Likabehandlingsplan Bromstensskolan

Transkript

1 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 1 (15) Likabehandlingsplan Brmstenssklan Intrduktin Det här är Brmstenssklans likabehandlingsplan, ch förkrtas LBHP. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi främjar en trygg arbetsmiljö, hur vi förebygger ch arbetar mt all typ av mbbning på sklan. Den är ckså en handlingsplan med knkreta åtgärder sm vi vill genmföra under läsåret för att ytterligare öka tryggheten på sklan. Vår likabehandlingsplan följer strukturen sm rekmmenderats av diskrimineringsmbudsmannen i deras webb-verktyg Plan för sklan [1] ch många av åtgärderna utgår från Sklverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka ch åtgärda [2]. Planen gäller från till ch med ch mfattar skla ch sklbarnmsrg (fritids) från förskleklass till årskurs 6. 1 Vår visin ch värdegrund Lagar ch styrande dkument Begrepp ch definitiner Ansvarsmråden Arbetet med Likabehandlingsplanen Utvärdering av Likabehandlingsplanen 2015/ Främjande arbete Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situatiner Referenser... 15

2 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 2 (15) 1 VÅR VISION OCH VÄRDEGRUND Brmstenssklans visin när det gäller trygghet ch frånvar av diskriminering ch kränkande behandling är att alla elever i förskleklass, skla ch fritidshem ska känna trygghet ch kamratskap ingen mbbning, trakasserier eller annan kränkande behandling ska förekmma ingen rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder ska förekmma allas likheter ch erfarenheter ska ses sm tillgångar ch sklan ska bidra till att utveckla scial ch emtinell kmpetens hs våra elever En mer mfattande beskrivning av vår visin finns på vår hemsida [3]. 2 LAGAR OCH STYRANDE DOKUMENT Det är självklart att alla måste känna sig trygga i sklan, men det finns ckså lagar ch riktlinjer sm ger direktiv för hur sklan måste arbeta för att öka tryggheten Lärplanen I Lgr11 står skrivet att sklan måste mtverka tendenser till diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i sklan. Det är sklans uppgift att bemöta främlingsfientlighet ch intlerans med kunskap, öppen diskussin ch aktiva insatser. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger ckså att sklan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Den sm bevakar att denna lag följs ch sm man kan vända sig till m man anser att man har blivit diskriminerad är diskrimineringsmbudsmannen. Skllagen Skllagens kapitel 6 talar m att kränkande behandling, sm inte är diskriminering eller trakasserier, ckså är förbjudet. Sklan måste arbeta förebyggande även mt detta. Om en elev upplever att han/hn blir kränkt i sklan, kan han/hn vända sig till Barn- ch Elevmbudet på Sklinspektinen. Det finns alltså myndigheter utanför sklan vilka kan vända sig till m man inte tycker att tillräckligt har gjrts för att mtarbeta diskriminering ch kränkande behandling. Vi på Brmstenssklan hppas att du först kntaktar ss - pedagger, elevhälsteam eller sklledning - m du känner dig illa eller felaktigt behandlad. 3 BEGREPP OCH DEFINITIONER För att kunna diskutera arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling är det viktigt att man har ett gemensamt språk, att rden betyder samma sak för alla inblandade.

3 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 3 (15) Diskriminering ch diskrimineringsgrunder Diskriminering innebär att någn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl sm har samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religin eller trsuppfattning Funktinsnedsättning Sexuell läggning Ålder Eftersm diskriminering handlar m missgynnande förutsätter det någn frm av makt hs den sm diskriminerar. I sklan är det persnalen sm kan göra sig skyldig till diskriminering, elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar sm kränker elevers eller vuxnas värdighet, handlingar sm kränker principen m alla människrs lika värde ch sm inte har någt samband med någn diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga ch handfasta likaväl sm dlda ch subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefn ch Internet. Kränkande behandling kan till exempel vara fysisk, till exempel att bli utsatt för slag ch knuffar verbal, till exempel att bli kallad fula rd psykscial, till exempel bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning text ch bild, till exempel kltter, sciala medier, e-pst, sms/mms Kränkningarna kan även handla m att frysa ut eller hta någn. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska ch återkmmande. Kränkningar kan bland annat ta sig i uttryck sm främlingsfientlighet, mbbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism ch hmfbi. Kränkning är ett uttryck för makt ch förtryck. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Mbbning Mbbning är en frm av kränkande behandling sm innebär en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan persn skada eller behag.

4 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 4 (15) 4 ANSVARSOMRÅDEN Alla sm arbetar ch studerar på Brmstenssklan har ett ansvar att göra vad man kan för att öka trivseln ch tryggheten på sklan. För att inte viktiga arbetsuppgifter ska glömmas brt har vi ckså en tydlig ansvarsfördelning, så att man vet vem man ska vända sig till m man har frågr eller behöver hjälp med någt sm rör tryggheten på sklan Det är rektrs ansvar att: persnal, elever ch vårdnadshavare känner till att alla frmer av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling är förbjudna på sklan sklans persnal främjar barns lika rättigheter ch mtverkar kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier denna plan mt kränkande behandling utvärderas ch uppdateras varje läsår m sklan får kännedm m att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekmmer, se till att detta reds ut ch att åtgärder vidtas för att stppa detta sklpersnal har ett gemensamt system för hur de dkumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling ch de åtgärder sm vidtagits kntakta andra myndigheter, till exempel plis eller scialtjänsten, m det behövs Det är pedaggers ch annan sklpersnals ansvar att: följa sklans likabehandlingsplan ifrågasätta ch reflektera över de nrmer ch värderingar sm han/hn förmedlar genm sin undervisning ch sträva efter att alla behandlas likvärdigt nämna likabehandlingsplanen på höstens första föräldramöte ch ta upp delar sm man tycker föräldrarna särskilt behöver höra ta upp innehållet för diskussin i likabehandlingsplanen med eleverna i början av varje termin vidta åtgärder då kränkande behandling anmäls eller upptäcks dkumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, ch vad man gör för att stppa detta bevaka att utredda fall av kränkande behandling där den enskilda läraren eller annan persnal är berörd, följs upp

5 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 5 (15) bemöta elever, kllegr ch föräldrar på ett prfessinellt ch respektfullt sätt Det är elevers ansvar att: berätta för någn vuxen på sklan m man upptäcker kränkande behandling bemöta elever ch persnal på ett respektfullt sätt 5 ARBETET MED LIKABEHANDLINGSPLANEN 5.1 AKTIVITETER, ANSVAR OCH TIDSPLAN Den här planen mt kränkande behandling ska uppdateras varje år. Utgångspunkten för vilka speciella åtgärder vi vill sätta in under kmmande läsår är den utvärderingen sm vi gör under vårterminen. Själva planen är skriven utifrån riktlinjerna i diskrimineringsmbudsmannens verktyg "Plan för sklan". Så här ser arbetsprcessen med planen mt kränkande behandling ut. Ibland hinner vi inte genmföra alla aktiviteter i planerad tid ch får då skjuta en aning på tidsplanen. 1. Planen mt kränkande behandling, arbetet mt kränkande behandling ch hur trygga eleverna känner sig på sklan utvärderas i mars varje år genm - en enkät till alla elever i år frågr till alla föräldrar via rektrs månadsbrev - frågr till elevrådet på sklan - frågr till lärarnas ch fritidshemmens arbetslag 2. Ledningsgruppen sammanställer åsikterna ch presenterar resultatet för elevrådet, föräldraföreningen ch arbetslagen. Dessa grupper kan då diskutera situatinen på sklan ch föreslå knkreta åtgärder sm man tycker behöver genmföras under kmmande läsår. 3. Sklans ledningsgrupp samlar in gruppernas synpunkter ch skriver ett förslag till en uppdaterad plan mt kränkande behandling, sm lämnas ut till lärare, elever ch föräldrarådet i slutet av maj. Alla synpunkter ch förslag till förbättringar ska vara sklledningen tillhanda före smmarlvet. 4. Sklans ledningsgrupp färdigställer planen mt kränkande behandling under smmarlvet. 5. Årets plan mt kränkande behandling är färdig ch börjar gälla från ch med läsårsstarten på hösten. 5.2 KOMMUNIKATION AV INNEHÅLLET I LIKABEHANDLINGSPLANEN Det är viktigt att alla elever, föräldrar ch persnal sm arbetar på Brmstenssklan känner till innehållet i planen mt kränkande behandling ch att de följer intentiner ch rutiner sm den anger. Så här ser vi till att alla berörda på sklan får ta del av planen mt kränkande behandling:

6 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 6 (15) I augusti, under planeringsdagarna inför det nya läsåret, går alla arbetslag igenm den nya reviderade versinen av planen mt kränkande behandling, diskuterar innehållet ch hur man bäst tar upp den med eleverna, vilka frågr man diskuterar med dem. I början av varje läsår går klasslärarna igenm utvalda delar av planen mt kränkande behandling med eleverna i klassen, berende på klassens ålder, mgnad ch behv. Man kan till exempel diskutera innehållet ch hur det påverkar klassen eller samspelet mellan eleverna på sklan. Sklledningen ser till att den uppdaterade planen mt kränkande behandling läggs ut på Brmstenssklans hemsida i början av det nya läsåret. I början av varje läsår skickar sklans ledningsgrupp ut planen mt kränkande behandling till alla föräldrar med rektrs månadsbrev, tillsammans med en uppmaning att läsa igenm den ch diskutera innehållet med sina barn. Klasslärarna ser till att planen mt kränkande behandling presenteras översiktligt på höstens första föräldramöte i varje klass - föräldrarna ska känna till att den finns, var den finns ch vilken typ av infrmatin sm finns i den. 6 UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 2015/16 Här är de åtgärder vi planerade att genmföra ch hur väl vi lyckades med detta: 6.1 UTÖKAT ANSVAR FÖR TRYGGHETSGRUPPEN Mål ch uppföljning: Att trygghetsgruppen ska hinna arbeta mer förebyggande ch inte bara hantera fall av mbbning när dessa är ett faktum. Trygghetsgruppen rapprterar frtlöpande till rektr m utvecklingen av arbetet Åtgärder (ansvariga inm parentes): Vi tar fram en tydlig uppdragsbeskrivning till trygghetsgruppen (rektr - ej genmfört) Vi ser till att gruppen består av 8-10 persner (rektr - genmfört) Vi uppdaterar stöddkument ch prcesser runt trygghetsarbetet (rektr ch trygghetsgruppen - ej genmfört). Utfall: Målet delvis nått. All dkumentatin är inte klar, men gruppen är väl etablerad ch har arbetat mycket framgångsrikt under året 6.2 TRYGGHET FOKUS VID GEMENSAMMA PERSONALTRÄFFAR Mål ch uppföljning: Vi ska vid gemensamma persnalträffar, sm till exempel APT ch upptaktsdagar, samla hela persnalgruppen för att under detta läsår fkusera på trygghetsarbetet. Det ska resultera i att vi har etablerat ett gemensamt ch tydligt förhållningssätt till att öka tryggheten ch mtarbeta all frm av kränkande behandling. Vi följer upp utvecklingen i den pedaggiska ledningsgruppen efter varje APT Åtgärder (ansvariga inm parentes):

7 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 7 (15) Vi utbildar persnalen i sklmedling under upptaktsdagarna, m hur man hjälper eleverna att lösa knflikter själva (sklledningen - genmfört) Vi utbildar persnalen i jämställdhetsarbete under upptaktsdagarna (sklledningen - genmfört) Vi diskuterar nlltlerans ch inm vilka mråden vi trr att vi kan ha ett sådant förhållningssätt. Exempel på mråden är skjbråk, inte följa vuxens uppmaning, ch dåligt uppförande på ftbllsplanen, (sklledningen - genmfört) Vi följer upp arbetet med studierplanen, gör eventuella justeringar ch diskuterar hur vi kan använda den mer effektivt (sklledningen - genmfört) Vi diskuterar strategier när man är rastvakt, till exempel hur vi ska hinna hantera alla situatiner sm uppstår ch hur vi möter elevernas bristande förtrende när vuxna inte ingriper (sklledningen - genmfört) Vi diskuterar hur vi kan uppmärksamma ch hantera vardagskränkningar, sm till exempel grvt språk ch maktspråk (sklledningen - genmfört) Vi diskuterar m vi kan ha en gemensam, hård plicy runt fysiskt bråk, till exempel alltid ha ett uppföljningsmöte ch vem sm kan hålla i det (sklledningen - ej genmfört) Utfall: Målet delvis nått. Vi har några, men inte alla planerade möten för att utveckla persnalens förmåga att upptäcka ch förebygga kränkningar. Det här är ett arbete sm vi behöver arbeta kntinuerligt med för att inte släppa fkus. 6.3 NÄTMOBBNING OCH ANDRA KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET Mål ch uppföljning: Vi ska under läsåret ha bättre förståelse för ch ha utarbetat en knkret rutin att följa när vi upptäcker nätmbbning Uppföljning: Vi arbetar med frågan i PLG under läsåret Åtgärder (ansvariga inm parentes): Alla klasslärare på mellanstadiet (på lågstadiet vid behv) ska ta upp fenmenet nätmbbning i sina klasser ch hur vi tillsammans kan mtarbeta det (klasslärare- ej genmfört) Vi ska samla bra material för att ha sm underlag för diskussinerna i klasserna (lärare, fritids, trygghetsgruppen - ej genmfört) Vi ska ta fram en knkret rutin eller checklista för eleverna sm de kan använda m de blir utsatta för nätmbbning (sklledningen, trygghetsgruppen - ej genmfört) Vi ska diskutera vett ch etikett på nätet med eleverna (lärare - ej genmfört) Utfall: Målet ej nått. Detta har vi inte hunnit göra under läsåret.

8 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 8 (15) 6.4 ÖKAD TRYGGHET PÅ UTSATTA OMRÅDEN Mål ch uppföljning: Att alla elever känner sig trygga ute på sklgården, i mklädningsrummen ch utanför matsalen. Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Åtgärder (ansvariga inm parentes): Vi etablerar rutiner för att hålla taletterna utanför matsalen mer fräscha, till exempel städa flera gånger m dagen, matvärd på plats vid lunchtid (rektr - genmfört) Alla klasser på lågstadiet (även mellan?) har en krt talettkurs med sin klasslärare, hur man gör för att hjälpas åt att hålla taletterna fräscha (klasslärare - genmfört) Vi ser till att taletterna blir könsneutrala ch lär barnen att alla sitter på taletten, även pjkar (pedagger - genmfört) Förankra reglerna för ftbllsplanen ch rutinerna för rastvakterna (rektr - genmfört) Vi etablerar tydliga knsekvenser för elever sm inte uppför sig väl (uppträder trevligt, spelar för hårt, skjuter för hårda bllar, inte följer vuxnas uppmaningar, spelar på fel tid på ftbllsplanen): Varning/tillsägelse utvisning dagen utvisning veckan utvisning terminen (rektr - delvis genmfört) Utarbeta ch etablera rutiner för att skapa lugn utanför matsalen (rektr - ej genmfört) Vi ger idrttslärarna tydligt uppdrag att skapa trygghet i mklädningsrummen (rektr - genmfört) Vi stödjer de pedagger sm har svårt att få eleverna att följa deras instruktiner när de är rastvakter (sklledningen - ej genmfört) Utfall: Målet i strt sett nått. Vi behöver även här frtsätta detta arbete, för att etablera dessa rutiner ch nrmer fullt ut. 6.5 ETABLERADE RUTINER RUNT KRÄNKANDE BEHANDLING Mål ch uppföljning: Att vi har etablerat tydliga rutiner för att hantera alla fall av diskriminering ch kränkande behandling ch att dessa är väl kända av alla elever, föräldrar samt all persnal sm arbetar på sklan. Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Färdigställa mallen för handlingsplaner för elever sm upprepade gånger kränker andra (rektr - ej genmfört) Trygghetsgruppen presenterar sig krt i alla klasser i början av läsåret ch sätts upp sm ftgrafi i alla klassrum (trygghetsgruppen - genmfört) Trygghetsgruppen (i grupper m två) besöker alla klasser, berättar m vad de gör ch svarar på frågr (trygghetsgruppen - ej genmfört) Tidsplan: Målet delvis nått.

9 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 9 (15) 6.6 FÖRHÅLLNINGSSÄTT HOS VUXNA Mål ch uppföljning: Eleverna ska uppleva att samtliga (inte bara de allra flesta) vuxna på sklan bemöter dem med tillit ch respekt. De vuxna måste förstås markera när barn uppför sig illa, men alla barn ska mötas med psitiva förväntningar. Ledningsgruppen stämmer av med elevrådet, arbetslagen ch föräldrarna via rektrs månadsbrev i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Vi ska infrmera föräldrarna m att de måste kntakta ss (ringa, mejla eller göra en anmälan m kränkande behandling) m deras barn känner sig trygga med någn vuxen på sklan (rektr - genmfört) Vi låter vuxna besöka klasserna där elever känt sig trygga med dem. Tillsammans med andra vuxna (t ex klassläraren) samtalar de med barnen för att skapa ett bättre klimat ch öka tryggheten (sklledningen - ej genmfört) Vi samtalar med ch stödjer vuxna sm behöver utveckla sina förhållningssätt gentemt barnen (sklledningen - delvis genmfört) Vi pratar med eleverna, via klassråd ch elevråd, m att de ska vända sig till sina föräldrar eller en vuxen på sklan de har förtrende för m de känner sig rädda för någn (rektr, lärare - genmfört) Utfall: Målet i strt sett nått. I år är det väldigt få barn sm uppgett att de inte känner sig respekterade av de vuxna på sklan. Detta är dck ett arbete vi måste arbeta vidare med tills alla elever är helt trygga med de vuxna. 6.7 UPPTÄCKA KRÄNKNINGAR Mål ch uppföljning: Eleverna ska uppleva att de vuxna på sklan upptäcker ch mtverkar kränkningar/mbbning. Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Fördjupad diskussin m rastvaktsrutinerna på APT (rektr - genmfört) Tydligare förklara för eleverna deras ansvar när någt händer - de måste kntakta en vuxen, eftersm de vuxna inte kan se allt sm händer (lärare, fritids - genmfört) Vi ska ta fram tydliga rutiner för hur vi lggar ch följer upp elever sm upprepat kränker andra på sklan (rektr, trygghetsgruppen - ej genmfört) Vi uppdaterar vårt system för att anmäla kränkande behandlingar, via ett webbfrmulär, för att underlätta snabb rapprtering (rektr - genmfört) Utfall: Målet delvis nått. förändrats under läsåret. 7 FRÄMJANDE ARBETE Främjande arbete handlar m att identifiera ch stärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter ch möjligheter

10 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 10 (15) riktar sig till alla elever ch ska genmföras utan att det föranleds av någt särskilt prblem. 7.1 ÅLDERSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Mål: Att eleverna har lättare att leka ch samarbeta i ålderblandade grupper Uppföljning: Vi följer upp utvecklingen i den pedaggiska ledningsgruppen, PLG Insatser: (ansvariga inm parentes): Eleverna får samarbeta med elever i andra årskurser t.ex. vid temaarbeten inm arbetslagen (lärare) Vi utvecklar vår fadderverksamhet ch rdnar fler aktiviteter (lekar, läsgrupper, utflykter etc) för eleverna i fadderklasserna (lärare) Vi rdnar minst en sklgemensam, åldersblandad friluftsdag med fkus på samarbete under varje termin (idrttslärare) Vi ska sammanställa årets alla åldersintegrerade aktiviteter i en översikt, så att vi tydligare kan etablera rutiner runt detta arbete (sklledningen) Vi rganiserar öppen scen en gång varje månad där eleverna kan uppträda för varandra ch för andra sm vill se (fritids) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret 8 KARTLÄGGNING Under våren 2016 deltg elever ch vuxna på sklan i kartläggningen av sklans styrkr ch utmaningar runt diskriminering ch kränkande behandling. Hur detta gick till kan du läsa m under rubriken 5.1"Aktiviteter, ansvar ch tidsplan". En del svar pekar på liknande svårigheter sm året innan, men vi kan ckså se en tydlig förbättring, en generell ökad trygghet på sklan. Det finns enstaka elever sm inte trivs i vissa klasser, men i strt sett alla klasser är man överens m att man har en bra stämning ch att man känner sig trygg på sklan. Här är de viktigaste lärdmarna från årets kartläggning: 1. Över lag är svaren psitiva, mer psitiva än året innan. De allra flesta verkar trivas bra på Brmstenssklan. 2. Inte någnstans ger eleverna uttryck för diskriminering inm någt av dessa mråden. 3. Ett fåtal barn tycker frtfarande att det finns några vuxna på sklan sm är verkar arga ch inte möter dem på ett trevligt sätt. 4. En del elever tycker att de vuxna inte är tillräckligt duktiga på att upptäcka mbbning eller agera när någt barn uppträder htfullt eller trevligt. 5. En del elever känner sig trygga på sklgården, på ftbllsplanen, vid Brgen, bakm C-huset. En del yngre elever upplever att de äldre uppför sig illa vid ftbllsplanen, inte respekterar regler eller överenskmna speltider enligt veckschemat. 6. Klimatet är bra i klasserna, men det är viktigt att frtsätta arbeta med detta så att den gda stämningen ch tryggheten finns kvar.

11 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 11 (15) 9 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar ch utgår från identifierade riskfaktrer. 9.1 UTÖKAT ANSVAR FÖR TRYGGHETSGRUPPEN Mål: Att trygghetsgruppen ska hinna arbeta mer förebyggande ch inte bara hantera fall av mbbning när dessa är ett faktum Uppföljning: Trygghetsgruppen rapprterar frtlöpande till rektr m utvecklingen av arbetet Åtgärder (ansvariga inm parentes): Vi tar fram en tydlig uppdragsbeskrivning till trygghetsgruppen (trygghetsgruppen) Vi uppdaterar stöddkument ch prcesser runt trygghetsarbetet (rektr ch trygghetsgruppen). Tidsplan: Dkumenten ska vara klara till december NÄTMOBBNING OCH ANDRA KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET Mål: Vi ska under läsåret ha bättre förståelse för ch ha utarbetat en knkret rutin att följa när vi upptäcker nätmbbning Uppföljning: Vi arbetar med frågan i PLG under läsåret Åtgärder (ansvariga inm parentes): Alla klasslärare på mellanstadiet (på lågstadiet vid behv) ska ta upp fenmenet nätmbbning i sina klasser ch hur vi tillsammans kan mtarbeta det (klasslärare) Vi ska samla bra material för att ha sm underlag för diskussinerna i klasserna (lärare, fritids, trygghetsgruppen) Vi ska ta fram en knkret rutin eller checklista för eleverna sm de kan använda m de blir utsatta för nätmbbning (trygghetsgruppen) Vi ska diskutera vett ch etikett på nätet med eleverna (lärare) Tidsplan: Rutinerna ska vara klara senast juni ÖKAD TRYGGHET PÅ UTSATTA OMRÅDEN Mål: Att alla elever känner sig trygga ute på sklgården, i mklädningsrummen ch utanför matsalen Uppföljning: Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Åtgärder (ansvariga inm parentes): Utarbeta ch etablera rutiner för att skapa lugn utanför matsalen (rektr) Vi ger idrttslärarna frtsatt uppdrag att skapa trygghet i mklädningsrummen (idrttslärare)

12 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 12 (15) Vi stödjer de pedagger sm har svårt att få eleverna att följa deras instruktiner när de är rastvakter (sklledningen) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret. 9.4 FÖRHÅLLNINGSSÄTT HOS VUXNA Mål: Eleverna ska uppleva att samtliga (inte bara de allra flesta) vuxna på sklan bemöter dem med tillit ch respekt. De vuxna måste förstås markera när barn uppför sig illa, men alla barn ska mötas med psitiva förväntningar. Uppföljning: Ledningsgruppen stämmer av med elevrådet, arbetslagen ch föräldrarna via rektrs månadsbrev i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Vi ska infrmera föräldrarna m att de måste kntakta ss (ringa, mejla eller göra en anmälan m kränkande behandling) m deras barn känner sig trygga med någn vuxen på sklan (rektr) Vi låter vuxna besöka klasserna där elever känt sig trygga med dem. Tillsammans med andra vuxna (t ex klassläraren) samtalar de med barnen för att skapa ett bättre klimat ch öka tryggheten (sklledningen) Vi samtalar med ch stödjer vuxna sm behöver utveckla sina förhållningssätt gentemt barnen (sklledningen) Vi pratar med eleverna, via klassråd ch elevråd, m att de ska vända sig till sina föräldrar eller en vuxen på sklan de har förtrende för m de känner sig rädda för någn (rektr, lärare) Tidsplan: De förtydligade rutinerna ska helt etablerade på sklan senast till juni UPPTÄCKA KRÄNKNINGAR Mål: Eleverna ska uppleva att de vuxna på sklan upptäcker ch mtverkar kränkningar/mbbning. Uppföljning: Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Fördjupad diskussin m rastvaktsrutinerna på APT (rektr) Tydligare förklara för eleverna deras ansvar när någt händer - de måste kntakta en vuxen, eftersm de vuxna inte kan se allt sm händer (lärare, fritids) Vi ska ta fram tydliga rutiner för hur vi lggar ch följer upp elever sm upprepat kränker andra på sklan (rektr, trygghetsgruppen) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret.

13 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 13 (15) 10 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Om det förebyggande ch främjande arbetet inte räcker till ch någn på sklan blir mbbad, kränkt eller diskriminerad behöver vi sätta in lika åtgärder för att kmma till rätta med prblemen. Det är viktigt att förstå att all kränkande behandling inte är samma sak sm mbbning. Mbbning är en särskild frm av kränkande behandling ch alla typer av kränkande behandling är inte mbbning (se tidigare i detta dkument under rubrik 3: Begrepp ch definitiner). Alla anmälda kränkningar rapprteras vidare till utbildningsförvaltningen med en särskild blankett [7]. Olika typer av kränkande behandling hanteras alltså på lika sätt. Hur vi hanterar varje enskilt fall kan variera berende på vad sm hänt, till exempel hur allvarlig kränkningen är, men sm utgångspunkt har vi delat in ärendena i följande grupper. 1. Mbbning (elever mbbar elever) När en eller flera elever utför upprepade negativa handlingar för att medvetet ch med avsikt tillfga eller försöker tillfga en annan skada eller behag. 2. En elev kränker en elev När en elev uppför sig illa mt en annan elev, till exempel htar, slår, eller sprider rykten. 3. Knflikt mellan elever När två eller flera elever hamnar i en knflikt de inte förmår att lösa själva 4. En vuxen kränker eller diskriminerar en elev När en vuxen uppför sig illa mt en elev Mer infrmatin m dessa lika typer av kränkningar ch m hur vi försöker följa upp ch hantera dem finns beskrivet nedan ANMÄLAN AV KRÄNKANDE BEHANDLING Elever, föräldrar eller persnal på sklan kan anmäla kränkande behandling via ett särskilt frmulär [5]. Anmälningarna tas emt av sklans kuratr Mnica Jhnsn- Candlert. Elever kan ckså lägga en lapp i sklans antimbbningbrevlåda. När en anmälan kmmer in bedömer kuratr vilken typ av kränkande behandling det rör sig m ch den sm anmält ärendet får ett skriftligt besked m vilka åtgärder sm vidtagits på sklan ch m vem sm hanterar ärendet (se mer infrmatin nedan) MOBBNING (ELEVER MOBBAR ELEVER) När vi har definierat ett ärende sm mbbning, lämnas det över till sklans trygghetsgrupp. Detta team följer en fast rutin för att mtverka den aktuella mbbningen [6]. I vissa fall av till exempel särskilt grv eller långvarigt återkmmande mbbning kpplas elevhälsteamet eller sklledningen in i arbetet.

14 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 14 (15) 10.3 EN ELEV KRÄNKER EN ELEV När en elev kränker en annan elev hanteras detta nrmalt av de närmast inblandade vuxna, till exempel undervisande lärare, klasslärare, pedagger på fritids eller kökspersnal. Genm att tydligt markera för eleven att hn eller han uppfört sig på ett acceptabelt sätt, ger man eleven möjligheten att medelbart upphöra med kränkningarna. Om beteendet inte upphör kntaktas elevernas klasslärare ch ärendet hanteras enligt Brmstenssklans knsekvenstrappa sm beskrivs i studierplanen [4]. Vid vissa kränkningar kan även trygghetsgruppen eller sklans psyklg kpplas in i arbetet, särskilt grva kränkningar kan ckså resultera i att sklan anmäler det inträffade till scialtjänsten eller plisen KONFLIKT MELLAN ELEVER Knflikter uppstår fta mellan alla människr, även elever, det är en naturlig följd av att alla inte vill samma saker. På Brmstenssklan försöker vi träna eleverna i att bli bättre på att själva lösa mindre knflikter, enligt metderna från Medlingscentrum [9]. Ibland uppstår knflikter mellan elever sm de inte klarar att reda ut utan stöd från vuxna. Huvudregeln är då att elevernas pedagger (klasslärare ch fritids) träffar eleverna för att stödja dem att hitta en lösning sm båda kan acceptera (detta är en del av sklans uppdrag, att träna eleverna i att lösa knflikter). Om man inte lyckas lösa knflikten, kallas föräldrarna till ett möte med eleverna ch pedagger ch i särskilt svåra fall ska även representanter från elevhälsteamet, trygghetsgruppen eller sklledningen delta. Så långt det är möjligt förlägger man dessa möten utanför lektinstid EN VUXEN KRÄNKER ELLER DISKRIMINERAR EN ELEV Vår utgångspunkt är att alla vuxna på sklan vill eleverna väl ch att det fta kan handla m missförstånd m elev känner sig utsatt. Samtidigt tar vi mycket allvarligt på m en elev inte känner sig trygg med någn vuxen på sklan. Vi uppmanar alltid eleven ch föräldrarna att vända sig direkt till den berörde vuxne för att direkt försöka reda ut vad sm hänt. Om en elev uppfattar sig kränkt eller diskriminerad av en vuxen på ett sätt sm hen inte kan diskutera med den aktuella vuxna, kntaktar eleven eller dennes föräldrar sklans ledning, sm då följer en tydlig prcess (8).

15 Brmstenssklan Författare Datum Versin sida Per Hanssn E 15 (15) 11 REFERENSER [1] Främja, förebygga, upptäcka ch åtgärda Ett stödmaterial från Sklverket [2] Plan för sklan Diskrimineringsmbudsmannen webb-verktyg för att skapa en likabehandlingsplan [3] Brmstenssklans visin Hur vi vill att sklan ska se ut i framtiden [4] Studier ch trygghet Om hur vi skapar arbetsr på sklan, vår åtgärdstrappa ch knsekvenserna när eleverna inte följer sklans regler [5] Anmälan av kränkande behandling Ett frmulär för elever, föräldrar eller persnal på sklan att fylla i m man upplever att någn blivit utsatt för kränkande behandling [6] Antimbbningprcess En beskrivning av hur Trygghetsgruppen jbbar [7] Anmälan av kränkande behandling till förvaltningen En blankett för rapprtering till förvaltningen när någn blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling [8] Prcess när barn upplever sig kränkta av vuxna Det är alltid någn i sklledningen sm utreder ett sådant ärende. [9] Medlingscentrum