.2 Förberedelse ch delaktighet Detta tema tar upp föräldrars, elevers ch pedaggers förberedelse ch delaktighet inför utvecklingssamtalet där IUP ska skrivas. Frågan sm ställdes m förberedelse till eleverna löd Fick du tid att fundera på vad du är bra på i sklan, innan ditt utvecklingssamtal? (E4). Här krävdes inga uttömmande svar utan enbart ja eller nej. 22 av de 27 elever sm deltg svarade att de fått tid till att fundera innan utvecklingssamtalet. Wretman (Mreau & Wretman, 2006) menar att självvärdering ch reflektin m den egna sklgången är viktigt för att den metakgnitiva förmågan ska utvecklas. Det är inte någt sm eleverna gör självmant utan pedaggerna måste medvetet planera in detta i undervisningen (s 25). Att fundera kring det egna lärandet innan ett utvecklingssamtal ch IUP kan vara ett bra tillfälle för att ta ett steg framåt. Till pedaggerna ställdes frågan Under förberedelserna inför utvecklingssamtalen ch skrivandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, anser du då att eleverna tränas att följa upp, dkumentera ch utvärdera sitt eget lärande? (P13). Här svarade tre av de fyra pedaggerna ja ch mtiverade med följande svar: Eleverna blir medvetna m sklan mål ch värdegrund, sin kunskapsutveckling samt hur hn/han lär. Det är viktigt att de reflekterar över sitt eget lärande samt inse att de kan påverka vad de lär sig ch hur mycket de lär sig. De blir medvetna m sin utveckling plus att de finner mål ch mening med sklan. Det ställdes ckså en fråga sm var mer rakt på sak gällande delaktigheten. Till föräldrarna löd frågan När den individuella utvecklingsplanen, IUP, skrivs under utvecklingssamtalet, känner du dig då delaktig? (F4) ch till pedaggerna Anser du att föräldrar ch elev är delaktiga under utvecklingssamtalet ch när den individuella utvecklingsplanen, IUP, skrivs? (P7). Svaren sammanställdes i följande diagram 23