Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Plan mt kränkande behandling Lindbergskla ALLA FÅR VARA SOM DE ÄR DÄR DE ÄR den 31 januari 2019 Skriven av: Maria Fritzn & Emma Runessn

2 Plan mt kränkande behandling Lindbergskla Innehållsförteckning: 1. Grunduppgifter m skla sid Definitin begreppsförklaringar sid Samverkan ch delaktighet sid Utvärdering från läsåret sid Främjande arbete Värdegrundsarbete läsår sid Kartläggning av trygghet ch trivsel ht 2018 sid Förebyggande arbete sid Handlingsplan vid trakasserier, diskriminering ch kränkande behandling sid. 14 1

3 1. Grunduppgifter Förrd Sklans arbete mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling ska grunda sig på bestämmelserna i Skllagen (2010:800) ch Diskrimineringslagen (2008:567). Skllagen har till ändamål att mtverka kränkande behandling av barn ch elever ch enligt skllagen ska en plan mt kränkande behandling upprättas. Enligt skllagen kap 6, har huvudmannen för en förskla, skla eller en annan verksamhet sm regleras i skllagen en skyldighet att se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskla eller skla) bedrivs ett målinriktat arbete för att mtverka kränkande behandling av barn ch elever. Huvudmannen ansvarar ckså för att varje skla genmför åtgärder för att förebygga ch förhindra att barn ch elever utsätts för kränkande behandling. Det ska årligen upprättas en plan mt kränkande behandling med innehåll av en översikt över de åtgärder sm behövs för att förebygga ch förhindra kränkande behandling av barn ch elever samt en redgörelse för vilka av dessa åtgärder sm avses att påbörjas eller genmföras under kmmande året. Sklan har enligt skllagen, kap 6 en skyldighet att anmäla, utreda ch vidta åtgärder mt kränkande behandling. Denna anmälan sker till huvudmannen. Från ch med den 1 januari 2017 gäller nya regler m aktiva åtgärder mt diskriminering. Grundsklan har en skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder mt diskriminering. En av nyheterna är att sklan har en skyldighet att arbeta aktivt utifrån alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet med aktiva åtgärder för att mtverka diskriminering ch på annat sätt verka för lika rättigheter gäller diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Nytt är ckså en skyldighet att genmföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det har ckså införts en skyldighet att ha riktlinjer ch rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier ch sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dkumentatin. ( Om elev ch vårdnadshavare upplever att sklan inte uppfyllt dessa krav kan denne vända sig till diskrimineringsmbudsmannen eller barnmbudsmannen sm utövar tillsyn över att lagen efterföljs. Om sklan inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev frtsätter att kränka en annan elev, kan sklan bli skadeståndsskyldig gentemt den utsatte eleven. När persnal diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev bryter sklan mt förbudet att utsätta eleverna för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Sklans huvudman kan därför bli skyldig att betala skadestånd. Mer infrmatin finns på: eller på Eleven kan även själv vända sig till Barn- ch Elevmbudsmannen ( Beskrivning av verksamheten Lindbergs skla är en F-9 skla i Varberg. Vi är läsåret 2018/2019 ca 360 elever, ca 145 elever på fritids ch ca 54 persnal. På sklan arbetar lärarna i fyra lika arbetslag sm är F-3, fritids ch 4 6 samt 7 9. Vi har en rektr med ansvarsmråde för f-3 ch fritids ch en rektr med ansvarsmråde 4 9 ch elevhälsan. Elevhälsan består av en sklsköterska, en sklkuratr, en sklpsyklg, två specialpedagger ch en studie-ch yrkesvägledare. 2

4 Sklans trygghetsgrupp kallas ARIL (Allas Rätt i Lindberg). Läs mer m detta under Förebyggande arbete på sid 11. Lindbergs sklas visin: Lindbergs skla en skla med framåtanda, variatin ch mångfasetterad undervisning i digital lärmiljö. Alla får vara sm de är där de är 2. Definitin Enligt Skllagen (2008:571). Elev: den sm utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, Barn: den sm deltar i eller söker till förskleverksamhet eller sklbarnsmsrg enligt denna lag, Persnal: anställda ch uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, Huvudman: den sm är huvudman för verksamhet enligt denna lag, Kränkande behandling: ett uppträdande sm utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. I skllagen, lärplanerna ch förarbetena till dessa används begreppet kränkande behandling sm ett samlingsbegrepp för lika frmer av kränkningar/våld. Mbbing ch rasistiska beteenden är exempel på kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någn eller några kränker principen m alla människrs värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någn i persnalen eller av flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer. En kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematisk ch återkmmande. De kan vara synliga ch handfasta likaväl sm dlda ch subtila. Kränkningar kan vara: -fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag ch knuffar) -verbala (t.ex. att bli kallad nedsättande rd) -psyksciala (t.ex. att bli utfryst, ryktesspridning, förlöjliganden eller ht) -text- ch bild burna (t.ex. kltter, brev ch lappar, e-pst, sms/mms, sciala medier) -sexuella (t.ex. att bli tafsad på eller tvingad till någt man inte vill) Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förenklat att någn missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön att någn är kvinna eller man. Även den sm avser att ändra sin könstillhörighet mfattas av diskrimineringsgrunden kön. 3

5 Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någn inte identifierar sig sm kvinna eller man eller genm sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: natinellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religin eller annan trsuppfattning Med religin avses religiösa åskådningar sm exempelvis hinduism, judendm, kristendm ch islam. Annan trsuppfattning innefattar sådana övertygelser sm har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism ch agnsticism. (d.se) Funktinsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga sm till följd av en skada eller en sjukdm fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: hmsexuell, bisexuell eller hetersexuell läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd. Trakasserier: ett uppträdande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning, funktinshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur sm kränker någns värdighet. Främjande arbete: Det främjande arbetet är kpplat till att främja elevers lika rättigheter ch möjligheter. Det främjande arbetet genmförs avsett m det finns någt aktuellt prblem eller inte ch riktar sig till alla elever. Pusselbitar är bland annat att förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser sm utgår från diskrimineringsgrunderna, skapa ett gtt scialt klimat fritt från trakasserier ch kränkningar. Förebyggande arbete: Det förebyggande arbetet utgår från knkreta prblem sm har upptäckts vid kartläggningen av situatinen på sklan. Sklan arbetar utifrån de risker sm har identifierats vid kartläggningen ch gör upp ett arbete med bestämda åtgärder ch ansvarsmråden kring detta förebyggande arbete. 4

6 3. Samverkan ch delaktighet En plan mt kränkande behandling ska upprättas, följas upp ch ses över av persnalen under medverkan av eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utfrmningen ch mfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder. Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga ch får inflytande. Vårdnadshavare ska göras delaktiga planen. Eleverna blir delaktiga genm: Klassråd Elevråd Kntinuerligt arbete med värdegrundsfrågr Enkätundersökningar ARIL Matråd Föräldrarna blir delaktiga genm: Föräldrasamtal/utvecklingssamtal Föräldramöten Föräldraföreningens styrelse Sklans hemsida Klassens blgg Föräldrar brev/enkäter Unikum Persnalen blir delaktig genm: Sklans värdegrundsarbete Genm ARIL-gruppen Genm elevhälsa Genm dialg ch reflektin vid gemensamma frtbildningsdagar 4. Utvärdering från läsåret I slutet av läsåret fick lärarna på Lindberg skla göra en utvärdering av det gångna läsårets främjande, förebyggande ch åtgärdande arbete på sklan. Av denna utvärdering ser vi att vi genm att arbeta främjande ch förebyggande men även åtgärdande når många psitiva effekter på sklan i arbetet med våra elever. Vi ser exempelvis att vi genm att ha ett kntinuerligt arbete med värdegrund i klasserna får en bättre gemenskap i klasserna ch ett mer tillåtande klimat. Vi ser ckså att eleverna får en ökad kunskap m likheter ch en bättre förståelse för sig själva ch för andra. Utvärderingen visar att m vi lägger mycket tid ch kraft på värdegrundsarbetet i början på läsåret lägger vi en viktigt grund för resten av läsåret. Detta skulle kunna ske genm värdegrundsdagar i början på terminen, men även sm schemalagda värdegrundsaktiviteter i det dagliga arbetet. Utvärderingen visar att sklans gda rutiner kring kränkande behandling är viktiga. Det skapar en trygghet för persnalen på sklan att det finns tydliga rutiner för detta. ARIL-gruppen är en sådan rutin sm beskrivs sm psitiv för sklan. Vi ser ckså att vi har blivit bättre på att dkumentera ch följa upp kränkningar.

7 Vikten av att ha regelbundna samverkansmöten mellan pedaggerna ch elevhälsan lyfts fram sm psitivt i utvärderingen. Dessa möten kallas EHM. Annat sm lyfts fram i psitiv bemärkelse är att lärarna är delaktiga i gruppindelningar när eleverna ska ha grupparbeten, placeringar i klassrum, möblering av klassrum med mera. Vi ser att de frum där elevernas tankar ch idéer blir hörda är viktiga för sklan, detta är exempelvis klassråd, elevråd, trivselenkäter samt ARIL-elevgrupp. Utvärderingen visar även de mråden där vi behöver bli bättre. Ett sådant mråde sm framkm av utvärderingen är att det har funnits en säkerhet kring sklans trivselregler ch förhållningssätt. Denna säkerhet har handlat m att det inte har varit tillräckligt tydligt vilka trivselregler sm finns för respektive årskurser. Detta är någt vi på sklan har tagit med ss ch sm har varit en str del i arbetet under höstterminen Trivselregler ch förhållningsregler har förtydligats samt att vi har tydliggjrt att sklan har en nlltlerans för kränkande behandling. Vi ser att vi behöver dela med ss mer till varandra m värdegrundsarbetet vi gör i res pektive klasser, detta för att lära av varandra ch utbyta erfarenheter, tips ch idéer. Vi behöver mer tid för pedaggerna att träffa varandra för att ha denna typ av samtal ch för att kunna arbeta mer sm ett team. Utvärderingen visar även att vi behöver ha en bra kmmunikatin med vårdnadshavare för att samverka runt våra elever. Vi ser att vi behöver mer värdegrundsarbete ch gruppstärkande aktiviteter på sklan för att öka gemenskapen ch tleransen för varandra ännu mer. I detta arbetet behöver vi invlvera eleverna mer genm klassråd, elevråd med mera för att deras tankar ch idéer ska lyftas. 5. Främjande arbete /Värdegrundsarbete läsår Det främjande arbetet på en skla är det värdegrundsarbete man väljer att arbeta med för att bl.a. skapa gda relatiner ch en trygghet ch trivsel för eleverna på sklan. Värdegrundsarbetet kan vara för hela sklan, för sin egna klass ch i det dagliga arbetet med eleverna. Det kan ckså vara ett förhållningssätt man arbetar med för att skapa trygga relatiner mellan elever ch elev ch persnal, samt vårdnadshavare. Värdegrundsarbete pågår under hela läsåret. Arbetslagen har fått tillfälle att planera ch redvisa vilket värdegrundsarbete de arbetar med, men ckså vad de planerar att arbeta med framöver. F-3 Värdegrundsarbete sm f-3 har valt att arbeta med är: Schemalagt värdegrundsarbete varje vecka. Trivselregler i klassen. Utvärdering av veckan. Stpp sluta lägg av! Kmpissamtal/Gruppen sm grgrund Samarbetsövningar Massage Bestämda platser i klassrum/matsal/kapprum/samlingar Vuxen bestämmer alltid grupper vid samarbete, lagindelning etc. Slumpen styr vem sm pratar. Samtal m händelsen precis när händelsen skett. Friluftsdagar tillsammans 6

8 Gemensamt julpyssel Gemensam uppstart på läsveckan Fadderverksamhet Trivselledare Värsta, bästa vänner - F-klass Rättens riddare Vara vänner Frumspel m diskrimineringsgrunderna. Tittar på filmer sm tar upp värdegrund ch hur vi ska vara mt varandra Lekar Gruppstärkande aktiviteter 4 6 Det värdegrundsarbete sm år 4-6 har valt att arbeta med är: För alla: Vid terminsstart diskuterade varje klass ch arbetade fram klassrumsregler Trivselledare leder rastaktiviteter på första rasten varje dag Under advent genmför vi en adventskalender med uppdrag/övningar sm främjar relatiner När eller m det händer någt, bryter vi sklarbetet ch reder i det direkt Åk 4: Använder temperaturmätaren med frågr m trivsel sm fungerar sm en veckutvärdering Arbeta med filmerna av Eva Funck sm handlar m känslr. Eleverna arbetar i Bk creatr Arbetar med kmpisbken sm läslgg i svenska Klassläraren rganiserar ch följer aktivt upp vad sm händer på rasten Jbba med kmpissamtal Åk 5: Under första hälften av terminen arbetade klassen med kmpissamtal. Samtalet har fungerat bra under fyran, men stagnerat lite, därför pausar vi. Utvärdering ch inventering av vad sm varit bra under veckan, med hjälp av EPA-mdellen. Frtsatt arbete, uppföljning av stimulisanerinsarbetet enligt lärmaterialet Date. Gå vidare med arbete enligt lärmaterialet Date. Vi planerar samarbetsövningar enligt Lins Quest eller Gruppen sm grgrund. Vi planerar att i perider använda B Larssns temalådr i värdegrund, där man t.ex. drar ett krt med ett uppdrag. Samarbete med kmmunens dramapedagg för att göra värdegrundsövningar. Återkmmande utvärderingar 7

9 Åk 6: Har jbbat tillsammans med specialpedagg med lärmaterialet Date, där vi har arbetat med klassrumsklimatet, klassrumsmiljön (den fysiska). Kmmer att frtsätta med detta. Arbetar med kmpisrelatiner, kmmer att ta hjälp av elevhälsateam ch kmmunens dramapedagg. Har veckutvärderingar. Använder frågr sm handlar m relatiner ch klassrumsklimat, samt m vad man lärt sig ch behöver få hjälp med. Arbetar med temalådr i värdegrund Glasspinnar sm fördelar talutrymmet 7 9 Det gemensamma värdegrundsarbete sm pedaggerna i 7-9 har valt att arbeta med är: Gemensamma förhållningsregler ch trivselregler i 7 9 Klassens egna klassrumsregler m hur klassen vill ha det under sina lektiner ARIL-elevrepresentanter Bestämda platser i klassrummet sm läraren slumpar eller bestämmer Glasspinnar sm fördelar talutrymmet Elevrådsrepresentanter i varje klass Läraren bestämmer grupper vid grupparbeten Värdegrundsövningar ch aktiviteter Att tillgängliggöra den fysiska ch pedaggiska miljön, genm gemensamma strukturer ch tydliggörande i alla klassrum. Två värdegrundsdagar, en på höstterminen ch en på vårterminen Klassdagar med gruppstärkande aktiviteter Sklans gemensamma förhållningsregler: Under skltid, både lektin ch raster får du sm elev inte lämna sklans mråde, utan att persnal är med eller fått tillstånd av en lärare på sklan. Sklan har ett tillsynsansvar under skltid. Vi är en skfri skla. För att det ska vara rent ch fint så har vi sckar eller inneskr då vi vistas inne. Ytterkläder hängs in i skåp under lektinstid. Ingen snöbllskastning tillåtet på sklans mråde. En snöbll kan bli väldigt hård ch i vårt förebyggande arbete tillåter vi inte detta. Det är samma sak sm att tillåta att elever får kasta glfbllar på varandra. Mbiltelefner får inte användas under lektiner. Endast efter överenskmmelse med persnal. Annars ska den vara avstängd ch inlåst i skåpet ( år 7-9). 8

10 Vid cykelutflykter är hjälm bligatriskt för alla. Inga nötter är tillåtna i sklan. Pga allergier hs persnal ch elever. Använd ej starka parfymer i sklan. Pga att det finns persnal ch elever med astma. Elevskåpet är sklans egendm. Föremål sm är förbjudna enligt lag eller av rdningsskäl tillåtna föremål får ej förvaras i skåpet. (Detta gäller exempelvis knivar, vapen, drger ch eller kränkande material mt någn av diskrimineringsgrunderna.) Sklans regler enligt lagen: Vi tillåter inte fysiskt våld vare sig det är på allvar eller skj. Knsekvens: Elevens vårdnadshavare kntaktas. Vid misshandel gör rektr en plisanmälan ch/eller en anmälan till scialtjänsten. Vi tillåter inte trakasserier, ht eller kränkande behandling. Knsekvens: Elevernas vårdnadshavare kntaktas. Vi följer sklans plan mt kränkande behandling. En anmälan görs enligt skllagen. Vi tillåter inte användning av tbak, alkhl ch andra drger. Knsekvenser: Elevens vårdnadshavare kntaktas. Vid misstanke m att alkhl eller drger finns på sklans mråde kntaktas plis mgående. En anmälan till scialtjänsten görs. Vi tillåter inte förstörelse eller stöld av persnligt ch gemensamt material Knsekvenser: Elevens vårdnadshavare kntaktas. Vid stöld av sklans material gör rektr en plisanmälan ch/eller en anmälan till scialtjänsten. 6. Kartläggning av trygghet ch trivsel, läsår ht 2018 Kartläggning sker genm; Sklsköterskan har enskilda hälssamtal med samtliga elever rörande deras sklgång. Detta sker via hälsenkät i år 1, 4 ch 8. Sklans egen trivselenkät. En för år f-3 ch en för år 4 9. Denna enkät görs en gång per termin. Sklkuratr utför trivselsamtal med elever vid önskemål av klasslärare. Regelbundna samtal i ARIL, arbetslagen, EHT, EHM ch på elevråd. ARIL vuxengrupp träffas för att uppmärksamma ch diskutera vidare åtgärdsarbete utifrån resultatet av trivselenkät under läsåret 18/19. Vidare diskussin ch planering av arbetet sker i arbetslagen. Via klassråd, utvecklingssamtal, elevråd ch ARIL undersöker vi var på sklans mråde sm det kan förekmma kränkningar eller där de känner sig mindre trygga. Anmälning av kränkande behandling lämnas direkt till rektr. Dkumentatin av händelser rapprteras på Aril vuxengrupp möten. 9

11 Sklkuratr ch rektr ser över anmälan ch dkumentatin kvartalsvis under läsåret. Sammanfattning av sklans kartläggningar av elevernas trygghet ch trivsel på sklan höstterminen 2018 Hälsenkät för elever i år 1, år 4 ch år 8 Sklsköterskan utför hälsenkäter för elever i år 1,4 ch år 8. Med eleverna i år 1 har sklsköterskan samtal med elev ch vårdnadshavare. Men eleverna i år 4 ch år 8 har sklsköterskan enskilda samtal med alla elever. Hälsenkäten har fkus på frågr kring det fysiska ch psykiska måendet ch trivseln på sklan. Sklsköterskan träffar klassföreståndare i respektive klass ch delger en sammanfattning av elevernas svar, så att pedaggerna kan få input ch feedback på deras främjande ch förebyggande arbete för att stärka tryggheten ch trivseln i klassen. Sklsköterskan har under höstterminen 2018 haft hälssamtal med år 1. Vårterminen 2019 kmmer sklsköterskan att ha hälssamtal med eleverna i år 4 ch år 8. År 1 Alla elever trivs i sklan ch alla har en kmpis att leka med. Några elever upplever att det kan vara lite pratigt i klassrummet ch några elever upplever att det kan vara lite högljudd i matsalen. Sklans egna trivselenkät Under läsåret gör vi två trivselenkäter (sklans egna). En på vårterminen ch en på höstterminen. År F-3 har en enkät i pappersfrm sm har frågr kring tryggheten ch trivseln på sklan. Svarsalternativen är ett glatt ansikte ett neutralt ch ett ledset. Pedaggerna gör den tillsammans med eleven så den är inte annym. Det gör att pedaggerna kan följa upp m det är någt svar sm sticker ut. År 4 9 gör en webbaserad där eleven fyller i enkäten annymt. Alla klasser har utfört en trivselenkät ht Sklkuratr träffar regelbundet Aril -elevrepresentanter från år 7 9. F-3 Det sm framkmmer av svaren av trivselenkäten för eleverna i år f-3 är att de allra flesta trivs bra på sklan ch känner sig trygga på sklan ch i sin klass ch på raster. Då enkäten inte är annym kan pedaggerna samtala med eleverna sm svarat ledset ansikte på frågr ch fördjupa sig i anledningen. Det har exempelvis uppkmmit av enkäten att några elever känner sig retade av andra elever. Då har lärarna kunnat följa upp detta ch hjälpt eleverna i kmpisrelatinerna. Det sm framförallt framkmmer av enkäten är att flera elever upplever en del platser på sklan sm trygga. Dessa platser är exempelvis: I hallen, ftbllsplanen vid idrttshallen, bäcken, vid ängen, platser där de äldre eleverna är samt bakm vindskyddet. Det framgår ckså av enkäterna att flera elever upplever att det är högt ljud i matsalen. 10

12 4 9 Årets trivselenkät gjrdes i en webbaserad frm under två veckr före höstlvet (V. 42 ch 43). Enkäten visar att majriteten av alla elever på Lindbergs Skla trivs på sklan ch i sina klasser. De flesta anser att sammanhållningen i klassen är bra ch dem känner sig trygga både i sklan ch i sina respektive klasser. En del av resultatet var lika i lika klasser. I en del klasser stack arbetsrn ut sm psitiv medan den i andra klasser stack ut i negativ bemärkelse. Samma sak gällde matsituatinen på sklan. Där smliga elever såg den sm mindre bra medan andra ansåg att det är en bra matsalssituatin på sklan. I en del klasser upplevdes klassrumsmiljön sm psitiv medan den i andra klasser upplevdes sm mindre bra. Det sm i flera klasser kunde ses sm riskfaktrer var att det fanns justa beteenden elever emellan. I vissa årskurser kunde vi se att det fanns justa beteenden i mklädningsrummen på idrtten medan det i andra förekm justa beteenden på raster. Persnalen har fått analysera trivselenkäten ch sammanställa vilka risker sm finns i de respektive klasserna. Utifrån de risker sm har kunnat identifierats arbetar nu persnalen för att hitta förbättringsmråden där dem kan arbeta förebyggande för att minimera riskerna ch för att öka elevernas trivsel i sklan. 7. Förebyggande arbete 2018/2019 Lindbergs skla arbetar förebyggande utifrån hälsenkäten ch sklans egen trivselenkät, samt Aril, elevrådet, trivselsamtal, bservatiner, kränkningsanmälningar ch veckutvärderingar i klasser. Utifrån kartläggningen av elevernas trygghet ch trivsel på sklan kan vi utifrån de risker vi identifierat planera vårt förebyggande arbete för att förhindra att trakasserier ch kränkningar sker. Efter sklans egna trivselenkät har gjrts har klassföreståndarna fått ta del av resultatet av enkäten ch de har gjrt en sammanfattning ch redgjrt för sitt pågående/planerade förebyggande arbete utifrån elevernas svarsresultat. 11 För att få en bild av elevernas trivsel på sklan kmmer vi att frtsätta med sklans trivselenkät sm alla elever på sklan svarar på. Denna ska göras vid två tillfällen för elever i år F-9. En gång på hösten ch en gång på våren. Detta för att få en helhetsbild av året. År f-3 har en egen trivselenkät sm görs tillsammans med en pedagg. År 4 9 har en webbaserad. Kuratrn har trivselsamtal med elever vid efterfrågan av pedagger. Sklsköterskan har utifrån hälsenkäten enskilda samtal med alla elever i år 4 ch år 8. De elever sm går i år 1 har sklsköterskan samtal med elev ch vårdnadshavare. ARIL "Allas Rätt i Lindberg" ARIL är sklans trygghetsgrupp. Den vuxna gruppen består av två representanter från varje arbetslag, samt sklkuratr. Gruppen träffas ca. var tredje vecka ch är en trygghetsgrupp sm uppmärksammar ch rapprterar händelser ch situatiner kring trakasserier ch kränkningar. För år 7 9 ansvarar sklkuratrn för regelbundna träffar ihp med elevrepresentanterna. Elevrepresentanterna i år 7 9 är behjälpliga i en fördjupad kartläggning ch frtsatt arbete av tryggheten ch trivseln på sklan.

13 Pedaggerna ansvarar klassvis för att likabehandlings/värdegrundsarbete frtlöper under läsåret. Trivselledare Under läsåret 18/19 frtsätter arbetet med trivselledare År F-6. Det är en frm av kamratstöd där syftet är att minska utanförskap/mbbing genm fler styrda aktiviteter på rasterna. F-3 Planerat förebyggande arbete Det arbete sm lärarna i F-3 har valt att arbeta förebyggande med utifrån sklans kartläggning av trygghet ch trivsel. Stärka grupperna Sammarbetsövningar Glasspinnar Kmpissamtal Bestämda platser 4 6 Planerat förebyggande arbete Det arbete sm lärarna i 4-6 har valt att arbeta förebyggande med utifrån sklans kartläggningen av trygghet ch trivsel. Värdegrundsarbete Veckutvärderingar Enskilda samtal med varje elev, fördjupningsfrågr till enkäten Kmpissamtal Lyfta styrkrna i klassen Variera par- ch gruppsammansättningar för att eleverna ska lära känna varandra bättre Aktivt söka arbeta med sammansvetsande aktiviteter i den rdinarie undervisningen (t.ex animering av film i samband med histriekursen, deltagande i idrttsturneringar, fadderverksamhet, heldagsutflykt med uppdrag sm kräver samarbete). Samarbete med kmmunens dramapedagg Vi ser att vi behöver arbeta vidare med att alltid ha arbetsr på alla lektiner. Det samarbete vi har på gång med specialpedagg runt ljudmiljö är därför viktigt ch någt vi måste frtsätta med. Det är ckså viktigt att vi för det vidare till andra lektiner. Vi ser att det förekmmer justa beteende i klassen, på raster ch på nätet ch detta är någt vi behöver frtsätta arbeta med tillsammans. Vi har planerat att börja ett arbete tillsammans med dramapedaggen ch elevhälsa. 7 9 Planerat förebyggande arbete 12

14 Det arbete sm lärarna i 7-9 har valt att arbeta förebyggande med utifrån sklans kartläggningen av trygghet ch trivsel. Arbetat med studieteknik Stödstrukturer för att tydliggöra lektinerna. Lektinens innehåll står uppskrivet på tavlan. Regelbundna egna trivselenkäter Intryckssanering av klassrum. Nya möbler till klassrum. Ljudsskla DATE, Ett arbete med tillgänglig lärmiljö, (ljudmiljö, ch visuell miljö utifrån material från specialpedaggisk myndighet). Arbeta med gruppstärkande aktiviteter för att alla i klassen ska känna sig delaktiga, men även för att blanda m i grupperingarna lite. Använda lika övningar, gå ut ch gå. Vi ska ha flera planerade klassråd där eleverna får uttrycka sina synpunkter. En del av lärarna i 7-9 planerar att ha enskilda samtal med sina mentrselever utifrån ett rullande schema under våren. Det betyder att eleven träffar sin mentr enskilt var 4e vecka. Då har vi samtal m sklsituatinen ch trivsel. Värdegrundsdagar vid läsårets start ch slut med samarbetsövningar/aktiviteter samt en extra värdegrundsdag per termin. Utvärdering En utvärdering görs av det främjande ch förebyggande arbetet sm gjrts under läsår i slutet av vårterminen 2019, planerat den 25 maj Denna utvärdering kmmer att vara med i den kmmande Planen mt kränkande behandling

15 8. Handlingsplan för Lindbergskla läsår Arbetsgång vid trakasserier, kränkningar ch diskriminering Berende på när en trakasseri/kränkning eller knflikt sker, ansvarar den sm uppmärksammar händelsen för att utreda händelsen. Ex sker det under fritidstid är det fritidspersnal sm ansvarar, sker det under lektin ansvarar ansvarig pedagg, sker det under rasten är det rastvärden sm ansvarar. Alla hjälps åt ch ser efter situatin vem sm kan reda i händelsen. All persnal sm uppmärksammar kränkningar ch reder i händelsen, har ansvar att anmäla, dkumentera ch meddela elevens klassföreståndare m händelsen. 1. Klassföreståndaren/fritidspersnal /samtalsledare När sklan får kännedm m att en elev känner sig kränkt så ska det utredas. Den sm reder i situatinen är samtalsledare ch har samtal med de inblandade ch klargör vad sm hänt ch vilka sm är inblandade. Samtalsledaren talar med den sm utsatts för kränkningen för att klargöra vad sm hänt. Den sm reder i händelsen har en skyldighet att förmedla händelsen till klassföreståndare/fritidspersnal till de elever sm är inblandade i händelsen. Om den elev sm upplevt sig utsatt vill ha ett samtal med den/ de sm utsatt eleven görs detta för att reda ut situatinen. Samtalet hålls alltid av en vuxen persn sm kan styra samtalets karaktär. Samtalsledaren klargör för eleverna att det kmmer följas upp m en vecka. Hen klargör ckså att eleven/eleverna genast ska kmma till klassföreståndaren/fritidspersnal m någt händer innan dess. Klassföreståndare/fritidspersnal för de invlverade eleverna kntaktar elevernas vårdnadshavare ch berättar vad sm har hänt ch m vilka åtgärder sm görs. 14

16 Händelsen anmäls direkt till rektr (anmälningsblankett). Kpiera anmälningsblanketten ch sätt i Aril pärm. Händelsen ska dkumenteras skriftligt ch förvaras i avsedd pärm i arbetslagets rum (Aril pärm). En kpia av dkumentatinen ges till rektr. Klassföreståndare/fritidspersnal/samtalsledaren ansvarar för att samtalet följs upp ch dkumenteras efter en vecka. 2. Arbetslaget Vid tillfällen då klassföreståndaren/fritidspedagg/ den persnal sm uppmärksammat händelsen, inte har möjlighet att reda i situatinen direkt (m situatinen är av sådan karaktär), tar persnen hjälp av sina kllegr i arbetslaget. Hjälp med att ta pågående lektin eller att reda i situatinen. Det finns en stående punkt på arbetslagets möten - EHA (en gång per vecka) där man tar upp eventuella ärenden. De berörda eleverna hålls under uppsikt av alla i arbetslaget. Vid behv tar arbetslaget hjälp av EHT ch Aril vuxengrupp. Infrmatin m pågående ärenden ch prcess skall alltid ges till elevhälsan via Aril vuxengrupp. Dkumentatin; Den sm reder i situatinen har ansvar över att dkumentatin görs över händelsen ch samtal. Dkumentatin m ärenden ska förvaras i respektive arbetslags Aril pärm (under pågående ärenden) i persnalrummet. En kpia av dkumentatinen görs ch ges till rektr. Då uppföljningsmötet varit ch ingen mer kränkning har skett sätter man dkumentatinen under avslutade ärenden i Aril pärmen. 15

17 3. Aril vuxen grupp Alla ärenden tas upp i Arilgruppen. Gruppen träffas var tredje vecka för att göra en nulägesrapprtering av aktuella ärenden. Gruppen är ckså behjälplig vid ärenden sm inte upphört efter första samtal. Ärendet tas då upp i gruppen ch en handlingsplan upprättas. Aril kan överta ett ärende, på begäran av arbetslaget, genm klassföreståndaren, då tidigare insatser inte gett någt resultat. Om någn från Aril har ett samtal med de inblandade, ska alltid vårdnadshavare infrmeras av klassföreståndaren. Om ärendet övergått till Aril, ansvarar Aril representanten för uppföljningssamtal ch vidare dkumentatin av ärendet. 3. Elevhälsteamet (EHT) De ärenden sm varit föremål för Aril rapprteras på EHT av kuratr. På EHT diskuteras ärendet. Om kränkningarna ch trakasserierna inte upphört beslutar rektr m vidare åtgärd. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att ärendet går direkt till rektr. 4. Möte med vårdnadshavare Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas den elev/elever sm utfört kränkningarna till ett möte med vårdnadshavare, rektr ch representant från EHT. Rektr beslutar m uppföljning ch åtgärder. 5. Kntakt med andra myndigheter Upphör inte handlingarna så övervägs en anmälan till scialtjänst ch/eller plisanmälan. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att plisanmälan görs mgående. 6. Omplacering Om handlingarna inte upphör, kan elev sm utför kränkningarna mplaceras till en annan skla. 16

18 Då vuxen kränker elev Den elev sm blir utsatt för kränkning anmäler händelsen till rektr. Om annan elev eller vuxen upptäcker eller får kännedm m en kränkning anmäls händelsen till rektr. Rektr har samtal med eleven ch dennes vårdnadshavare både enskilt ch med den anställde. Rektr utreder, åtgärdar ch följer upp ärendet. Dkumentatin görs av rektr. Rektr träffar regelbundet den persnal sm kränkt eleven ch samtalar m hur undervisningen med berörd elev fungerar. Om rektr kränkt går grundsklechef in såsm rektr. Då en vuxen kränker/trakasserar en elev ska det alltid anmälas till DO (Diskrimineringsmbudsmannen). Rektr gör denna anmälan. Särskild ansvarsrdning vid sexuella kränkningar Rektr har ansvar för utredning, beslut ch genmförande av anmälan till scialtjänsten (ch ev. plis) i fall sexuell kränkning uppstår/kmmer till sklans kännedm. Den sm får kännedm m att sexuella kränkningar eller övergrepp skett, kntaktar ansvarig rektr. Rektr infrmerar därefter ansvarig lärare samt sklan kuratr/sklsköterska. Varje persnal sm är invlverad ska skriva ner sina iakttagelser ch spara sm tjänsteanteckning. Kuratr/sklsköterska ska infrmeras/invlveras i alla fall av sexuella kränkningar av elev på sklan. Kuratr/ sklsköterska har ett uppföljande ansvar ch skall erbjuda alla inblandade parter möjlighet till stöd. 17