Likabehandlingsplan läsåret 2016/2017

Transkript

1 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 1 (14) Likabehandlingsplan läsåret 2016/2017 Intrduktin Det här är Trädgårdsstadssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi främjar en trygg arbetsmiljö, hur vi förebygger ch arbetar mt all typ av mbbning på sklan ch på fritidhemmet. Den är ckså en handlingsplan med knkreta åtgärder sm vi vill genmföra under läsåret för att ytterligare öka tryggheten på sklan ch fritidshemmet.

2 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 2 (14) 1 VÅRA MÅL Trädgårdsstadssklans mål när det gäller trygghet ch frånvar av diskriminering ch kränkande behandling är att ingen mbbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling ska förekmma på Trädgårdsstadssklan. ingen rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering ska förekmma på Trädgårdsstadssklan. 2 BEGREPP OCH DEFINITIONER För att kunna diskutera arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling är det viktigt att man har ett gemensamt språk. Här definierar vi några av de viktiga begrepp sm förekmmer i likabehandlingsplanen: Diskriminering Diskriminering innebär att någn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl sm har samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religin eller trsuppfattning funktinsnedsättning sexuell läggning ålder Eftersm diskriminering handlar m missgynnande förutsätter det någn frm av makt hs den sm diskriminerar. I sklan är det persnalen sm kan göra sig skyldig till diskriminering, barn ch elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar sm kränker barns, elevers eller vuxnas värdighet, handlingar sm kränker principen m alla människrs lika värde ch sm inte har någt samband med någn diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga ch handfasta likaväl sm dlda ch subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefn ch Internet. Kränkande behandling kan till exempel vara fysisk, till exempel att bli utsatt för slag ch knuffar verbal, till exempel att bli htad eller kallad hra, bög psykscial, till exempel bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning text ch bild, till exempel kltter, brev, lappar, e-pst, sms/mms, sciala medier Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska ch återkmmande. Kränkningar kan bland annat ta sig i ut-

3 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 3 (14) tryck sm främlingsfientlighet, mbbning, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism ch hmfbi. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Mbbning Mbbning är en frm av kränkande behandling sm innebär en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan skada eller behag. 3 LAGAR OCH STYRANDE DOKUMENT Det är självklart att alla måste känna sig trygga i sklan ch på fritidshemmet, men det finns ckså lagar ch riktlinjer sm ger direktiv för hur sklan ch fritidshemmet måste arbeta för att öka tryggheten. Lärplanen I Lgr11 står skrivet att sklan ch fritidshemmet måste mtverka tendenser till diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i sklan. Det är sklans uppgift att bemöta främlingsfientlighet ch intlerans med kunskap, öppen diskussin ch aktiva insatser. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger ckså att sklan ch fritidshemmet måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Den sm bevakar att denna lag efterlevs ch sm man kan vända sig till m man anser att man har blivit diskriminerad är diskrimineringsmbudsmannen. Skllagen Skllagens kapitel 14a talar m att kränkande behandling, sm inte är diskriminering eller trakasserier, ckså är förbjudet. Sklan måste arbeta förebyggande även mt detta. Vi på Trädgårdsstadssklan vill att du först kntaktar ss - pedagger, elevhälsteam, trygghetsstödjare eller sklledning - m du känner dig illa eller felaktigt behandlad. Vi har valt att beskriva hur vi arbetar mt diskriminering ch kränkande behandling i denna gemensamma plan, likabehandlingsplanen. 4 ANSVARSOMRÅDEN Alla sm arbetar ch studerar på Trädgårdsstadssklan har ett gemensamt ansvar att göra vad man kan för att öka trivseln ch tryggheten på sklan. För att inte viktiga arbetsuppgifter ska glömmas brt har vi ckså en tydlig ansvarsför-

4 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 4 (14) delning, så att man vet vem man ska vända sig till m man har frågr eller behöver hjälp med någt sm rör tryggheten på sklan eller på fritidshemmet. Det är rektrs ansvar att: all persnal, elever ch vårdnadshavare känner till att alla frmer av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling är förbjudna på sklan ch fritidshemmet. sklans persnal gör ett målinriktat arbete för att främja barns ch elevers lika rättigheter ch att mtverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier denna likabehandlingsplan utvärderas ch uppdateras varje läsår med vårdnadshavare, elever ch persnal. m sklan får kännedm m att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekmmer, se till att utredning görs ch att åtgärder vidtas för att stppa detta persnal har ett gemensamt system för hur de dkumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering ch de åtgärder sm vidtagits kntakta andra myndigheter m det behövs rapprtera upp till mrådeschefen m knstaterad kränkning eller diskriminering Det är lärares ch annan sklpersnals ansvar att: följa sklans likabehandlingsplan ifrågasätta ch reflektera över de nrmer ch värderingar sm hen förmedlar genm sin undervisning ch sträva efter likabehandling ta upp ch infrmera m Likabehandlingsplanen på höstens första föräldramöte, så att föräldrarna känner till den. ta upp innehållet i Likabehandlingsplanen med eleverna i början av varje termin ch sedan löpande under läsåret vidta åtgärder då kränkande behandling, mbbning, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dkumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering ch vad man gör för att stppa detta. Detta dkumenteras antingen via händelserapprtsblanketten eller via incidents- ch lycksfallsblanketten av den persnal sm upptäckt en händelse/incident. Vid mindre allvarliga händelser räcker en anteckning sm krt beskriver händelse ch vad sm gjrts. Händelserapprt ch incidents- lycksfallsblankett skickas vidare till närmast ansvarig chef. bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering, där den enskilda läraren eller annan persnal är berörd, följs upp bemöta elever föräldrar ch kllegr på ett respektfullt sätt

5 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 5 (14) infrmera rektr att en knstaterad kränkande behandling skett Det är elevers ansvar att: bemöta elever, sklans persnal ch eventuella besökare på ett respektfullt sätt berätta för någn vuxen på sklan m man upptäcker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering 5 ARBETET MED LIKABEHANDLINGSPLANEN Under den här rubriken beskriver vi hur vi arbetar med planen, hur vi ser till att den är aktuell ch hur vi ser till att alla känner till vad sm står i den. 5.1 AKTIVITETER, ANSVAR OCH TIDSPLAN Den här likabehandlingsplanen ska uppdateras varje år för att alltid vara så aktuell sm möjligt. Utgångspunkten för vilka speciella åtgärder vi vill sätta in under ett läsår är den utvärderingen sm vi gör under vårterminen. Så här ser arbetsprcessen med likabehandlingsplanen ut: 1. Likabehandlingsplanen, arbetet mt kränkande behandling ch hur trygga eleverna känner sig på sklan ch på fritidshemmet utvärderas varje år genm - enkätundersökning m trygghet ch trivsel varje termin med elever i år frågr till alla föräldrar via sklledningens månadsbrev - frågr till elevråden på sklan - frågr m likabehandlingsplanen till föräldrarådet på Trädgårdsstadssklan -Via revisiner samlar sklledningen in infrmatin m situatinen i alla klasser från F-9. -Via mentrsträffarna samlar EHT in infrmatin m situatinen i alla klasser från F Sklledningen sammanställer resultatet av elevenkäten samt elevrådets- ch föräldrarådets åsikter kring eventuella förändringar i likabehandlingsplanen. Detta görs med hjälp av representanter från elevhälsteamet ch trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen sammanställer de ärenden sm de fått in under läsåret ch dessa är grund för diskussin, reflektin ch eventuella förändringar i likabehandlingsplanen. 3. Under uppstartsveckan i augusti får all persnal ta del av utkastet till ny likabehandlingsplan. De kan då kmma med synpunkter ch åsikter m ytterligare förändringar innan likabehandlingsplanen är helt klar. 4. Sklledningen skickar ut en uppdaterad likabehandlingsplan till föräldrarna i anslutning till sklstart. 5. Årets likabehandlingsplan är färdig ch börjar gälla från ch med läsårsstarten på hösten. 5.2 KOMMUNIKATION AV INNEHÅLLET I LIKABEHANDLINGSPLANEN Det är viktigt att alla elever, föräldrar ch persnal sm arbetar på Trädgårdsstadssklan känner till innehållet i likabehandlingsplanen ch att de följer intentiner ch rutiner sm den anger. Så här ser vi till att alla berörda på sklan får ta del av likabehandlingsplanen:

6 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 6 (14) I augusti, under planeringsdagarna inför det nya läsåret, går alla arbetslag igenm den nya reviderade versinen av likabehandlingsplanen, diskuterar innehållet ch hur man bäst tar upp den med eleverna, vilka frågr man diskuterar med dem. I början av varje termin går mentrerna igenm innehållet i likabehandlingsplanen med sina mentrselever, diskuterar innehållet ch hur det påverkar klassen ch samspelet mellan eleverna på sklan. Sklledningen ser till att den uppdaterade likabehandlingsplanen läggs ut på Trädgårdsstadssklans hemsida i början av det nya läsåret. I början av varje läsår skickar sklledningen den nya reviderade versinen av likabehandlingsplanen ut till alla föräldrar, i sklledningens månadsbrev tillsammans med en uppmaning att läsa igenm den ch diskutera innehållet med sina barn. Mentrerna ser till att infrmera m likabehandlingsplanen på höstens första föräldramöte i varje klass. 6 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Det är mycket viktigt att mtarbeta diskriminering ch kränkande behandling innan det uppstår ch detta gör vi genm både främjande ch förebyggande åtgärder. Det främjande arbetet handlar m att stärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten ch behöver inte utgå från identifierade prblem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar ch utgår från identifierade riskfaktrer. På Trädgårdsstadssklan har vi valt att redvisa dessa åtgärder under en rubrik, eftersm vi menar att de fta överlappar varandra ch inte så lätta att särskilja. Gemensam värdegrund - Grundsklans lärplan kap. 1 Utbildningen ska förmedla ch förankra respekt för de mänskliga rättigheterna ch de grundläggande demkratiska värderingar sm svenska samhället vilar på. Var ch en sm verkar inm sklan ska ckså främja aktning för varje människas egenvärde ch respekt för vår gemensamma miljö. Människlivets kränkbarhet, individens frihet ch integritet, alla människrs lika värde, jämställdhet mellan kvinnr ch män samt slidaritet med svaga ch utsatta är de värden sm sklan ska gestalta ch förmedla. I överensstämmelse med den etik sm förvaltas av kristen traditin ch västerländsk humanism sker detta genm individens fstran till rättskänsla, genersitet, tlerans ch ansvarstagande (grundsklans lärplan kap. 1) Värdegrundsarbete är en viktig del av Trädgårdsstadssklans verksamhet ch våra gemensamma värderingar ska genmsyra all verksamhet på sklan. Sklledningen driver kntinuerligt ch aktivt diskussinen m värdegrunden utifrån lärplanen kap. 1 bland persnalen på sklan. Trivselregler Vi har på Trädgårdsstadssklan tydliga trivsel- ch rdningsregler [1], Genm att vi arbetar igenm dessa trivselregler kntinuerligt ska alla på sklan vara väl medvetna m vad sm förväntas av varje individ ch känna delaktighet ch ansvar i trivsel- ch trygghetsarbetet.

7 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 7 (14) Enkäter Eleverna i åk 3-9 får varje termin svara på frågr rörande trygghet ch trivsel i sklan. Elevenkäten i åk 3 undersöker trygghet ch trivsel på fritidshemmet. Detta är ett sätt att fånga upp hur behvet bland elever ser ut. Svaren på enkäterna tas m hand av mentr ch kmmuniceras med elevhälsteamet. Aktiva elevråd Vi har aktiva klassråd ch elevråd på Trädgårdsstadssklan, både för de yngre ch för de äldre eleverna. Råden träffas regelbundet ch påverkar sklans utveckling, med stöd av vuxna på sklan. Dessa frum är viktiga för att främja likabehandling, elevinflytande ch demkrati. Ett av sklans mål är att eleverna har kunskaper m demkratins principer ch utvecklar sin förmåga att arbeta under demkratiska frmer. (Lärplanen kap. 2 punkt 3) Mentrskap Varje elev på sklan har en persnlig mentr bland pedaggerna. Mentrn blir en naturlig kntakt när det gäller att ta upp lika typer av prblem. Ett väl fungerande mentrskap innebär en gd kmmunikatin ch en bra relatin sm innebär en ökad trygghet för eleven i sklan. Fritidsråd På fritids har man fritidsråd, där har barnen möjlighet att kmma med förslag på förbättringar på fritids samt aktiviteter sm man vill göra på fritids. Elevgemensamma traditiner På Trädgårdsstadssklan rdnar vi varje år lika aktiviteter sm stärker gemenskap mellan eleverna på sklan ch fritidshemmet. Några exempel på dessa traditiner är: Vårkampen, där alla elever under lekfulla förhållanden tävlar mt varandra i åldersblandade grupper Vårsaré ch vårknsert, där eleverna uppträder för varandra med dans ch musik Lucia, där många av eleverna uppträder för varandra i ett åldersblandat luciatåg ftbllsturneringen/bandyturnering TSS-dagen På fritidshemmet har man fredagsmys en gång i månaden där man blandar lika åldersgrupper ch avdelningar. Fritidshemmets dag Vi uppmärksammar FN-dagen både i sklan ch på fritidshemmet. Traditinella juldansen i 4-6

8 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 8 (14) m.m.m.m.

9 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 9 (14) Trygg miljö Trädgårdsstadssklan är byggd för en mdern ch flexibel undervisning, men ckså för en öppenhet sm mtverkar mbbning, diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. Några exempel på detta är: Inmhusklimat Inmhus har vi inte på ss ytterskr, ytterkläder ch huvudbnader. Stra glaspartier Alla dörrar är glasdörrar ch det finns stra glaspartier sm ger gd insyn i klassrum ch grupprum. Arbetsrum mitt bland eleverna Persnalens arbetsrum finns mitt bland eleverna ch därför är pedaggerna alltid nära till hands. Elevhälspersnalens arbetsrum finns placerat mitt i sklan, lättillgängligt för alla elever 7 AKUTA ÅTGÄRDER Om det förebyggande ch främjande arbetet inte räcker till ch någn på sklan blir mbbad, kränkt eller diskriminerad behöver vi sätta in lika åtgärder för att kmma till rätta med prblemen. Det är viktigt att förstå att all kränkande behandling inte är samma sak sm mbbning. Mbbning är en särskild frm av kränkande behandling ch alla typer av kränkande behandling är inte mbbning (se tidigare i detta dkument under rubrik 2: Begrepp ch definitiner). Olika typer av kränkande behandling hanteras alltså på lika sätt. Hur vi hanterar varje enskilt fall kan anpassas berende på vad sm hänt, till exempel hur allvarlig kränkningen är, men sm utgångspunkt har vi delat in ärendena i följande grupper. 1. Mbbning (elever mbbar elever) 2. En elev kränker en elev 3. Knflikt mellan elever 4. En vuxen kränker eller diskriminerar en elev 5. En elev kränker en vuxen Mer infrmatin m dessa lika typer av kränkningar ch m hur vi försöker följa upp ch hantera dem finns beskrivet nedan.

10 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 10 (14) 7.1 ANMÄLAN AV KRÄNKANDE BEHANDLING Elever, föräldrar eller persnal på sklan kan anmäla ett fall av kränkande behandling. Anmälningarna tas emt av sklans kuratr. Föräldrar ch elever ska göra anmälan skriftligt till kuratrn för elever går det bra att ckså göra anmälan muntligt. När en anmälan kmmer in görs en bedömning av vilken typ av kränkande behandling det rör sig m ch den sm anmält ärendet får ett skriftligt besked m vilka åtgärder sm vidtagits på sklan ch m vem sm hanterar ärendet (se mer infrmatin nedan). Anmälningsblanketten finns att ladda ner från Trädgårdsstadssklans hemsida. 7.2 EN ELEV KRÄNKER EN ELEV När en elev kränker en annan elev hanteras detta nrmalt av de närmast inblandade vuxna, till exempel undervisande lärare, mentr, kökspersnal. Genm att tydligt markera för eleven att hn eller han uppfört sig på ett acceptabelt sätt, ger man eleven möjligheten att medelbart upphöra med kränkningarna. Om beteendet inte upphör kntaktas elevernas mentrer ch ärendet hanteras enligt Trädgårdsstadssklans knsekvenstrappa sm finns beskriven i vår trygghetsstudierplan [3]. Rektr ansvarar för att rapprt skickas upp till förvaltningen. Särskilt grva kränkningar kan ckså resultera i att sklan anmäler det inträffade till plisen. 7.3 KONFLIKT MELLAN ELEVER Ibland uppstår knflikter mellan elever. Huvudregeln är att elevernas mentrer träffar eleverna för att försöka lösa knflikten, hitta en lösning sm båda kan acceptera (detta är en del av sklans uppdrag, att träna eleverna i att lösa knflikter). Om man inte lyckas lösa knflikten, kallas föräldrarna till ett möte med eleverna ch mentrerna ch i särskilt svåra fall kan även representanter från elevhälsteamet eller sklledningen delta. Så långt det är möjligt förlägger man dessa möten utanför lektinstid, d.v.s. lektinerna, undervisningen ch de övriga eleverna ska inte drabbas av att tiden går brt. Knflikter sm urartar i fysiskt våld dkumenteras av berörd persnal i sklans händelserapprt. 7.4 MOBBNING (ELEVER MOBBAR ELEVER) När vi har definierat ett ärende sm mbbning ch m arbetslaget inte kmmer längre i sitt arbete, lämnas det över till sklans Trygghetsgrupp. Trygghetsgruppen är en grupp vuxna på sklan sm följer en prcess för att mtverka den aktuella mbbningen [2]. 7.5 EN VUXEN KRÄNKER ELLER DISKRIMINERAR EN ELEV Vi tar mycket allvarligt på m en elev inte känner sig trygg med någn vuxen sm arbetar eller är på besök på sklan. Vi uppmanar eleven ch föräldrarna m möjligt att vända sig till den berörde vuxne för att direkt försöka reda ut vad sm hänt alternativt till en vuxen man har förtrende för eller till sklledningen.

11 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 11 (14) Man kan ckså fylla i anmälningsblanketten sm finns på Trädgårdsstadssklans hemsida ch maila den till sklan. Därefter utreder vad sm har hänt, vidtar eventuella åtgärder ch återkpplar. 7.6 ELEV KRÄNKER EN VUXEN Sm en del av sklans ch fritidshemmets uppdrag innebär att alla på sklan aktivt skall mtverka diskriminering ch kränkande behandling av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen ch i det vardagliga arbetet utgå från ett demkratiskt förhållningssätt. I sklvardagen kan det förekmma situatiner då elever passera gränsen för vad sm är acceptabelt. I sådana fall skall den vuxne uppmärksamma ch i samråd med övrig sklpersnal utreda ch vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga ch mtverka detta. 8 UTVECKLINGSARBETE FÖREGÅENDE LÄSÅR (2015/16) 8.1 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER LÄSÅRET 2015/16 1.Trygghetsprcesserna Mål: Ta fram en mall för kartläggning av trygga mråden på sklan ch med hjälp av mentrerna genmföra en kartläggning av trygga mråden. Beskrivning: Trygghetsgruppen tar fram en mall för kartläggning av trygga mråden sm sedan mentrerna går igenm med sina klasser. Mentrerna sammanställer sedan resultatet för sin klass/årskurs samt åtgärder för att trygga upp trygga mråden. Detta redvisas sedan till Trygghetsgruppen ch därifrån vidare till EHT. Utfall: Kartläggning är genmförd, resultatet är sammanställt ch EHT har haft genmgång av resultaten. Resultatet resulterar i nya mål sm vi ska arbeta med nästa läsår se punkt Trygghetsprcesserna Mål: Varje mentrspar/årskurslag gör en plan för arbetet med trygghet ch trivsel i sin klass alternativt i årskursen. Beskrivning: Utifrån elevenkäterna ch andra frum väljer mentrerna/årskurslaget ut några punkter att arbeta med för att öka trivsel ch trygghet i klassen/årskursen. Dessa lämnas in till sklledningen senast 30 september. Utfall: Alla klasser har utarbetat en plan för att öka trivsel ch trygghet i klassen/årskursen. Detta är någt vi behöver frtsätta arbeta med ch utveckla under nästkmmande läsår se punkt Sciala medier Mål: Att arbeta förebyggande mt kränkningar på internet. Beskrivning:. Mentrer, kuratr ch sklans representant från scialtjänstens förebyggarsektin arbetar tillsammans med eleverna i åk 5 kring sciala medier ch kränkningar på nätet. Utfall: Mentrer, kuratr ch sklsköterska genmförde ett prgram framtaget av förebyggandesektinen sm handlade m sciala medier ch kränkningar på nätet.

12 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 12 (14) 4. Raster ch övergångar Mål: Skapa trygghet, lugn ch lämpliga aktiviteter under raster ch övergångar Beskrivning: Alla arbetslag tar fram ett rastvaktsschema. Rastbden för de yngre barnen inventeras ch eventuella inköp av nytt lekmaterial görs. I 7-9 inventeras spel ch annat rastmaterial ch ev. inköp görs. I 7-9 ska man ha en pedagg sm är ansvarig för rastaktiviteter. Eleverna ska invlveras i att skapa en gd rastmiljö. Vi ska undersöka möjligheten att skaffa väggfasta bänkar i slöjdkrridren. Utfall: Alla årskurser har haft ett rastvaktsschema så det alltid finns rastvakter på plats på sklgården samt även i mdulerna för det äldre årskurserna sm har inmhusrast. F-3 har haft rganiserade lekar på rasterna framförallt under höstterminen. Vid rastvakt utmhus bärs alltid gula väster så att eleverna lätt ser var de vuxna befinner sig. Rastvakterna ska vara fördelade på både fram-ch baksidan av sklgården. 7-9 har köpt in nytt material ch förbättrat miljön för rastverksamheten. Arbetslagen har upprättat gemensamma regler för ftbllsplanen t.ex. vilka sm får vara på ftbllsplanen ch när. F-2 har ckså hallvärdar sm finns på plats i hallarna vid mbyte. Det har inte köpts in väggfasta bänkar i slöjdkrridrren. Vi kmmer undersöka m det går att genmföra nästa läsår. Mål ch åtgärder läsåret 2016/17 Lärdmarna från 2015/16 baserar sig på den kartläggning vi gjrt genm möten revisinerna ch mentrsträffarna, elevrådet, föräldrarådet, kartläggningen av trygga mråden samt resultatet i elevenkäten för åk MÅL OCH ÅTGÄRDER UTIFRÅN KARTLÄGGNINGEN 1.Trygghetsprcesserna Mål: Skapa tryggare relatiner mellan elever i lika årskurser/åldersgrupper. Beskrivning: Ta fram förslag på gemensamma aktiviteter/samarbeten mellan årskurserna. Syftet är att eleverna ska lära känna varandra mellan årskurserna ch på så vis känna sig tryggare tillsammans. Arbetslagen tar fram förslag på hur detta samarbete kan se ut. Förslagen tas med till utökade ledningsgruppen för vidare arbete kring hur detta kan genmföras mellan arbetslagen. Ansvarig: Utökade ledningsgruppen Kstnad ch budget: Ingen kstnad utöver den tid vi själva lägger ner på detta Tidsplan: Klart Trygghetsprcesserna Mål: Varje mentrspar/årskurslag gör en plan för arbetet med trygghet ch trivsel i sin klass alternativt i årskursen. Beskrivning: Utifrån elevenkäterna ch andra frum väljer mentrerna/årskurslaget ut några punkter att arbeta med för att öka trivsel ch trygghet i klassen/årskursen. Dessa lämnas in till sklledningen senast 30 september. Under revisinen med sklledningen utvärderas hur detta arbete gått ch m någt behöver revideras till vårterminen.

13 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 13 (14) Ansvarig: Sklledningen Kstnad ch budget: Ingen kstnad utöver den tid vi själva lägger ner på detta Tidsplan: Klart Sciala medier Mål: Att arbeta förebyggande mt kränkningar på internet. Beskrivning: Infrmatinsutbyte med föräldrar på föräldramöten, föräldrareferensgrupp, föräldrarådslag. 4-9 kmmer arbeta förebyggande under mentrstiden. Samarbete med förebyggarsektinen på scialförvaltningen. F-3 kmmer kartlägga vad eleverna använder internet till ch utifrån det arbeta förebyggande med hur man agerar i lika situatiner på internet ch sciala medier. Ansvarig:Sklledning Kstnad ch budget: Ingen kstnad utöver den tid vi själva lägger ner på detta Tidsplan: Klart Raster Mål: Skapa trygghet, lugn ch meningsfulla aktiviteter under raster. Beskrivning: Alla årskurser upprättar ett rastvaktsschema så det alltid finns rastvakter på plats på sklgården ch i mdulerna för de sm har inmhusrast. F-3 ska frtsätta utveckla arbetet kring rganiserade aktiviteter på rasterna. Rastbden ska vara öppen mellan varje dag, där man kan låna leksaker ch annat. Rastvakterna utmhus bär alltid gula västar eller sklans jackr. Detta för att eleverna lätt ska se var de vuxna befinner sig. Rastvakterna ska vara fördelade på både fram-ch baksidan av sklgården. 7-9 kmmer köpa in lika spel, ma-pyssel, rigami, curnne till deras rastverksamheten. Arbetslagen ska upprätta gemensamma regler för ftbllsplanen t.ex. vilka sm får vara på ftbllsplanen ch när. F-2 har ckså hallvärdar sm finns på plats i hallarna vid mbyte. Vi kmmer köpa in väggfasta bänkar i slöjdkrridrren samt rganisera så även ljushallen ch cafédelen kan användas under rasterna. Ansvarig: Sklledningen Kstnad ch budget: Respektive arbetslag använder delar av sin lagbudget till detta. Tidsplan: Klart REFERENSER [1] Så här gör vi på Trädgårdsstadssklan, infrmatin A till Ö Regler, rutiner ch generell infrmatin m Trädgårdsstadssklan Dkumentet finns på Trädgårdsstadsklans hemsida ch internt för persnal på vklass under dkument.

14 Författare Datum Versin sida Marie Hltmar C 14 (14) [2] Antimbbningprcess En steg-för-steg-beskrivning av hur Trygghetsgruppen jbbar Dkumentet finns på Trädgårdsstadsklans hemsida ch internt för persnal på vklass under dkument. [3] Studier ch trygghet I dkumentet beskrivs hur vi på Trädgårdsstadssklan arbetar för att skapa studier ch trygghet. Dkumentet finns på Trädgårdsstadsklans hemsida ch internt för persnal på vklass under dkument.