STORDAMMENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 STORDAMMENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Strdammen En skla med visinen där alla elever ska lyckas samt KAN, VILL & VÅGAR: Kan står för gedigna kunskaper. Vill står för entusiasm ch arbetsglädje. Vågar står för självförtrende ch trygghet Ansvariga för planen är Trygghetsgruppen bestående av: Bengt Nelsn, Cilla Peir, Karin Olssn, Patrick Tarawalie, Therese Swärdh & Shah Prgrd Planen gäller från: Planen gäller till: Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen: Skla ch Förskleklass

2 Innehåll Inledning... 1 Presentatin av sklan... 2 Visin & Mål... 2 Värdegrund... 3 Demkrati:... 3 Trygghet... 4 Ansvar:... 4 Empati:... 5 Trivselregler... 6 Trivselregler för F Knsekvenser m man bryter mt trivselreglerna (Åk. F-5):... 6 Trivselregler för ÅK Knsekvenser m man bryter mt trivselreglerna (Åk. 6-9):... 7 Likabehandling... 8 Definitin av likabehandling... 8 Främjande arbete... 8 Förebyggande arbete... 8 Åtgärdande arbete... 9 Diskrimineringsgrunderna... 9 Direkt diskriminering... 9 Indirekt diskriminering... 9 Kränkningar... 9 Mbbning Kränkningar/mbbning kan vara Rller Rektrs rll... 11

3 Mentrs/klasslärarens rll Lärarlag Elevhälsteamet (EHT) Psyklgens rll Kuratrs rll Sklsköterskans rll Speciallärarens rll Studie ch yrkesvägledarens (SYV) rll Trygghetsgruppens rll Elevhälsan Elevhälsans fyra nivåer Arbetsgång vid elevärenden Första nivån Andra nivån Tredje nivån Fjärde nivån Trygghetsgruppen: vid allvarliga ch akuta situatiner Uppföljning av förebyggande arbete läsåret 14/ Främjande & Förebyggande arbete läsår 15/

4 1 Inledning Plan mt diskriminering ch kränkande behandling syftar till att vara stödjande i arbetet med likabehandling, samt mt diskriminering, mbbning ch kränkningar. Planen kan ses sm en dkumentatin av det främjande, förbyggande ch åtgärdande arbetet ch är det systematiska kvalitetsarbetet inm mrådet. Den kan ckså ses sm ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genm att den beskriver vilken arbetsgång sm ska följas i sådana situatiner, hur utredningar ch åtgärder ska dkumenteras ch hur insatser ska följas upp. Planen upprättas årligen ch bygger på de kartläggningar sm gäller inm verksamheten. De uppsatta målen sm finns i denna plan bygger på analys av kartläggningar ch utvärdering av tidigare års arbete.

5 2 Presentatin av sklan Strdammen är en grundskla för årskurserna F-9. Sklan har sedan läsåret 2014/2015 delat lkaler med Uppsävjasklan. I lkalerna finns ckså Sävjas kulturcenter, en mötesplats för alla sm br i sklans upptagningsmråde nämligen Sävja, Nåntuna, Vilan, Nåntuna-backe, Bergsbrunna ch Danmarks by. Här kmmer förskla ch grundskla att samsas med ett allhus med sprthall, musik- ch dansstudi, ft- ch filmstudi, fritidsgård, café ch biblitek under ett ch samma tak. Här möts kmmunala verksamheter med studieförbund ch andra ideella föreningar. Sävjas bildning- ch kulturcentrum har sm mål att vara en plats där unga ch gamla, avsett bakgrund ch ursprung möts över åldersgränserna ch gör saker tillsammans. Det är ckså med bakgrund av detta sm Strdammen sklan beskrivs sm Den internatinella sklan nära dig ch vill att elever, föräldrar ch persnal: Utmanar sig själv Ser möjligheterna Vågar pröva Satsar ch lyckas Visin & Mål Vår visin ch vårt mål är att alla elever ska lyckas samt att de ska få sådana kunskaper så att de kan, vill ch vågar påverka samhällsutvecklingen där: Kan står för gedigna kunskaper. Vill står för entusiasm ch arbetsglädje. Vågar står för självförtrende ch trygghet.

6 3 Värdegrund Målet med vårt värdegrundsarbete är att skapa en gd miljö för bildning, tänkande ch kunskapsutveckling. Det sker genm att möta varje barn med respekt för sin persn ch sitt arbete samt att ge en trygg miljö ch framtidstr. Eleverna ska få knstruktiva redskap att lösa knflikter ch att tränas i att umgås på ett trevligt sätt genm att ta hänsyn ch visa mtanke mt sina kamrater ch mgivning. I en miljö präglad av trygghet ch framtidstr, möter vi barnen med respekt för deras persn ch deras arbete. På så sätt skapas en gd miljö för bildning, tänkande ch kunskapsutveckling. För att främja en stabil grund för inlärning har Strdammen gemensamt utarbetat en värdegrund bestående av fyra ledrd: Demkrati Trygghet Ansvar Empati Demkrati: Vår tlkning av demkrati: På Strdammen har alla rätt till att kmma till tals ch säga sin mening Exempel på hur vi på sklan arbetar med demkrati: Vi uppmuntrar alla att bidra med idéer ch förslag. Vi lyssnar på varandra ch respekterar fattade beslut. Vi lägger str vikt vid elevmedverkan i planering ch utvärdering. Demkrati upprätthålls genm bl.a. följande: Klassråd Elevråd (Åk 6-9) Husråd Matråd

7 4 Trygghet Vår tlkning av trygghet: På Strdammen hjälper alla varandra ch visar msrg Exempel på hur vi på sklan arbetar med trygghet: Persnal ch elever lär känna varandra i det dagliga arbetet Trygghetsgruppen Vuxna på sklgården Vuxna i Restaurangen Nära dig Fadderverksamhet Sklvärd (UP) EHT (elevhälsteamet) Likabehandlingsplanen Ansvar: Vår tlkning av ansvar: Alla tar både gemensamt ch eget ansvar Exempel på hur vi arbetar på sklan med ansvar: Ansvar för det egna arbetet i klassrummet Fadderverksamhet Klassvärdar/Hvmästare Följa regler Läxr

8 Empati: Vår tlkning av empati: Vi försöker att sätta ss in i hur andra människr känner ch har det i lika situatiner Exempel på hur vi arbetar på sklan med empati: 5 Etiska samtal Scial ch emtinell träning Rllspel/drama Vi utvecklar vår förmåga att förstå hur andra känner, t.ex. vid knflikthantering

9 6 Trivselregler Trivselregler för F-5 Vi använder ett vårdat språk; inga fula rd eller kränkningar Vi kmmer i tid till lektinerna ch har med ss nödvändigt material Vi har det lugnt mkring ss när vi arbetar Vi tar av ss ytterkläder inmhus Vi är rädda m egna, kamraters ch sklans saker Vi lämnar klassrummen städade ch med rena bänkar Vi håller rent ch snyggt mkring ss i krridrerna ch på sklgården Vi stänger av mbiltelefnerna under lektinstid ch använder dem endast efter lärares anvisning Vi äter inte gdis ch dricker inte läsk under skltid Vi kastar inte snöbllar på varandra Vi är ute på rasterna ch då är vi inm överenskmmet mråde Knsekvenser m man bryter mt trivselreglerna (Åk. F-5): 1. Samtal med berörd persnal 2. Berörd persnal kntaktar vårdnadshavare ch mentr/klasslärare 3. Samtal med rektr ch vårdnadshavare 4. Rektr vidtar andra åtgärder

10 7 Trivselregler för ÅK 6-9 Vi använder ett vårdat språk; inga fula rd eller kränkningar Vi kmmer i tid till lektinerna ch har med ss nödvändigt material Vi har det lugnt mkring ss när vi arbetar Vi tar av ss ytterkläder på lektiner ch i restaurangen (Ingen keps, luva eller mössa i restaurangen) Vi är rädda m egna, kamraters ch sklans saker Vi lämnar klassrummen städade ch med rena bänkar Vi håller rent ch snyggt mkring ss i krridrerna ch på sklgården Vi stänger av mbiltelefnerna under lektinstid ch använder dem endast efter lärares anvisning Vi äter inte gdis ch dricker inte läsk under lektinstid Knsekvenser m man bryter mt trivselreglerna (Åk. 6-9): 1. Samtal med berörd persnal 2. Berörd persnal kntaktar vårdnadshavare ch mentr/klasslärare 3. Samtal med rektr ch vårdnadshavare 4. Rektr vidtar andra åtgärder

11 8 Likabehandling Definitin av likabehandling Alla sm arbetar på Strdammen ska visa respekt för den enskilda individen ch i det vardagliga arbetet utgå från ett demkratiskt förhållningssätt, främja likabehandling, aktivt mtverka diskriminering av individer ch grupper samt verka för att kränkningar ch mbbning aldrig ska förekmma. För ett bra ch framgångsrikt likabehandlingsarbete måste planen samt det praktiska arbetet ha en FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE ch ÅTGÄRDANDE utgångspunkt: Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Omfattar alla diskrimineringsgrunderna. Riktas mt alla ch bedrivs utan förekmmen anledning. Är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Exempel Att ge pjkar ch flickr lika strt inflytande ch utrymme i verksamheten. Att belysa rasismens idéhistria. Att i sklan använda böcker sm belyser lika typer av familjebildningar eller lika minriteter. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, Omfattar endast mråden sm i en kartläggning av verksamheten identifierats sm riskfaktrer. Exempel Att genmföra värderingsövningar utifrån identifierade behv. Att ha rastvakter sm har uppsikt över platser sm eleverna upplever sm trygga.

12 9 Åtgärdande arbete Kräver gda rutiner för att upptäcka, utreda ch åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Ska påbörjas genast när det kmmit signaler m att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder sm dkumenteras ch utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Exempel Utifrån den aktuella situatinen föra samtal på individ ch gruppnivå. Arbetet med att främja likabehandling ch förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda ch åtgärda) återspeglas i denna likabehandlingsplan. Diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religin eller annan trsuppfattning Funktinsnedsättning Sexuell läggning Ålder Direkt diskriminering Elev missgynnas genm sämre behandling enligt någn av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Innebär att en bestämmelse tillämpas sm kan verka neutral men sm i praktiken missgynnar en elev enligt någn av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar En kränkning är ett uttryck för makt ch förtryck. Gemensamt är att någn eller några kränker en elevs värdighet. En kränkning kan äga rum vid en eller flera tillfällen. Det är den utsatte

13 sm avgör m handlingen är kränkande. En viktig utgångspunkt är att den sm uppger sig ha blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Mbbning Mbbning förutsätter att den sm utsätts kränks vid flera tillfällen, vilket skiljer mbbning från andra frmer av kränkande behandling. Vidare råder en balans i makt så att den sm mbbas är i underläge. Kränkningar/mbbning kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag ch knuffar ) Verbala (t.ex. att bli htad eller att bli kallad hra eller bög ) Psyksciala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning ) Text ch bildburna (t.ex. kltter, brev ch lappar, e-pst, sms, mms, Facebk, Instagram samt andra typer av sciala medier) 10

14 11 Rller Rektrs rll Rektr har det övergripande ansvaret för elevhälsarbetet ch ska samrdna persnalens insatser samt se till att nödvändiga resurser finns, så att eleverna får den sklgång de har rätt till. Rektrn fattar beslut m åtgärdsprgram, särskilt stöd, anpassad studiegång ch särskild undervisningsgrupp. Rektr har vid behv samtal med elever ch vårdnadshavare vid studiesvårigheter samt när eleven/eleverna har svårigheter att följa sklans regler ch värdegrund. Rektr har ckså samtal med mentr/lärare till elever med svårigheter i knsultativt syfte. Rektr samrdnar insatser för elever med särskilda behv tillsammans med Elevhälsteamet (EHT) ch resursteamets ledare. Rektr leder EHT. Mentrs/klasslärarens rll Mentr är elevens viktigaste kntakt ch svarar för det dagliga elevhälsarbetet ch samarbetar med hemmet. I det ingår att följa ch dkumentera elevens utveckling ch att varje termin erbjuda elev ch föräldrar minst ett utvecklingssamtal samt ansvara för att en individuell utvecklingsplan upprättas. Lärarlag Lärarlagen (LL) är det naturliga frumet för utbyte av arbetserfarenheter samt utveckling av det pedaggiska arbetet på sklan. LL ska vara stödjande ch rådgivande för den enskilda läraren/mentrn för det sm gäller elevernas ämnesrelaterade samt sciala utveckling. LL samrdnar sina insatser så att eleverna når målen ch känner sig trygga. Elevhälsteamet (EHT) I sklans elevhälsteam (EHT) ingår sklsköterska, sklpsyklg, kuratr, speciallärare ch rektr (Vid behv kan även SYV delta). EHT träffas varje vecka ch följer upp insatser kring enskilda elever ch arbetar övergripande. Ibland behöver man hitta lösningar ch lämpliga

15 åtgärder för att kmma tillrätta med elevens sklsituatin, då kallar rektr till ett elevhälsmöte (EHM). Elevhälsmötet är ett prtkllfört möte där vårdnadshavare, berörd sklpersnal ch representant från elevhälsan deltar. Lärarna på Strdammen har alltid ansvar att anmäla till EHT när en elev av någn anledning har svårigheter av någt slag, ch anpassningar inm klassens ramar inte räcker sm åtgärd. EHT tillsammans med ansvarig pedagg planerar lämpliga utredningar ch insatser för att kmma tillrätta med det sm inte fungerar tillfredsställande. Anmälan till EHT sker via blanketten Anmälan - särskilt stöd Föräldrar har ckså möjlighet att vända sig till EHT vid behv men ska i första hand vända sig till klassläraren. Psyklgens rll Sklpsyklgen ansvarar för psyklgiska frågeställningar kring enskilda elever bl.a. genm testning/utredning, för att skapa sig en bild av elevens situatin ch dennes specifika resurser ch svårigheter. Psyklgen har samtal med enskilda elever eller grupper av elever vid behv av särskilt stöd. Sklspsyklgen kan ge handledning ch knsultatin till elevers föräldrar/vårdnadshavare ch sklans persnal. Sklpsyklgen kan remittera till BUP samt gör den psyklgiska bedömningen vid basutredningar. Kuratrs rll Kuratrs insatser är en av varierande karaktär, ch riktar sig till enskilda elever eller grupper av elever. Vid behv kan arbetet ske i klasser. Kuratr har individuella kntakter med både elever ch föräldrar. Samtalen mellan en elev ch kuratr har stödjande-, insikts- ch mtiverande karaktär kring barnet. Kuratr initierar vid behv samarbete med externa resurser sm sciala myndigheter, Råd ch Stöd, BUP samt andra instanser. Kuratr ger knsultativt stöd till persnal, tar emt anmälningar till EHT samt leder arbetet i trygghetsgruppen. Sklsköterskans rll Sklsköterskan ansvarar för hälsfrågr. Elevhälsans medicinska enhet har till uppgift att följa elevernas utveckling, bevara ch förbättra deras själsliga ch krppsliga hälsa samt 12

16 verka för sunda levnadsvanr. Elever, föräldrar/vårdnadshavare ch persnal kan vända sig till sklsköterskan i dessa frågr. Sklsköterskan arbete knkretiseras genm hälsundersökningar, hälssamtal, rådgivning, öppen mttagningsverksamhet ch annan verksamhet efter önskemål ch möjlighet. Till hälsmttagningen på sklan är sklläkaren knuten. Sklläkaren träffar eleven utifrån önskemål från elev, föräldrar/vårdnadshavare eller sklsköterska. Speciallärarens rll I Strdammen har vi ett antal speciallärare sm ansvarar för sammanställningar av elever i behv av särskilt stöd. Speciallärarna arbetar knsultativt gentemt lärare/mentrer vid planering av undervisning, utredningar ch upprättande av åtgärdsprgram. Speciallärarna ansvarar för att adekvata material/hjälpmedel köps in för att underlätta för elever med särskilda behv. Speciallärarna deltar i överlämnande av nya elever i behv av särskilt stöd samt ansvarar för att föra minnesanteckningar ch att sammanställa dessa. Speciallärarna är sklans kntakt med resursteamet. Speciallärarna arbetar med elever ch grupper i behv av särskilt stöd. Gruppen speciallärare leds av en samrdnare (Ulla-Carin Gaddefrs) sm initierar, samrdnar ch följer upp insatser i arbetslaget för ökad måluppfyllelse ch trygghet. Anmälan m särskilt stöd lämnas till samrdnaren ch det är samrdnaren sm fördelar ärenden inm gruppen. Samrdnarens rll syftar till att alla speciallärare ska ha någrlunda lika många antal ärenden att arbeta med samt att arbetet ska vara jämnt fördelat inm gruppen. Studie ch yrkesvägledarens (SYV) rll Studie ch yrkesvägledaren (SYV) undervisar, ger infrmatin ch vägledning m lika yrkesvägar ch yrken till alla elever i Åk SYV infrmerar m de knsekvenser lika åtgärder kan innebära för en enskild elevs gymnasieval samt undersöker tillgängliga alternativ vid studiesvårigheter. SYV kan delta i utredningar av elever med särskilda behv. SYV har stödjande ch infrmerande samtal med enskilda elever ch deras vårdnadshavare. SYV ansvarar för att kntakten för elever med särskilda behv sker på ett adekvat sätt med gymnasiesklrna. 13

17 14 Trygghetsgruppens rll Trygghetsgruppen arbetar främjande, förebyggande ch åtgärdande. Trygghetsgruppen arbetar främjande då gruppen ansvarar för upprätthållandet av likabehandlingsplanen samt ser till att den uppdateras, utvärderas ch revideras inför varje nytt läsår ch håller den levande. Trygghetsgruppen arbetar förebyggande när det gäller våld, mbbning ch kränkningar. Huvudsyftet med trygghetsgruppen är att Strdammen ska vara en trygg ch trivsam skla. Eleverna ska känna att de sm är med i trygghetsgruppen är måna m alla elevers välbefinnande. Vid varje avslutat läsår går trygghetsgruppen igenm året sm har varit samt kartlägger de mråden sm måste förstärkas i syfte till att förebygga inför det nya läsåret. Trygghetsgruppen arbetar även åtgärdande med ärenden sm är akuta ch allvarliga samt har ht, våld, mbbning ch kränkande karaktärer. Dessa typer av ärenden kan hamna på trygghetsgruppens brd m det är så att bevittnad persnal eller persnal sm får kännedm m ärendet inte har utrymme ch tid att handlägga ärendet. Trygghetsgrupen arbetar utredande ch utfrskande ch undviker ett anklagande förhållningssätt.

18 15 Elevhälsan Lagrum för arbetsgång Arbetsgången för elevhälsan utgår från förrdningar ch 2010 års skllag. Kap 2 Allmänna bestämmelser elevhälsan Kap 3 Barns ch elevers utveckling mt målen 2-12 elevers lärande, stödåtgärder, åtgärdsprgram m.m. Kap 5 Trygghet ch arbetsr 2-16 & 24 rdningsregler, disciplinära åtgärder, dkumentatin Kap 6 Åtgärder mt kränkande behandling 1-11 definitin, ansvar, åtgärder, anmälningsskyldighet Kap 7 Sklplikt ch rätt utbildning 9 särsklerientering, närvar

19 16 Elevhälsans fyra nivåer Elevvård bedrivs på fyra lika nivåer Elev & vårdnadshavare Nivå 1 Mentr Mentr Nivå 2 Lärarlag/kllegr Mentr & Lärarlag/kllegr Nivå 3 EHT Skla Nivå 4 Externa resurser Nivå 1 Elev- vårdnadshavare mentr Mentr ansvarar bland annat för att åtgärdsprgram, IUP ch utvecklingssamtal genmförs. OBS! Beslut m åtgärdsprgram tas av rektrn på Strdammens skla. Mentr följer upp elevers frånvar ch träffar eleverna varje vecka under mentrstid. Mentr har det huvudsakliga ansvaret för kntakt med elever ch vårdnadshavare. Är det någn annan sm ska kntakta elevens vårdnadshavare av lika skäl ska mentrn underrättas m detta. Nivå 2 Mentr Arbetslag Lärarlag/kllegr I lärarlagen får persnal knsultativt stöd från varandra. Pedaggen tillsammans med övrig persnal hjälps åt att sätta upp ch nå nya mål i ärendet då prblem uppstår från Nivå 1. Tillsammans kan persnalen besluta m ett ärende ska anmälas till EHT/rektr, exempelvis elever sm riskerar att inte uppnå målen samt blivit utsatt för kränkande behandling. På uppdrag av EHT hjälps alla berörda åt att samla infrmatin vid en utredning ch mentr ansvarar för att sammanställa den.

20 17 Nivå 3 Mentr Lärarlag EHT På elevhälsteamsmöten diskuteras bland annat ärenden sm anmälts till EHT. Åtgärder i ett ärende sm kan föreslås är anpassning av B-språk, EHM, handledning, knsultatin, samtalsstöd till elev, utredning av sklpsyklg m.m. På EHT-möten kan rektrn bland annat fatta beslut m åtgärdsprgram, särskilt stöd, särskild undervisningsgrupp ch anpassad studiegång. Alla beslut ch anpassningar sm tas inm EHT ska återkpplas (muntligt) till ansvarig pedagg sm anmälde ärendet till EHT samt även elevens mentr. Elevhälsteamet kan vid behv hjälpa mentr ch lärarlag med att samla infrmatin vid en utredning Nivå 4 Skla externa resurser Vid behv tar sklan kntakt med externa resurser sm BUP, VITS, scialmyndigheter, Råd ch Stöd, knsultativ stöd m.fl. för att säkerställa att eleven får adekvat hjälp sm inte sklan kan tillhandahålla. Beslut m externa insatser fattas i EHT.

21 18 Arbetsgång vid elevärenden 1. Svårigheter identifieras EHT-KONSULTATIV Anpassningar ch möten ska dkumenteras samt följas upp Anpassningar inm klassens ramar Samtliga möten & anpassningar ska dkumenteras i Anteckningar från elevhälsmöte Samtal + dkumentatin Pedagg elev Samtal + dkumentatin Pedagg vårdnadshavare Samtal + dkumentatin Pedagg kllegr 2. Svårigheter kvarstår Anpassningar ska dkumenteras & följas upp Anpassningar inm klassens & sklans ramar EHM & anpassningar (ladda ner) Rektr tar beslut m ÅP (ladda ner). Anmälan särskilt stöd (ladda ner) Pedaggisk utredning (ladda ner) Anpassad studiegång (ladda ner) Basutredning (ladda ner) Ärendet lyft till EHT via Anmälan - särskilt stöd EHM äger rum (Dkumentatin) Pedagg utför utredning (vid behv) Ev. anpassad studiegång Ev. Basutredning Åtgärdsprgram (ÅP) upprättas (vid behv) ÅP ska utvärderas/avsluta s 3. Svårighet kvarstår Anpassningar & ÅP ska följas upp ch utvärderas Ytterligare anpassningar/åp EHM & anpassningar (ladda ner) Rektr tar beslut m ÅP (ladda ner). Pedaggisk utredning (ladda ner) Anpassad studiegång (ladda ner) Basutredning (ladda ner) Råd & Stöd EHM (rektr) Ev. Anpassad studiegång Ev. Basutredning Remiss för diverse utredningar av lika karaktär Råd & Stöd Knsultativ stöd 4.Svårighet kvarstår Ytterligare anpassningar/åp Råd & Stöd VITS BUP Habilitering Scialtjänsten VITS BUP Habilitering Scialtjänst Resursteamet Etc.

22 19 Arbetsgången i text Första nivån Pedaggen samtalar med eleven ch ser vilka extra anpassningar kan göras inm klassens ram. Om frtsatt behv finns samtalar pedaggen med föräldrarna ch lyfter även behvet med sina kllegr. Pedaggen kan även vid behv rådfråga elevhälsteamet (EHT), däremt har EHT endast en knsultativ funktin på denna nivå. Det är viktigt att möten ch anpassningar följs upp ch utvärderas. Extra anpassningar ch uppföljningar skall dkumenteras i blanketten Anteckningar från elevhälsmöte. Mentrerna ansvarar för förvaring av all dkumentatin ch anpassningar på denna nivå. Möten ch anpassningar sm äger rum måste följas upp ch utvärderas. Om anpassningar inm klassens ramar på denna nivå inte räcker till lyfts ärendet upp till nivå två. Bra frågeställningar kan vara: Hur ser elevens behv ut? Hur vill läraren att det ska vara? Vad fungerar bra/mindre bra ch vad är det sm hindrar utvecklingen? Miljö, rganisatin Vad kan lärarlaget tillföra? Inventera idéer ch kunskap klleger emellan. Vilka metder kan man ta till? Sätt att arbeta med denna typ av svårighet? Vem gör vad? Exempel på extra anpassningar kan vara: Planera ch strukturera ett schema över skldagen/veckan med bilder eller rd Extra instruktiner/förtydligande av arbetsgång Hjälp att kmma igång Hjälp att förstå texter Förklaringar av ämnesmråde Färdighetsträning, t ex lästräning Särskilda lärmedel Anpassa prgramvarr Särskild utrustning

23 20 Hjälp att passa tider Andra nivån Om stöd ch anpassningar inm klassens ramar på första nivån inte räcker till ch eleven är i behv av ytterligare stöd, anmäler ansvarig pedagg ärendet till EHT via anmälningsblanketten Anmälan särskilt stöd. Det är viktigt att dkumentatiner från nivå ett samt uppföljning av dessa följer med i denna anmälan till EHT. Ärendet diskuteras inm EHT där nya anpassningar inm klassens ch sklans ramar kan föreslås för prövning. EHT återkpplar dessa anpassningar ch andra beslut kring ärendet till pedaggen. EHT ch ansvarig pedagg kan vid behv kalla vårdnadshavare till ett elevhälsmöte (EHM) på denna nivå. Vid vidare behv ska en utredning göras via blanketten Utredning av en elevs behv av särskilt stöd. Om anpassningar på denna nivå inte räcker eller m det enligt utredningen behövs ytterligare hjälp så ska ett åtgärdsprgram (ÅP) upprättas. Ansvarig pedagg med eventuellt stöd av speciallärare upprättar ett ÅP. Beslut m ÅP tas av rektrn. Har sklan upprättat ett ÅP så ska denna först utvärderas via Utvärdering av åtgärdsprgram innan ärendet kan lyftas till nivå 3. När det inte längre föreligger någt behv av ÅP ska rektrn avsluta ÅP via blanketten Beslut m att avsluta åtgärdsprgram. Utöver anpassningar ch ÅP är det ckså möjligt att upprätta en anpassad studiegång. Beslut m anpassad studiegång tas av rektrn. Bra frågeställningar på denna nivå kan vara: Hur ser svårigheterna ut? Hur ser miljön ut kring eleven? Vad kan förändras? Finns svårigheterna på rganisatins-, grupp- eller individnivå? Hur ser knsekvenserna ut pga. svårigheterna? Vilka åtgärder har vidtagits? Har kntakter tagits? Med vilka? Vad fungerar bra? I vilka situatiner? Vilka hinder finns? Priritering var ska vi börja? Vad kan EHT tillföra?

24 21 Vilka metder kan vi använda ss av? Vem gör vad? När utvärderar vi? Utvärdering: Hur har det gått? Tredje nivån Kvartstår behven så ska sklan intensifiera sitt arbete kring ärendet. Här gäller det att till exempel genmföra en Basutredning eller andra typer av behövliga utredningar sm är aktuella för det specifika ärendet. Syftet med dessa utredningar är att eleven i fråga ska få adekvat hjälp. Vid behv kan ytterligare EHM äga rum. Deltagare på möten kan vara följande: föräldrar, rektr, sklsköterska sklpsyklg, specialpedagg, sklkuratr ch berörda pedagger. Man kan m behv finns bjuda in externa deltagare från exempelvis habilitering.dyl. Här är det ckså möjligt att hänvisa elev ch vårdnadshavare till externa resurser ch instanser så sm Råd & Stöd. Fjärde nivån Om frtsatt behv föreligger lyfts elevärendet vidare till adekvat instans. Dessa nivåer används i första hand av föräldrarna själva eller i samråd med skla/hem.

25 22 Trygghetsgruppen: vid allvarliga ch akuta situatiner Ibland kan det uppstå ytterst allvarliga ch akuta situatiner. Trygghetsgruppen arbetar åtgärdande med ärenden sm är akuta ch allvarliga samt har ht, våld, mbbning ch kränkande karaktärer. Dessa typer av ärenden kan hamna på trygghetsgruppens brd m det är så att bevittnad persnal eller persnal sm får kännedm m ärendet inte har utrymme ch tid att handlägga ärendet. Vid en sådan situatin är det av str vikt att ärendet behandlas mgående samt att incidentrapprt alltid ifylls ch lämnas till trygghetsgruppen (Shah). Mentrn/mentrerna ska infrmeras m det inträffade samt erbjudas att delta i den frtsatta prcessen i ärendet. Anmälan till trygghetsgruppen kan kmma från både elever, vårdnadshavare ch persnal. Arbetsgången vid en anmälan till trygghetsgruppen kan exemplifieras enlig nedan: 1. En allvarlig situatin uppstår (t.ex. kränkning, bråk eller mbbning) 2. Fylla i Incidentrapprt. Dessa handlingar lämnas till Trygghetsgruppen (Shah) 3. Trygghetsgruppen tar över Kuratrn krdinerar ärendet Samtal sker med de inblandade (två från trygghetsgruppen + eleven/eleverna) Samtal ska antecknas Allas versin ska höras 4. Trygghetsgruppen bearbetar infrmatin Möjligen ett flerpartssamtal med målet att få eleven/eleverna att kmma till insikt m att de har betett sig på ett lämpligt sätt samt be m ursäkt till varandra ch få slut på det destruktiva beteendet/handlingen. 5. Handlingsplan: En handlingsplan ska upprättas skriftligen (blanketten: anteckningar från EHM). Vid allvarliga händelser sm t.ex. våld ch mbbning ska föräldrar alltid infrmeras 6. Uppföljning De inblandade eleverna bjuds in till samtal (enskilt eller i grupp berende på situatin). Om prblemet har upphört avslutas ärendet Om inte prblemet har upphörts kmmer föräldrarna att bjudas in till möte för vidare behandling av ärendet (EHM).

26 23 Uppföljning av förebyggande arbete läsåret 14/15 Läsåret 2014/2015 har varit ett intensivt ch händelserikt år. Ett nytt Kulturcentrum (KC) med massvis av nya aktiviteter har under året invigts. Uppsävjasklan flyttade in till Strdammens lkaler. Året har inneburit en del utmaningar där Strdammen har förstärkt sin samverkan med KC ch Uppsävjasklan ännu mer. Under året har Strdammen ch Uppsävja haft lika typer av gemensamma aktiviteter där bland annat elever i årskurs 3 från båda sklr deltg i lika värdegrundslekar. Syftet har varit att lära känna varandra men ckså att skapa en trygghet ch fin kamratskap eleverna sinsemellan. På Strdammen har vi fadderverksamhet för de elever sm går i förskleklass upp till årskurs 5. Syftet har varit att de äldre eleverna ska agera förebilder samt ckså skapa en känsla av ansvartagande. Faddersverksamheten har varit uppskattad ch vår tlkning är att den har haft en väsentlig ch betydande rll när det gäller det främjande ch förebyggande arbetet på sklan. Vi har under året ckså haft diverse frtbildningar för persnlen där Äventyrspedaggik är en viktig sådan sm är värt att nämna. Syftet med denna frtbildning har varit att använda utemiljön i det praktiska arbetet med de yngre barnen, i synnerhet de barn sm deltar i sklans fritidsverksamhet. Frtbildningen i Äventyrspedaggiken kan här ses sm en viktig del i det främjande ch förebyggande arbete sm sklan bedriver. De två första veckrna på läsåret hade vi värdegrundsveckr, där pedaggerna på sklan hade lektiner kring sklans värdegrund ch trivselregler. Film, lekar ch lika värderingsövningar var de verktyg sm användes vid presentatinen av värdegrunden ch trivselreglerna med de yngre eleverna ch det var någnting sm eleverna uppskattade erhört. På Strdammen har vi ett Husråd sm består av två elever från varje klass (årskurs 1 till 5). Klasserna har haft möten ca 1 gång per månad där det har diskuterats diverse frågr gällande bland annat likabehandling, maten, regler på sklan, ch andra typer av frågr sm ses sm intressanta ch väsentliga för sklans främjande ch förebyggande arbete. Klassrepresentanterna har tagit med sig diskussinerna från klassen samt tagit upp det i husrådet sm leds av biträdande rektrn Jeannette Sångefjrd. Husrådet har varit ett sätt, från sklan, att se till att eleverna är inkluderade i arbetet kring sklans värdegrund ch likabehandling där frågr kring Demkrati, Trygghet, Ansvar ch Empati har behandlats.

27 Främjande & Förebyggande arbete läsår 15/16 Strdammen sklan har tagit fram en ny arbetsgång, sm gäller vid elevärenden. Detta läsår (2014/2015) ska alla verksamma på sklan arbeta för implementering av denna arbetsgång. Denna implementering innebär att persnal på sklan i synnerhet ska fkusera på att arbeta på nivå ett i arbetsgången, ha en nära samverkan ch dialg med vårdnadshavare samt upprätta anpassningar inm klassens ramar när svårighet uppstår. Arbetsgången enligt van innebär att elevhälsarbetet kmmer att ha främst en främjande ch förebyggande karaktär. Vidare innebär denna implementering att sklan kmmer att sträva efter en intensiv ch nära kntakt med elevernas vårdnadshavare i syfte till att bilda en allians med dem. Under föregående läsår har sklan haft sm rutin att skriva incidentrapprter vid uppstådda knflikter ch annan situatin sm har gått emt sklans värdegrund ch trivselregler. Dessa incidentrapprter har följts upp i syfte att kartlägga vad sm behöver åtgärdas, var behven finns när det gäller elevhälsfrågr, vilka riskfaktrer finns det samt var fkusen ska ligga på när det gäller sklans främjande ch förebyggande arbete för läsåret 2015/2016. Bland annat märks det, i dessa incidentrapprter, att språkbruket, eleverna emellan, behöver förbättras. Genm att aktivt presentera sklans värdegrund, gå genm sklans trvivselregler klass för klass samt kntinuerligt ha återkmmande samtal med eleverna gällande språkbruket ch förhållningssätt gentemt varandra ch vuxna på sklan är förhppningen att det destruktiva språkbruket ska upphöra. Vi har ckså, genm uppföljningen, kunnat kartlägga vilka klasser det sker mer incidenter. Utifrån det har vi sett till att fördela resurserna på sklan samt öka persnaltätheten i dessa klasser. Sklan har, inför detta läsår, upprättat en ännu mer strukturerad rast schema, där persnalen ska vara mer tillgängliga ch synliga under rast aktiviteterna. Strdammens sklvärd (UP) har genm åren betytt jätte mycket i det främjande ch förebyggande arbetet på sklan. Han har en tät ch nära relatin med eleverna samt deras vårdnadshavare. Sklkrridren kring sklvärden (UP) är ett attraktivt ställe för eleverna att vara på då det erbjuds lika aktiviteter. Här är det med möjligt att spela pingis, låna basketbll/ftbll eller spela diverse krtlekar ch andra sällskapsspel. Detta läsår har vi intensifierat det främjande ch förebyggande arbetet runt UP. Det gör vi genm att se till att ha ytterligare en vuxen på plats (tre dagar i veckan). Den nya resursen kmmer att lägga mer 24

28 fkus på att umgås med eleverna ch spela spel med dem när de har lunchrast eller andra längre raster. Sävja har sedan början av året 2015 ett nytt Kulturcentrum (KC). Det nya KC innebär ckså nya möjligheter i frm av musikstudi, möjligheten till att måla, dansa, sy etc. Sklan ska försöka nyttja det KC har att erbjuda i syfte att ha ett främjande ch förebyggande arbete. På Strdammen har vi ett Husråd sm består av två elever från varje klass från åk 1 till 5. Klasserna har möten ca 1 gång per månad där det diskuteras diverse frågr gällande bland annat likabehandling, maten, regler på sklan, ch andra typer av frågr sm ses sm intressanta i det främjande ch förebyggande arbetet på sklan. Klassrepresentanterna tar med sig diskussinerna från klassen ch tar upp det i klassrådet. Klassrådet leds av biträdande rektrn på Strdammen (Jeannette Sångefjrd). Strdammens skla värderar elevernas delaktighet högt. Husrådet är ett sätt att se till att eleverna är inkluderade i arbetet kring värdegrund ch likabehandling. Husrådet är ett frum sm sklan har, i syfte att leva upp till de uppsatta värderden, nämligen: Demkrati, Trygghet, Ansvar ch empati. Eleverna i åk. 6-9 kmmer att ha elevråd från ch med detta läsår. Elevrådet kmmer att bestå av två klassrepresentanter från varje klass där dessa har valts genm röstning inm klassen. Elevrådet kmmer att ledas av biträdande rektrn på Strdammen (Cilla Peir). Strdammens skla värderar elevernas delaktighet högt. Elevrådet är ett sätt att se till att eleverna är inkluderade i arbetet kring värdegrund ch likabehandling. Husrådet är ett frum sm sklan har, i syfte att leva upp till de uppsatta värderden, nämligen: Demkrati, Trygghet, Ansvar ch empati. Sklan ch fritidsgården kmmer att samverka i mycket högre utsträckning detta läsår än det förra. Persnal från fritidsgården kmmer att röra sig mer i krridrren ch vara mer synliga ch tillgängliga under skltid i syfte att dels synliggöra deras verksamhet ch dels för att arbeta långsiktigt med barnen i mrådet ch bygga en allians med eleverna. Vi trr ckså att mer vuxentäthet i krridrerna ch ute på sklgården kmmer att gynna alla ch främja tryggheten på sklan ännu mer. Fritidsgården kmmer ckså att försöka bidra med persnal vid diverse utflykter ch studiebesök så att ännu fler vuxna är med på dessa evenemang. 25

29 Vi har ckså Lekteket sm är ett litet fristående skjul med lekmaterial. Barnen i de lägre åldrarna använder sig av allt sm lekteket har att erbjuda under rasterna eller när det är fritids verksamhet. Lekteket har varit väldigt uppskattad bland alla barnen ch vi ser det sm en del av sklans främjande ch förebyggande arbete på sklan. På Strdammen har vi bland annat ftbll sm prfil. Detta läsår kmmer sklan att samverka med föreningar sm har lkalförankring i mrådet vilket är gynnande för det främjande ch förebyggande arbetet på sklan. De föreningar sm sklan kmmer att samarbeta med är Danmarks IF & Uppsala-Kurd. Sklan har sedan tidigare haft ett nära samarbete med Uppsala-basket. Vi kmmer att försöka frtsätta med det samarbetet. Tanken är att Uppsala-basket har sina basketspelare på sklan ch stötta eleverna på lika sätt genm att basketspelarna deltar på diverse lektiner eller deltar i lika rastaktiviteter på sklagården. Detta samarbete har tidigare uppskattas väldigt mycket av eleverna. På Strdammen har vi Trygghetsgruppen sm består av pedagger från diverse klasser i sklan. Trygghetsgruppen leds av sklkuratrn. Gruppens huvudsakliga uppgifter är att arbeta med sklans värdegrund, upprätta ch revidera sklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling samt att arbeta med ärenden där det har förekmmit mbbning ch kränkande behandling. Därför är det erhört viktigt att gruppen är mer synlig än tidigare för eleverna samt att det finns en tillit ch förtrende från eleverna så att elever kan vända sig till trygghetsgruppen (givitvis ska elever kunna vända sig till samtliga på sklan) vid kränkning ch mbbning. Detta läsår kmmer trygghetsgruppen att vara mer synlig i krridren, finnas med på hemsidan (gruppkrt ch lite inf) samt även ha ett gruppkrt på sklkatalgen. Sklkuratrn kmmer att besöka varje klass (de två förstå veckrna under läsåret 2015/2016) ch gå genm sklans värdegrund ch trivselregler. Dessa tillfällen kmmer att kmbineras med lika värdegrundsövningar samt filmer sm berör värdegrund. Dessutm ska klasserna ckså kmma med sina idéer ch förslag kring de trivselregler sm sklan presenterar. Detta upplägg kmmer att spela str rll vad gäller sklans främjande ch förebyggande arbete. Det är ckså ett sätt för sklan att leva upp till de värderden sklan har sm sin värdegrund, nämligen: Demkrati, trygghet, Ansvar ch Empati. 26