Plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Plan mt kränkande behandling Lindbergskla ALLA FÅR VARA SOM DE ÄR DÄR DE ÄR den 24 januari 2018 Skriven av: Maria Fritzsn

2 Plan mt kränkande behandling Lindbergskla Innehållsförteckning: 1. Grunduppgifter m skla sid Definitin begreppsförklaringar sid Samverkan ch delaktighet sid Främjande arbete Värdegrundsarbete läsår sid Kartläggning av trygghet ch trivsel ht 2017 sid Förebyggande arbete sid Handlingsplan vid trakasserier, diskriminering ch kränkande behandling sid. 13 Plan mt kränkande behandling

3 1. Grunduppgifter Förrd Sklans arbete mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling ska grunda sig på bestämmelserna i Skllagen (2010:800) ch Diskrimineringslagen (2008:567). Skllagen har till ändamål att mtverka kränkande behandling av barn ch elever ch enligt skllagen ska en plan mt kränkande behandling upprättas. Enligt skllagen kap 6, har huvudmannen för en förskla, skla eller en annan verksamhet sm regleras i skllagen en skyldighet att se till att det i varje verksamhet (till exempel i varje förskla eller skla) bedrivs ett målinriktat arbete för att mtverka kränkande behandling av barn ch elever. Huvudmannen ansvarar ckså för att varje skla genmför åtgärder för att förebygga ch förhindra att barn ch elever utsätts för kränkande behandling. Det ska årligen upprättas en plan mt kränkande behandling med innehåll av en översikt över de åtgärder sm behövs för att förebygga ch förhindra kränkande behandling av barn ch elever samt en redgörelse för vilka av dessa åtgärder sm avses att påbörjas eller genmföras under kmmande året. Sklan har enligt skllagen, kap 6 en skyldighet att anmäla, utreda ch vidta åtgärder mt kränkande behandling. Denna anmälan sker till huvudmannen. Från ch med den 1 januari 2017 gäller nya regler m aktiva åtgärder mt diskriminering. Grundsklan har en skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder mt diskriminering. En av nyheterna är att sklan har en skyldighet att arbeta aktivt utifrån alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet med aktiva åtgärder för att mtverka diskriminering ch på annat sätt verka för lika rättigheter gäller diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. Nytt är ckså en skyldighet att genmföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk. Det har ckså införts en skyldighet att ha riktlinjer ch rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier ch sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dkumentatin. ( Om elev ch vårdnadshavare upplever att sklan inte uppfyllt dessa krav kan jag vända mig till diskrimineringsmbudsmannen eller barnmbudsmannen sm utövar tillsyn över att lagen efterföljs. Om sklan inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev frtsätter att kränka en annan elev, kan sklan bli skadeståndsskyldig gentemt den utsatte eleven. När persnal diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev bryter sklan mt förbudet att utsätta eleverna för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Sklans huvudman kan därför bli skyldig att betala skadestånd. Mer infrmatin finns på: eller på Eleven kan även själv vända sig till Barn- ch Elevmbudsmannen ( Beskrivning av verksamheten Lindbergs skla är en F-9 skla i Varberg. Vi är läsåret 2017/2018 ca 355 elever, ca 138 elever på fritids ch ca 45 persnal. På sklan arbetar lärarna i tre lika arbetslag sm är F-3, fritids ch 4 6 samt 7 9. Vi har en rektr med ansvarsmråde för f-3 ch fritids ch en rektr med ansvarsmråde 4 9 ch elevhälsan. Elevhälsan består av en sklsköterska, en sklkuratr, en sklpsyklg, två specialpedagger ch en studie-ch yrkesvägledare. Plan mt kränkande behandling

4 Sklans trygghetsgrupp kallas ARIL (Allas Rätt i Lindberg). Läs mer m detta under Förebyggande arbete på sid 9. Lindbergs sklas visin: Lindbergs skla en skla med framåtanda, variatin ch mångfasetterad undervisning i digital lärmiljö. Alla får vara sm de är där de är 2. Definitin Enligt Skllagen (2008:571). Elev: den sm utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, Barn: den sm deltar i eller söker till förskleverksamhet eller sklbarnsmsrg enligt denna lag, Persnal: anställda ch uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, Huvudman: den sm är huvudman för verksamhet enligt denna lag, Kränkande behandling: ett uppträdande sm utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. I skllagen, lärplanerna ch förarbetena till dessa används begreppet kränkande behandling sm ett samlingsbegrepp för lika frmer av kränkningar/våld. Mbbing ch rasistiska beteenden är exempel på kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någn eller några kränker principen m alla människrs värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av någn i persnalen eller av flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer. En kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematisk ch återkmmande. De kan vara synliga ch handfasta likaväl sm dlda ch subtila. Kränkningar kan vara: Plan mt kränkande behandling fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag ch knuffar) -verbala (t.ex. att bli kallad nedsättande rd) -psyksciala (t.ex. att bli utfryst, ryktesspridning, förlöjliganden eller ht) -text- ch bild burna (t.ex. kltter, brev ch lappar, e-pst, sms/mms, sciala medier) -sexuella (t.ex. att bli tafsad på eller tvingad till någt man inte vill) Enligt Diskrimineringslagen (2008:567) Diskriminering enligt diskrimineringslagen är förenklat att någn missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna: 3

5 Kön att någn är kvinna eller man. Även den sm avser att ändra sin könstillhörighet mfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någn inte identifierar sig sm kvinna eller man eller genm sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: natinellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religin eller annan trsuppfattning Funktinsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga sm till följd av en skada eller en sjukdm fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: hmsexuell, bisexuell eller hetersexuell läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd. Trakasserier: ett uppträdande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna kön, viss etnisk tillhörighet, viss religin eller annan trsuppfattning, viss sexuell läggning, visst funktinshinder, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur sm kränker någns värdighet. Främjande arbete: Det främjande arbetet är kpplat till att främja elevers lika rättigheter ch möjligheter. Det främjande arbetet genmförs avsett m det finns någt aktuellt prblem eller inte ch riktar sig till alla elever. Pusselbitar är bland annat att förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser sm utgår från diskrimineringsgrunderna, skapa ett gtt scialt klimat fritt från trakasserier ch kränkningar. Plan mt kränkande behandling

6 Förebyggande arbete: Det förebyggande arbetet utgår från knkreta prblem sm har upptäckts vid kartläggningen av situatinen på sklan. Sklan arbetar utifrån de risker sm har identifierats vid kartläggningen ch gör upp ett arbete med bestämda åtgärder ch ansvarsmråden kring detta förebyggande arbete. 3. Samverkan ch delaktighet En plan mt kränkande behandling ska upprättas, följas upp ch ses över av persnalen under medverkan av eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utfrmningen ch mfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder. Det är viktigt att eleverna känner sig delaktiga ch får inflytande. Vårdnadshavare ska göras delaktiga planen. Eleverna blir delaktiga genm: Klassråd Elevråd Kntinuerligt arbete med värdegrundsfrågr Enkätundersökningar Trivselsamtal ARIL Föräldrarna blir delaktiga genm: Föräldrasamtal/utvecklingssamtal Föräldramöten Föräldraföreningens styrelse Sklans hemsida Klassens blgg Föräldrar brev/enkäter Persnalen blir delaktig genm: Plan mt kränkande behandling Sklans värdegrundsarbete Genm ARIL-gruppen Genm elevhälsa Frtbildning Genm dialg ch reflektin 4. Främjande arbete /Värdegrundsarbete läsår Det främjande arbetet på en skla är det värdegrundsarbete man väljer att arbeta med för att bl.a. skapa gda relatiner ch en trygghet ch trivsel för eleverna på sklan. Värdegrundsarbetet kan vara för hela sklan, för sin egna klass ch i det dagliga arbetet med eleverna. Det kan ckså vara ett förhållningssätt man arbetar med för att skapa trygga relatiner mellan elever ch elev ch persnal, samt vårdnadshavare. Värdegrundsarbete pågår under hela läsåret. Arbetslagen har fått tillfälle att planera ch redvisa vilket värdegrundsarbete de arbetar med, men ckså vad de planerar att arbeta med framöver.

7 F-3 Värdegrundsarbete sm f-3 har valt att arbeta med är: Schemalagt värdegrundsarbete varje vecka. Trivselregler i klassen. Utvärdering av veckan. Stpp sluta lägg av! Kmpissamtal/Gruppen sm grgrund Samarbetsövningar Massage Bestämda platser i klassrum/matsal/kapprum/samlingar Vuxen bestämmer alltid grupper vid samarbete, lagindelning etc. Slumpen styr vem sm pratar. Samtal m händelsen precis när händelsen skett. Friluftsdagar tillsammans Fadderverksamhet Trivselledare Värsta, bästa vänner - F-klass Rättens riddare Vara vänner Frumspel m diskrimineringsgrunderna. 4 6 Det värdegrundsarbete sm år 4-6 har valt att arbeta med är: Värdegrundsövningar ch aktiviteter för att lära känna varandra Gemensamma trivselregler Kmpissamtal Veckutvärderingar m trygghet ch trivseln Fadderverksamhet (elever i år 5 ch F klass) Trivselledare på raster Bestämda platser i klassrum ch i matsal 7 9 Det gemensamma värdegrundsarbete sm pedaggerna i 7-9 har valt att arbeta med är: Gemensamma förhållningsregler ch trivselregler i 7 9 Klassens egna klassrumsregler m hur klassen vill ha det under sina lektiner ARIL-elevrepresentanter Bestämda platser i klassrummet sm läraren slumpar eller bestämmer Glasspinnar eller slumpapp med elevernas namn sm fördelar talutrymmet Läraren bestämmer grupper eller slumpar vid grupparbeten Värdegrundsövningar ch aktiviteter Plan mt kränkande behandling

8 Sklans gemensamma förhållningsregler: Under skltid, både lektin ch raster får du sm elev inte lämna sklans mråde, utan att persnal är med eller fått tillstånd av en lärare på sklan. Sklan har ett tillsynsansvar under skl tid. Vi är en sk fri skla. För att det ska vara rent ch fint så har vi sckar eller inneskr då vi vistas inne. Ingen snöbllskastning tillåtet på sklans mråde. En snöbll kan bli väldigt hård ch i vårt förebyggande arbete tillåter vi inte detta. Det är samma sak sm att tillåta att elever får kasta glfbllar på varandra. Mbiltelefner får inte användas under lektiner. Endast efter överenskmmelse med persnal. Annars ska den vara avstängd ch inlåst i skåpet ( år 7-9). Vid cykelutflykter är hjälm bligatriskt för alla. Inga nötter är tillåtna i sklan. Pga allergier hs persnal ch elever. Använd ej starka parfymer i sklan. Pga att det finns persnal ch elev med astma. Sklans regler enligt lagen: Vi tillåter inte fysiskt våld vare sig det är på allvar eller skj. Knsekvens: Elevens vårdnadshavare kntaktas. Vid misshandel gör rektr en plisanmälan ch/eller en anmälan till scialtjänsten. Vi tillåter inte trakasserier, ht eller kränkande behandling. Knsekvens: Elevernas vårdnadshavare kntaktas. Vi följer sklans plan mt kränkande behandling. En anmälan görs enligt skllagen. Vi tillåter inte användning av tbak, alkhl ch andra drger. Knsekvenser: Elevens vårdnadshavare kntaktas. Vid misstanke m att alkhl eller drger finns på sklans mråde kntaktas plis mgående. En anmälan till scialtjänsten görs. Vi tillåter inte förstörelse eller stöld av persnligt ch gemensamt material Plan mt kränkande behandling Knsekvenser: Elevens vårdnadshavare kntaktas. Vid stöld av sklans material gör rektr en plisanmälan ch/eller en anmälan till scialtjänsten. 7

9 5. Kartläggning av trygghet ch trivsel, läsår ht 2017 Kartläggning sker genm; Sklsköterskan har enskilda hälssamtal med samtliga elever rörande deras sklgång. Detta sker via hälsenkät i år 1, 4 ch 8. Sklans egen trivselenkät. En för år f-3 ch en för år 4 9. Denna enkät görs en gång per termin. Sklkuratr utför trivselsamtal med år 7, samt andra klasser vid önskemål av klassföreståndaren. Regelbundna samtal i ARIL, arbetslagen, EHT ch på elevråd. ARIL vuxengrupp träffas för att uppmärksamma ch diskutera vidare åtgärdsarbete utifrån resultatet av trivselenkät under läsåret 17/18. Vidare diskussin ch planering av arbetet sker i arbetslagen. Via klassråd, utvecklingssamtal, elevråd ch ARIL undersöker vi var på sklans mråde sm det kan förekmma kränkningar eller där de känner sig mindre trygga. Anmälning av kränkande behandling lämnas direkt till rektr. Dkumentatin av händelser rapprteras på Aril vuxengrupp möten. Sklkuratr ch rektr ser över anmälan ch dkumentatin kvartalsvis under läsåret. Sammanfattning av sklans kartläggningar av elevernas trygghet ch trivsel på sklan höstterminen 2017 Sklans egna trivselenkät Under läsåret gör vi två trivselenkäter (sklans egna). En på vårterminen ch en på höstterminen. År F-3 har en enkät i pappersfrm sm har frågr kring tryggheten ch trivseln på sklan. Svarsalternativen är ett glatt ansikte ett neutralt ch ett ledset. Pedaggerna gör den tillsammans med eleven så den är inte annym. Det gör att pedaggerna kan följa upp m det är någt svar sm sticker ut. År 4 9 gör en webbaserad där eleven fyller i enkäten annymt. Alla klasser har utfört en trivselenkät ht Sklkuratr träffar regelbundet Aril -elevrepresentanter från år 7 9. Sklkuratrn utför ckså trivselsamtal i vissa klasser. Detta läsår planeras trivselsamtal i år 7 med sklkuratr. Aril eleverna i år 7 9 ch eleverna sm haft trivselsamtal har fått fördjupade frågr utifrån sklans resultat av sklans egna trivselenkät. Elevrådet, år 4 9 har analyserat ch diskuterat resultatet av sklan trivselenkät. Pedaggerna har ckså i vissa klasser fördjupad sig i vissa frågr i frm av diskussin, samtal eller enkäter. Vi kallar det fördjupade intervjuer/samtal i texten. F-3 Det sm framkmmer av svaren av trivselenkäten för eleverna i år f-3 är att de allra flesta trivs bra på sklan ch känner sig trygga på sklan ch i sin klass ch på raster. Då enkäten inte är annym kan pedaggerna samtala med eleverna sm svarat ledset ansikte på frågr ch fördjupa sig i anledningen. Det har framkmmit bland några elever då att man sm elev tex känner sig ensam, är säker på rasterna m man får vara med kmpisarna, upplever sig retad etc. Då kan pedaggerna utreda situatinen ch hjälpa eleverna vidare i kmpisrelatinerna. Eleverna i F-3 upplever i några klasser att matsalen känns trygg. Anledningen är att det är hög ljudvlym enligt eleverna. Andra ställen sm upplevts trygga bland några elever är i krridren när de äldre eleverna är där, vid Bäcken, vid klätterställningen (man kan ramla), ftbllsplanen (man kan få bllar på sig), utanför ingångarna pga. bllspel, vid sklans grind, på vägen, stentrappan vid röd-gröna, ängen, källartrappan ch kmpisgungan. Ett par elever trivs inte på fritids. Dessa elever pratar vi med ch tar reda på varför dessa mråden känns trygga. Plan mt kränkande behandling

10 4 9 Sklans egna trivselenkät utfördes v. 43, veckan innan höstlvet. Majriteten elever känner sig trygga ch trivs på sklan, i sin klass ch på rasterna. Sammanhållningen är ckså bra i de allra flesta klasserna. Eleverna känner sig ckså trygga på rasterna ch har andra elever/ klasskmpisar att vara med. De allra flesta trivs ckså i matsalen. Det sm är utmärkande ch sm får ett sämre resultat är arbetsrn ch hur de trivs i mklädningsrummen. Däremt förekmmer det inte överlag justa beteenden i mklädningsrummet utan där handlar det mer m dåliga duschar, för litet rum ch rent på glven/tak. Eleverna säger att det är många elever sm inte duschar pga. detta. Vid fördjupade intervjuer har några elever i år 4 6 uttryckt att de upplever att det är behagligt att gå på taletterna i sklan. De är fta blött på glvet ch det ligger papper på glvet sm ser äckligt ch fräscht ut. Eleverna vill att taletterna städas ftare. Några tycker ckså att det är lite behagligt för att det varit så många inbrtt på sklan ch man ser söndriga fönster. Hur man upplever arbetsrn är lika i klasserna. I de klasserna där arbetsrn är mindre bra enligt eleverna, så är det lite för pratigt på lektinerna. Det förekmmer ckså enligt resultatet av trivselenkäten justa beteenden i klasserna ch på rasterna i år 7 9. De justa beteenden sm förekmmer är flertalet sm svarar kmmentarer. 44% av eleverna sm svarat på enkäten i år 7 9 har svarar ja på frågan m de upplever att det förekmmer justa beteenden i klassen/rasten. Vid fördjupade intervjuer av eleverna m vad det är för kmmentarer svarar de att det kan vara m man t.ex. svarar fel på en fråga eller inte gör sm den andre eleven vill i samarbete eller på rasterna i leken/spelet. Är du dum i huvudet, idit är uttryck sm då förekmmer, enligt eleverna. Det kan vara inm kmpisgänget ch det kan ckså från eleverna menas vara på skj, berende på vem sm säger det. I någn klass var det flera sm skrev att de justa beteendena sm förekm i klassen var att man tg varandras saker. I fördjupningsintervjuerna har eleverna svarat att detta är på skj men att det kan bli ganska jbbigt till slut. Eleverna i år 7 9 är mindre nöjda med rast utrymmena/sklmiljön på sklan. De önskar fler plaster att sitta ute vid ch fler aktiviteter att göra ute. De önskar ckså fler sittgrupper inne. Eleverna i år 7 9 är inte helt nöjda med sina klassrum. I fördjupningsintervjuer säger eleverna att temperaturen varierar väldigt från kallt till varmt ch att stlarna är för hårda. Plan mt kränkande behandling Om arbetsrn säger eleverna i år 7 9 i fördjupningsintervjuerna lite lika m arbetsrn. Den är väldigt bra i vissa klasser/lektiner ch sämre i andra. I fördjupningsintervjuerna önskar eleverna att pedaggerna är mer knsekventa, tydliga ch säger till i tid innan ljudnivån ökar i klassrummet. De önskar ckså att pedaggerna säger till vid ljud sm stör. Det gör vissa pedagger ch det uppskattas. Ett störande ljud kan vara mer störande än prat, säger några elever. De allra flesta elever önskar en arbetsr med lite viskningar ch lågt prat. I fördjupningsintervjuer har frågan m hjälpmedel upplevs sm acceptabelt i klasserna. Det är acceptabelt bland eleverna ch det används. Några skriver att de blivit utsatta för kränkningar på nätet/sciala medier. Men de allra flesta har aldrig blivit utsatta för kränkningar på nätet/sciala medier. 9

11 Hälsenkät för elever i år 1, år 4 ch år 8 Sklsköterskan utför hälsenkäter för elever i år 1,4 ch år 8. Med eleverna i år 1 har sklsköterskan samtal med elev ch vårdnadshavare. Men eleverna i år 4 ch år 8 har sklsköterskan enskilda samtal med alla elever. Hälsenkäten har fkus på frågr kring det fysiska ch psykiska måendet ch trivseln på sklan. Sklsköterskan träffar klassföreståndare i respektive klass ch delger en sammanfattning av elevernas svar, så att pedaggerna kan få input ch feedback på deras främjande ch förebyggande arbete för att stärka tryggheten ch trivseln i klassen. Sklsköterskan har under höstterminen haft hälssamtal med år 1. Vårterminen 2018 kmmer sklsköterskan att ha hälssamtal med eleverna i år 4 ch år 8. År 1 Alla elever trivs i sklan ch alla har en kmpis att leka med. Några elever upplever att det kan vara lite pratigt i klassrummet ch några elever upplever att det kan vara lite högljudd i matsalen. 6. Förebyggande arbete 2017/2018 Lindbergs skla arbetar förebyggande utifrån hälsenkäten ch sklans egen trivselenkät, samt Aril, elevrådet, trivselsamtal, bservatiner, kränkningsanmälningar ch veckutvärderingar i klasser. Utifrån kartläggningen av elevernas trygghet ch trivsel på sklan kan vi utifrån de risker vi identifierad planera vårt förebyggande arbete för att förhindra att trakasserier ch kränkningar sker. Efter sklans egna trivselenkät ha gjrts har klassföreståndarna fått ta del av resultatet av enkäten ch de har gjrt en sammanfattning ch redgjrt för sitt pågående/planerade förebyggande arbete utifrån elevernas svarsresultat. För att få en bild av elevernas trivsel på sklan kmmer vi att frtsätta med sklans trivselenkät sm alla elever på sklan svarar på. Denna ska göras vid två tillfällen för elever i år F-9. En gång på hösten ch en gång på våren. Detta för att få en helhetsbild av året. År f-3 har en egen trivselenkät sm görs tillsammans med en pedagg. År 4 9 har en webbaserad. Vt gjrde år 4 en egen trivselenkät i pappersfrm. Denna enkät var ej annym, vilket gör att pedaggerna har kunnat samtala med de elever sm svarat att de inte trivts etc. Kuratrn har trivselsamtal med eleverna i årskurs 7, samt andra klasser vid efterfrågan av pedagger. Sklsköterskan har utifrån hälsenkäten enskilda samtal med alla elever i år 4 ch år 8. De elever sm går i år 1 har sklsköterskan samtal med elev ch vårdnadshavare. ARIL "Allas Rätt i Lindberg" ARIL är sklans trygghetsgrupp. Den vuxna gruppen består av två representanter från varje arbetslag, samt sklkuratr. Gruppen träffas ca. var tredje vecka ch är en trygghetsgrupp sm uppmärksammar ch rapprterar händelser ch situatiner kring trakasserier ch kränkningar. För år 7 9 ansvarar sklkuratrn för regelbundna träffar ihp med elevrepresentanterna. Elevrepresentanterna i år 7 9 är behjälpliga i en fördjupad kartläggning ch frtsatt arbete av tryggheten ch trivseln på sklan. Pedaggerna ansvarar klassvis för att likabehandlings/värdegrundsarbete frtlöper under läsåret. Plan mt kränkande behandling

12 Trivselledare Under läsåret 17/18 frtsätter arbetet med trivselledare År F-6. Det är en frm av kamratstöd där syftet är att minska utanförskap/mbbing genm fler styrda aktiviteter på rasterna. F-3 Planerat förebyggande arbete Kartläggning (trivselenkät ch hälssamtal) av elevernas trygghet ch trivsel från läsåret visar bl.a. att en del elever i F-3 upplever att: - Det är högljutt i matsalen. - Tidigare enkäter ( ) har visat att eleverna ckså känner en r för de äldre eleverna. Detta ska F-3 arbeta förebyggande med genm att: Vuxen går först ch ingen elev får gå innan. Prata med eleverna m att respektera plingan, dvs. Det ska vara tyst när vi plingat. Trivselledare på rasten. Fadderverksamhet f-klass/åk 5. Visa upp arbeten för varandra i de lika klasserna. Gemensamt tema. Gemensam pysseldag. Gemensamma friluftsdagar. Läsvecka. Musik ihp, år 1 2. Alltid bussvakter. Bjuda in äldre elever (år 7) att medverka på exempelvis lektiner. Plan mt kränkande behandling Planerat förebyggande arbete Eleverna trivs mycket bra i sina klasser ch känner sig trygga på sklan. Det sm stack ut var att eleverna upplever att arbetsrn är mindre bra. Det är ett allmänt prat i klassrummet. Detta kmmer att arbetas vidare med vårterminen Eleverna är delaktiga i detta förbättringsmråde, där vi har gjrt fördjupade frågr kring deras tankar ch idéer m bl.a. arbetsrn. Det förebyggande arbetet i år 4 6 är: - Värdegrundsövningar ch aktiviteter för att lära känna varandra bättre ch skapa gda relatiner. - Kmpissamtal. - Utvärderingar m hur veckan har varit. - Gemensamma trivselregler. 11

13 7 9 Planerat förebyggande arbete Klasserna har fått lika resultat. I en klass upplevs arbetsrn bra medan den i en annan klass upplevs sämre. I den klassen där arbetsrn var sämre kmmer fkus vårterminen 2018 ligga på att skapa en bättre arbetsr ch lärmiljö. Överlag var det justa beteenden sm stack ut i resultatet från år 7 9. Aril eleverna har lyft detta i sina klasser, där man diskuterat kring justa beteenden ch försökt kartlägga ch diskuterat vad sm identifierar justa beteenden i respektive klass. I en klass där justa beteenden förekm enligt enkäten, kmmer det förebyggande arbetet handla m hur pratar vi med varandra ch vad ger det för signaler till andra runt mkring, vad har vi för språkbruk. I en klass upplevdes inte sammanhållningen så stark men arbetsrn var bra ch de upplevde sig trygga ch trivdes på sklan. I denna klass kmmer fkus vara att försöka stärka eleverna att våga prata mer i klassrummet. Vissa klasser kmmer att göra egna enkäter för att göra fördjupad kartläggning kring det sm stack ut i respektive klass ch ta reda på mer m det sm inte upplevdes så bra. År 7 9 planerar att ha en heldag med tema Diskrimineringsgrunderna, mänskliga rättigheter ch kränkande behandling, en kunskapsdag med bl.a. värderingsövningar, samarbetsövningar ch diskussiner. Denna dag blandas årskurserna i lika grupper. Utvärdering En utvärdering görs av det främjande ch förebyggande arbetet sm gjrts under läsår i slutet av vårterminen Denna utvärdering kmmer att vara med i den kmmande Planen mt kränkande behandling Plan mt kränkande behandling

14 7. Handlingsplan för Lindbergskla läsår Arbetsgång vid trakasserier, kränkningar ch diskriminering Berende på när en trakasseri/kränkning eller knflikt sker, ansvarar den sm uppmärksammar händelsen för att utreda händelsen. Ex sker det under fritidstid är det fritidspersnal sm ansvarar, sker det under lektin ansvarar ansvarig pedagg, sker det under rasten är det rastvärden sm ansvarar. Alla hjälps åt ch ser efter situatin vem sm kan reda i händelsen. All persnal sm uppmärksammar kränkningar ch reder i händelsen, har ansvar att anmäla, dkumentera ch meddela elevens klassföreståndare m händelsen. 1. Klassföreståndaren/fritidspersnal /samtalsledare När sklan får kännedm m att en elev känner sig kränkt så ska det utredas. Den sm reder i situatinen är samtalsledare ch har samtal med de inblandade ch klargör vad sm hänt ch vilka sm är inblandade. Samtalsledaren talar med den sm utsatts för kränkningen för att klargöra vad sm hänt. Den sm reder i händelsen har en skyldighet att förmedla händelsen till klassföreståndare/fritidspersnal till de elever sm är inblandade i händelsen. Plan mt kränkande behandling Om den elev sm upplevt sig utsatt vill ha ett samtal med den/ de sm utsatt eleven görs detta för att reda ut situatinen. Samtalet hålls alltid av en vuxen persn sm kan styra samtalets karaktär. Samtalsledaren klargör för eleverna att det kmmer följas upp m en vecka. Hen klargör ckså att eleven/eleverna genast ska kmma till klassföreståndaren/fritidspersnal m någt händer innan dess. Klassföreståndare/fritidspersnal för de invlverade eleverna kntaktar elevernas vårdnadshavare ch berättar vad sm har hänt ch m vilka åtgärder sm görs. 13

15 Händelsen anmäls direkt till rektr (anmälningsblankett). Kpiera anmälningsblanketten ch sätt i Aril pärm. Händelsen ska dkumenteras skriftligt ch förvaras i avsedd pärm i arbetslagets rum (Aril pärm). En kpia av dkumentatinen ges till rektr. Klassföreståndare/fritidspersnal/samtalsledaren ansvarar för att samtalet följs upp ch dkumenteras efter en vecka. 2. Arbetslaget Vid tillfällen då klassföreståndaren/fritidspedagg/ den persnal sm uppmärksammat händelsen, inte har möjlighet att reda i situatinen direkt (m situatinen är av sådan karaktär), tar persnen hjälp av sina kllegr i arbetslaget. Hjälp med att ta pågående lektin eller att reda i situatinen. Det finns en stående punkt på arbetslagets möten - EHA (en gång per vecka) där man tar upp eventuella ärenden. De berörda eleverna hålls under uppsikt av alla i arbetslaget. Vid behv tar arbetslaget hjälp av EHT ch Aril vuxengrupp. Infrmatin m pågående ärenden ch prcess skall alltid ges till elevhälsan via Aril vuxengrupp. Dkumentatin; Den sm reder i situatinen har ansvar över att dkumentatin görs över händelsen ch samtal. Dkumentatin m ärenden ska förvaras i respektive arbetslags Aril pärm (under pågående ärenden) i persnalrummet. En kpia av dkumentatinen görs ch ges till rektr. Då uppföljningsmötet varit ch ingen mer kränkning har skett sätter man dkumentatinen under avslutade ärenden i Aril pärmen. Plan mt kränkande behandling

16 3. Aril vuxen grupp Alla ärenden tas upp i Arilgruppen. Gruppen träffas var tredje vecka för att göra en nulägesrapprtering av aktuella ärenden. Gruppen är ckså behjälplig vid ärenden sm inte upphört efter första samtal. Ärendet tas då upp i gruppen ch en handlingsplan upprättas. Aril kan överta ett ärende, på begäran av arbetslaget, genm klassföreståndaren, då tidigare insatser inte gett någt resultat. Om någn från Aril har ett samtal med de inblandade, ska alltid vårdnadshavare infrmeras av klassföreståndaren. Om ärendet övergått till Aril, ansvarar Aril representanten för uppföljningssamtal ch vidare dkumentatin av ärendet. 3. Elevhälsteamet (EHT) De ärenden sm varit föremål för Aril rapprteras på EHT av kuratr. På EHT diskuteras ärendet. Om kränkningarna ch trakasserierna inte upphört beslutar rektr m vidare åtgärd. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att ärendet går direkt till rektr. 4. Möte med vårdnadshavare Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas den elev/elever sm utfört kränkningarna till ett möte med vårdnadshavare, rektr ch representant från EHT. Rektr beslutar m uppföljning ch åtgärder. Plan mt kränkande behandling Kntakt med andra myndigheter Upphör inte handlingarna så övervägs en anmälan till scialtjänst ch/eller plisanmälan. Vissa händelser kan vara av sådan karaktär att plisanmälan görs mgående. 6. Omplacering Om handlingarna inte upphör, kan elev sm utför kränkningarna mplaceras till en annan skla. Då vuxen kränker elev Den elev sm blir utsatt för kränkning anmäler händelsen till rektr. Om annan elev eller vuxen upptäcker eller får kännedm m en kränkning anmäls händelsen till rektr.

17 Rektr har samtal med eleven ch dennes vårdnadshavare både enskilt ch med den anställde. Rektr utreder, åtgärdar ch följer upp ärendet. Dkumentatin görs av rektr. Rektr träffar regelbundet den persnal sm kränkt eleven ch samtalar m hur undervisningen med berörd elev fungerar. Om rektr kränkt går grundsklechef in såsm rektr. Då en vuxen kränker/trakasserar en elev ska det alltid anmälas till DO (Diskrimineringsmbudsmannen). Rektr gör denna anmälan. Särskild ansvarsrdning vid sexuella kränkningar Rektr har ansvar för utredning, beslut ch genmförande av anmälan till scialtjänsten (ch ev. plis) i fall sexuell kränkning uppstår/kmmer till sklans kännedm. Den sm får kännedm m att sexuella kränkningar eller övergrepp skett, kntaktar ansvarig rektr. Rektr infrmerar därefter ansvarig lärare samt sklan kuratr/sklsköterska. Varje persnal sm är invlverad ska skriva ner sina iakttagelser ch spara sm tjänsteanteckning. Kuratr/sklsköterska ska infrmeras/invlveras i alla fall av sexuella kränkningar av elev på sklan. Kuratr/ sklsköterska har ett uppföljande ansvar ch skall erbjuda alla inblandade parter möjlighet till stöd. Plan mt kränkande behandling