HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN. FRIDNÄS- och HAMMARBYSKOLAN

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN PÅ FRIDNÄS- ch HAMMARBYSKOLAN Läsåret 2018/2019 Reviderad av elevhälsteamet

2 Innehåll Elevhälsan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet...2 Rektr...2 Specialpedagg...2 Speciallärare..3 Sklsköterska...3 Sklkuratr.3 Sklpsyklg..3 Arbetslaget...4 Klassläraren/Ansvarig pedagg...4 Arbetsgång kring elevhälsarbetet...5 Rutiner kring nya elever..6 Bilaga 1 Extra anpassningar 7 1

3 Elevhälsan Fridnäs- ch Hammarbysklan Enligt skllagen ska elevhälsan arbeta förebyggande ch hälsfrämjande ch ska mfatta medicinska, psyklgiska, psyksciala ch specialpedaggiska insatser. Elevhälsan ska enligt förarbeten till skllagen bidra till att skapa miljöer sm främjar elevernas lärande, utveckling ch hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande ch utveckling. Elevhälsan ska ckså arbeta med mer generellt inriktade uppgifter sm rör elevernas arbetsmiljö, till exempel sklans värdegrund, arbetet mt kränkande behandling, undervisningen m tbak, alkhl ch andra drger, jämställdhet samt sex- ch samlevnadsundervisning. Sklrna har en handlingsplan för elevhälsarbetet ch en plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Specialpedaggen är sammanhållande i elevhälsarbetet under rektrs ledning. Sklrna har ett elevhälsteam där rektr, specialpedagg, speciallärare, sklsköterska ch sklkuratr ingår. Sklrna har vid behv även tillgång till specialpedagg, talpedagg samt lgped från Centrala elevhälsan (CEH). Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet Rektr Rektr har det övergripande ansvaret för elevhälsan på sklan. Beslut m stödinsatser/resurser ch åtgärdsprgram fattas av rektr. Om en elev är i behv av särskilt stöd ska rektr se till att behvet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektrn se till att ett åtgärdsprgram utarbetas. Specialpedagg Specialpedaggen har det praktiska övergripande ansvaret för elevhälsan ch ska samverka med övrig persnal i elevhälsan. Specialpedaggen ska arbeta förebyggande med elevhälsan genm att vara handledande ch knsultativ i specialpedaggiska frågr på sklan, på individnivå, gruppnivå ch rganisatinsnivå. Specialpedaggen ansvarar ckså för att genmföra kartläggning ch analys av verksamheten för elever i behv av särskilt stöd sm grund för arbetet. Specialpedaggen kan stödja det specialpedaggiska arbetet på sklan genm t.ex. att på rektrs uppdrag leda elevhälsans utveckling mt en inkluderande lärmiljö kvalificerade samtal/ handledning/knsultatin i specialpedaggiska frågr bservatiner vid behv av en kartläggning kring lärmiljön runt en elev eller grupp genmföra ch analysera behv av särskilt stöd vid pedaggisk utredning av elev i behv av särskilt stöd tillsammas med berörd persnal inventering/mfördelning av resurser tillsammans med pedagg eller arbetslag göra mindre matematik, läs- ch skrivutredningar hjälpa till med framtagning av hjälpmedel ch material sm tex digitala hjälpmedel intensivträning krt perid med elev; utifrån behv av särskilt stöd i åtgärdsprgram eller extra anpassningar stödja ansvarig pedagg när extra anpassningar, åtgärdsprgram upprättas, följs upp samt utvärderas. delta vid samtal, t.ex. med elev, föräldrar ch pedagg. ansvara för att arkivera ch diarieföra pedaggiska utredningar ch åtgärdsprgram 2

4 Specialläraren Speciallärarens rll är att på rektrs uppdrag vara en berende stödfunktin riktad mt elever ch persnal utifrån pedaggiska frågeställningar ch gällande styrdkument. Den pedaggiska kmpetensen mfattar en fördjupad kunskap inm mrådet specialpedaggik samt kunskap m barn ch ungdmars lärande utifrån mrådets vetenskapliga grund. Specialläraren har en fördjupad kunskap när det gäller individanpassade arbetssätt för barn ch elever i behv av särskilt stöd. Specialläraren lyder under rektrs ansvar ch uppdragen pririteras, tydliggörs ch utvärderas i dialg med rektr/sklans elevhälsteam. Sklsköterska Sklsköterskan ska i första hand arbeta förebyggande ch hälsfrämjande. Sklsköterskan ska medverka i det hälspedaggiska arbetet. Sklsköterskan ska verka för en gd fysisk, psykisk ch scial arbetsmiljö för eleverna utifrån plan mt diskriminering ch kränkande behandling samt krisplan. Sklsköterskan ska samverka med övrig persnal i elevhälsan. Sklsköterskan ska se till att elever får vaccinatiner, syn, hörsel ch tillväxtkntrll ch hälssamtal enligt basprgram. Sklsköterskan ska ckså hantera ch dkumentera elevernas jurnaler samt efter vårdnadshavares tillstånd vidarebefrdra jurnaler vid sklbyte. Sklsköterskan ska erbjuda enklare sjukvård liksm knsultatiner för hälsprblem ch vid behv hänvisa eller remittera till lämplig instans i samråd med vårdnadshavare. Sklkuratrns rll på sklan Sklkuratr ska arbeta med psyksciala frågr på sklan på individnivå, gruppnivå ch rganisatinsnivå. Kuratr är sakkunnig i scialt arbete ch sciallagstiftningen. Centrala utgångspunkter i scialt arbete är terier m mänskliga beteenden, sciala system ch människrs samspel med mgivningen. Det sklsciala arbetet består av att identifiera, bedöma ch undanröja sciala ch psyksciala hinder för lärande samt förebygga psykscial hälsa ch sciala prblem. Sklkuratrn på sklan ska arbeta fkuserat på att stödja elever eller grupper sm har det svårt i den psyksciala miljön i sklan. Sklkuratr kan ha samtal med elever kring deras livssituatin ch kan samverka kring eleven med elevens vårdnadshavare ch persnal på sklan. Kuratrn kan ckså handleda sklans persnal eller hjälpa till med kntakter med andra myndigheter. Sklkuratrn ska även arbeta förebyggande samt samverka med andra inm elevhälsan. Sklpsyklgen Psyklgens rll är att på rektrs uppdrag vara en berende stödfunktin riktad mt grundsklan utifrån psyklgiska frågeställningar. Den legitimerade psyklgens kmpetens mfattar bland annat kunskaper m barns ch ungdmars utveckling ch förutsättningar för lärande. Den vilar på beteendevetenskaplig, samhällsvetenskaplig ch naturvetenskaplig grund ch innefattar kunskap från många av psyklgins lika discipliner. Legitimerade psyklgen bedriver sitt arbete inm ramen för två skilda regelverk, skllagstiftningen ch häls-ch sjukvårdslagen. Psyklgen i mråde väster lyder under rektrs ansvar ch uppdragen pririteras, tydliggörs ch utvärderas i dialg med rektr/sklans elevhälsteam. 3

5 Arbetslaget Arbetslaget har ansvaret i elevhälsarbetet att föra diskussiner kring elevhälsfrågr. Arbetslaget tar upp enskilda elevärenden eller grupper ch ser över sina resurser ch kmpetenser i arbetslaget. Dkumentatin kring elevhälsarbetet sker ch beslut arkiveras i arbetslagets prtkll. Klasslärare/ansvarig pedagg Klassläraren har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet ch de extra anpassningar ch åtgärder sm sätts in när eleven är i behv av särskilt stöd. Klassläraren ansvarar för att nödvändig infrmatin m eleven, meddelas all berörd persnal. Klassläraren dkumenterar extra anpassningar ch skriver åtgärdsprgram ch individuella utvecklingsplaner (IUP) tillsammans med eleven ch vårdnadshavare. Klasslärare, elev, juridiska vårdnadshavare har minst ett utvecklingssamtal per termin där eleven ch vårdnadshavare får infrmatin m elevens kunskaps- ch sciala utveckling. Klassläraren ska genmföra screeningtester sm Sklverkets bedömningsstöd, screeningplanen i svenska samt taluppfattningstest utifrån matematikplanen ch uppmärksamma m en elev inte verkar uppnå kunskapskraven ch meddela det till elevhälsteamet. 4

6 Arbetsgång kring elevhälsarbetet I elevhälsarbetet följer vi nedanstående arbetsgång. 1) Ansvarig lärare/pedagg ska i samarbete med elevens/elevernas juridiska vårdnadshavare ch övrig persnal i arbetslaget ansvara för att stödåtgärder kmmer till stånd kring elev/elever. Det är ansvarig lärare/pedaggs uppgift att hålla kntakten med elev ch juridiska vårdnadshavare, genmföra utvecklingssamtal, infrmera eleven ch juridiska vårdnadshavare m elevens framgångar ch brister i sklarbetet ch scial kmpetens samt upprätta individuella utvecklingsplaner (IUP). Om en elev inte klarar kunskapskraven behöver ansvarig lärare/pedagg sätta in extra anpassningar. Läraren/pedaggen ansvarar för att dkumentera de extra anpassningar sm sätts in. Extra anpassningar dkumenteras på blankett (se bilaga 1) ch sm sedan sätts in av ansvarig pedagg i en klasspärm samt att en kpia ges till specialpedagg eller speciallärare sm arkiverar dem. Ansvarig lärare nterar i V-klass att eleven har extra anpassningar. Ansvarig lärare/pedagg inbjuder vid behv till ett samtal med eleven ch juridiska vårdnadshavare kring elevens sklsituatin. 2) Om situatinen kring eleven/gruppen inte fungerar tar ansvarig lärare/pedagg upp eleven/gruppen i arbetslaget. Inventering ch förslag till extra anpassningar ch åtgärder i arbetslaget diskuteras vidare. Vilka möjligheter har eleven/gruppen? Vilka möjligheter finns i den pedaggiska miljön? Vilka resurser ch vilken kmpetens har arbetslaget? 3) Om stöd behövs utanför arbetslaget kntaktar ansvarig lärare/pedagg elevhälsteamet via specialpedagg eller speciallärare. Elevhälsteamet (EHT) träffas en gång i veckan på nsdagar kl. 12:30 14:00. Om pedaggen har behv att kmma till EHT ch ta upp elevhälsfrågr är läraren/pedaggen välkmmen till EHT-mötet. 4) Om eleven inte når kunskapskraven efter att extra anpassningar satts in under en längre tid ska läraren/pedaggen meddela det till rektr för en utredning för eventuellt särskilt stöd. En utredning kring elevens behv av särskilt stöd sker i samråd med elevhälsteamet, med elevens juridiska vårdnadshavare ch eleven. Utredningen kan leda till att rektr beslutar m att särskilt stöd ska sättas in ch ett åtgärdsprgram upprättas. Åtgärdprgrammet upprättas av ansvarig pedagg i samråd med eventuellt specialpedagg eller speciallärare. Ansvarig lärare skriver åtgärdsprgrammet i V-klass. En kpia av åtgärdsprgrammet ges till juridiska vårdnadshavaren ch till ansvarig lärare/pedagg. Originalet av utredningen ch åtgärdsprgrammet ges till specialpedagg sm arkiverar det ch skickar det för diariehantering. 5) Elevhälsteamet kan vid ytterligare behv av insatser ta elevärenden till sklpsyklgen. Denne arbetar på uppdrag från rektr. Sklpsyklgen träffar elevhälsteamet ca en gång i månaden. 6) Då särskilda beslut ska fattas kring en elev sm t.ex. anpassad studiegång kan rektr bjuda in till ett samrådsmöte. Rektr sammankallar då berörd persnal samt elevens vårdandhavare, eventuellet elev. Mötet dkumenteras av rektr ch riginalen arkiveras ch skickas för diariehantering. 5

7 Rutiner kring nya elever på Fridnäs- eller Hammarbysklan 1) Rektr får infrmatin m nya elever sm ska börja på sklan. Rektr tar kntakt med respektive ansvarig lärare/pedagg för att infrmera m eleven ch när eleven börjar. 2) Ansvarig lärare/pedagg tar kntakt med elevens juridiska vårdnadshavare. 3) Rektr infrmerar ch tar kpia på elevens ansökan/dkument ch ger till sklsköterska ch specialpedagg/ speciallärare. 4) Om behv finns beställer rektr studiehandledare. 6

8 Bilaga Extra anpassningar Fridnäs- ch Hammarbysklan Elevens namn: Persnnummer: Datum: Klass: Ansvarig pedagg: Uppföljning (när, vem): Stöd i frm av extra anpassningar ges i ämnena: Beskriv hur extra anpassningar kmmer ges: Förslag: Svårt att ta in infrmatin ch kncentera sig: Få använda stressbll Få rita vid genmgångar Få taktil sittdyna Eget schema över dagen med bilder Bildstöd, symblstöd Pedagger använder tecken sm stöd, tydligt krppsspråk Få tydliga krtfattade instruktiner (med t.ex. bekanta rd, bildstöd, tecken, prata med låg hastighet) Få anteckningar eller tankekarta i förväg Få repetera vad pedagg sagt ch sätta rd på vad du ska göra Få en avgränsad bestämd arbetsplats, i maten mm. Bestämd krk i krridren Få en avgränsad miljö från intryck 7

9 Svårt att planera, rganisera, ch genmföra arbete: Enskilt stöd att sätta igång ch avsluta arbetet Pedagg ger tydliga uppgifter med tydlig början ch slut Pedagg hjälper till att begränsa arbetsuppgifter, ge få val Få vägledning ch återkppling under arbetets gång, psitiv feedback. Få undervisningen förklarat på annat sätt Få förförståelse inm ett arbetsmråde genm förklaringar av rd, begrepp innan arbetet påbörjas Pedagg tar vara på elevens intressen ch erfarenhet ch varierar arbetsuppgifterna. Få använda hörselkåpr Få lyssna till musik under arbetet Få tids ch planeringshjälp, tidsappar, Time-timer, timglas, checklistr, kalendrar, dagsscheman. Få förberederser ch tydlig infrmatin med tider ch händelser. Vad sm ska hända: När? Var? Med vem? Ha en reservutgång eller plan B när någt förutsett händer Svårt att samtala, resnera, berätta, utvärdera ch dra slutsaster: Använda sciala berättelser, seriesamtal, ritprat Visualisera känslr med bilder av gubbar sm visar lika känslr Använda nedskrivna förslag på vad du ska göra Använda skalr för att värdera känslr Få studiehandledarare med förklaringar på mdersmålet Få öva samtalsteknik ch göra redvisningar i mindre grupp eller med en kamrat Använda begreppsstöd, t.ex. rd på begrepp inm arbetsmrådet. Få strukturstöd för att öva minnet t.ex. tankekartr/lappar/listr/planeringar Få alternativa sätt att redvisa sm muntliga prv, mer tid vid prv. Svårt att läsa skriva ch dkumentera: Få uppläst materiel, talsyntes, talböcker Legimus Få texten avgränsad, använda stödrd, sekvensbilder Få använda läslinjal, överstrykningspenna, penngrepp Få tillgång till digital teknik med anpassande prgram, smartbard, dkumentkamera, Ipad, datrer Få anpassande lärmedel med t.ex. en mer tydlig layut eller inläst lärmedel (inläsningstjänst) Få extra färdighetsträning i t.ex. läsning eller matematik krtare perid hs lärare/pedagg eller specialpedagg. Övriga extra anpassningar: Pedagger har tät kntakt med hemmet. Pedagger ger beröm av psitivt beteende Pedagger har rdning i klassrummet/fritidslkalen t.ex. vad saker finns, märk upp lådr mm. Pedagger har tydliga få klassrumsregler/fritidsregler Utvärdering: (Kpia ges till specialpedagg eller speciallärare sm diarieför) 8