Likabehandlingsplan för Nacka gymnasium

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Nacka gymnasium TILL DIG SOM ELEV Vår ambitin är att alla våra elever skall känna sig trygga, sedda ch respekterade. Detta är en viktig grund för en gd lärandemiljö. Om du någn gång blir utsatt för mbbning, våld eller kränkande behandling, vill vi att du medelbart kntaktar en vuxen på sklan sm du känner förtrende för. Detta gäller ckså dig sm känner någn sm är utsatt eller sm kränker andra elever. TILL DIG SOM VÅRDNADSHAVARE Om du misstänker att ditt barn eller någn annan elev utsätts för kränkande behandling på sklan så önskar vi att du kntaktar mentr, rektr eller biträdande rektr på enheten eller sklans kuratr. Det kan ckså vara så att det är ditt barn sm utsätter andra för kränkande behandling ch m du misstänker att det är så önskar vi att du tar kntakt med någn på sklan ch att vi tillsammans kan finna en lösning. TILL DIG SOM PERSONAL Du sm är anställd eller arbetar på uppdrag med sklans elever (APL-handledare mfl) är viktig när det gäller att upptäcka, förebygga ch förhindra kränkande behandling. Sm persnal har du ckså ett ansvar att vara förebild för eleverna genm att själv leva upp till sklans värdegrund. Om du sm anställd blir utsatt för mbbning, våld eller kränkande behandling ska du ta kntakt med din närmaste chef. Om du upptänker eller misstänker att någn annan t ex en arbetskamrat eller elev blir utsatt för mbbning, våld eller kränkande behandling ska du reagera ch vidta nödvändiga åtgärder för att kränkningen ska upphöra. 1

2 1. Inledning Denna plan är ett arbetsstöd till sklans persnal för att skapa struktur ch målinrikting i det pågående likabehandlingsarbetet samt för att kvalitetssäkra ch förenkla hanteringen av fall då elever eller anställda anser sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. 2. Mål ch syfte Nacka gymnasium har nlltlerans mt kränkande behandling. Sklans likabehandlingsarbete syftar till att åstadkmma en bra arbetsmiljö där alla har förutsättningar att må bra ch utveckla gda kunskaper. Likabehandlingsarbetet syftar ckså till att främja elevers lika rättigheter ch att förebygga ch förhindra diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen mfattar ckså mbbning samt kränkningar sm äger rum mellan elever såväl sm mellan persnal ch elever. Mål: Alla elever ska trivas på sklan ch känna sig trygga, sedda ch respekterade. Kränkande behandling ch trakasserier ska inte förekmma. Detta följs upp i kvalitetsarbetet genm kundundersökningen i åk 2 vt 2016: minst 98% av eleverna ska känna sig trygga i sklan. Minst 85% av eleverna ska uppleva att det är arbetsr på lektinerna. 3. Lagstiftning Bestämmelserna sm rör likabehandling ch arbetet mt kränkande behandling finns i 6 kap. skllagen ch i de delar av diskrimineringslagen sm rör utbildningsmrådet. Syftet med lagstiftningen är att skydda elever mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Av Skllagens 5 kapitel framgår ckså vilka disciplinära åtgärder sklan har rätt att vidta för att tillförsäkra eleverna trygghet. Ytterst kan huvudmannen besluta m att stänga av en elev sm utsätter någn annan för kränkningar. Från ch med januari 2017 gäller även de nya bestämmelser sm införts i 3 kap. diskrimineringslagen m aktiva åtgärder för lika rättigheter. Sklan är skyldig att bedriva ett målinriktat ch aktivt arbete för att förebygga att elever utsätts för kränkande behandling. Om en elev anser sig utsatt för kränkande behandling måste detta utredas ch åtgärder måste vidtas för att kränkningen ska upphöra. Persnal i sklan sm får kännedm m att en elev anser sig utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektr. Det är vidare förbjudet för persnal i sklan att utsätta ett barn för kränkande behandling. Enligt skllagen är en skla skyldig att varje år upprätta en plan mt kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen är en skla skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan sm visar hur man arbetar för att främja lika rättigheter för elever avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder eller sexuell läggning. Planerna kan sammanföras till en vilket vi har valt att göra på Nacka gymnasium. Likabehandlingsplanen ska tydliggöra: Främjande åtgärder (vad gör vi för att förstärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling?) Förebyggande åtgärder (vad gör vi för att förhindra diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling?) Vilka rutiner har vi när kränkande behandling misstänks eller upptäcks (vad gör vi när vi misstänker att ett barn/en elev känner sig kränkt?) 2

3 4. Delaktighet ch inflytande Nacka gymnasiums likabehandlingsarbete bygger på en kartläggning där elever medverkat genm en trivselenkät ch lärarledda gruppsamtal ch där lärare medverkat genm sammanfattande diskussiner i arbetslagen. Arbetslagens sammanfattningar ligger sedan till grund för upprättandet av likabehandlingsplan. 5. Kartläggning ch analys av nuläget Kundenkäten för åk visar att trygghetsgraden är förhållandevis hög (97% av 483 svarande), ch att 85 % av de svarande anger att det är arbetsr på lektinerna, men detta är ändå en liten försämring från föresgående års resultat elever har svarat på sklans trivselenkät. 72 % av klasserna på skla NT ch 84 % av klasserna på skla S har bidragit till svaren. Av trivselenkäten framgår att 16,5 % av de svarande upplever att de utsatts för kränkning vid åtminstne ett tillfälle. Endast 23 % av eleverna anger att de tagit hjälp av persnal för att reda ut händelsen. 17 % av eleverna uppger vidare att det inte finns någn vuxen på sklan sm de litar på. Nästan en fjärdedel (24 %) av eleverna svarar ckså att persnal inte ingriper m de ser eller vet m att en elev blir illa behandlad ch 37 % uppger att persnal inte ingriper när de hör att elever använder ett nedsättande språk. Vi ser ckså att 52 % av de elever, sm angett att de utsatts för en kränkning kpplat till någn av diskrimineringsgrunderna, anger att persnal bidragit till kränkningen. Den sammantagna analysen här är att det finns ett förtrendeundersktt mellan elever ch persnal. De kartläggningar sm genmförts i klasserna visar att det är särskilt idrttslkalerna ch matkön sm är trygga platser. Trivselenkäten visar dck att nära hälften (48 %) av alla kränkningar sker under lektinstid. Detta bör kpplas till resultaten m relatinen persnal ch elever ch ett arbete för ökad tillit ch tryggare klassrum behöver göras i respektive arbetslag ch på sklan i strt. Enkäten visar vidare att det är vanligt att rd sm har en kppling till kön eller sexuell läggning (45 %), religin eller etnicitet (21 %) används i nedsättande bemärkelse. Pririterade mråden enligt kartläggningen Skapa tryggare klassrum Stärka tilliten mellan elever ch persnal Värdegrunden särskilt avseende könsidentitet, sexualitet ch etnicitet. Språkbruk, framförallt i relatin till diskrimineringsgrunderna 6. Definitiner Kränkningar av elevers värdighet kan förekmma i frm av diskriminering, trakasserier eller genm kränkande behandling. Nedanstående förklaringar av de lika frmerna av kränkningar är anpassade från Sklverkets Allmänna råd för arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling. 3

4 Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar sm kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga ch handfasta likaväl sm dlda ch subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefn ch Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genm nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla m att frysa ut eller hta någn. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska ch återkmmande. Mbbning är en frm av kränkande behandling sm innebär en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan skada eller behag. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas,direkt eller indirekt, av skäl sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersm diskriminering handlar m missgynnande förutsätter det någn frm av makt hs den sm diskriminerar. I sklan är det huvudmannen eller persnalen sm kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn ch elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering innebär att någn missgynnas genm att behandlas sämre än någn annan. För att det ska röra sig m diskriminering ska missgynnandet ha samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Man kan ckså i vissa fall diskriminera genm att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någn missgynnas genm tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt sm framstår sm neutralt men sm i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl sm har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Förbud mt diskriminering ch kränkande behandling. Det är förbjudet för huvudmannen ch persnalen att diskriminera eller utsätta en elev för kränkande behandling. Om någn trakasseras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda mständigheterna kring detta ch i förekmmande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Om huvudmannen eller persnalen bryter mt förbuden mt diskriminering ch kränkande behandling, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda ch vidta åtgärder mt trakasserier eller kränkande behandling, kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den sm kränkts. 4

5 7. Främjande arbete Målet med det främjande arbetet är att bevara ch förstärka en arbetsmiljö sm kännetecknas av trygghet ch kamratskap. Insatserna syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, mfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mt alla ch bedrivs utan förekmmen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Genm främjande arbete på sklan finns ckså möjlighet att så tidigt sm möjligt upptäcka diskriminering eller kränkande behandling. Pririterade mråden är: En tillgänglig miljö: Sklbibliteket i ser kntinuerligt över sitt bkbestånd med hänsyn till de behv sm arbetslagen lyfter. Ett särskilt fkus riktas mt ett brett ch aktuellt utbud av lättläst litteratur ch litteratur på elevers mdersmål. För att öka undervisningens tillgänglighet ges alla elever möjlighet till inläst lärmedel ch digitala kmpensatriska hjälpmedel, sm talsyntes ch stavningsstöd. Sklans specialpedagger stöttar lärare i att utfrma ch intensifiera extra anpassningar för att säkerställa att alla elever ges gda möjligheter att utvecklas maximalt. Sklan har rutiner för att sprida infrmatin m elevers anpassningsbehv till berörda lärare. Sklans trivselregler aktualiseras med alla klasser av mentrerna i samband med läsårsstart. Dessa marbetas årligen via prgramråden. Frtsatt utveckling av intrduktinsdagarna för att skapa samhörighet i klassen, förtrende för sklans vuxna ch förtrgenhet med sklans lkaler ch regler. Arbetslagen i samverkan med fritidsassistenten ch EHT ansvarar för detta. Mentrerna följer upp i utvecklingssamtalen att alla trivs i klassen, har förtrende för vuxna i sklan ch upplever att de ges utrymme att kmma till tals i gruppen. Kursansvarig lärare gör medvetna val m gruppindelningar ch alternativa aktiviteter. Kursansvarig lärare är delaktig i valsituatiner ch pågående grupparbeten för att säkerställa ch bidra till ett knstruktivt samarbetsklimat. Sklsköterskrna lyfter trygghetsfrågr i hälssamtalen. Sklledningen frtstätter utvecklingen av prgramråd, för att öka elevernas inflytande över utbildningen ch sklmiljön. Sklledningen ch ämneslagen följer regelbundet upp betygsättningen för att undersöka i vilken mån det finns mönster sm kan behöva utredas. Elevkåren ges förutsättningar att genmföra sklgemensamma tävlingar för att stärka samhörigheten över prgrammen ch sklkänsla. 5

6 8. Förebyggande arbete De förebyggande insatserna för kalenderåret 2017 utgår från genmförd kartläggning ch de mråden sm där utpekats sm riskmråden. Skapa tryggare klassrum Arbetslaget får i uppdrag att tillsammans med eleverna utarbeta åtgärder för ökad trygghet Stärka tilliten mellan elever ch persnal Likabehandlingsarbetet ch bemötandefrågr lyfts in i intrduktinsveckan samt vid upprpet. Kuratrer ch värdegrundarna utarbetar ett stödmaterial till mentrer. Frtsatt implementering av det nya mentrsuppdraget. Mentrer följer särskilt upp vid utvecklingssamtalen m eleverna upplever att de kan vända sig till sina lärare? Värdegrunden särskilt avseende könsidentitet, sexualitet ch etnicitet. Ämnesansvariga ges i uppdrag att, i ämnesknferensen, utarbeta en mdul kring ett för ämnet relevant värdegrundsmråde ch i relevant kurs. Respektive kursansvarig lärare ansvarar sedan för att detta genmförs. Språkbruk, framförallt i relatin till diskrimineringsgrunderna Nlltlerans mt nedsättande tillmälen, särskilt där rd med kpplingar till kön, könsidentitet, sexualitet, religin, etnicitet eller funktinsnedsättning används. Alla vuxna i sklan tar ett tydligt ansvar för att reagera på glåprd. Kuratrerna tar fram ett stödmaterial till persnal ch erbjuder en wrkshp kring detta under planeringsdagarna i juni. 9. Rutin vid kränkande behandling ch trakasserier Alla sm arbetar i sklan är skyldiga att anmäla till rektrn m man får kännedm m att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Detsamma gäller m en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier. Rektrn är, enligt vidaredelegatin, skyldig att skyndsamt utreda ärendet ch i förekmmande fall vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Alla kränkningar ska anmälas till kmmunen. Detta görs av ansvarig sklledare. Arbetsgång ch ansvarsfördelning: Om en elev upptäcker att en annan elev blir utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling vänder denne sig till mentr. Den i persnalen sm får kännedm m att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier är skyldig att anmäla detta till rektrn. Även elevens mentr infrmeras. Rektrn är skyldig att se till att ärendet utreds ch vidta åtgärder för att förhindra att behandlingen frtsätter. Berende på ärendets karaktär kan rektr delegera utredningen ch uppföljningen till mentr. Den i persnalen sm upptäcker att trakasserier eller annan kränkande behandling förekmmer gentemt en viss elev är skyldig att agera för att förhindra att behandlingen frtsätter samt att 6

7 anmäla detta till elevhälssansvarig rektr sansvarig rektr. Även elevens mentr infrmeras. Mentr samråder med elevvårdsansvarig rektr samt följer upp att kränkningarna upphört. Åtgärder för att förhindra att behandlingen frtsätter kan t ex vara gruppstärkande aktiviteter inm klassen, kntakt med elevhälsteamet eller disciplinära åtgärder enligt 5 kap skllagen. Ytterst kan huvudmannen stänga av en elev. Elevvårdsansvarig rektr ansvarar för att anmäla till huvudmannen. Vid allvarligare händelse fattar rektr beslut m anmälan till plis eller scialtjänst ska göras. Utredning Utredningen ska påbörjas så snart sm möjligt, dck inm en vecka, från det att ärendet blivit känt av mentr eller rektr. Utredningen ska ske med all möjlig hänsyn till den utsatte ch övriga inblandade. Vårdnadshavare till myndiga elever infrmeras skyndsamt, såväl för den utsatte eleven sm för den/dem sm utövat trakasserierna eller kränkningen. Utredningen ska belysa det sm inträffat så allsidigt sm möjligt. Såväl den utsatte eleven sm den/de sm utövat trakasserierna eller kränkningen ska få kmma till tals. Dkumentatin Dkumentatin görs kntinuerligt under utredningen ch sammanställs ch utvärderas efter varje avslutat fall av den sm genmfört utredningen. Dkumentatinen sparas så länge eleven går kvar på sklan, dck minst till dess att preskriptinstiden för ett ärende gått ut, d v s två år. Detta gäller avsett m mentr eller rektr gjrt utredningen. Arbetsgång m en elev utsätts för kränkande behandling av annan elev När persnal får reda på att någn elev kränkts meddelas mentr ch elevhälsansvarig rektr. De samråder kring utredningen ch rektr beslutar vem sm ska genmföra utredningen. Grundprincipen är att mentr genmför utredningen. Utredningen sker genm samtal med eleverna enligt nedan. I svårare fall eller m de berörda eleverna går i lika klasser deltar även någn från EHT i samtalen. 1. Mentr samtalar med den elev sm utsatts för kränkande behandling för att ta reda på vad sm hänt, vem sm kränkt ch var ch när det skett. Samtalet dkumenteras. 2. Mentr samtalar sedan med den elev sm utfört kränkningen. En överenskmmelse görs för att handlingarna skall upphöra.samtalet dkumenteras. 3. Om de inblandade eleverna inte är myndiga ska vårdnadshavare kntaktas när utredningen är klar. Tid för kntakt med vårdnadshavare dkumenteras. 4. Mentr återkpplar till elevhälsansvarig rektr. 5. Rektr eller den sm rektr utser har uppföljningssamtal med båda parter inm en vecka efter första mötet för att kntrllera m den kränkande behandlingen upphört. Om den har gjrt det avslutas ärendet. Mötet dkumenteras. 6. Om situatinen kvarstår eller har förvärrats behöver utredningen fördjupas ch kraftiga åtgärder sättas in. I detta fall genmför elevhälsaansvarig rektr arbetet enligt van med stöd från EHT. 7

8 Arbetsgång m en elev utsätts för kränkande behandling av sklans persnal Om en elev, förälder eller sklans persnal upplever att en elev eller flera elever kränks av anställda på sklan ska rektr medelbart infrmeras. Om det är någn ur persnalen sm sägs ha utsatt en elev för kränkningar ska denne inte medverka i samarbetet med elev ch föräldrar. 1. Rektrn eller den sm rektr utser, träffar den sm känner sig kränkt ch lyssnar på dennes versin av det sm hänt. Mötet dkumenteras. 2. Rektr eller den sm rektr utser kntaktar elevens vårdnadshavare ch infrmerar m vad sm hänt ch beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kntakt med vårdnadshavare dkumenteras. 3. Rektr eller den sm rektr utser, träffar den sm påstås ha kränkt ch lyssnar på dennes versin av det sm hänt. Mötet dkumenteras. Prduktinsdirektören infrmeras samt den anställdes fackförening. 4. Rektr vidtar de åtgärder sm efter utredningen bedöms sm nödvändiga. Åtgärderna dkumenteras. 5. Rektr eller den sm rektr utser har uppföljningssamtal med båda parter 1-2 veckr efter första mötet för att kntrllera m den kränkande behandlingen upphört. Om den har gjrt det avslutas ärendet. Mötet dkumenteras. 6. Om den kränkande behandlingen inte upphört kallar rektrn till nytt möte ch beslutar m vilka ytterligare åtgärder sm ska vidtagas. Prduktinsdirektören ch persnalstrateg kpplas in. Åtgärderna dkumenteras. 7. Rektr eller den sm rektr utser har uppföljningssamtal med båda parter 1-2 veckr efter det att nya åtgärder vidtagits för att kntrllera m den kränkande behandlingen upphört. Om den har gjrt detavslutas ärendet. Mötet dkumenteras. 8. Vid frtsatt kränkande behandling kntaktas prduktinsdirektören för stöd kring ytterligare åtgärder. Arbetsgång m persnal utsätts för kränkande behandling av en elev. 1. Rektr eller närmaste chef på sklan har samtal med den utsatte så snart sm möjligt ch en dkumentatin påbörjas. 2. Utifrån samtalet tas kntakt med den eller de sm påstås kränka ch en överenskmmelse görs för att handlingarna skall upphöra. Dkumentatin kring händelsen är viktig ch görs nggrant i det berörda arbetslaget. 3. Elevens vårdnadshavare kntaktas. 4. Uppföljningssamtal med båda parter sker inm 1-2 veckr av närmaste chef. 5. Om kränkningarna kvarstår hänskjuts ärendet till rektr. Arbetsgång vid glåprd mt persnal 1. Den vuxne sm ser eller hör händelsen alternativt blir utsatt tillrättavisar medelbart eleven. 2. Vid upprepning av beteendet eller grva glåprd kntaktas elevens mentr sm meddelar föräldrarna alternativt att den utsatta läraren själv kntaktar föräldrarna. 3. Om prblemet kvarstår hänskjuts ärendet till rektr. 8

9 Arbetsgång vid ht eller våld mt persnal eller elev 1. Rektr kntaktas ch händelsen utreds medelbart ch nödvändiga åtgärder vidtas (se 5 kap. skllagen). 2. Vårdnadshavare infrmeras. Vid grövre fall kallar rektr vårdnadshavare till sklan. 3. Rektr avgör m händelsen skall anmälas till scialtjänsten ch/eller plisen. Händelsen anmäls även till skyddsmbudet på sklan. 10. Infrmatin ch kmmunikatin I samband med ett sklmöte i början av året presenteras en likabehandlingsplan för kalenderåret. Mentrerna går igenm denna med eleverna. I samband med denna genmgång diskuterar mentrerna nedanstående frågr med klassen för att skapa reflektin kring ämnet ch förtydliga sklans rutiner. Vart skall man vända sig m man anser sig kränkt? Vad kan jag få för stöd? Hur kan jag veta m en kmpis blir kränkt? Var går gränsen mellan ret ch kränkning? Är det en kränkning m man blir sams ch/eller bråkar? Särskild uppmärksamhet riktas mt Bilaga 2, vid kränkningar eller trakasserier på nätet. Alla elever får i samband med genmgången av likabehandlingsplanen instruktin av mentrerna i hur man gör en skärmdump ch sparar denna samt infrmatin m hur man ska agera m man känner sig kränkt på nätet. 11. Det årliga arbetet med att upprätta plan mt kränkande behandling Likabehandlingsarbetet löper kalenderårsvis. Under periden efter höstlvet gör arbetslagen en kartläggning. Kartläggningen består av tre delar: infrmatin/diskussin i klassen m kränkande behandling ch nrmkritik, kartläggning i klassen utifrån husmdellen ch en trivselenkät.. Arbetslaget sammanställer dessa underlag ch lyfter in egna intryck från undervisning ch utvecklingssamtal. Sklledningen, i samråd med arbetslagsledarna, utvärderar föregående års åtgärder ch en planering görs för främjande ch förebyggande åtgärder för kmmande år. Sammanställningen presenteras för eleverna liksm förslagen till åtgärder ch eleverna ges möjlighet att lämna synpunkter ch förslag kring dessa innan planen upprättas. Måluppfyllelsen inm likabehandlingsarbetet följs upp i kvalitetsarbetet genm den årliga kundundersökningen i år 2, trivselenkäten, liksm i de gruppsamtal sm sklledningen genmför med eleverna år 2. De ärenden gällande kränkning ch trakasserier sm varit aktuella under läsåret sammanställs av rektr i juni. För varje ärende anges m det avser kränkning eller trakasserier ch i så fall vilken av diskrimineringsgrunderna det är fråga m. Utifrån sammanställningen görs en utvärdering m ansvarsfördelning ch rutiner har fungerat. Sklledningen ansvarar för denna utvärdering. 9

10 Bilaga 1: Åtgärder i åtta steg vid kränkande behandling mellan elever. Lathund för mentrer. Målet är att varje ärende ska lösas på så krt tid sm möjligt. Upptäcka ch anmäla: 1. När persnal får reda på att någn elev kränkts meddelas mentr ch elevvårdsansvarig rektr. De avgör vem sm ska genmföra utredningen. Mentr genmför samtal med eleverna enligt nedan. I svårare fall eller m de berörda eleverna går i lika klasser deltar även någn från EHT i samtalen. Elevvårdsansvarig rektr ansvarar för att anmäla till huvudmannen. Utredning ch åtgärder: 2. Samtal med den elev sm utsatts för kränkande behandling Ta reda på vad sm hänt, vem sm kränkt, var ch när det skett. Bestäm ett nytt möte några dagar senare. 3. Samtal med den elev sm kränkt Tala m för denne vad du fått reda på. Få eleven att ta ansvar för sina handlingar. En överenskmmelse görs för att handlingarna skall upphöra. Bestäm nytt möte några dagar senare. 4. Samtal med ev. medhjälpare. Använd samma teknik sm i punkt Det är viktigt att samtalen dkumenteras. 6. Om de inblandade eleverna inte är myndiga ska vårdnadshavare kntaktas när utredningen är klar. 7. Om mentr genmfört samtalen återkpplar mentr till elevvårdsansvarig rektr när utredningen är klar. Uppföljning 8. Nya samtal med båda parter ch med ev. medhjälpare var för sig. Om den kränknade behandlingen upphört, avslutas ärendet. Om situatinen kvarstår eller har förvärrats behöver utredningen fördjupas ch kraftiga åtgärder sättas in. I detta fall genmför elevvårdsaansvarig rektr arbetet enligt van med stöd från EHT. I 5 kap skllagen framgår de disciplinära åtgärder sm sklan kan sätta in för att säkerställa att kränkningar upphör. Ytterst kan huvudmannen stänga av en elev. Vid allvarligare händelse fattar rektr beslut m plisanmälan ska göras. 10

11 Bilaga 2: vid kränkningar eller trakasserier på nätet Om du blir utsatt för kränkningar eller trakasserier på nätet av andra elever på sklan vill vi att du medelbart kntaktar en vuxen på sklan sm du känner förtrende för. I första hand kan du vända dig till din mentr eller sklans kuratr. Kränkningar på nätet hanteras på sklan på samma sätt sm kränkningar sm sker på sklan. Det är till hjälp i utredningen sm du har sparat de bilder, kmmentarer eller annat material sm upplevts kränknade. Det enklaste sättet att göra detta är att spara en skärmdump av hur det såg ut på skärmen då kränkningen inträffade. Spara skärmdump PC 1. Tryck på tangenten Print screen 2. Öppna Paint (eller annat bildredigeringsprgram). 3. Klistra in din skärmbild genm att högerklicka på muspekaren ch välja klistra in eller genm krtkmmandt ctrl+v 4. Spara filen på din datr eller annan lämplig plats. Spara skärmdump Mac 1. Tryck på kmmand, skifttangenten ch siffertangenten Bilden sparas autmatiskt på datrns skrivbrd (eller annan vald plats). Spara skrämdump från din smartphne (iphne, Samsung, HTC) 1. Tryck på hemknappen ch pwerknappen. Skärmen blinkar till, eller liknande. Det skiljer någt mellan lika märken. 2. Bilden sparas direkt i dina bilder. 11