HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN STORÄNGSSKOLAN

Transkript

1 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN PÅ STORÄNGSSKOLAN Läsåret 2017/2018 Reviderad av specialpedagg/ elevhälsteam

2 Innehåll Elevhälsan Strängssklan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet...2 Rektr...2 Specialpedagg...2 Speciallärare.3 Sklsköterska (sklläkare)...3 Sklkuratr...3 Sklpsyklg.3 Lgped 4 Arbetslaget...4 Ansvarig lärare/pedagg...4 Arbetsgång kring elevhälsarbetet...5 Rutiner kring nya elever..6 Rutiner kring elevers frånvar 6 Rutiner kring rsanmälan 7 Bilaga 1 Hänvisning till elevhälsteamet...9 Bilaga 2 Extra anpassningar.10 Bilaga 3 Blankett Orsanmälan 12 1

3 Elevhälsan Strängssklan Enligt skllagen ska elevhälsan arbeta förebyggande ch hälsfrämjande ch ska mfatta medicinska, psyklgiska, psyksciala ch specialpedaggiska insatser. Elevhälsan ska enligt förarbeten till skllagen bidra till att skapa miljöer sm främjar elevernas lärande, utveckling ch hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande ch utveckling. Elevhälsan ska ckså arbeta med mer generellt inriktade uppgifter sm rör elevernas arbetsmiljö, till exempel sklans värdegrund, arbetet mt kränkande behandling, undervisningen m tbak, alkhl ch andra drger, jämställdhet samt sex- ch samlevnadsundervisning. Strängssklan har en handlingsplan för elevhälsarbetet ch en plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Specialpedaggen är sammanhållande i elevhälsarbetet under rektrs ledning. Strängssklan har ett elevhälsteam där rektr, specialpedagg, sklsköterska, sklkuratr ch speciallärare ingår. Strängsklan har även regelbunden tillgång till sklpsyklg ch lgped från centrala elevhälsan. Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet Rektr Rektr har det övergripande ansvaret för elevhälsan på sklan. Beslut m stödinsatser/resurser fattas av rektr. Om en elev är i behv av särskilt stöd ska rektr se till att behvet utreds skyndsamt. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektrn se till att ett åtgärdsprgram utarbetas. Rektr ansvarar för m särskilda beslut ska fattas kring en elev t.ex. anpassad studiegång. Specialpedagg Specialpedaggen har det praktiska övergripande ansvaret för elevhälsan F-5 ch ska samverka med övrig persnal i elevhälsan. Specialpedaggen ska arbeta förebyggande med elevhälsan genm att vara handledande ch knsultativ i specialpedaggiska frågr på sklan, på individnivå, gruppnivå ch rganisatinsnivå. Specialpedaggen ansvarar ckså för att genmföra kartläggning ch analys av verksamheten för elever i behv av särskilt stöd sm grund för arbetet. Specialpedaggen stödjer det specialpedaggiska arbetet på sklan genm t.ex. Att på rektrs uppdrag leda elevhälsans arbete mt en inkluderad lärmiljö ch hålla i elevhälsans elevhälsmöten. Genmföra ch anlysera behv av särskilt stöd vid pedaggisk utredning av elev i behv av särskilt stöd tillsammas med berörd persnal Ansvara för kartläggningen av den pedaggiska delen i utredning inför annan sklfrm Delegatin av rektr att skriva under beslut m åtgärdprgam/ beslut m särskilt stöd Stödja ansvarig lärare/pedagg när extra anpassningar, åtgärdsprgram upprättas, följs upp samt utvärderas Kvalificerade samtal/ handledning/knsultatin i specialpedaggiska frågr. T.ex. frågr gällande lika funktinsnedsättningar sm neurpsykiatriska funktinsnedsättningar, lika inlärningssvårigheter Observatiner vid behv av en kartläggning kring lärmiljön runt en elev eller grupp Göra mindre matematik, läs- ch skrivutredningar t.ex. ITPA, ITPA3 Hjälpa till med framtagning av hjälpmedel ch material sm t.ex. digitala hjälpmedel Intensiv träning krt perid med elev; utifrån behv av särskilt stöd i åtgärdsprgram eller extra anpassningar Delta vid samtal, t.ex. med elev, föräldrar ch pedagg samt hjälpa till med kntakter med andra myndigheter sm t.ex. BUP, scialtjänst Ansvara för att arkivera ch diarieföra utredningar särskilt stöd, åtgärdsprgram ch rsanmälningar 2

4 Speciallärare Specialläraren ska arbeta med specialpedaggiska frågr på sklan genm att samverka med övrig persnal i elevhälsan. Specialläraren ska arbeta förebyggande med specialpedaggiska frågr på gruppnivå ch individnivå. Specialläraren stödjer det specialpedaggiska arbetet på sklan genm t.ex. Pedaggiskt stöd/träning med elever utifrån elever i behv av särskilt stöd sm har åtgärdprgram eller extra anpassningar. Hjälpa till med kartläggning/stöd kring lärmiljön runt en elev eller grupp Göra mindre matematik, läs ch skrivutredningar Stödja ansvarig pedagg när extra anpassningar, pedaggiskkartläggning, åtgärdsprgram upprättas, följs upp samt utvärderas. Genmföra ch anlysera behv av särskilt stöd vid pedaggisk utredning av elev i behv av särskilt stöd tillsammas med berörd persnal Kvalificerade samtal, handledning/knsultatin i specialpedaggiska frågr sm rör språk, skriv, läs ch matematikutveckling Hjälpa till med framtagning av hjälpmedel ch material, sm t.ex. digitala hjälpmedel Delta vid samtal t.ex. med elev, föräldrar ch pedagg Sklsköterska (Sklläkare) Sklsköterskan ansvar för de medicinska frågeställningarna i elevhälsan ch ska arbeta förebyggande ch hälsfrämjande. Sklsköterskan ska medverka i det hälspedaggiska arbetet. Sklsköterskan ska verka för en gd fysisk, psykisk ch scial arbetsmiljö för eleverna utifrån plan mt diskriminering ch kränkande behandling samt krisplan. Sklsköterskan ska samverka med övrig persnal i elevhälsan. Sklsköterskan ska se till att elever får vaccinatiner, syn, hörsel ch tillväxtkntrll ch hälssamtal enligt basprgram. Sklsköterskan ska ckså hantera ch dkumentera elevernas jurnaler samt efter vårdnadshavares tillstånd vidarebefrdra jurnaler vid sklbyte. Sklsköterskan ska erbjuda enklare sjukvård liksm knsultatiner för hälsprblem ch vid behv hänvisa eller remittera till lämplig instans i samråd med vårdnadshavare. Sklsköterska ansvarar för kntakten med sklläkaren. Sklläkaren ansvarar för den medicinska delen i utredning inför annan sklfrm. Sklkuratrn(inkluderingsteamet, INT) Sklkuratr ska arbeta med frågr på sklan på individnivå, gruppnivå ch rganisatinsnivå. Sklkuratrn på sklan ska arbeta fkuserat på att stödja ch samtala med elever eller grupper sm har det svårt i den psyksciala miljön i sklan. Sklkuratr kan ha samtal med elever kring deras livssituatin ch kan samverka kring eleven med elevens vårdashavare ch persnal på sklan. Kuratrn kan ckså handleda sklans persnal eller att hjälpa till med kntakter med andra myndigheter sm t.ex. BUP, scialtjänst. Sklkuratrn ska ckså arbeta förebyggande ch ska samverka med andra inm elevhälsan. Sklkuratr ansvarar för den psyksciala delen i utredning inför annan sklfrm. Sklpsyklgen(centrala elevhälsan) Sklpsyklgen ska arbeta utifrån psyklgiska frågeställningar ch arbetar under centrala elevhälsan. Den legitimerade psyklgens kmpetens mfattar bland annat kunskaper m barns ch ungdmars utveckling ch förutsättningar för lärande. Den vilar på beteendevetenskaplig, samhällsvetenskaplig ch naturvetenskaplig grund ch innefattar kunskap från många av psyklgins lika discipliner. Legitimerade psyklgen bedriver sitt arbete inm ramen för två skilda regelverk, skllagstiftningen ch häls-ch sjukvårdslagen. Sklpsyklgens uppdrag pririteras, tydliggörs ch utvärderas i dialg med rektr/sklans elevhälsteam. Sklpsyklgerna deltar regelbundet på elevhälsmötena ca en gång i månaden. Sklpsyklgen ansvarar för den psyklgiska delen i utredning inför annan sklfrm. 3

5 Lgpeden (centrala elevhälsa) Lgpeden arbetar under centrala elevhälsan ch arbetar på sklan med de elever sm har en språkstörning ch sm tidigare tillhörde en särskilt undervisningsgrupp för elever med språkstörning. Lgpeden arbetar även knsultativt kring frågr kring elevers språkutveckling ch kmmunikatinsförmåga sm mfattar rösten, talet ch språket. Lgpeden deltar på elevhälsmötena ca en gång i månaden. Arbetslaget/ samarbetsfrum(årskursvis) Arbetslaget har ansvaret i elevhälsarbetet att föra diskussiner kring elevhälsfrågr. Arbetslaget tar upp enskilda elevärenden eller grupper ch ser över sina resurser ch kmpetenser i arbetslaget. Arbeta förbyggande med sina grupper ch elever. Dkumentatin kring elevhälsarbetet sker ch beslut arkiveras i arbetslagets eller samarbetsfrumets prtkll. Ansvarig lärare/ pedagg Klasslärare har ansvaret för eleven i det dagliga arbetet ch de extra anpassningar ch åtgärder sm sätts in när eleven är i behv av särskilt stöd. Klassläraren ansvarar för att nödvändig infrmatin m eleven, meddelas all berörd persnal. Klassläraren dkumenterar extra anpassningar ch skriver åtgärdsprgram ch individuella utvecklingsplaner (IUP) tillsammans med eleven ch vårdnadshavare. Klasslärare, elev, juridiska vårdnadshavare har minst ett utvecklingssamtal per termin där eleven ch vårdnadshavare får infrmatin m elevens kunskaps- ch sciala utveckling. Dkumentatinen sker i V-klass Klassläraren ska genmföra screeningtester sm DLS i sin klass utifrån Västerås läs- ch skriv screeningplan, taluppfattningstest utifrån matematikplanen samt uppmärksamma m en elev inte verkar uppnå kunskapskraven ch meddela det till elevhälsteamet. Klasslärare ch ansvarig pedagg på fritids ska meddela elevhälsteamet m en elev har hög frånvar, känner en r för eleven. Kpia på scialtjänstanmälan lämnas till rektr/specialpedagg sm diarieför. 4

6 Arbetsgång kring elevhälsarbetet 1) Ansvarig lärare/pedagg ska i samarbete med elevens/elevernas juridiska vårdnadshavare ch övrig persnal i arbetslaget ansvara för att stödåtgärder kmmer till stånd kring elev/elever. Det är ansvarig lärare/pedaggs uppgift att hålla kntakten med elev ch juridiska vårdnadshavare, genmföra utvecklingssamtal, infrmera eleven ch juridiska vårdnadshavare m elevens framgångar ch brister i sklarbetet ch scial kmpetens samt upprätta individuella utvecklingsplaner (IUP). Om en elev behöver extra stöd ska ansvarig lärare/pedagg sätta in extra anpassningar mgående. Läraren/pedaggen ansvarar för att dkumentera de extra anpassningar sm sätts in. Extra anpassningar dkumenteras på blankett (se bilaga 2) sm sedan sätts in av ansvarig pedagg i en klasspärm samt att en kpia ges till specialpedagg sm arkiverar dem på sklan. Ansvarig lärare nterar i V-klass att eleven har extra anpassningar. Ansvarig lärare/pedagg inbjuder vid behv till ett samtal med eleven ch juridiska vårdnadshavare kring elevens sklsituatin. Ansvarig lärare/pedagg ansvarar för att nödvändig infrmatin m eleven, meddelas all berörd persnal. 2) Om situatinen kring eleven/gruppen inte fungerar tar ansvarig lärare/pedagg upp eleven/gruppen i arbetslaget eller i samarbetsfrum årskursvis. Inventering ch förslag till extra anpassningar ch åtgärder diskuteras vidare. Vilka möjligheter har eleven/gruppen? Vilka möjligheter finns i den pedaggiska miljön? Vilka resurser ch vilken kmpetens har arbetslaget? 3) Om ytterligare stöd behövs kring en elev eller en grupp anmäler/bkar ansvarig lärare/pedagg att kmma till elevhälsteamet på öppen tid. Bkning av tider sker via lista på specialpedaggens fack(jhanna Dahlberg). Elevhälsteamet (EHT) träffas en gång i veckan på nsdagar kl ch har öppna tider mellan Lärare/pedagg förberderar sig med frågr från blankett sm behövs knsulteras. (se bilaga1). Lämna blanketten i specialpedaggens fack. Elevhälsteamet ansvarar för att föra dkumentatin under samtalet. 4) Om eleven inte når kunskapskraven efter att extra anpassningar satts in under en längre tid ska läraren/pedaggen meddela elevhälsteamet att utredning för eventuellt särskilt stöd behövs. Rektr beslutar i samråd med elevhälsteamet m att en utredning i behv av särskilt stöd påbörjas. En utredning kring elevens behv av särskilt stöd sker i samråd med elevhälsteamet, med elevens juridiska vårdnadshavare ch eleven. Kartläggningen gör ansvarig lärare/pedagg därefter gör specialpedagg/speciallärare analys ch utredning. Utredningen kan leda till att särskilt stöd sättas in ch ett åtgärdsprgram upprättas. Åtgärdprgrammet upprättas av ansvarig pedagg i samråd med eventuellt specialpedagg eller speciallärare. Specialpedagg beslutar ch skriver under åtgärdprgram. En kpia av åtgärdsprgrammet ges till juridiska vårdnadshavaren. Originalet av utredningen ch åtgärdsprgrammet ges till specialpedagg sm arkiverar det ch skickar det för diariehantering. Ansvarig lärare nterar i V-klass att åtgärdsprgram finns. 5) Då särskilda beslut ska fattas kring en elev sm t.ex. anpassad studiegång kan rektr bjuda in till ett elevhälsmöte. Rektr sammankallar då berörd persnal samt elevens vårdandhavare, eventuellet elev. Mötet dkumenteras av rektr ch riginalen arkiveras ch skickas för diariehantering. 5

7 Rutiner kring nya elever på Strängssklan 1) Rektr får infrmatin m nya elever sm ska börja på sklan. Rektr tar kntakt med respektive ansvarig lärare/pedagg för att infrmera m eleven ch när eleven börjar. 2) Ansvarig lärare/pedagg tar kntakt med elevens juridiska vårdnadshavare. 3) Rektr infrmerar ch tar kpia på elevens ansökan/dkument ch ger till sklsköterska ch specialpedagg. Rutiner kring frånvar på Strängssklan( Västerås stads rutiner) Uppmärksamma ch rapprtera frånvar 1. Ansvarig lärare svarar för att frånvar/närvar kntrlleras ch dkumenteras varje arbetspass/dag. Skriv in i V-klass. Om delar av utbildningen genmförs utanför sklan, t.ex. i frm av arbetsplatsförlagt lärande ställs samma krav på närvar sm gäller vid sklförlagd utbildning. 2. Ansvarig lärare infrmerar vårdnadshavaren, via telefn, sms eller e-pst, snarast dck senast samma dag vid giltig frånvar. Det kan ibland finnas skäl för kntakt så snart sm möjligt vid frånvar utan giltigt skäl. Bedömningen ska göras utifrån elevens ålder, mgnad ch mständigheterna i övrigt. Det är viktigt att båda vårdnadshavarna infrmeras m de inte är sammanbende. Det är ckså viktigt att försäkra sig m att vårdnadshavarna verkligen får meddelandet ch att de förstår ch kan ta till sig infrmatinen. Det räcker inte med att vårdnadshavare själva kan söka infrmatinen i IT-system. 3. Ansvarig lärare infrmerar rektr m sklfrånvarn upprepas så att en utredning snabbt kan kmma igång. Se insidan Checklista Sklfrånvar Utreda frånvar 4. För att kmma till rätta med frånvarn behöver sklan dkumentera sitt arbete med att utreda prblem ch vidta åtgärder. Arbetet med en elevs frånvar kan pågå under lång tid ch bestå av mfattande utredningsmaterial. Rektr ansvarar för att sklan skyndsamt utreder ch dkumenterar tänkbara förklaringar till sklfrånvarn. 5. Det är viktigt att lärare framför allt fkuserar på sklrelaterade förklaringar till frånvarn men ckså att lärare uppmärksammar andra tänkbara förklaringar till frånvarn ch anmäler detta till rektr. 6. Det är väsentligt att låta elev ch vårdnadshavare få kmma till tals ch ge sin syn på rsaken till frånvarn. 7. I vissa fall behövs elevhälsans medverkan i arbetet med att utreda tänkbara förklaringar till en elevs frånvar. Elevhälsan mfattar medicinska, psyklgiska, psyksciala ch specialpedaggiska insatser. Elevhälsans utredning kan mfatta såväl sklrelaterade sm andra förklaringar. 6

8 Åtgärda frånvar 8. Åtgärderna behöver utgå från den gjrda utredningen m tänkbara förklaringar till elevens frånvar ch ansvarsfördelningen ska tydliggöras. En elev sm varit giltigt frånvarande ch sm uppfyller villkren för särskilt stöd har rätt till detta. 9. Rektr ser till att åtgärderna följs upp kntinuerligt ch m de visat sig verkningslösa ska nya åtgärder prövas ch utvärderas för att få eleven att delta i utbildningen. 10. Vid långvarig giltig ch/eller giltig frånvar kan det vara aktuellt att även andra samhällsfunktiner är delaktiga i dialgen. 11. Finns det r för att en elev far illa ska anmälan till scialtjänsten ske. Se anvisningar: Västerås Stad, Insidan, Anmälan jml. SL14:1. Rutiner kring rsanmälan( Västerås stad) Anmälningsskyldighet 14 kap 1 Scialtjänstlagen Myndigheter vars verksamhet berör barn ch ungdm samt andra myndigheter inm häls- ch sjukvården ch scialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till scialnämnden m de i sin verksamhet får kännedm m någt sm kan innebära att scialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. (Sl 14 kap 1 ) Med barn avses varje människa under 18 år. (SL 1 kap, 2 ) Vem ska anmäla? Alla medarbetare i Vård ch msrg har skyldighet att göra anmälan. Kntakta din chef för stöd i detta. Detta avser uppgifter de får kännedm m i tjänsten. Vad ska anmälas? Varje situatin sm uppstår där det finns misstanke m att ett barn far illa ska anmälas avsett m en tidigare anmälan är gjrd. Anmälningsskyldigheten avser mständigheter sm antingen kan kpplas till barnets miljö eller barnets eget beteende. Vid misstanke m misshandel eller sexuella övergrepp, måste scialkntret kntaktas direkt. Samma dag ska anmälaren dkumentera det sm han/hn fått kännedm m. En plisanmälan fråntar inte den anmälningsskyldige plikten att anmäla till scialkntret. Hur ska anmälan göras? Anmälan till scialkntret ska vara skriftlig. I akuta situatiner kan en anmälan göras muntlig, men ändå följas av en skriftlig anmälan. (blanketten finns på insidan, eller se bifgad fil blankett 3) 7

9 Anmälan ska innehålla fakta, en beskrivning av situatinen ch den r sm anmälaren känner. Beskriv gärna i vilket sammanhang sm barnet berättat m sin situatin, eller knkreta iakttagelser runt barnet. Anmälan ska inte innehålla egna värderingar. Anmälaren kan aldrig vara annym. Den skriftliga anmälan lämnas eller pstas till Scialkntr, Mttagning Individ ch familj, Ingenjör Bååthsgata 5. Kpia på anmälan till rektr/specialpedagg sm diarieför. Infrmera vårdnadshavare Utredning Anmälaren infrmerar vårdnadshavarna m att anmälan görs. Obs; vid misstanke m misshandel eller sexuella övergrepp infrmerar scialkntret vårdnadshavarna. Detta då plisanmälan måste övervägas ch eventuell samrdning med plis måste planeras. Verksamheten ska inte påbörja en egen utredning. Det är scialkntrens uppdrag att besluta m utredning ch eventuella åtgärder. De sm är anmälningsskyldiga enligt 14 kap 1, är skyldiga att till scialkntret lämna alla uppgifter sm kan vara av betydelse för utredningen. Plikten att lämna uppgifter är överrdnad sekretessen. Anmälaren har rätt att Anmälaren kan begära att få återkppling gällande uppgifter m att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Råd ch stöd Rådfråga gärna persnal på Scialkntr, Mttagning Individ ch familj, Ingenjör Bååthsgata 5. Telefnnummer

10 Bilaga 1 Hänvisning till elevhälsteamet EHT Frågr att tänka på inför möte med EHT. Bka tid ch lämna blanketten i Jhanna Dahlbergs fack. Skriv upp dig med ditt namn på en tid för att kmma till EHT. Tider på lista på Jhanna Dahlbergs fack till EHT nsdagar kl Elevens/ gruppens namn: Klass: Lärare/pedagg: Datum: Finns extra anpassningar/åtgärdsprgram? Vad har du sm lärare/pedagg/arbetslag gjrt innan kntakt med EHT? Hur har du anpassat undervisningen för eleven/eleverna t.ex. anpassat lärmedel, uppgifter anpassade efter elevens/elevernas förmåga ch individuella/gruppens behv, varierat arbetssätt/ metder mm. Är hemmet kntaktat? Har du pratat med eleven/eleverna? Hur upplever eleven/eleverna det? 9

11 Bilaga 2 Extra anpassningar Strängssklan Elevens namn: Persnnummer: Datum: Klass: Ansvarig lärare/pedagg: Uppföljning (när, vem): Stöd i frm av extra anpassningar ges i ämnena: Beskriv hur extra anpassningar kmmer ges: Förslag: Svårt att ta in infrmatin ch kncentera sig: Få använda stressbll Få rita vid genmgångar Få taktil sittdyna Eget schema över dagen med bilder Bildstöd, symblstöd Pedagger använder tecken sm stöd, tydligt krppsspråk Få tydliga krtfattade instruktiner (med t.ex. bekanta rd, bildstöd, tecken, prata med låg hastighet) Få anteckningar eller tankekarta i förväg Få repetera vad pedagg sagt ch sätta rd på vad du ska göra Få en avgränsad bestämd arbetsplats, i maten mm. Bestämd krk i krridren Få en avgränsad miljö från intryck 10

12 Svårt att planera, rganisera, ch genmföra arbete: Enskilt stöd att sätta igång ch avsluta arbetet Pedagg ger tydliga uppgifter med tydlig början ch slut Pedagg hjälper till att begränsa arbetsuppgifter, ge få val Få vägledning ch återkppling under arbetets gång, psitiv feedback. Få undervisningen förklarat på annat sätt Få förförståelse inm ett arbetsmråde genm förklaringar av rd, begrepp innan arbetet påbörjas Pedagg tar vara på elevens intressen ch erfarenhet ch varierar arbetsuppgifterna. Få använda hörselkåpr Få lyssna till musik under arbetet Få tids ch planeringshjälp, tidsappar, Time-timer, timglas, checklistr, kalendrar, dagsscheman. Få förberederser ch tydlig infrmatin med tider ch händelser. Vad sm ska hända: När? Var? Med vem? Ha en reservutgång eller plan B när någt förutsett händer Svårt att samtala, resnera, berätta, utvärdera ch dra slutsaster: Använda sciala berättelser, seriesamtal, ritprat Visualisera känslr med bilder av gubbar sm visar lika känslr Använda nedskrivna förslag på vad du ska göra Använda skalr för att värdera känslr Få studiehandledarare med förklaringar på mdersmålet Få öva samtalsteknik ch göra redvisningar i mindre grupp eller med en kamrat Använda begreppsstöd, t.ex. rd på begrepp inm arbetsmrådet. Få strukturstöd för att öva minnet t.ex. tankekartr/lappar/listr/planeringar Få alternativa sätt att redvisa sm muntliga prv, mer tid vid prv. Svårt att läsa skriva ch dkumentera: Få uppläst materiel, talsyntes, talböcker Legimus Få texten avgränsad, använda stödrd, sekvensbilder Få använda läslinjal, överstrykningspenna, penngrepp Få tillgång till digital teknik med anpassande prgram, smartbard, dkumentkamera, Ipad, datrer Få anpassande lärmedel med t.ex. en mer tydlig layut eller inläst lärmedel (inläsningstjänst) Få extra färdighetsträning i t.ex. läsning eller matematik krtare perid hs lärare/pedagg eller specialpedagg. Övriga extra anpassningar: Pedagger har tät kntakt med hemmet. Pedagger ger beröm av psitivt beteende Pedagger har rdning i klassrummet/fritidslkalen t.ex. vad saker finns, märk upp lådr mm. Pedagger har tydliga få klassrumsregler/fritidsregler Utvärdering: (Kpia ges till specialpedagg Jhanna Dahlberg sm diarieför) 11

13 Anmälan skickad till: Orsanmälan enligt 14 kap 1 Scialtjänstlagen BARN/UNGDOM Barnets/ungdmens namn Barnets/ungdmens persnnummer. Föräldrars namn Skyddad identitet Föräldrars telefnnummer/adress Föräldrars namn Föräldrars telefnnummer/adress UPPGIFTSLÄMNARE Namn Funktin Hur länge anmälaren känt barnet/ungdmen Telefn Mailadress (m möjligt) BESKRIV KORT BARNETS/UNGDOMENS LEVNADSSITUATION BESKRIV VARI ORON BESTÅR Datum Underskrift INFORMATION Behv av tlk ch i så fall vilket språk Viktiga referenspersner sm anmälaren känner till, utanför sklan/försklan Viktiga referenspersner på sklan/försklan 12