Examensarbete 2 Avancerad nivå

Transkript

1 Examensarbete Avancerad nivå Elevers vilja att kmmunicera på engelska i årskurs -6 En empirisk studie m vad sm mtiverar elever till att prata på engelska i klassrummet Författare: Birgitta Stlt Tranback Handledare: Katarina Lindahl Examinatr: Jnathan White Ämne/huvudmråde: Pedaggiskt arbete/engelska Kurskd: PG3038 Päng: 15 hp Examinatinsdatum: Vid Högsklan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker pen access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa ch ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen ch synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli nrm för att sprida vetenskaplig infrmatin på nätet. Högsklan Dalarna rekmmenderar såväl frskare sm studenter att publicera sina arbeten pen access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, pen access): Ja X Nej Högsklan Dalarna SE Falun Tel

2 Abstract: Mtivatin i kmbinatin med elevens självkänsla är två viktiga delar inm språkinlärning. Om den ena delen saknas uteblir fta den språkliga aktiviteten hs eleverna. Uppsatsen är framtagen genm en empirisk studie i frm av semistrukturerade intervjuer med lärare ch en enkätundersökning med elever. Studiens frskningsfrågr fkuserar på vad sm mtiverar elever till att tala på engelska samt vad lärare kan göra för att mtivera elever till att kmmunicera i klassrummet. Tidigare frskning förespråkar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Detta anses vara en nyckelfaktr eftersm eleverna hör språket vilket mtiverar till muntlig aktivitet. Undersökningen visar bland annat att användning av målspråket i undervisningen ch en trygg lärmiljö är viktiga aspekter för lärare sm vill skapa ett kmmunikativt klassrum på målspråket ch stödja elever till ett språkligt självförtrende. Undersökningen utgår från Vygtskys scikulturella perspektiv samt MacIntyres teri m Willingness t cmmunicate (WTC). Resultatet visar att de flesta elever är psitiva till engelska sm ämne ch majriteten av eleverna tycker att det är rligt att lära sig ett nytt språk. Studiens resultat stämmer överens med tidigare frskning men för att dra generella slutsatser behövs mer frskning inm mrådet. Nyckelrd: Engelska, språkinlärning, årskurs -6, vilja att kmmunicera (WTC), mtivatin, strategier vid språkinlärning

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte ch frågeställning Bakgrund Styrdkument..... Elevens mtivatin Lärarens rll ch undervisningsstrategier Teretiskt perspektiv Det scikulturella perspektivet Elevers vilja att kmmunicera (WTC).... Metd Studiens design Urval Piltundersökning Genmförande Intervju med lärare Enkätundersökning med elever Analys Reliabilitet ch validitet Etiska aspekter Resultat Resultat från intervju med lärare Presentatin av lärarna i studien Lärarnas beskrivning av sin undervisning Lärares åsikter m elevers användning av engelska i klassrummet Att mtivera elever ch ge feedback Lärarens rll Resultat från enkätundersökning med elever Presentatin av deltagande elever Elevers åsikter m engelska sm ämne Elevers åsikter m lärarens språkanvändning Elevers åsikter m sin egen språkanvändning Olika situatiner då elever väljer att prata engelska Diskussin Vilka metder anger lärare att de använder för att eleverna ska kmmunicera på engelska?... 18

4 6.. Vad påverkar elevens mtivatin? Metddiskussin Slutsats Framtida studier... 1 Källförteckning... Bilaga 1 Infrmatinsbrev & samtycke lärare... 3 Bilaga Infrmatinsbrev & samtycke föräldrar... Bilaga 3 Intervjufrågr lärare... 5 Bilaga Enkätundersökning elever... 6 Tabellförteckning Tabell 1. Presentatin av lärare 9 Tabell. Antal deltagare i enkätundersökning 13 Tabell 3. Elevers åsikter m att prata engelska vid lika situatiner 17 Figurförteckning Figur 1. MacIntyres mdell av Willingness t cmmunicate 5 Figur. Elevers åsikter m ämnet engelska 13 Figur 3. Elevers åsikter m att lära sig engelska 13 Figur. Elevers åsikter m hur fta läraren pratar engelska 1 Figur 5. Elevers åsikter m lärare sm pratar engelska i klassrummet 15 Figur 6. Elevers åsikter m sin egen språkanvändning i klassrummet 15 Figur 7. Elevers åsikter m att prata engelska Rligt/Tråkigt 16 Figur 8. Elevers åsikter m att prata engelska Lätt/Svårt 16

5 1. Inledning En viktig aspekt inm språkinlärning är att elever känner lust att lära sig ch visar intresse för språket. Det står bland annat i sklans värdegrund att utbildningen ska främja alla elevers utveckling ch lärande samt en livslång lust att lära (Sklverket, 011, s. 7). I kursplanen för engelska framgår det tydligt att språket anses vara människans främsta redskap för att tänka, kmmunicera ch lära (Sklverket, 011, s. 30). Detta innebär med andra rd att det är viktigt att elever känner mtivatin vid språkinlärning för att få detta redskap (Lundberg, 010, s. 8; Svartvik, 001, s. 1). Enligt kmmentarmaterialet i engelska ska elever utveckla en tilltr ch lita på sin egen förmåga att kmmunicera på engelska vid lika situatiner. Detta är ett av huvudsyftena med undervisningen i engelska ch grundar sig i vikten av ett gtt självförtrende (Sklverket, 01, s. 8). Hur kan man då sm lärare undervisa för att skapa ett kmmunikativt klassrum ch hjälpa eleven få ett språkligt självförtrende? Tidigare frskning rekmmenderar att lärare använder målspråket i sin undervisning. Frskare anser att det är en nyckelfaktr i språkundervisningen eftersm elever lär sig genm att lyssna på läraren (Pinter 006, s. 39; Lundberg, 010, s. 3). Detta innebär vidare att en lärare bör ha både ämneskunskap ch didaktisk kunskap för att skapa intresseväckande lektiner sm i sin tur skapar mtivatin hs elever. Eftersm mtivatinen för språkinlärning dessutm anses avta vid elva till tlv års ålder blir det viktigt att lärare sm undervisar i engelska har sm målsättning att skapa en trygg ch inspirerande undervisningsmiljö från början (Lundberg, 010, s. 8). Slutsatsen i min tidigare litteraturstudie inm samma mråde visade att det verkar finas relativt lite frskning i Sverige inm elevers vilja till att kmmunicera på engelska. Min uppfattning från tidigare erfarenhet i sklan är att lärare kmmunicerar till övervägande del på svenska i sin engelskundervisning i årskurs -6. Det innebär med andra rd att det språkliga inflöde sm anses vara en viktig del inm språkinlärning uteblir. Med hänsyn till detta skulle det därför vara intressant att undersöka hur det fungerar i en svensk skla idag. Genm denna empiriska studie samlas kunskap in m hur svenska elever ch lärare upplever språkundervisningen. Det ger ss även infrmatin m vad dagens lärare ch elever i årskurs -6 anser vara viktigt för att skapa ett kmmunikativt klassrum på målspråket. Fkus i detta arbete ligger främst på elevens ch lärarens åsikter ch vad de anser är avgörande för att elever ska välja att prata på engelska i klassrummet. Detta har även inspirerat mig till studiens frskningsfrågr sm beskrivs i nästa punkt Syfte ch frågeställning Syftet med denna empiriska studie är att belysa vad sm mtiverar elever i årskurs -6 till att kmmunicera på engelska i klassrummet samt att undersöka hur lärare anser att de bör undervisa för att få en kmmunikativ klassrumsmiljö på målspråket. Med detta i åtanke utgår studien från följande frskningsfrågr: Vilka metder anger lärare att de använder för att mtivera eleverna till att kmmunicera på engelska? Vad anser elever mtiverar dem till att tala på engelska i klassrummet? 1

6 . Bakgrund I detta avsnitt presenteras en del av syftet från kursplanen i engelska samt tidigare frskning m lärarens betydelse för elevens språkinlärning ch elevens val till att kmmunicera på engelska..1. Styrdkument I kursplanen för ämnet engelska (Sklverket, 011, s. 3) inleds syftet med följande: Undervisningen i engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket ch kunskaper ch mråden ch sammanhang där engelska används samt tilltr till sin förmåga att använda språket i lika situatiner ch för skilda syften. Med andra rd är det viktigt att pängtera att sklan behöver prfessinella lärare sm kan mtivera elever till att känna lust att lära. Engelska anses vara ett världsspråk ch kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på mvärlden. Kunskaper i engelska är ckså en fördel för individen ch ger en större möjlighet att utveckla en kmmunikativ förmåga (Sklverket, 011, s. 3). Här ingår även den språkliga säkerheten 1 vilket har visat sig vara en viktig faktr för att elever ska våga kmmunicera på målspråket. I sklans värdegrund ch uppdrag står det vid En likvärdig utbildning (Sklverket, 011, s. 8): Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar ch behv. Den ska främja elevernas frtsatta lärande ch kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk ch kunskaper. Vidare går att läsa i andra stycket att: En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utfrmas på samma sätt överallt eller att sklans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska ta till elevernas lika förutsättningar ch behv. Det finns ckså lika vägar att nå målet (Sklverket, 011, s. 8). Med andra rd innebär dessa citat, att en lärare sm kan skapa en gd undervisningsmiljö, varierande arbetssätt ch anpassa undervisningen till elevens förkunskaper har större förutsättningar att lyckas med sin undervisning. Detta i sin tur leder till mtiverande lärare ch elever vilket är gynnsamt för samtliga sm är invlverade i sklan (Dörnyei, 003, s. 6)... Elevens mtivatin Tidigare frskning visar att det är viktigt med rdförståelse ch rdinlärning för att kunna använda våra språkkunskaper (Bergström, 001, s. 57; Lundberg, 010, s. 5; Svartvik, 001, s. 13). Att utveckla den kmmunikativa förmågan innebär således höga krav på både lärare ch elever. Genm en kmmunikativ förmåga menar Svartvik (001) inte att man förväntas kunna använda språket frmellt krrekt utan att man kan umgås ch scialisera med andra utan större språkliga missförstånd. Några av dessa exempel är bland annat att utfrma ett brev, uppsats eller insändare eller att småprata i fikarummet (Svartvik, 001, s. 13). 1 Språklig säkerhet innebär att eleven känner tilltr till sin egen förmåga på målspråket (Sklverket, 011, s. 8).

7 Även mtivatin ch självkänsla förespråkas i tidigare frskning sm de viktigaste delarna för elevers vilja till att tala på engelska (Lundberg, 007, s. 31; MacIntyre, 007, s. 57; Pinter, 006, s. 60). Lundbergs (007, s. 151) studie visade även att det skett en del förändringar sm riktar sig mt en mer kmmunikativ språkmiljö redan i förskleklass. I ytterligare en studie m Stryline sm metd framkm det att eleverna främst uppskattade arbetet i små grupper ch gärna kmmunicerade på engelska genm meningsfulla aktiviteter (Ahlquist, 015, s. 51). Även andra studier visade att lärare sm använder ett varierande arbetssätt ftast lyckas inspirera elever till att vilja lära sig språk (Dörnyei, 003, s. 1; Lundberg, 007, s. 1). En intressant faktr är vad sm hindrar en individ från att tala när tillfälle ges, vilket även framkmmer i tidigare frskning (MacIntyre, 007, s. 573). Det visade sig även tydligt i MacIntyres frskningsöversikt att både mtivatin ch språkängslan inm språkinlärning spelar en viktig rll för eleven när det kmmer till att våga uttrycka sig på ett främmande språk. Med andra rd väljer eleven att tala när den känner sig red ch trr på sig själv (MacIntyre, 007, s. 573). Enligt Lundberg (007, s. 153) menar många av eleverna sm går i årskurs ch uppåt att engelska är tråkigt. Detta har att göra med att många elever känner en säkerhet att tala på engelska inför andra ch tycker det är pinsamt ch är rliga för att uttrycka sig fel. Många elever upplever ckså att det är lättare att uttrycka sig på målspråket då de får arbeta i mindre grupper istället för att tala inför en hel klass (Ahlquist, 015, s. 8; Pinter, 006, s. 39)..3. Lärarens rll ch undervisningsstrategier En kmpetent ch engagerad lärare kan skapa en psitiv klassrumsmiljö sm gynnar lärandet i alla åldrar enligt Lundberg (007, s. 31). Det framkm även i Lundbergs studie att en del lärare sm undervisar i engelska mt yngre åldrar saknar utbildning m språkundervisning. Lundberg lyfte även att förutm gda kunskaper m språklärande ch språkutveckling behöver lärare ha gda kunskaper i målspråket. Utöver dessa egenskaper bör lärare även ha en förmåga att skapa ett tryggt lärandeklimat utifrån värdegrunden samt reflektera över sin egen undervisning (Lundberg, 007, s. ). Att lärare använder målspråket i sin undervisning anses även vara en viktig faktr för att eleverna ska bli vana med språket. Detta med tanke på att vid undervisning i de yngre åldrarna lär sig eleverna främst genm att lyssna ch tala enligt Pinter (006, s. 6). Även lärarens mtiverande förhållningssätt spelar en avgörande rll för elevens inlärning (Dörnyei, 003, s. 6). Ett sätt att skapa mtivatin hs elever är att man sm lärare bör ha höga förväntningar på dem (Dörnyei, 003, s. 6; Pinter, 006, s. 60). Genm att läraren skapar en meningsfull aktivitet anpassad till individens förkunskaper ch intresse uppfattas lärandet sm psitivt ch avdramatiserat (Ahlquist, 015, s. 9; Pinter, 006, s. 63). Ahlquists undersökning visade att Stryline-metden, där elever intar lika rller i en berättelse på engelska, kunde förstärka elevens självkänsla vilket gör att eleverna blir mtiverade till att tala på målspråket (Ahlquist, 015, s. 9). Sklan ska sträva efter att ha en levande scial gemenskap sm ger eleven trygghet ch vilja ch lust att lära (Sklverket, 011, s. 10). Med detta i åtanke anses arbetet med stryline vara en bra variatin i undervisningen. Stryline innebär att man skapar en fiktiv miljö där elever får arbeta i små grupper, inta lika rller i en berättelse ch kmmunicera på engelska. 3

8 3. Teretiskt perspektiv I följande avsnitt presenteras den teretiska bakgrunden till denna studie. Först förklaras Vygtskys (1978) scikulturella perspektiv med fkus på utveckling ch lärande i en prcess genm sciala sammanhang. Därefter beskrivs MacIntyres (007) begrepp, Willingness t Cmmunicate (WTC), sm handlar m en individs vilja till att kmmunicera på andra språk utöver sitt mdersmål Det scikulturella perspektivet Enligt det scikulturella perspektivet är lärandet en ständigt pågående prcess med start redan vid födseln (Vygtsky, 1978, s. 8). Vygtsky påpekar att genm scial interaktin med andra förstärks individens lärande. Barnet påverkas redan före sklstart på ett naturligt sätt genm sin mgivning i frm av föräldrar ch äldre syskn. De nya färdigheterna sm barnen lär sig inträffar fta genm imitatin ch genm att lyssna på sin mgivning. Vygtsky var intresserad av individens ptentiella lärande vilket gjrde att han studerade barn sm unika individer i lärprcessen (Vygtsky, 1978, s. 8). Vygtsky förklarar nivåskillnaden mellan individens förmåga att utföra en uppgift med vägledning av en mer kmpetent persn eller att utföra uppgiften självständigt med termen the Zne f Prximal Develpment (ZPD) (Vygtsky, 1978, s. 86). En vidareutveckling av ZPD är det engelska begreppet scafflding (Säljö, 010, s. 19). Begreppet innebär att en lärare eller en kamrat med gd kunskap ger eleven mycket stöd i början av inlärningsprcessen men stödet avtar allt eftersm eleven blir mer självständig. En frm av stöttning från läraren eller en annan elev kan innebära att ge eleven ledtrådar för att klara en uppgift (Säljö, 010, s. 19). 3.. Elevers vilja att kmmunicera (WTC) Willingness t Cmmunicate (WTC) sm handlar m fri vilja att kmmunicera på andra språk utöver sitt mdersmål är ett begrepp sm används av MacIntyre (007, s. 568). Han förklarar sin teri genm en pyramid (se Figur 1) sm består av sex lika nivåer sm tillsammans inverkar på lärandeprcessen. Den lägsta nivån mfattar prcessen av den närmaste mgivningen (Eng. intergrup climate) ch elevens persnlighet. Högst upp i pyramiden förklaras hur individen kmmunicerar (Eng. use) ch MacIntyre anser att för att nå språklig kmpetens krävs det att eleven går igenm samtliga nivåer i pyramiden vid språkinlärning (MacIntyre, 007, s. 56). Om en elev exempelvis inte vill lära sig språk är det viktigt att läraren försöka hitta andra metder för att fånga elevens intresse ch kmma vidare till nivå 5. Det är den här nivån sm beskriver de kgnitiva delarna (Eng. Affective- Cgnitive Cntext). Mt denna bakgrund kan man fråga sig vilka faktrer det är sm avgör att vissa elever väljer att kmmunicera medan andra väljer att vara tysta? MacIntyre hävdar att elevens mtivatin i kmbinatin med självförtrende påverkar viljan att tala. Det är två viktiga faktrer sm påverkar elevens vilja (nivå ) till att kmmunicera (MacIntyre, 007, s. 568). Ett gtt självförtrende innebär således en vilja till att kmmunicera ch ett lågt självförtrende gör att eleven fta undviker att kmmunicera (MacIntyre, 007, s. 567). Även språkängslan (Eng. language anxiety) kpplad till en specifik händelse (nivå 3) kan påverka negativt. Det är denna situatin sm kan göra att en elev väljer att vara tyst vid det specifika tillfället (MacIntyre, 007, s. 565). Vid språkinlärning blir det därför kmplicerat för eleven eftersm de vid lika tillfällen ställs inför lika val av att våga uttrycka sig på målspråket (nivå ). Det kan exempelvis vara lättare för en elev att kmmunicera med en

9 specifik persn vilket ckså leder till att det känns lättare för eleven att våga tala vid den specifika situatinen. När eleven har nått högst upp i pyramiden (nivå 1) innebär det att eleven har ett gtt självförtrende ch litar på sin språkliga kmpetens. Detta i sin tur leder till att eleven väljer att kmmunicera (MacIntyre, 007, s. 568). Figur 1: MacIntyres (007, s. 568) mdell av Willingness t Cmmunicate.. Metd I detta avsnitt presenteras lika aspekter av metden sm använts i arbetet. I avsnittet beskrivs studiens design, överväganden vid urval, hur intervjuerna genmförts, vilket material sm bearbetats samt etiska aspekter. Även studiens reliabilitet ch validitet diskuteras..1. Studiens design Syftet med studien är att undersöka elevers ch lärares åsikter ch attityder m vad sm mtiverar elever till att kmmunicera på målspråket. Syftet ch frågeställningarna avgör valet av metd vid en empirisk undersökning (Larsen, 009, s. 3). En kvantitativ metd når ut till många infrmanter snabbt genm exempelvis frågefrmulär ch data går att mäta ch jämföra relativt enkelt med hjälp av datrn sm verktyg. En kvalitativ metd riktar sig till färre infrmanter men går djupare genm exempelvis intervjuer (Larsen 009 s. -; McKay, 006, s.51). Intervjuer bedömdes passa bra för studien, då syftet bland annat är att ta reda på lärarens åsikter m hur man skapar en bra undervisning. Fördelen med en intervju är att det är möjligt att fördjupa sig i en fråga genm att ställa följdfrågr vilket stärker helhetsförståelsen (Larsen, 009, s. 6-7). Däremt är risken vid en intervju att intervjuaren ställer ledande frågr, även kallad intervjueffekten, eller att den sm intervjuas har svårare att vara ärlig i sina svar, jämfört med när man kan vara annym i en enkätundersökning (Larsen, 009, s. 7). Vid både enkätstudier ch intervjuer är det viktigt att frågrna syftar till studiens frskningsfrågr ch dess syfte (Eliassn, 013, s. 36; McKay, 006, s. 37). Vidare nämner 5

10 både Eliassn ch McKay två lika typer av frågr i enkäter i frm av Open-ended questins (öppna svar) ch Clse-ended questins (slutna svar). I den första varianten kan deltagaren frmulera ett svar själv, exempelvis varför de anser att det är viktig att lära sig engelska. Man når genm detta en djupare förståelse (McKay, 006, s. 38). I enkäter med slutna frågr styr man den sm svarar genm att i förväg ge svarsalternativ ch fördelen med detta är att det blir lättare att få deltagare sm svarar. Genm att begränsa svarsalternativen i enkäten ch låta infrmanterna vara annyma är det med större sannlikhet att svaren är ärliga enligt Larsen (009 s. 5). Utöver detta är det även lättare att samla in data ch analysera resultatet vid slutna frågr (Eliassn, 013, s ; McKay, 006, s. 39). Eftersm eleverna inte hade tillgång till datrer utfördes enkätundersökningen med papper ch penna. Därför bedömdes en enkätundersökning med elever sm lämplig för studien. Slutligen är det viktigt att enkäten har en tydlig struktur ch består av frågr anpassade till elevernas nivå (Chen, 007, s. 37; Larsen, 009, s. 0). Precis sm Larsen, menar Eliassn (013) att en viktig del i arbetet är att berätta för infrmanten i inledningen m deras annymitet, samt hur de sm vill kan ta del av resultatet när undersökningen är slutförd. Detta innebär även att det är enklare att mtivera infrmanterna att delta i undersökningen (Eliassn, 013, s. )... Urval Urvalet till studien mfattar två sklr i kmmunen. Båda sklrna är F-6 sklr vilket gör att min målgrupp finns där. Urvalet sker genm så kallat bekvämlighetsurval (Larsen, 009, s. 79) eftersm deltagarna finns i närheten. Eftersm både elever ch lärare själva tar ställning till m de vill medverka i undersökningen sker även urval genm en så kallad självselektin (Larsen, 009, s. 77). Tillvägagångssättet för att få deltagare till studien har varit genm mail ch telefnkntakt. För att inkluderas i studien bör även en del kriterier uppfyllas. Detta är bland annat att läraren ska undervisa i engelska i årskurs -6 i dagsläget, eller har gjrt under det senaste året. Eleverna sm inkluderas i studien ska gå i årskurs -6 men deras förkunskaper i engelska har ingen betydelse..3. Piltundersökning För att säkra kvaliteten på intervjufrågr ch enkätfrågr genmfördes en piltundersökning. För enkätundersökningen utfördes pilttest med fyra barn i årskurs fem, dck inte i någn av klasserna sm ingår i studien. Genm att göra en piltstudie kan man identifiera eventuella prblem sm kan uppstå vid undersökningen eller m någn fråga är tydlig. Det kan ckså visa m någn fråga är ledande eller m det ska läggas till någn följdfråga (McKay, 006, s. 1). Under piltstudien frågade ett av barnen vid den förklarande texten inför fråga i Bilaga, Vad menar du med det där? Detta i sin tur gjrde att texten frmulerades m. Istället för att skriva I vilka av följande situatiner är du mtiverad till att prata på engelska? frmulerades texten m till: I vilka av följande situatiner är det rligt att prata på engelska? Begreppet rligt förknippas därmed med att eleven är mtiverad vid de lika situatinerna. Besvarandet av frågrna tg sammanlagt 1 minuter med presentatinen inräknad, vilket gör att det verkar överensstämma med den inplanerade tidsramen. En piltintervju genmfördes även med en lärare sm tidigare varit verksam i årskurs -6. Intervjufrågrna visade sig fungera bra ch piltstudien medförde endast mindre justeringar 6

11 för att förbättra intervjufrågrna. Frågan m respndentens ålder lades till eftersm den saknades inför piltstudien. Även frågan m läraren känner sig trygg i att undervisa i engelska lades till i efterhand. Vidare upptäcktes vikten av att frågrna kmmer i rätt rdning ch att det finns en röd tråd i samtalet. Vid testtillfället hppades en fråga över ch intervjuaren fick gå tillbaka vilket skapade ett litet avbrtt i intervjun. Intervjun pågick i 5 minuter ch då inkluderas presentatin av intervjun samt avrundning. Även detta mment stämde med den planerade tiden... Genmförande..1 Intervju med lärare Intervjuerna har skett på plats i sklan ch enskilt hs respektive lärare. I samband med detta skapades även en lugn ch trygg miljö. Detta bidrg till att skapa ett förtrende mellan mig ch den intervjuade vilket leder till en större chans att deltagaren vill besvara frågrna ärligt (Chen, 007, s. 361). Genm att välja semistrukturerade intervjuer där alla deltagare får samma frågr i samma följd, men där man sm intervjuare har möjlighet att ställa följdfrågr, blir det lättare att sammanställa data för vidare analys ch diskussin (McKay 006, s. 51). Intervjufrågrna har ställts i samma rdning ch med eventuella följdfrågr sm i Bilaga 3. För att säkerställa att tlkningen är krrekt har ibland svaren summerats av intervjuaren vid intervjutillfället. Samtliga intervjuer spelades in med respndenternas tillåtelse, men vissa stödanteckningar fördes ckså vid varje samtal. Fördelen med att spela in samtalen är att intervjuaren kan lyssna på intervjun flera gånger vilket gör det lättare att analysera. Samtalen genmfördes stört ch intervjutiden varierade mellan minuter. Efter att intervjuerna genmförts transkriberades de... Enkätundersökning med elever I årskurs 5 ch 6 lämnade lärarna själva ut infrmatinsbrev (se Bilaga ) till hemmen. I årskurs däremt gjrde jag ett besök hs tre lika grupper ch presenterade mig ch syftet med min undersökning. Vid dessa besök tillfrågades eleverna m de var intresserade av att delta ch samtidigt lämnades infrmatinsbrev till de elever sm var intresserade. Enkätundersökningen utfördes vid fem lika tillfällen i tre lika årskurser. I årskurs utfördes enkätfrågrna vid tre lika tillfällen eftersm klassen är indelad i tre grupper ch enkätundersökningen skedde då i ett grupprum. Vid två tillfällen genmfördes enkätundersökningen i klassrummet. I den ena klassen deltg samtliga elever i undersökningen ch i den andra klassen fick de elever sm inte deltg i undersökningen en annan uppgift av läraren. Uppgiften inleddes med en krt presentatin av mig ch eleverna fick en förklaring ch förtydligande m enkätens frågr ch var de kunde lägga till egna kmmentarer. Samtliga elever i studien fick fylla i frågrna i min närvar vilket visade sig vara bra eftersm det uppstd frågr för några elever när de skulle fylla i enkäten. Tiden för att fylla i enkäten varierade mellan 10-0 minuter ch utfördes med penna. Resultaten från enkätundersökningen samlades in ch därefter fördes all data in i Excel för vidare analys ch med fkus på frskningsfrågrna..5. Analys Samtliga intervjuer har transkriberats ch genm att lyssna på de inspelade intervjuerna flera gånger får frskaren en övergripande förståelse av intervjuns innehåll. För att intervjun ska vara användbar måste frskaren förstå innehållet ch det bör även vara relevant för studiens frskningsfrågr (Fejes & Thrnberg, 015, s. 138). Samtliga 7

12 intervjusvar har analyserats var för sig ch därefter har dessa jämförts ch redvisas i resultatdelen för respektive intervjufråga. Genm en innehållsanalys av intervjuer ch enkätsvar har all relevant data jämförts i syfte att upptäcka mönster ch samband ch skillnader. Denna metd är även en av de vanligaste för att analysera data enligt Larsen (009, s. 101). Enkätsvaren har lagts in i Excel för att hantera ch jämföra data på ett enkelt sätt. Svarsalternativen för respektive årskurs är ckså inlagda för att kunna jämföra relevant data mellan årskurserna ch inm årskursen. Även frågrnas fritextsvar kpplade till kryssfrågrna lades in för att se eventuella mönster eller skillnader. Med utgångspunkt i frskningsfrågrna kan ett strukturerat ch tydligt resultat presenteras i frm av lika diagram ch tabeller i kmbinatin med förklarande text. En presentatin i frm av cirkeldiagram eller stapeldiagram är dessutm enklare att förstå än i tabellfrm då resultatet ska visa andelar sm tycker någt i en undersökning (Chen, 007, s. 507). I denna studie används samtliga delar för att skapa en tydlig presentatin av resultaten..6. Reliabilitet ch validitet För att undersökningen ska vara trvärdig ska det finnas en hög reliabilitet vilket innebär att studien är tillförlitlig ch präglad av nggrannhet (Eliassn, 013, s. 15; Larsen, 009, s. 81). Ett sätt att öka reliabiliteten är att i ett tidigt skede ta hänsyn till vad studien avser mäta ch att man har tydliga frågr på enkäten eller i intervjun (Eliassn, 013, s. 15; McKay, 006, s. 53). Vad gäller intervju är det även viktigt att undvika ledande frågr (McKay, 006, s. 5). Istället kan man fråga en mera öppen fråga i stil med: Kan du berätta hur du undervisar? eller Kan du berätta lite m dina studenter? Det är även viktigt att endast ställa en fråga åt gången ch inte två eftersm det blir svårt att besvara en sådan dubbelfråga (Larsen, 009, s. 80; McKay, 006, s. 53). Validitet innebär att studien mäter det sm den avser att mäta (Eliassn, 013, s. 15; Larsen, 009, s. 81). Vid insamling av data är det även viktigt att kntrllera att infrmatinen sm samlas in verkligen är relaterad till frskningsfrågrna i studien. För att säkerställa reliabiliteten ch validiteten för denna studie har det utifrån studiens frskningsfrågr tagits fram en intervjuguide vilket innebär att samtliga lärare fått samma frågr i rdningsföljd enligt Bilaga 3. Vad gäller enkätundersökningen har frågr frmulerats utifrån elevens ålder ch studiens frskningsfrågr. En annan aspekt var att genm frskarens närvar då eleverna fyller i enkätfrågrna, minskas risken för missförstånd ch eleverna ges möjlighet att ställa frågr ch få ett förtydligande i respektive fråga (Eliassn, 013, s. 9). Eftersm både kvalitativa ch kvantitativa metder har svagheter går det att kvalitetssäkra studien genm att använda sig av så kallad metdtriangulering 3. Detta innebär att man använder sig av lika metder parallellt vilket gör att man kan kntrllera att infrmanterna verkligen gör det de påstår sig göra (Eliassn, 013, s. 31; Larsen, 009, s. 8). I det här fallet har studien bestått av både intervjuer (med lärare) ch enkäter (med elever)..7. Etiska aspekter I denna studie följs Vetenskapsrådets dkument Gd Frskningssed (011). Vid Högsklan Dalarna har även en blankett för etisk egengranskning tagits fram för att 3 Triangulering innebär att man kmbinerar lika metder vilket ger en mer fullständig infrmatin (Eliassn, 013, s. 31). 8

13 underlätta bedömningen m huruvida studien behöver gdkännas av etikgranskningsnämnden eller inte. Då samtliga frågr besvarades med nej innebär det att jag inte behövde göra en etisk granskning av studien. Det är viktigt att frskaren infrmerar deltagarna m dessa etiska regler vid medverkan i undersökningen ch att frskaren tar hänsyn till de frskningsetiska kraven sm är följande (Vetenskapsrådet 011): Infrmatinskravet: infrmera deltagarna m syftet ch vad det innebär att delta (011, s. 18, 9). Samtyckeskravet: deltagarna ska ge sitt samtycke att delta ch eftersm eleverna är under 15 år krävs gdkännande från vårdnadshavare. Deltagarna ska även infrmeras m att undersökningen är helt frivillig ch att de när sm helst kan välja att avbryta sitt deltagande utan närmare mtivering (011, s. 18, 9). Knfidentialitetskravet: allt material sm ingår i studien behandlas ch framställas aktsamt. Deltagande persner är annyma ch endast utbildning, erfarenhet ch annan relevant infrmatin publiceras (011, s. 67, 69). Sist men inte minst ska hänsyn tas till Nyttjandekravet sm innebär att alla uppgifter används endast för frskningsändamål (011, s. 67). 5. Resultat I detta avsnitt presenterar studiens resultat. Först presenteras resultat från intervjuer med lärare ch därefter presenteras resultatet från enkätundersökningen med eleverna Resultat från intervju med lärare Presentatin av lärarna i studien Ttalt genmfördes tre intervjuer med lärare i tre lika årskurser, se Tabell 1. Lärarnas namn är fingerade för att bevara deras annymitet. Tabell 1. Presentatin av lärare. Deltagare Undervisar inm Antal år sm verksam lärare/ utbildning Lärare årskurs Svenska, engelska, SO ch NO. 17 år. Legitimerad lärare årskurs 1-7. Jel 0-5 år Lärare årskurs 5 Samtliga ämnen. 0 år. Legitimerad lärare årskurs 1-7. Anna år Lärare årskurs 6 Lena 0-5 år Samtliga ämnen förutm NO. ½ år sm lärare, ½ år sm lärarassistent. Saknar lärarutbildning. Jel ch Lena är båda i 0-årsåldern men Lena har endast arbetat sm lärare någt år medan Jel har närmare 0 års erfarenhet av yrket. Jel har genm vidareutbildning breddat sin kmpetens bland annat genm lärarlyftet i engelska. Även Anna, sm är i 60-årsåldern har genmgått vidareutbildning inm lika mråden. Både Jel ch Anna är legitimerade lärare för årskurs -6, vilket skiljer sig från Lena sm saknar lärarutbildning. Hn har dck ett års erfarenhet från sklans verksamhet i frm av lärarassistent ch lärare. Även m Lena inte är legitimerad lärare, eller lärarutbildad, undervisar hn på egen hand i engelska i årskurs 6, ch därför är hennes svar relevanta för studien. Lena berättar även i intervjun att de har tre klasser i årskurs 6 sm samarbetar vilket innebär att hn planerar engelskundervisningen tillsammans med två andra lärare. I samband med detta får Lena stöd av två lärarutbildade kllegr vilket ckså stärker hennes egen rll sm lärare. 9

14 5.1.. Lärarnas beskrivning av sin undervisning Både Anna i årskurs 5 ch Lena i årskurs 6 berättar i intervjun att de alltid pratar engelska på lektinerna. Anna förklarar att det stärker deras självkänsla. Eleverna blir medvetna m sin språkliga förmåga. Lena tycker att det är bra att eleverna får bada i språket. Jel, sm har de yngsta eleverna, blandar både svenska ch engelska. Han trr att det stärker eleverna till att våga ch vilja prata själva. Vid intervjuerna nämnde samtliga lärare att eleverna ska bada i språket vilket enligt dem ckså leder till en större självkänsla ch en vilja till att prata. Jel berättar att andelen engelska sm pratas på lektinen berr på vilken årskurs han undervisar i. I dagsläget undervisar han i årskurs varpå han förklarar mycket ch ger instruktiner på svenska. Detta görs för att försäkra sig m att alla elever förstår ch följer med i undervisningen. Arbetssättet i Jels klass är mycket stödjande men vartefter sm eleverna får mer kmpetens dest mer övergår han till engelska ch detta med tanke på att eleverna ska bada i språket. Detta arbetssätt säger Jel att han anammat genm lärarlyftet i engelska. Även Anna i årskurs 5 pängterar att det är viktigt att klla att alla elever förstår vad sm sägs. Detta har i hennes klass resulterat i en trygg barngrupp där alla vågar ch vill prata på målspråket. Samtliga lärare nämner ckså att när de själva säger fel eller använder fel uttryck hör eleverna detta vilket stärker eleven till att våga prata även m de säger fel ibland. Samtidigt menar Anna att i hennes klass i årskurs 5 finns en respekt inm gruppen vilket gör att eleverna inte skrattar åt någn sm råkar använda fel uttal. Anna påpekar ckså att eleverna förstår att det är viktigt att de pratar mycket engelska vilket leder till att eleverna blir medvetna m sin egen språkliga förmåga. Genm att undervisningen utgår från elevernas intressen ch uppgifterna är repetitiva menar lärarna att det leder till att elevernas mtivatin ökar eftersm de känner igen uppgifter ch känner att de klarar av det. Jel nämner bland annat att de elever sm behöver extra utmaning kan genm pratkrt utmanas då de får prata utifrån ett ämne ch mtivera varför de tycker på ett visst sätt. De elever sm istället inte är lika säkra kan använda sig av enklare pratkrt med mera stödrd. Igenkänning är en faktr sm eleverna gillar ch någt sm samtliga lärare nämner i intervjun. Engelsklektinerna för årskurs 6 innebär i dagsläget bland annat att se på film, lyssna på Newsreel 5, träna glsr ch att arbeta i arbetsbken. Just nu säger Lena att de pratar mycket engelska men en relativt enkel engelska för att samtliga elever ska förstå Lärares åsikter m elevers användning av engelska i klassrummet Samtliga lärare menar att eleverna väljer att prata när de känner sig trygga ch känner att de behärskar ett ämne. Vidare anser Jel att detta är viktigare inm engelskan jämfört med svenskan eftersm eleverna ska få våga chansa att uttrycka sig på ett främmande språk. Jel pängterar även att det är viktigt med bra material för att öva på språket. Han menar att det finns en del bra material men det är viktigt att tänka på att det ska knytas an till lärplanen. Vidare nämner Jel att han arbetar mycket med attityder i årskurs för att eleverna ska bli trygga inm gruppen. Vad gäller årkurs 5 så förklarar Anna att de har en överenskmmelse att prata så mycket engelska sm möjligt i klassen. Även vid grupparbete ska eleverna kmmunicera på Pratkrten är eget framtaget material bestående av stödrd ch ibland även en bild. De används för att träna på kmmunikatin. 5 Newsreel är ett nyhetsprgram på engelska sm man kan lyssna på via internet. 10

15 engelska. Detta har resulterat i trygga elever ch att de önskat en engelsk dag, vilket innebär att alla ämnen genmförs på engelska ch planeras senare på terminen. Eleverna har kmmit på idén ch Anna anser att det är bra att eleverna själva är med ch påverkar sin undervisning. Detta skiljer sig från årskurs 6 där Lena berättar att eleverna tyvärr inte pratar så mycket engelska på engelsklektinerna. Däremt hör Lena många engelska uttryck hs eleverna i andra sammanhang. I Lenas grupp finns det dessutm elever sm är helt tysta på engelsklektinerna, några sm pratar ibland, ch några sm kmmunicerar hela tiden. Vidare berättar Lena att eleverna kmmunicerar mer på engelska efter att de sett en film jämfört med när de enbart lyssnar på exempelvis Newsreel. Hn berättar ckså att hs en del elever ökar förståelsen när de ser film jämfört med att enbart lyssna på en text. När de tittar på film så visas filmen först en gång utan text ch därefter en gång med svensk text. Detta gör att samtliga elever förstår handlingen samtidigt sm de får höra engelska flera gånger. Elevernas åsikter m att prata engelska är blandade. Jel säger att en del av hans elever tycker det är jbbigt medan andra tycker det går lätt. I årskurs 6 tycker eleverna likadant sm årskurs men där finns det även några elever sm är helt tysta på engelsklektinerna. Både Jel ch Lena menar att det berr på elevernas självkänsla ch förkunskap. I årskurs 5 däremt tycker samtliga elever att det är rligt att prata på engelska ch läraren menar att det berr på att de kan göra sig förstådda ch att det är utvecklande samtidigt sm ingen elev skrattar åt någn annan m någn råkar uttrycka sig fel. Vidare berättar Jel att han baserar undervisningen mycket på rdförståelse ch begreppsförståelse för att bygga upp rdförrådet i årskurs. Han menar att det är viktigt att sätta in rden i sammanhang när man övar glsr. Knsten är sm han säger att kunna plcka ut ch använda rden. Samtidigt säger Jel att det inte är så nga i början. Han pängterar än en gång att våga ch vilja är viktigare i början när eleven lär sig engelska. För att lära sig språket bör man öva ch då ingår det att man uttrycker sig fel. Jel säger att han upplever att det finns elever i klassen sm upplever kmmunikatinen på engelska sm svår medan andra elever tycker det är enkelt att prata på engelska Att mtivera elever ch ge feedback När det gäller att mtivera eleverna säger Jel att han gärna utgår från sig själv ch delar med sig av egna misstag. Detta hjälper fta elever att inse att även en lärare kan säga fel. Även övriga lärare nämner detta ch samtliga lärare försöker skapa en bra relatin med eleverna ch en trygghet i gruppen så att även eleven känner att de vågar säga fel. Jel tillägger även att ibland när han inte har svar på frågr från elever så tar han tillsammans med eleven reda på det rätta svaret genm att exempelvis slå upp det i rdlistan. Anna brukar förklara för sina elever i årskurs 5 m nyttan de kmmer att ha av engelska i framtiden ch hn pängterar även att man inte lär sig ett nytt språk m man inte använder det själv. Hn använder sig fta av lika lekar för att mtivera eleverna ch en regel för att få delta i leken är att alla ska försöka kmmunicera på engelska. För övrigt berättar hn att de läser alla texter sm används inm engelskan först gemensamt i helklass ch sedan turas alla elever m att läsa högt. Än en gång nämner hn hur viktigt det är att man skapar en trygghet i gruppen. Det händer till ch med ibland att m det blir alldeles knasigt så skrattar de tillsammans åt det, men aldrig åt någn. Lena berättar att det ibland känns svårt att mtivera elever till att kmmunicera. Hn säger att de fta räcker upp handen i klassen för att svara på frågr. Ibland brukar hn dck 11

16 skicka ut en fråga utan handuppräckning ch ibland fungerar det att de tysta eleverna vågar prata ch vågar försöka uttrycka sig. Att se på film är en typ av mtiverande aktivitet för gruppen eftersm det har visat sig att de pratar mer efter detta inslag i undervisningen. Lena menar i intervjun att de har lättare att förstå ch uppfatta språket jämfört med då de endast lyssnar på en engelsk text. Vid frågan m vilken typ av feedback lärarna arbetar med nämner samtliga lärare att de ger muntlig feedback vid kmmunikativa övningar. Detta sker både ftast på engelska men ibland även på svenska. Genm feedback skapas ckså mtivatin hs eleven eftersm de blir sedda ch får knkret återkppling. Lärarna försöker dessutm alltid berömma eleven så det blir psitivt för eleven. Om någn elev säger fel så uppger samtliga lärare att de försöker tillrättalägga utan att vara dömande. Alla lärare berättar även att ibland får ett språkfel passera ch de pängterar även i intervjuerna att det är viktig att tänka på sitt tnfall ch förhållningssätt då man tillrättavisar en elev. Anna i årskurs 5 brukar nrmalt upprepa rd sm en del elever inte uttalar så högt men detta sker i syfte för att samtliga elever ska uppfatta vad sm sägs i klassrummet. Genm att detta görs kntinuerligt blir det inte heller en str sak av felaktiga uttal. Anna nämner vidare att m en elev exempelvis uttalar någt på fel sätt inför hela klassen brukar hn inte peka ut det specifikt, däremt upprepar Anna det krrekta uttrycket så att samtliga elever får höra det rätta uttalet. Detta görs även av de andra lärarna ch i Lenas grupp nämner hn även att hn ibland bllar frågan vidare till gruppen vid fel uttal. Detta för att fkus inte ska vara på henne sm lärare utan att de tillsammans ckså kan hitta det rätta uttalet genm att lyssna på sina kamrater. Lena avslutar med att berätta att det alltid sker en utvärdering i slutet av lektinen där hn får vetskap m elevernas synpunkter Lärarens rll Alla lärare säger att de är trygga ch avslappnade i att undervisa ch att prata på engelska. Jel, sm är väldigt språkintresserad, berättar att han dessutm att han brukar dra paralleller vid rd på sina lektiner genm att berätta för eleverna varför rd heter sm de gör genm att härleda till latinska namn ch rds betydelse. Jel anser att eleverna blir mer intresserade genm att exempelvis känna att de lär sig ett latinskt rd. Även Anna ch Lena anser att de är avslappnade i sitt förhållningssätt när det kmmer till att prata på engelska. Eleverna i årskurs 6 är dck inte vana med detta från tidigare lärare men har succesivt vant sig med språket eftersm Lena nästan jämt pratar engelska på lektinstid. Samtalen avslutas med att fråga m lärarna vill tillägga någt till intervjun varpå Jel nämner behv av frtbildning för lärare. Han menar att det finns lärarlyftet med mera men att han skulle vilja ha lite mer verksamhetsknutna utbildningar ckså för att skapa nätverk inm sklan. För övrigt är alla lärare av samma åsikt ch pängterar än en gång att eleverna ska bada i språket ch att man sm lärare ska försöka använda sig av engelska i sin undervisning. 5.. Resultat från enkätundersökning med elever Presentatin av deltagande elever I följande avsnitt presenteras resultatet från enkätundersökningen i frm av diagram, tabeller ch text. Deltagarna sm ingått i enkätundersökningen bestd av ttalt 0 elever i årskurs -6, vilket kan utläsas i Tabell. Från årskurs deltg ti flickr ch sju pjkar. I årskurs 5 deltg tre flickr ch ti pjkar ch sist men inte minst deltg fem flickr, fyra pjkar ch en elev sm inte vill ange kön från årskurs 6. 1

17 Tabell. Antal deltagare i enkätundersökningen. Flickr Pjkar Vill ej svara Ttalt Årskurs Årskurs Årskurs Ttalt Elevers åsikter m engelska sm ämne Diagrammet i Figur visar antal elevers ch deras respektive åsikt m engelska sm ämne i sklan. Majriteten av eleverna, 3 stycken anser att engelska är ganska rligt eller rligt. Endast en elev har svarat att engelska är tråkigt jämfört med sju elever sm tycker att det är ganska tråkigt. Vid en jämförelse mellan årskurserna framkmmer det att eleverna i årskurs ch årskurs 5 är mer psitiva till engelska jämfört med årskurs 6 där endast två av ti elever svarat rligt ch fyra elever har svarat ganska rligt. Nästan hälften av eleverna i årskurs 6 upplever med andra rd ämnet engelska sm tråkigt. Vad tycker du m engelska sm ämne i sklan? Rligt Ganska rligt Ganska tråkigt Tråkigt Årskurs Årskurs 5 Årskurs 6 Figur. Elevers åsikter m ämnet engelska. Enligt Figur 3 kan man utläsa att även i denna fråga anser övervägande del av eleverna att det är mycket viktigt att lära sig engelska. Är det viktigt att lära sig att prata engelska? Mycket viktigt Ganska viktigt Lite viktigt Inte viktigt Figur 3. Elevers åsikter m att lära sig engelska. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 6 13

18 Då denna fråga var en delvis öppen fråga kunde eleverna även ge en kmmentar till sitt svar. Två elever valde att inte skriva kmmentarer. De flesta elevers kmmentarer till varför det är viktigt att lära sig engelska kan kpplas till att man reser utmlands i frm av följande citat: Man kan prata med flk i andra länder. Om man ska hyra en bil i ett annat land ch får mtrstpp så måste man kunna fråga på engelska. Bra att förstå m man åker till ett annat land. För att kunna beställa mat utmlands. Engelska är ett världsspråk. Två av eleverna kmmenterade svaren med anknytning till jbb: Det är bra att kunna i framtiden för sitt jbb. För att kunna prata med kmpisar på jbbet. Slutligen svarade en elev i årskurs, att det inte är viktigt att lära sig prata engelska ch kmmenterade med att det bara är tråkigt, precis sm sklan Elevers åsikter m lärarens språkanvändning Vid frågrna m hur fta eleven upplever att läraren pratar engelska på lektinen ch vad eleven tycker m det visas i diagrammen i Figur ch Figur 5. Diagrammen visar även att endast en elev av alla tillfrågade anser att det är ganska dåligt att läraren pratar engelska medan övriga elever anser att det är bra med en lärare sm pratar engelska. Värt att nämna är ckså att samtliga elever i årskurs 5 har svarat att de tycker det är bra att läraren pratar engelska. Ni av dessa elever upplever att läraren alltid pratar engelska på engelsklektinerna medan fyra elever anser att läraren pratar engelska fta Hur fta pratar din lärare engelska på lektinerna? Alltid Ofta Ibland Aldrig Årskurs Årskurs 5 Årskurs 6 Figur. Elevers åsikter m hur fta läraren pratar engelska. 1

19 Vad tycker du m att läraren pratar på engelska? Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt Årskurs Årskurs 5 Årskurs 6 Figur 5. Elevers åsikter m lärare sm pratar engelska i klassrummet Elevers åsikter m sin egen språkanvändning Sm visas i figur 6 anser övervägande del av eleverna i årskurs 5 att de ftast eller alltid pratar engelska på lektinerna. Enbart två elever svarar att de pratar ibland. Detta till skillnad mt elever i årskurs 6 där endast två elever anser att de pratar fta, sju elever säger att de pratar ibland ch en elev väljer att vara tyst. I årskurs svarar eleverna att ingen elev pratar engelska hela tiden utan där har övervägande elever valt ibland ch sex av eleverna anser att de fta pratar engelska på lektinen. Hur fta pratar du engelska på lektinerna? Alltid Ofta Ibland Aldrig Årskurs Årskurs 5 Årskurs 6 1 Figur 6. Elevers åsikter m sin egen språkanvändning i klassrummet. Majriteten av eleverna tycker att det är rligt att prata på engelska vilket kan ses i figur 7. Endast fyra elever av ttala 0 anser att ämnet är ganska tråkigt. 15

20 Vad tycker du m att prata engelska på lektinerna? Rligt Ganska rligt Ganska tråkigt Tråkigt Figur 7. Elevers åsikter m att prata engelska Rligt/Tråkigt. Eleverna exemplifierade ch kmmenterade frågan m vad de tycker var rligt eller tråkigt med att prata på engelska: Årskurs Årskurs 5 Årskurs 6 Jag hatar grammatik sm a ch an ch då blir det tråkigare. Jag har svårt för engelska. Man lär sig nya saker. Det är kul att kunna engelska. För att jag lär mig mer genm att prata än att skriva. När det handlar m svårighetsgrad menar färre elever att det är lättare (3) jämfört med de elever sm kryssat för rligt eller ganska rligt (36). Av åtta elever sm svarat att det är ganska svårt att prata på engelska (se figur 8) har ändå sex av dessa elever samtidigt svarat att de tycker engelska är ganska rligt/rligt ch två elever svarade ganska tråkigt (se figur 7). Vad tycker du m att prata engelska på lektinerna? Lätt/Svårt Lätt Ganska lätt Ganska svårt Svårt Årskurs Årskurs 5 Årskurs 6 Figur 8. Elevers åsikter m att prata engelska Lätt/Svårt. 16

21 Eleverna kmmenterade enligt följande: Jag är inte så bra på att prata engelska men jag försöker ändå. Jag kan inte alla rd ch förstår inte så mycket. För jag tycker att jag är bra på engelska. Min familj är fta i USA ch då lär jag mig engelska. Det är ganska lätt för det är rligt att lära sig Olika situatiner då elever väljer att prata engelska En fråga på enkäten handlade m eleven får hjälp av sin lärare på lektinstid. av eleverna svarar att de alltid får hjälp, ni elever svarar fta ch sju elever nämner att de får hjälp ibland. Ingen av eleverna har valt svarsalternativet aldrig. I Tabell 3 förklaras vid vilka lika situatiner sm eleverna finner det rligt att prata på engelska. I detta fall jämförs begreppet rligt med att eleven är mtiverad till att prata engelska vilket även förklarades för deltagarna vid enkätundersökningen. Eleverna svarade enligt följande tabell: Tabell 3. Elevers åsikter m att prata engelska vid lika situatiner Situatin Rligt Ganska rligt Ganska tråkigt Tråkigt Pratar i helklass Årskurs /5/6 % 77% 0% 1% 15% 30% 35% 8% 0% % Pratar i mindre grupper Årskurs /5/6 9% 69% 10% % 31% 60% 9% - 30% Pratar med en kmpis Årskurs /5/6 59% 85% 80% 35% 15% 0% 6% Rllspel/Teater 18 1 Årskurs /5/6 35% 77% 0% 53% 15% 30% 1% 8% 10% - - 0% Handlar m någt intressant Årskurs /5/6 53% 85% 80% 35% 15% 0% 1% När vi jämför samtliga klasser så svarar 8 av 0 elever ttalt tycker det är ganska rligt eller rligt att prata inför hela klassen. Med andra rd anser majriteten av eleverna att denna arbetsfrm är rlig när det handlar m att kmmunicera på engelska. Hälften av eleverna i årskurs 6 anser dck tillsammans att det är tråkigt eller ganska tråkigt med denna arbetsfrm. Ttalt sett är det även situatinen att prata inför hela klassen sm eleverna upplever sm minst mtiverande när det handlar m att prata på engelska. När arbetsmetden är att prata engelska tillsammans med en kmpis svarar 39 elever att det är rligt eller ganska rligt vilket även innebär att endast en elev svarat ganska tråkigt. Vid lektiner sm handlar m elevernas intresse svarar 38 av 0 elever att det är ganska rligt eller rligt. De rligaste arbetsfrmerna när det kmmer till att prata engelska enligt eleverna visar sig med andra rd vara när elever får prata med en kmpis eller när det handlar m någt sm fångar elevernas intresse. Vid frågan m eleven tyckte det var rligt att prata engelska vid rllspel eller teater var det några av eleverna sm aldrig prvat denna arbetsfrm. De elever sm frågade vad de skulle svara fick fylla i vad de trr att de skulle tycka m detta arbetssätt. På grund av detta valde fyra av ti elever i årskurs 6 alternativet tråkigt utan att egentligen ha prvat arbetssättet 17

22 men deras inställning till rllspel var att arbetssättet var tråkigt. Av samtliga svar är det 3 elever sm menar att rllspel/teater är en rlig eller ganska rlig arbetsfrm. 6. Diskussin I detta avsnitt diskuteras studiens resultat utifrån tidigare frskning ch det teretiska ramverket sm består av Vygtskys (1978) scikulturella perspektiv ch MacIntyres (007) Willingness t Cmmunicate. Slutligen diskuteras val av metd, studiens trvärdighet ch begränsningar samt förslag på frtsatta studier. Syftet med denna empiriska studie har varit att undersöka hur lärare kan mtivera elever i årskurs -6 att kmmunicera på engelska samt vilka faktrer sm gör eleven mtiverad till att lära sig engelska. Diskussinen utgår från följande frskningsfrågr: Vilka metder anger lärare att de använder för att eleverna ska kmmunicera på engelska? Vad anser elever mtiverar dem till att tala på engelska i klassrummet? 6.1. Vilka metder anger lärare att de använder för att eleverna ska kmmunicera på engelska? Utifrån de enskilda intervjuerna framgår det tydligt att samtliga lärare pratar mycket engelska på lektinerna vilket de även anser stärker elever till att själva våga prata. Detta stämmer även överrens med elevernas åsikter m hur mycket läraren pratar på lektinen. Resultatet visade att 7 av eleverna upplever att läraren alltid eller fta pratar engelska på lektinstid. Det är enbart elever i årskurs sm menar att läraren pratar engelska ibland. Det överensstämmer även med vad läraren Jel, sm undervisar i årskurs, förklarat i intervjun. Jel berättade att han i början stöttar mycket ch förklarar mer på svenska. Succesivt övergår han till mer engelska vilket ckså kan kpplas till Vygtskys (1978) scikulturella perspektiv ch det engelska begreppet scafflding. Detta innebär att en lärare eller elev med gd kunskap stöttar mycket i början av inlärningsprcessen ch allt eftersm eleven lär sig avtar stödet (Säljö, 010, s. 19; Vygtsky, 1978, s. 86). Anna, sm är lärare i årskurs 5, arbetar ckså med att stötta eleverna. Hn har sm mål att alltid prata engelska under lektinstid ch vartefter eleverna får mer kunskap blir språket mer avancerat. Dessutm menar Anna att eleverna blir medvetna m sin språkliga förmåga då de förstår vikten av att lära sig engelska redan i årskurs. Detta stämmer även med tidigare frskning sm påpekar att lärare sm använder det engelska språket i sin undervisning är en nyckelfaktr inm språkundervisningen (Lundberg, 010, s. 39; Pinter, 006, s. 36). Sm en följd av detta menar Anna ch Jel ckså att elevernas självkänsla stärks vilket även går att läsa i styrdkumenten (Sklverket, 011, s. 7; Sklverket, 01, s. 8). Vidare kan tilläggas att majriteten av eleverna, 39 stycken, anser att det är bra med en lärare sm pratar engelska på lektinen. Lärarna berättar ckså att genm att de utgår från sig själva delar de ibland med sig av egna misstag. Samtliga lärare menar att detta i sin tur blir psitivt eftersm eleverna blir medvetna m att även lärare kan säga fel ibland. Genm detta arbetssätt försöker lärarna skapa en trygghet inm gruppen så att eleverna ska våga prata på målspråket på lektinen. I enkätundersökningen framkm det bland annat att fyra elever alltid väljer att prata på målspråket, femtn svarade fta, tjug elever svarade ibland ch slutligen svarade en elev 18

23 att den aldrig pratar engelska på lektinstid. Enligt styrdkumenten är arbetet med att skapa trygghet ch ett lustfyllt lärande någt sm sklan ska sträva efter (Sklverket, 011, s. 7, 10). Ett annat sätt för att mtivera eleverna till att kmmunicera på målspråket är lekar där deltagarna måste prata på engelska. Detta är någt sm Anna använder sig av i årskurs 5 ch samtliga elever i klassen är med vid dessa tillfällen. Dessa lika mment kan jämföras med tidigare frskning sm förespråkar lärarens mtiverande förhållningssätt ch en varierande undervisning (Dörnyei, 003, s. 1, 6; Estling Vannestål, 010, s. 1; Lundberg, 007, s. 1). Slutligen nämner Jel att det är viktigt att ha bra material för kmmunikativa övningar. Han använder ibland pratkrt sm anpassas till elevers lika kunskapsnivåer, vilket kan kpplas till Vygtskys (1978) begrepp The Zne f Prximal Develpment. Krten anpassas till elevernas nivå ch närmaste utvecklingszn, ch samtidigt kan läraren utmana de elever sm behöver mer stimulans. Det Jel beskriver kan relateras till scafflding där eleven succesivt får mindre stöd allt eftersm eleven får mer kunskap ch blir mer självständig (Säljö, 010, s. 19). Genm att skapa meningsfulla övningar på det här sättet ch ha höga förväntningar på eleverna menar Jel att eleverna blir mer intresserade. Flera författare nämner ckså meningsfulla aktiviteter anpassade till individen i sin tidigare frskning, ch menar att genm detta arbetssätt uppfattar eleven lärandet sm psitivt ch avdramatiserat (Ahlquist, 015, s. 9; Pinter, 006, s. 63). 6.. Vad påverkar elevens mtivatin? Resultatet från enkätstudien visar att en majritet av eleverna har en mycket psitiv attityd till engelska sm ämne i sklan. Endast en elev i denna studie anser att det är tråkigt ch sju elever har svarat ganska tråkigt vilket kan jämföras med att eleven känner sig mtiverad. Trts att åtta elever svarat delvis tråkigt vid frågan m vad de tycker m engelska sm ämne är det endast en elev sm anser att engelska inte är viktig att lära sig. De övriga 39 elever menar att det är viktigt att lära sig engelska bland annat eftersm det är ett världsspråk ch viktigt att kunna när man exempelvis reser utmlands. Utifrån enkätundersökningen framgår det att övervägande del av eleverna anser att det är både rligt ch lätt att prata engelska. Av samtliga 0 deltagare svarar 36 elever att det är rligt ch 3 elever anser att det är lätt att prata engelska. Resultaten från enkätundersökningen visar ckså att antalet elever sm anser att det är rligt att prata engelska ökar när man går från att ha en muntlig aktivitet i helklass till att prata i mindre grupper, enskilt med en kmpis eller när det är ett ämne sm man är intresserad av. Detta stämmer väl överens med tidigare frskning sm menar att många elever tycker det är pinsamt m de säger fel inför sina klasskamrater vilket gör det lättare att prata i mindre knstellatiner (Ahlquist, 015, s. 8; Lundberg, 007, s. 153; Pinter, 006, s. 39). Även MacIntyres begrepp WTC kan kpplas till detta eftersm han menar att mtivatinen i kmbinatin med självförtrende är två viktiga faktrer ch sm är avgörande för att en elev ska våga uttrycka sig (MacIntyre, 007, s. 568). Sm tidigare nämnts anser även ett fåtal elever att engelska är tråkigt, vilket lärarna sm intervjuats trr kan ber på en säkerhet hs eleven. Även här finns en tydlig kppling till frskning ch styrdkument eftersm elevens språkliga säkerhet är en viktig faktr för att eleven ska våga kmmunicera på målspråket (MacIntyre, 007, s. 567; Sklverket, 011, s. 3). 19

24 Resultatet från enkätundersökningen visar även situatiner då elever inte vill kmmunicera. En elev i årskurs 6 har bland annat svarat att hen aldrig pratar engelska på lektinen (se figur 6), samtidigt sm hen har fyllt i att det är ganska viktigt att lära sig engelska m man exempelvis ska utmlands. Samma elev tycker dessutm att det är ganska svårt att prata engelska på lektinen ch har kmmenterat enligt följande: Jag tycker bara det. Kan inte alla rd ch förstår inte så mycket. Eleven har kmmenterat att när hen pratar med en kmpis är det rligt, men att det berr på vem persnen är. Att prata inför helklass eller i ett rllspel anser eleven vara tråkigt. Detta kan relateras till m det MacIntyre (007) nämner i sin teri WTC där han påpekar att individer ibland kan uppleva det lättare att prata med en speciell persn men ibland väljer eleven att vara helt tyst vid ett specifikt tillfälle (MacIntyre, 007, s. 565). Lena sm är lärare i årskurs 6, berättar att några elever väljer att vara tysta vilket hn ckså menar berr på elevens självkänsla ch att de är rädda för att säga fel inför klasskamraterna. Detta stämmer även överrens med tidigare frskning (Lundberg, 007, s. 31; Pinter, 006, s. 60). Läraren behöver alltså hitta en strategi sm hjälper eleven kmma vidare i sin språkutveckling. MacIntyre anser vidare att för att nå språklig kmpetens behöver eleven gå igenm samtliga nivåer i pyramiden vid språkinlärning för att lyckas (MacIntyre, 007, s. 56). Detta innebär med andra rd att eleven behöver nå en trygghet ch självkänsla sm mtiverar eleven till att kmmunicera i lika sammanhang. Läraren Jel påpekar ckså att eleverna väljer att prata då de dels känner sig trygga ch då de har ett rdförråd de behärskar. Även MacIntyres (007) teri WTC kan kpplas till denna synpunkt eftersm MacIntyre anser att individer väljer att prata då de har ett gtt självförtrende ch språklig kmpetens (MacIntyre, 007, s. 565). Vidare anser Jel att det inm engelskan handlar det mycket m att eleven ska våga uttrycka sig på ett främmande språk. Samtidigt ska eleven bygga upp ett rdförråd ch lära sig använda rden i rätt sammanhang. Detta överensstämmer med tidigare frskning sm förespråkar vikten av rdförståelse, rdinlärning ch rdens användning för att eleven ska använda sina språkkunskaper (Bergström, 001, s. 57; Lundberg, 010, s. 5; Svartvik, 001, s. 13) Metddiskussin Denna studie har genmförts med två lika metder för att samla in data eftersm studiens syfte var att dels ta reda på lärares åsikter ch attityder till att mtivera elever att prata på engelska, ch dels att ta reda på elevers åsikter kring samma ämne. För lärarnas intervjuer valdes en kvalitativ metd i frm av en semistrukturerad intervju. För eleverna valdes en enkätundersökning bestående av delvis slutna svar ch öppna svar. Genm att välja dessa två metder mfattas studien av metdtriangulering. Genm att triangulera stärks studien ch triangulering ger en bättre förståelse av det sm undersöks. Genm att ställa liknande frågr till lärare ch elever visar resultatet m eleverna upplever att läraren gör det sm de påstår sig göra i sin undervisning (Eliassn, 013, s. 31; Larsen, 009, s. 8). Eftersm det är lätt att påverka deltagare vid en intervju genm den så kallade intervjueffekten kan det finnas en svag länk i undersökningen (Larsen, 009, s. 81). Samtidigt är fördelen med en semistrukturerad intervju att kunna få en fördjupad helhetssyn genm att ställa följdfrågr (Larsen, 009, s. 7; McKay, 006, s. 1). Med detta i åtanke kändes denna metd lämplig att använda. Det är dessutm viktigt både vid en intervju ch vid en enkätundersökning att frågrna utgår från studiens frskningsfrågr ch överensstämmer med tidigare frskning (Eliassn, 013, s. 36; McKay, 006, s. 37). För att 0

25 säkerställa studiens kvalitet genmfördes en piltsstudie för båda metderna. Dessa undersökningar resulterade i en förbättring i både intervjufrågrna ch enkätfrågrna. Analysdelen mfattade en innehållsanalys för att upptäcka skillnader, samband ch mönster. Intervjuerna spelades in vilket gjrde att samtalen kunde gås igenm flera gånger vilket ckså underlättade transkriberingen när data mvandlades till text. Slutligen jämfördes även lärares ch elevers svarsresultat för att kmma fram till en resultatdiskussin ch slutsats i studien. En svaghet i studien är att undersökningen är utförd med relativt få lärare ch elever vid endast två sklr. Tidsramen för arbetet är begränsat ch m ett annat metdval använts i studien kunde annrlunda svar ha framkmmit. Då denna studie har både ett elevperspektiv ch ett lärarperspektiv skulle det vara intressant att fördjupa sig i någt av perspektiven. Å andra sidan har denna studie utförts med metdtriangulering utifrån frskningsfrågrna vilket enligt Larsen (009, s. 81) stärker trvärdigheten. Slutligen är studien även präglad av nggrannhet under hela arbetsprcessen för att stärka kvaliteten på arbetet. 7. Slutsats Resultatet visar att majriteten av eleverna är psitiva till engelska sm ämne. De flesta elever tycker det är rligt att lära sig ett nytt språk ch att få kmmunicera på engelska. När elever upplever undervisningen sm meningsfull ch rlig påverkar detta deras självkänsla vilket leder till att de vill lära sig mer. De mest ppulära situatiner där elever väljer att prata engelska är när eleven får prata med en kmpis eller när det är ett ämne sm fångar elevens intresse. Till skillnad från detta framkmmer det ckså i studien att ett fåtal elever förblir tysta i klassrummet vid engelskundervisningen. Vid dessa tillfällen är det viktigt med en duktig lärare sm kan stötta eleven vidare i sin språkutveckling ch till att eleven ska vilja ch våga uttrycka sig på målspråket. Att lärare använder målspråket i sin undervisning ch skapar meningsfulla ch utmanande aktiviteter har ckså visat sig vara viktiga faktrer för att inspirera eleverna till att våga tala på engelska. Majriteten av eleverna finner det dessutm bra att lärarna pratar på engelska i undervisningen. Endast en elev i denna studie ansåg att det var ganska dåligt med lärare sm pratar engelska men på grund av att det inte var en öppen fråga framgår inte varför eleven tycker så. Min tidigare uppfattning m att lärare pratar övervägande svenska i engelskundervisningen har med andra rd mtbevisats med denna undersökning Framtida studier Studiens resultat överensstämmer med tidigare frskning men för att dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare frskning inm mrådet. Exempelvis kan det vara av intresse att utföra en bservatin i kmbinatin med intervju med enbart elever. Detta skulle i sin tur medföra att vi får ta del av djupare förståelse m elevers lika åsikter m när det är rligt att prata engelska eller vad de anser kan göra dem mtiverade att kmmunicera mer på engelska. Att genmföra en mer mfattande studie över en längre tid kan dessutm ge en djupare förståelse m hur lärare kan mtivera elever till att kmmunicera på engelska i klassrummet. 1

26 Källförteckning Ahlquist, S. (015) The Stryline apprach: prmting learning thrugh cperatin in the secnd language classrm, Educatin 3-13, 3:1, s. 0-5, DOI: / Bergström, I. (001). Ordförståelse, rdinlärning ch rdförståelse. I: Sklverket. Språkbken. En antlgi m språkundervisning ch språkinlärning (s ). Stckhlm: Liber Distributin. Chen, L., Manin, L. & Mrrisn K. (007). Research Methds in Educatin. Lndn: Rutledge. Dörnyei, Z. (003). Attitudes, Orientatins, and Mtivatins in Language Learning: Advances in Thery, Research, and Applicatins, Language Learning, 53, 1, s.3-3. Eliassn, A. (013). Kvantitativ metd från början. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur Estling Vannestål, M. (010). Engelska - ett verktyg för lärande ch kmmunikatin. I Estling Vannestål M. & Lundberg G. (Red.), Engelska för yngre åldrar (s. 9-1). Lund: Studentlitteratur. Fejes, A. & Thrnberg, R. (red.) (015). Kvalitativ frskning ch kvalitativ analys. Handbk i kvalitativ analys. (. Uppl.). Stckhlm: Liber AB Larsen, A.K. (009). Metd helt enkelt. En intrduktin till samhällsvetenskaplig metd. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Lundberg, G. (010). Perspektiv på tidigt engelsklärande. I Estling Vannestål M. & Lundberg G. (Red.), Engelska för yngre åldrar (s ). Lund: Studentlitteratur. Lundberg, G. (007). Teachers in actin: att förändra ch utveckla undervisning ch lärande i engelska i de tidigare sklåren. Umeå universitet. Institutinen för språkstudier. MacIntyre, P.D. (007). Willingness t Cmmunicate in the Secnd Language: Understanding the Decisin t Speak as a Vlitinal Prcess. The Mdern Language Jurnal, Vl. 91 (), s McKay, S.L. (006). Researching Secnd Language Classrms. New Yrk/Lndn: Rutledge Pinter, A. (006) Teaching Yung Language Learners. Oxfrd: OUP Sklverket (01). Kmmentarmaterial till kursplanen i engelska. Hämtad från Sklverket (011). Lärplan för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet 011. Hämtad Svartvik, J. (001). Språket i framtiden. I: Sklverket. Språkbken. En antlgi m språkundervisning ch språkinlärning (s. 8-15). Stckhlm: Liber Distributin. Säljö, R. (010). Den lärande människan teretiska traditiner. I U., P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.). Lärande, skla, bildning grundbk för lärare. (1 uppl., s ). Stckhlm: Natur & Kultur. Vetenskapsrådet (011). Gd frskningssed. Stckhlm. Vetenskapsrådets rapprtserie 1:011. Vygtsky, L.S. (1978). Mind in sciety. The Develpment f Higher Psychlgical Prcesses. M. Cle, V. Jhn-Steiner, S. Schribner, & E. Suberman (Eds.). Cambridge: Harvard University Press.

27 Infrmatinsbrev Bilaga 1 Infrmatinsbrev & samtycke lärare Undersökning m undervisning i engelska för årskurs -6 Jag heter Bitte Tranback ch läser till lärare, inriktning -6 vid Högsklan Dalarna. Jag genmför nu mitt andra examensarbete där denna undersökning ingår. Du sm lärare tillfrågas härmed m deltagande i denna studie vars syfte är att få kunskap m vad sm mtiverar elever i årskurs -6 att kmmunicera på engelska i klassrummet. Det finns elever inm engelskundervisningen sm varken vågar eller vill använda det engelska språket vid sin engelskundervisning. Det är därför viktigt att undersöka hur elever mtiveras till att bli muntligt aktiva i klassrummet. Det finns dessutm få svenska studier inm detta mråde ch ditt deltagande är därför viktigt. Intervjustudien kmmer att ske under veckrna 6-7. Vi kmmer gemensamt överens m en tid sm passar dig ch intervjun beräknas ta ungefär 0-30 minuter. All insamlad infrmatin kmmer att behandlas ch framställas aktsamt. Deltagande persner kmmer att vara annyma ch endast utbildning, erfarenhet ch annan relevant infrmatin kmmer att publiceras. Sklan kmmer inte heller att namnges. Alla intervjuer kmmer att ljudinspelas men det finns möjlighet att avstå till detta m det inte känns bra. Deltagandet i denna undersökning är helt frivilligt. Du kan när sm helst välja att avbryta ditt deltagande utan närmare mtivering. Undersökningen kmmer att presenteras i frm av en uppsats vid Högsklan Dalarna. När uppsatsen är klar kmmer den att finnas tillgänglig att ta del av i sin helhet ch all insamlad infrmatin kmmer att makuleras. Jag väljer att delta i undersökningen Ja Nej Deltagarens underskrift: Återkm till mig eller min handledare m du har frågr! Tack för din tid! Ort Datum Birgitta (Bitte) Tranback Student Adress Ort epstadress, telefnnummer Katarina Lindahl Handledare Högsklan Dalarna epstadress, telefnnummer Undersökning m undervisning i engelska för årskurs -6 3

28 Infrmatinsbrev Bilaga Infrmatinsbrev & samtycke föräldrar Undersökning m undervisning i engelska för årskurs -6 Jag heter Bitte Tranback ch läser till lärare, inriktning -6 vid Högsklan Dalarna. Jag genmför nu mitt andra examensarbete där denna undersökning ingår. Du sm förälder tillfrågas härmed m ditt barns deltagande i denna undersökning. Syfte är att få kunskap m vad sm mtiverar elever i årskurs -6 att kmmunicera på engelska i klassrummet. Många elever undviker att prata på engelska ch är rädda för att säga fel. Jag vill därför undersöka hur jag sm blivande lärare kan mtivera elever till att våga prata på engelska i klassrummet. För detta behöver jag hjälp av eleverna. Jag kmmer att besöka sklan ch dela ut en enkätundersökning riktad till eleverna där de ska besvara ett antal frågr. Frågrna beräknas ta ungefär minuter att besvara ch handlar m vad eleverna tycker m att prata på engelska i klassrummet. Deltagande persner kmmer att vara annyma ch endast kön, årskurs ch annan relevant infrmatin kmmer att publiceras. Sklan kmmer inte heller att namnges. Deltagandet i denna undersökning är helt frivilligt. Du ch ditt barn kan när sm helst välja att avbryta ert deltagande utan närmare mtivering. Undervisningen ch elevens betyg kmmer inte påverkas avsett ert svar. Undersökningen kmmer att presenteras i frm av en uppsats vid Högsklan Dalarna. När uppsatsen är klar kmmer den att finnas tillgänglig att ta del av i sin helhet ch all insamlad infrmatin kmmer att makuleras. Återkm till mig eller min handledare m du har frågr! Tack för din tid! Ort datum Birgitta (Bitte) Tranback Student Adress Ort epstadress, telefnnummer Katarina Lindahl Handledare Högsklan Dalarna epstadress, telefnnummer Klipp ut denna del ch lämna åter till din lärare Deltagandet i denna undersökning är helt frivilligt. Du ch ditt barn kan när sm helst välja att avbryta ert deltagande utan närmare mtivering. Undervisningen ch elevens betyg kmmer inte påverkas. Läraren kmmer inte heller ta del av elevens enskilda svar för att skydda deras identitet. Mitt barn får delta i enkätundersökningen Ja Nej Barnets namn: Årskurs: Vårdnadshavarens underskrift: Namnförtydligande: Undersökning m undervisning i engelska för årskurs -6

29 Intervjufrågr Bilaga 3 Intervjufrågr lärare Intervjufrågr lärare Studiens frskningsfråga: Vilka metder anger lärare att de använder för att mtivera elever till att kmmunicera? Presentatin av mig ch studiens syfte. Infrmerat m samtycke ch rätt att avbryta sitt deltagande. Be m tillåtelse att spela in. Infrmera m tid ca 0-30 min. 1. Hur länge har du jbbat sm lärare?. Hur länge har du undervisat i engelska? 3. Hur gammal är du? (Relevant för att jämföra lika generatiner). Vilka årskurser undervisar du i? (Har du undervisat i andra årskurser?) 5. Vilken utbildning har du? (Är du behörig att undervisa i engelska?) 6. Kan du berätta lite m din undervisning? (Brukar du prata engelska eller svenska? Ungefär hur mycket?) Hur trr du detta påverkar eleverna? 7. När väljer eleverna att prata engelska? (Kan du ge några exempel?) Vad tycker du fungerar bäst? Finns det övningar du föredrar framför andra? 8. Har du märkt att elever pratar mer engelska vid vissa arbetssätt? (exempel, nämn några.) Vad trr du det berr på? 9. Vad tycker dina elever m att prata på engelska i klassen? Vad trr du det berr på? 10. Hur brukar du göra för att mtivera eleverna till att prata engelska? (Någn speciell metd?) 11. Brukar du ge feedback när eleverna kmmunicerar på engelska? (Om ja, vilken frm av feedback föredrar du? Säger du gd, bra? Exempelvis m en elev säger fel, vilken stöttning ger du då?) 1. Känner du dig trygg i att undervisa på engelska? 13. Är det någt mer du vill tillägga? Undersökning m undervisning i engelska för årskurs -6 5

30 Bilaga Enkätundersökning elever Enkätundersökning med elever årskurs 6 Hej ch TACK för att du ställer upp ch svarar på mina frågr! Kryssa för det svar sm passar bäst. 1. Vilken skla går du i? Skla 1 Skla. Vilken klass går du i? Är du pjke eller flicka? Pjke Flicka Vill inte svara. Vad tycker du m engelska sm ämne i sklan? Rligt Ganska rligt Ganska tråkigt Tråkigt 5. Är det viktigt att lära sig att prata engelska? Mycket Ganska Lite viktigt Inte viktigt Varför då/varför inte? 6. Hur fta pratar din lärare engelska på lektinerna? Alltid Ofta Ibland Aldrig 7. Vad tycker du m att läraren pratar på engelska? Bra Ganska bra Ganska dåligt Dåligt 8. Hur fta pratar du engelska på lektinerna? Alltid Ofta Ibland Aldrig Undersökning m undervisning i engelska för årskurs -6 6