Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA"

Transkript

1 Utvärdering av sciala investeringar Delrapprt Utvärdering av C2C/PIMA Jnas Huldt Götebrg, payff kunskapens väg 6, östersund telefn

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Payff`s uppdrag... 6 Nuläge ch analys... 7 Arbete i fkus... 7 Flexibla anställningsfrmer... 7 Planering... 7 Samutnyttja persnal... 8 Ledning ch kmpetensöverföring... 8 Delegatin ch mandat att fatta beslut... 9 Samverkan med externa parter... 9 Att nå fram till målgruppen... 9 Behv av stöd Genusperspektivet Likabehandling ch sekretess Resultat ch måluppfyllelse C2C/PIMA väcker intresse Hållbarhet ch uppföljning Styrgruppens uppdrag ch inriktning Implementering Rekmmendatiner

3 Sammanfattning Payff har fått i uppdrag att stödja ch utvärdera prjektet C2C/PIMA. Denna delrapprt avser det arbete sm genmförts i prjektet fram till december Payff har följt prjektet via deltagande på prcessdagar, dkumentatin från prjektet samt att fkusgrupper har genmförts både med deltagare i prjektet samt persnal. Payff har även haft regelbundna avstämningar med prjektledaren. Fkus för utvärderingen under hösten har varit att få en förståelse för hur verksamheten är uppbyggd, hur den planeras ch hur den genmförs. Detta har jämförts med deltagarnas uppfattning kring verksamhetens genmförande ch vilka förväntningar ch förhppningar de har på sitt deltagande i C2C/PIMA ch vad det skall resultera i. Fkusgrupperna har visat att C2C-verksamheten riktar sig mt en svår ch kmplex målgrupp. Samtidigt finns det en tydlig förväntan hs deltagarna att insatsen ska fkusera mer mt att kmma i arbete ch deltagarna därigenm ska kunna ta ansvar för sin egen försörjning ch leva ett mer självständigt liv. Det är viktigt att ta vara på detta engagemang. Det finns en ptential att öka kvaliteten i planeringen av själva genmförandet, så att det både finns individuell caching av deltagarna, samtidigt sm övriga deltagare inte hamnar i vänteläge. Deltagarna i verksamheten har både stra behv ch stra krav, samt blir snabbt rastlösa. Persnalen bör därför fundera kring hur alla i gruppen ständigt kan vara sysselsatta med meningsfulla uppgifter under den tid sm de befinner sig hs C2C. C2C-persnalen har fått muntlig återkppling redan innan denna rapprt ch de har varit snabba ch öppna med att ta till sig synpunkter ch att hitta lösningar i vardagen för att utveckla verksamheten. Detta har varit ett genmgående förhållningssätt inm hela C2Cverksamheten, redan från starten med killarna i deras prjekt. I vanlig rdning vill Payff även lyfta fram behvet av att styrgruppen har en löpande diskussin kring hur lärdmar ch arbetssätt ska tas tillvara ch implementeras efter prjekttidens slut. När det gäller implementering ser vi att det finns en tydlig plan ch framförhållning när det gäller hela prcessen. Utöver de rekmmendatiner sm redvisas nedan i punktfrm finns ytterligare resnemang ch förslag i själva rapprten. Utifrån vad sm beskrivs i denna delrapprt vill Payff lyfta fram följande rekmmendatiner till prjektet: Öka fkus i det allmänna upplägget mt att deltagarna ska kmma i arbete, vilket det finns en tydlig efterfrågan av från deltagarna, exempelvis genm att: Mer fkus på att skriva CV ch söka faktiska jbb Få möjlighet att träna jbbintervjuer ch rllspel Anrdna träffar med arbetsgivare ch fler studiebesök I större utsträckning reflektera över studiespåret för att se vilka deltagare sm bör inrikta sig mt studier sm ett första steg, innan de söker vidare till jbb Säkerställa att det finns flexibla anställningsfrmer, vilka stödjer deltagarna i de- 3

4 ras utvecklingsprcess mt arbete. Att kunna ta steget ut i arbetslivet med stöd av prjektet är en framgångsfaktr sm inte får hindras av att regelverket för lika typer av anställningsfrmer inte stämmer överens med deltagarnas situatin. Arbeta med ch höja kvaliteten i planeringen av den dagliga verksamheten, så att persnlig caching kan kmbineras med att alla i gruppen har tydlig ch meningsfulla aktiviteter ch sysselsättning. Inga deltagare ska behöva hamna i väntläge under den tid sm de befinner sig i C2C-verksamheten. Tydliggöra persnalens riktlinjer ch principer vad gäller sekretess ch likabehandling av deltagarna i gruppen. Vid behv av särbehandling måste förståelse skapas hs berörda. Frtsätta det påbörjade arbetet med att samutnyttja persnalen inm C2C ch C2C/PIMA, så att kmpetens utnyttjas på ett ptimalt sätt i förhållande till deltagarnas behv ch att persnalen får möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter sm ligger inm deras egna intressemråden. Frtsätta det påbörjade arbetet med att säkerställa att den dagliga ledningsfunktinen för C2C ch C2C/PIMA i större utsträckning finns närvarande i C2C/PIMA-verksamheten. Säkerställa tydligare riktlinjer för hantering av sekretessinfrmatin, i enlighet med GDPR, samt delegatin för att fatta avgörande beslut, exempelvis att stänga eller avsluta en deltagare på grund av misskötsel. Styrgruppen behöver ta ett utökat ansvar ch säkerställa att C2C/PIMA får tillgång till en kntakt inm Vuxenpsykiatrin, vilket kan fungera sm ett bllplank i hanteringen av frågeställningar ch deltagare med behv av extra stöd. Prjektet får i uppdrag att ta fram en metdbk för att besvara det övergripande syftet med prjektet, vilket ckså blir en dkumentatin sm kan användas vid spridningsinsatser. Frtsätta det strukturerade arbetet inför beslut m implementering ch därefter förberedelser inför att bedriva PIMA inm ramen för den rdinarie C2Cverksamheten. Det är då viktigt att styrgruppen fkuserar på den hela C2Cverksamheten, hela målgruppen ch hela persnalgruppens utmaningar, förutsättningar ch möjligheter. Genm denna rapprt hppas Payff att kunna bidra till prjektets frtsatta psitiva utveckling ch att prjektet ska uppnå sina mål. 4

5 Inledning Västerås stad har under flera år bedrivit Chance2Change, fta kallat C2C, sm ett prjekt med finansiering från Samrdningsförbundet Västerås. Ursprungligen var målgruppen både killar ch tjejer i åldern år. Prjektet valde tidigt att fkusera på unga killar, då det fanns många killar sm sökte sig till prjektet men inga tjejer. Målet var att dessa unga, vuxna män skulle integreras i samhället. C2C-prjektet för killar visade fina resultat, så väl verksamhetsmässigt sm samhällseknmiskt, ch när prjektet avslutades så implementerades verksamheten inm ramen för den rdinarie budgeten för Förebyggarcentrum på SFE, Förvaltningen för stöd, fritid ch entreprenad, Västerås stad. Framgångsfaktrer för C2C för killar har varit: Anställning Praktisk samverkan med berörda myndigheter utifrån varje individs behv. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen. Relativt lång prjekttid, där deltagarna har möjlighet att vara inskrivna i 18 månader. Flexibilitet inm prjektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. De finns en struktur ch förväntningarna är tydliga. Vägledarna skapar relatiner, är tålmdiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser ch peppar. Att några deltagare ganska snabbt gick ut på praktik, samt att deltagare från den tidigare verksamheten fått arbete, skapar en tilltr till prjektet. Supprted emplyment. Engagerad styrgrupp med bredd, sm vågat ta beslut ch anpassa verksamheten efter behv. Arbetsförmedling, Västerås Stad, Kriminalvård ch Plis (Reginen). I samband med beslutet att begränsa målgruppen till endast unga män sades ckså att behvet av likande stöd till unga kvinnr behöver utredas, vilket ckså gjrdes. Under våren 2016 gjrdes en ansökan till styrelsen för Samrdningsförbundet Västerås angående medel för att starta upp ett C2C-prjekt för tjejer, kallat PIMA. Ansökan beviljades ch prjektet startade i augusti Syftet för C2C/PIMA är att stärka unga kvinnr i utanförskap, år, på vägen mt arbete eller studier, för att skapa nytta för individen, mgivningen ch samhället. Det övergripande målet för C2C/PIMA är att ta fram en mdell/verksamhet sm bygger på de framgångsfaktrer ch den struktur sm gäller för C2C för killar, anpassat för tjejers behv. Strategier för att nå ch attrahera tjejerna ska särskilt redvisas. Dessutm ska prjektet synliggöra målgruppen ch dess behv. Prjektets effektmål är följande: 1. Minst 60 % av alla deltagare ska vara i arbete alt studier efter 18 månader i prjektet. 5

6 2. Återbetalningstiden för prjektet är högst 18 månader, enl. samhällseknmiska beräkningar. 3. Förbättrad samverkan mellan myndigheter Angående implementering av prjektet finns det redan i ansökan en ambitin att C2C/PIMA ska bli en del av den ttala C2C-verksamheten ch implementeras i den rdinarie verksamheten för Utbildnings- ch arbetsmarknadsnämnden från budgetåret Payff`s uppdrag Payff har fått i uppdrag att genmföra extern utvärdering av prjektet C2C/PIMA, dels i frm av en lärande utvärdering, dels i frm av en samhällseknmisk utvärdering inklusive en scieknmisk analys. Syftet med den lärande utvärderingen är att skapa förutsättningar för hållbara resultat samt synliggöra vad sm lett fram till resultaten. Utvärderingen ska innehålla en slutrapprt med genmgång av uppnådda resultat, effekter, vilka metder ch arbetssätt sm utvecklats, hur väl prjektet har nått sina mål, mervärden, framgångsfaktrer, hinder samt slutsatser/förslag kring hur rdinarie verksamheter kan utvecklas. Under prjekttiden kmmer Payff bland annat delta på prcessdagar, genmföra fkusgrupper/intervjuer, ta del av dkumentatin från prjektet, återkppla sina iakttagelser, lyfta frågeställningar sm Payff anser viktiga för att utveckla prjektet ch öka måluppfyllelsen, allt i syfte att öka de långsiktiga effekterna. Syftet med den samhällseknmiska utvärderingen är att synliggöra de eknmiska effekterna dels för samhället ttalt, dels för respektive myndighets/rganisatins ansvarsmråde ch för deltagarna. Den samhällseknmiska rapprten ska kunna användas sm underlag för beslut m framtida pririteringar i budget, med syfte att implementera C2C/PIMA i den rdinarie verksamheten i Västerås stad. Målsättningen med båda utvärderingarna är att de skall kunna ligga till grund för att bedöma prjektets resultat, lönsamhet ch lärande. Infrmatin från utvärderingarna ska även underlätta spridning av resultatet, vara ett beslutsunderlag för att avgöra Om, Vad ch Hur prjektet skall implementeras ch hur rdinarie verksamheter kan utvecklas. Payffs utgångspunkt är att en utvärdering i möjligaste mån skall vara lärande ch följa prjektet kntinuerligt. Det innebär att resultat ch lärdmar synliggörs för att underlätta såväl själva genmförandet sm spridningen ch påverkan. Det ingår ckså att granska ch ifrågasätta prjektets mål, för att kunna utveckla målbilden under prjektets gång. Payff utgör externa ögn ch skall kmma med berende synpunkter på prjektets genmförande relativt plan, syfte ch förväntat resultat ch möjliga långsiktiga effekter. Tanken är att stödet skall vitalisera, underlätta ch effektivisera genmförandet. Utvärderingen ska även utgöra ett prcesstöd ch vara ett bllplank till prjektledningen under genmförandet. 6

7 Nuläge ch analys Arbete i fkus Den övergripande målsättningen för C2C/PIMA är att deltagarna ska kunna bryta sitt utanförskap ch integreras i samhället. En av de viktigaste förutsättningarna för att deltagarna ska kunna klara att genmföra denna utveckling är att de klarar av att söka, få ch behålla ett arbete. Med utgångspunkt från den prblematik sm deltagarna har finns det självklart svårigheter i prcessen mt självförsörjning genm arbete. Men Payff kan vid sina intervjuer med lika deltagare knstatera att målgruppen är högt mtiverad. Deltagarna säger själva att de vill att det ska bli ett ökat fkus på arbete i det grundläggande arbetet ch metdiken i C2C/PIMA. Det är ganska trligt att deltagarnas egen kunskap m sina behv ch sin utvecklingsprcess inte är fullständig, utan att persnalen behöver göra prfessinella bedömningar ch förankra dessa hs deltagarna. Det kan t.ex. innebära att det behöver vara ett större fkus på att förbättra deltagarnas psykiska ch fysiska hälsa i början av deltagarnas tid i prjektet än vad deltagarna själva förstår. Det vill säga att vissa grundläggande byggstenar måste vara på plats innan deltagarna är red att ta nästa steg ch gå ut på praktik ch söka jbb. Men Payff vill pängtera vikten av att ta vara på deltagarnas eget engagemang att vilja hitta en egen försörjning. Vi anser därför att prjektet i större mfattning ska se över hur deltagarna tidigt ch kntinuerligt kan få ett tydligare stöd i att söka arbete ch få erfarenhet ch kunskap m vilka krav sm ställs på arbetsmarknaden. Flexibla anställningsfrmer Det är när deltagarna kmmer ut i arbete sm det blir på riktigt. Alla andra insatser i prjektet kan ses sm förberedande. Under C2C-prjektet för killar stannade hela denna prcess upp under ett halvår, när det inte gick att hitta frmer för att kmbinera arbete, ersättningsfrm ch vilken part sm skulle ansvara för arbetsmiljöansvaret. Resultatet blev att flera deltagare sm var red att ta steget ut i arbetslivet blev försenade i sin prcess ch det uppstd en risk att den persnliga utveckling sm deltagarna hade klarat av att genmföra skulle raseras. Payff vill därför pängtera ch lyfta fram vikten av att dessa frågr löpande diskuteras inm C2C/PIMA-prjektet ch tillsammans med styrgruppen. Att deltagarna kmmer i arbete är både målet, men ckså verktyget för att uppnå ett lyckat resultat för individen, prjektet, staden ch i förlängningen samhället. Förutm att säkerställa anställningsfrmer kan prjektet även undersöka möjligheterna att i större utsträckning utnyttja kmmunens egna verksamheter på ett mer utvecklat sätt. Kmmunen är ju själva en arbetsgivare med en mycket str bredd på sina lika yrken ch arbetsuppgifter. Planering Payff har under sina intervjuer med deltagare fått en tydlig beskrivning hur de uppfattar strukturen ch arbetet i C2C/PIMA-verksamheten. Deltagarna beskriver vilka delar sm de uppfattar ingår i metdiken ch hur de anser att den fungerar. Utifrån deras beskrivningar ch påföljande intervjuer med persnalen anser Payff att det finns en ptential 7

8 att öka kvaliteten i planeringen av själva genmförandet. Deltagarna har dels behv av individuell caching där de får persnligt stöd av persnalen kring frågr sm är aktuella för respektive deltagare. Dels är det viktigt att övriga deltagare inte hamnar i vänteläge utan några meningsfulla arbetsuppgifter när persnalen arbetar med individuell caching. Deltagarna i verksamheten har både stra behv ch stra krav, samt blir snabbt rastlösa. Persnalen bör därför fundera kring hur alla i gruppen ständigt kan vara sysselsatta med meningsfulla uppgifter under den tid sm de befinner sig hs C2C. Samutnyttja persnal Verksamheten i C2C ch prjektet C2C/PIMA har hittills till str del varit två parallella verksamheter. Metdiken ch målgruppernas behv har varit likartade. Däremt har persnalen till str del varit uppdelad ch inte samverkat i någn större mfattning. Det finns nu en aktiv dialg inm persnalgrupperna ch i samråd med den närmaste ledningen att samverkan ska öka. Payff vill framföra att vi ser psitivt på denna dialg ch utveckling. Det ger den ttala C2C-verksamheten möjligheter att i större utsträckning utnyttja kmpetens, arbetsmetder ch erfarenheter från hela persnalgruppen. Det ger även möjligheter att i större utsträckning täcka upp för varandra vid frånvar ch ledigheter. En viktig del är ckså att persnalen, sm idag är uppdelad med manlig persnal i killgruppen ch kvinnlig persnal i tjejgruppen, blir mer blandad. Persnalen själva lyfter detta sm en viktig ch psitiv effekt, då de tydligt kan se hur klimat ch diskussiner förändras i deltagargrupperna när persnalen består av både kvinnlig ch manlig persnal. Detta är särskilt viktigt att uppmärksamma då deltagarnas mål är att integreras i samhället ch där kmmer de alltid hamna i sammanhang där de behöver klara av att kunna fungera tillsammans med både män ch kvinnr. Om jbbrtatin genmförs skapar det möjligheter att utnyttja persnalens styrkr ch intressemråden i större utsträckning. Detta är viktigt både ur ett deltagar- ch ett persnalperspektiv. För deltagarna betyder det att de får tillgång till fler specialister genm att persnalens kmpetens utnyttjas mer riktat i förhållande till deltagarnas behv. För persnalen ger det större möjligheter att få arbeta med frågeställningar ch arbetsuppgifter sm ligger i linje med deras styrkr ch intressemråden, vilket är viktigt för att persnalen ska känna arbetsglädje ch rka bedriva sitt viktiga arbete. Ledning ch kmpetensöverföring C2C ch C2C/PIMA har en ch samma ledning i det dagliga arbetet. Samtidigt bedrivs verksamheterna i två lika lkaler, vilka ligger skilda från varandra. Det är därför inte möjligt för ledaren att vara på plats i båda verksamheterna samtidigt. Payff kan via intervjuer ch dialg med persnal knstatera att persnalen fungerar ch agerar lite lika i de två persnalgrupperna. Närvarn av ledningen är ckså jämnt fördelad i tid. Payff vill uppmuntra att ledningen i större utsträckning finns på plats i båda verksamheterna för att, i det dagliga arbetet, kunna föra dialg, ge stöd ch fånga upp utvecklingsmråden ch gda exempel. Därigenm underlättas kmpetensöverföring ch gemensamma värderingar säkerställs. 8

9 Delegatin ch mandat att fatta beslut Persnalen sm arbetar inm C2C ch C2C/PIMA har str erfarenhet ch mfattande kmpetens av att arbeta med målgruppen. Det gör att de till str del kan fungera ch arbeta självständigt ch ta egna beslut. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att vem sm har rätt att fatta vilken typ av beslut. Payff vill pängtera vikten av att en diskussin löpande behöver hållas inm persnalgruppen kring lika beslut; vem sm har rätt att besluta ch på vilka grunder. På så sätt säkerställs kvaliteten i besluten ch att ingen fattar beslut inm frågeställningar där de inte ha mandat. Samverkan med externa parter Payffs uppfattning är att verksamheten inm C2C har varit duktiga på att samverka med berörda ch externa parter ända sedan starten. Exempelvis har plisen varit en viktig part i arbetet. Under lång tid har det funnits diskussin ch ett upplevt behv av en närmare kntakt med vuxenpsykiatrin. I den frågan har C2C/PIMA inte hittat någn lösning. Eftersm prjektet löpande tar upp behvet är det Payffs uppfattning att denna fråga måste få högre priritet. Klarar inte prjektet av att hantera ch upprätta denna kntakt själva anser Payff att styrgruppen behöver ta ett utökat ansvar ch säkerställa att C2C/PIMA får tillgång till en kntakt inm Vuxenpsykiatrin, vilket kan fungera sm ett bllplank i hanteringen av frågeställningar ch deltagare med behv av extra stöd. Att nå fram till målgruppen När C2C för killar startade fanns ett tydligt behv av denna typ av stöd för en grupp unga män. Under den tid sm har gått har C2C:s rykte vuxit sig allt starkare hs målgruppen ch det finns hela tiden unga vuxna män sm söker sig till C2C. De tjejer sm har liknande behv är svårare att få kntakt med eftersm de inte alls är lika synliga sm killarna. Dm söker sig inte heller självmant till C2C/PIMA. I alla fall inte inledningsvis. Payff kan knstatera, efter att ha intervjuat flera deltagare, att det finns kvinnliga deltagare med behv av stöd på det sätt sm C2C/PIMA ger. Tjejerna finns i ett tydligt utanförskap. De har inte klarat sin sklgång, klarar inte av sin egen försörjning samt att flera deltagare har/haft prblem med kriminalitet ch drger. Deltagarna säger själva att verksamheten i C2C/PIMA behövs ch fungerar. En del i uppdraget för prjektet är att hitta metder för att upptäcka ch kmma i kntakt med målgruppen. På samma sätt sm i C2C har mun-till-mun-metden fungerat i C2C/PIMA. Inledningsvis fick prjektet hjälp av killar sm kände till C2Cverksamheten ch sm samtidigt kände till tjejer sm var i behv av liknande stöd. Killarna tipsade tjejerna att söka. Det har trts det inte varit lätt att hitta deltagare i den mfattningen att alla platser i prjektet har kunnat fyllas. Men nu när prjektet varit igång en tid har även C2C/PIMA lyckats arbeta upp ett sådant rykte att det finns en kö av sökande till prjektets platser. Bedömningen är därför att rekrytering via mun-mt-munmetden är en framgångsfaktr för att nå fram till de målgrupper sm C2C finns till för. 9

10 Behv av stöd Är det då säkert att det verkligen finns behv av stöd till målgruppen i den mfattning sm C2C/PIMA ger? Kan det helt enkelt vara så att det inte finns så många tjejer i utanförskap? Eller är dm bara svårare att upptäcka ch nå än killarna, eftersm dm inte är lika synliga? Efter att ha följt prjektet från start, sett hur det har utvecklats ch efter att ha intervjuat deltagare så är det Payffs uppfattning att behvet finns. Det finns många tjejer sm behöver ett väl strukturerat ch metdiskt stöd för att kunna bryta sitt utanförskap ch för att på sikt klara av att försörja sig själva, klara av att avstå från kriminalitet ch drger samt att kunna leva ett självständigt liv. Där är även ett eget ch fungerande bende en viktig del i deltagarnas utveckling. Att inte ha någnstans att b är en viktig del i flera av deltagarnas prblematik. Det är därför vår bedömning att den analys sm Västerås stad gjrde, det vill säga att det fanns behv av en C2C-insats även för tjejer, var riktig. Staden har ckså lyckats nå fram till målgruppen ch skapat ett förtrende för att de ska få stöd ch hjälp m de söker till C2C/PIMA. Däremt kan det vara så att C2C/PIMAverksamheten behöver utarbeta tydligare strategier för att kunna stötta deltagarna inm bendeprblematiken. Payff vill i samband med detta framföra att vi även i andra uppdrag, med helt andra målgrupper har bserverat hur viktig bendefrågan är i prcessen att få rdning ch reda på sitt liv. Att ha ett eget ch tryggt bende är en framgångsfaktr för att kunna arbeta med ch bearbeta andra delar i deltagarnas prblembild. Genusperspektivet Det finns i dag en aktiv diskussin inm den ttala C2C-verksamheten kring genusfrågr. Persnalen i C2C ch C2C/PIMA har själva uppmärksammat att vissa frågeställningar hanteras på lika sätt i kill- respektive tjej-gruppen. Payff vill lyfta fram att vi ser psitivt på denna medvetenhet hs persnal ch ledning samt att det är viktigt för både metdutvecklingsarbetet ch förtrendet för verksamheten att denna dialg frtsätter. Likabehandling ch sekretess Att hålla på sekretessen är någt sm är viktigt, det är både deltagare ch persnal överens m. Samtidigt är C2C/PIMA en gruppaktivitet där gruppen stödjer varandra ch utvecklas tillsammans. För att kunna få en psitiv grupputveckling måste deltagare ch persnal bygga upp ett förtrende mellan sig ch även vara beredda att dela med sig av sina tankar ch erfarenheter. Ju mer deltagarna öppnar upp ch delar med sig dest mer luckras sekretessen upp. Under Payffs intervjuer med deltagare var sekretess ett ämne sm diskuterades i str mfattning ch deltagarna pängterade hur viktigt de anser att sekretessen är i förhållande till persnalen. Samtidigt beskriver deltagarna hur de hela tiden själva pratar med varandra m samma saker. Det betyder att sekretess både är en viktigt ch kmplicerat ämne. Utöver diskussiner där sekretessinfrmatin diskuteras så finns skriftlig dkumentatin sm är att betrakta sm sekretessbelagd, exempelvis infrmatin m drgtester. 10

11 Payff uppmanar persnal ch ledning att se över rutiner för hantering av sekretessbelagt material, muntlig ch skriftlig, så att inte behöriga har tillträde till dessa. Detta arbete bör synkrniseras med kraven i den nya dataskyddsförrdningen (GDPR) sm träder i kraft den 25 maj I övrigt anser vi att det är viktig att persnal ch ledning har en löpande dialg angående sitt eget förhållningssätt i förhållande till deltagarna ch den infrmatin sm de får kännedm. De är viktigt att deltagarna känner trygghet för att infrmatin sm de lämnar i förtrende inte förs vidare av persnalen. Om de sedan själva väljer att berätta m detta för övriga deltagare är det deras eget val. Utifrån samma utgångspunkt uppmanar Payff persnal ch ledning att ha en löpande dialg kring likabehandling av deltagare. Flera deltagare berättar att de upplever att deltagare får lika behandling. Likabehandling bör vara en grundläggande princip i arbetet med deltagarna i gruppen. Men vid de tillfällen när persnalen bedömer att det behövs individuell anpassning är det viktig att det görs utifrån liknande principer i persnalgruppen ch att det i så fall finns tydliga rsaker till att principen för likabehandling frångås. Resultat ch måluppfyllelse Sammanlagt har 18 deltagare varit inskrivna i C2C/PIMA under periden till , varav 12 deltagare har genmgått insatsen ch tagit nästa steg i sin utveckling. Övriga, sex persner, är frtfarande kvar i insatsen. Resultatet av samtliga sm skrivits in fördelar sig enligt nedan på aktuella kategrier: Avslutade till arbete: 7 st, varav 4 st även har studerat Avslutade pga misskötsel: 3 st Avslutade pga gravidtet: 2 st Frtfarande är inskrivna: 6 st Drputs 0 st (avslutade inm 3 första månaderna) Effektmålet på individnivå är att minst 60 prcent av deltagarna ska vara i arbete eller studier efter 18 månader i prjektet. Genm att sju deltagare, av de tlv sm har genmgått hela insatsen, har gått till arbete har prjektet ett resultat på cirka 58 prcent. Om ytterligare en deltagare hade kmmit i arbete hade målet överstigits. Fyra av del deltagare sm har gått till arbete har studerat samtidigt. Studier är en viktig skyddsfaktr för att inte hamna i utanförskap, det visar både erfarenhet ch frskning. Det kan därför vara relevant för prjektet att reflektera kring hur studier ska kunna stärkas ytterligare inm C2C-metdiken. Prjektet har ckså ett samhällseknmiskt mål, där de satsade resurserna i prjektet ska betala tillbaka sig till samhället på 18 månader. Uppföljning av det målet kmmer att genmföras inm ramen för den samhällseknmiska utvärdering sm Payff genmför, vilket kmmer att ske under våren C2C/PIMA:s syfte är att: Prjekt PIMA ska utveckla, prva ch utvärdera metder, så att C2C ska nå ch fungera för alla inm målgruppen, avsett kön. C2C/PIMA har ckså en övergripande målfrmulering enligt nedan: 11

12 Det övergripande målet för PIMA är att utveckla verksamheten ch metderna i Chance 2 Change, för att stärka unga vuxna, år, i utanförskap på vägen mt arbete eller studier, för att skapa vinster för individen, mgivningen ch samhället. Utifrån syfte ch övergripande mål är det Payffs uppfattning att en tydligare analys ch beskrivning bör göras av prjektets metd, målgrupp, resultat ch framgångsfaktrer. Exempelvis skulle det kunna ske genm att prjektet tar fram en metdbk sm en dkumentatin sm prjektet kan använda sig i samband med att prjektet avslutas ch vid lika spridningsaktiviteter. I en sådan metdbk bör även målet kring samverkan behandlas. C2C/PIMA väcker intresse C2C-verksamheten ch dess resultat har under de år den funnits ch utvecklats skapat intresse både inm ch utm Västerås stad. Prjektet har vid flertalet tillfällen fått kmma ch berätta m verksamheten i lika frum ch mttagit studiebesök. Prjektet är för närvarande inbjudet att presentera verksamheten dels på FINSAM-knferensen i Götebrg under våren 2018 ch dels på Almedalsveckan på Gtland. Hållbarhet ch uppföljning Den grundläggande tanken med C2C/PIMA ch hela C2C-verksamheten är att bryta utanförskap hs målgruppen ch bygga en grund för deltagarna, så att de kan försörja sig själva ch leva ett självständigt liv. De resultat sm verksamheten uppvisar pekar på att insatsen fungerar ch att deltagarna får stöd att leva ett bättre liv. Men Payff vill lyfta fram behvet att följa upp de mer långsiktiga effekterna, dvs. klarar deltagarna verkligen av att bryta med sitt gamla liv. Det är först då deltagarna klarar av att stå på egna ben även efter att de lämnat insatsen i C2C sm de verkliga samhällseknmiska effekterna slår igenm. Vi tycker därför att det vre intressant m C2C genmför en uppföljning av den livssituatin sm före detta deltagare har idag, för att kunna bedöma C2Cmetdikens hållbarhet ch den långsiktiga påverkan sm insatsen har på deltagarnas liv. Styrgruppens uppdrag ch inriktning Styrgruppen för C2C/PIMA är till str del densamma sm den varit ända sedan C2C startade. Styrgruppen har därför en str kmpetens ch erfarenhet av metdiken, målgruppen ch de frågeställningar sm är aktuella inm prjektet. Det är Payffs bedömning att styrgruppen är väl sammansatt, har hög närvar ch ett strt engagemang. Det är styrgruppens uppdrag att stödja ch styra C2C/PIMA. Men Payff vill pängtera vikten av att se till helheten för hela C2C-verksamheten. C2C/PIMA påbörjar nu sitt sista prjektår ch det finns en plan att prjektet ska implementeras. Det är då viktigt att styrgruppen lyfter upp kill-verksamheten till samma fkus sm tjej-verksamheten, så att implementeringsprcessen fkuserar på hela verksamheten, hela målgruppen ch hela persnalgruppens utmaningar, förutsättningar ch möjligheter. 12

13 Implementering Västerås stad arbetar på ett strukturerat ch planerat sätt med implementeringsprcesser för sina prjekt. I många av de prjekt sm Payff stödjer finns implementeringsarbetet beskrivet redan i prjektansökan. Payff vill lyfta fram vikten av detta arbete. Vi kan knstatera att implementeringsarbetet i C2C/PIMA-prjektet sker i gd tid, tas med i det rdinarie budgetarbetet ch att underlag för beslut kmmer att arbetas fram. Sm en mer allmän implementeringsfråga vill Payff lyfta möjligheterna att utnyttja pedaggiken i C2C, så att den kan användas även för andra målgrupper. Det bör rimligtvis finnas fler målgrupper sm: Behöver förstå hur det svenska samhället fungerar. Behöver förstå hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Behöver extra stöd att utvecklas i grupp, inkl. individuell caching. Behöver extra stöd på grund av psykisk hälsa. Behöver extra stöd på grund av svag eknmi. Payff vill därför uppmuntra Västerås stad till att mer aktiv diskutera på vilket sätt ch i vilken frm sm erfarenheter ch kmpetens från C2C-verksamheten kan utnyttjas för att fler invånare ska kunna få ett utökat stöd, så att de på sikt kan leva ett bättre ch mer självständigt liv tillsammans med sina familjer. 13

14 Rekmmendatiner Utifrån vad sm beskrivits i denna delrapprt vill Payff lyfta fram följande rekmmendatiner till prjektet: Öka fkus i det allmänna upplägget mt att deltagarna ska kmma i arbete, vilket det finns en tydlig efterfrågan av från deltagarna, exempelvis genm att: Mer fkus på att skriva CV ch söka faktiska jbb Få möjlighet att träna jbbintervjuer ch rllspel Anrdna träffar med arbetsgivare ch fler studiebesök I större utsträckning reflektera över studiespåret för att se vilka deltagare sm bör inrikta sig mt studier sm ett första steg, innan de söker vidare till jbb Säkerställa att det finns flexibla anställningsfrmer, vilka stödjer deltagarna i deras utvecklingsprcess mt arbete. Att kunna ta steget ut i arbetslivet med stöd av prjektet är en framgångsfaktr sm inte får hindras av att regelverket för lika typer av anställningsfrmer inte stämmer överens med deltagarnas situatin. Arbeta med ch höja kvaliteten i planeringen av den dagliga verksamheten, så att persnlig caching kan kmbineras med att alla i gruppen har tydlig ch meningsfulla aktiviteter ch sysselsättning. Inga deltagare ska behöva hamna i väntläge under den tid sm de befinner sig i C2C-verksamheten. Tydliggöra persnalens riktlinjer ch principer vad gäller sekretess ch likabehandling av deltagarna i gruppen. Vid behv av särbehandling måste förståelse skapas hs berörda. Frtsätta det påbörjade arbetet med att samutnyttja persnalen inm C2C ch C2C/PIMA, så att kmpetens utnyttjas på ett ptimalt sätt i förhållande till deltagarnas behv ch att persnalen får möjlighet att arbeta med arbetsuppgifter sm ligger inm deras egna intressemråden. Frtsätta det påbörjade arbetet med att säkerställa att den dagliga ledningsfunktinen för C2C ch C2C/PIMA i större utsträckning finns närvarande i C2C/PIMA-verksamheten. Säkerställa tydligare riktlinjer för hantering av sekretessinfrmatin, i enlighet med GDPR, samt delegatin för att fatta avgörande beslut, exempelvis att stänga eller avsluta en deltagare på grund av misskötsel. Styrgruppen behöver ta ett utökat ansvar ch säkerställa att C2C/PIMA får tillgång till en kntakt inm Vuxenpsykiatrin, vilket kan fungera sm ett bllplank i hanteringen av frågeställningar ch deltagare med behv av extra stöd. Prjektet får i uppdrag att ta fram en metdbk för att besvara det övergripande syftet med prjektet, vilket ckså blir en dkumentatin sm kan användas vid spridningsinsatser. Frtsätta det strukturerade arbetet inför beslut m implementering ch därefter förberedelser inför att bedriva PIMA inm ramen för den rdinarie C2Cverksamheten. Det är då viktigt att styrgruppen fkuserar på den hela C2Cverksamheten, hela målgruppen ch hela persnalgruppens utmaningar, förutsättningar ch möjligheter. 14

15 Genm denna rapprt hppas Payff AB att kunna bidra till prjektets frtsatta psitiva utveckling ch uppnå prjektets målbild. Götebrg, den 23 januari 2018 Jnas Huldt Payff Utvärdering ch Analys AB 15

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

ANSÖKAN OM FOU-STÖD FÖR LOKALT UTVECKLINGSARBETE 2012

ANSÖKAN OM FOU-STÖD FÖR LOKALT UTVECKLINGSARBETE 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN Dnr 3.2 0010/2012 ANSÖKAN OM FOU-STÖD FÖR LOKALT UTVECKLINGSARBETE 2012 Prjektets, utvecklingsarbetets namn: Brmmas Arbetslinje Perid för prjektet, utvecklingsarbetet,

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensam CBRNEstrategi samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010 Under våren 2010 har Centrum för samtidsanalys frtsatt bedriva verksamhet på uppdrag av Nacka kmmun ch Nacka församling inm följande fkusmråden: 1. Ökad dialg

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS! 18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Vinka IN modellen Vingåker och Katrineholm 2016

Vinka IN modellen Vingåker och Katrineholm 2016 Ansökan från LSG Katrinehlm Vingåker avseende frtsatt utveckling av samverkansmdell för individer med särskilda behv i åldern 16 29 år Periden nvember 2016 december 2017 1 Vinka IN mdellen Vingåker ch

Läs mer

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare Infrmatin för scialtjänst ch häls- ch sjukvård gällande anmälan ch ansökan m gd man ch förvaltare Anmälan från scialnämnd eller sjukvården Om persnal vid scialförvaltningen eller inm sjukvården får kännedm

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas

Läs mer

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen

Ansökan om insatser med stöd av socialtjänstlagen Inkmmande: Individ ch familjemsrgen Handläggare: Ansökan m insatser med stöd av scialtjänstlagen Jag ansöker m stöd i hemmet Beskrivning av vad jag behöver stöd med: Namn: Persnnummer: Telefnnummer: Du

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4-9

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Leda digitalisering 21 september Ale

Leda digitalisering 21 september Ale Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats 2016-12-01 1(8) Ansökan till Samspelet m finansiering i insats TRIS- Tidig Rehabilitering i Samverkan Bakgrund Stegen har varit ett väl fungerande prjekt under flera år där samverkan mellan parterna har

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt

Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018 Källa: DO Fyra steg sju diskrimineringsgrunder fem mråden Likabehandlingsplan för Gävle kmmunkncern 2018 Inledning Gävle kmmunkncerns gemensamma värdegrund; bemötande, kvalitet ch samarbete, är vägledande

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016 2016-09-05 1 (12) Utvärdering smmarjbb 2016 Sammanfattning Uppdraget har varit att alla ungdmar i första året ch andra året i gymnasiet ska erbjudas smmarjbb 2016. Alla sm sökt i målgruppen har erbjudits

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4

4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 4.5. Sammanställning Psykiatriråd nummer 4 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Strategi för att minska ungdomskriminalitet Strategi för att minska ungdmskriminalitet Beslutsdatum 20XX-XX-XX Dkumenttyp Plan Beslutad av Kmmunfullmäktige Dkumentägare Brttsförebyggande strateg Diarienummer 2017/KS 0316 005 Giltighetstid Tillsvidare

Läs mer

Genomförandebeskrivning Digiresan

Genomförandebeskrivning Digiresan Genmförandebeskrivning Digiresan Ledarskapsprgram att effektivt leda verksamheten, sig själv ch andra Det här är en ledarskapsutbildning i tre steg ch lika många dagar. Syftet är att förbättra din förmåga

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Samordningsteam Västerås

Samordningsteam Västerås Samrdningsteam Västerås Halvårsrapprt 20180101-20180630 Verksamhetschef Helena Clementsn Verksamhetsledare Eva Winberg SAMMANFATTNING: Resultat ttalt för Samrdningsteamet Västerås; första halvåret: Arbete:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET METODUTVECKLING I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA MISSBRUKANDE KVINNOR

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET METODUTVECKLING I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA MISSBRUKANDE KVINNOR SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN INDIVIDORIENTERADE VERKSA MHETER HANDLÄGGARE: LENA MU RRAY, 08-508 25 615 2007-09-17 SID 1 (10) pm SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET METODUTVECKLING I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA MISSBRUKANDE

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

Genomlysning av Arbetsmarknadsenheten

Genomlysning av Arbetsmarknadsenheten Genmlysning av Arbetsmarknadsenheten SOCIAL & ARBETSMARKNAD 2018-08-31 Delrapprt Genmlysning AME Innehåll Beställare ch Uppdrag... 3 Syfte... 3 Arbetsmarknadsenhetens uppdrag... 3 Resurser... 4 Så här

Läs mer

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl 2017-07-11 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKONTORET RJ Kmmunikatinsprjekt 2017 Deadline 21 september kl. 16.00 Nedan listas de frmella krav sm ställts upp för ansökan, samt våra tips ch förslag i streckade

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Utvärdering. Projekt Socialt ansvarsfull upphandling. Östersunds kommun. Östersund Utvärdering av sociala investeringar

Utvärdering. Projekt Socialt ansvarsfull upphandling. Östersunds kommun. Östersund Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sciala investeringar Utvärdering Prjekt Scialt ansvarsfull upphandling Östersunds kmmun Östersund 2019-04-03 payff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefn 076-13 41 503 www.payff.se Innehåll

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Jämställdhet och mångfald 2009-2011

Jämställdhet och mångfald 2009-2011 Bilaga 2 Landstingsstyrelsens förvaltning LSF HR Jämställdhet ch mångfald 2009-2011 1. Förvaltningen övergripande...3 2. Syfte...4 3. Arbetsförhållanden...4 3.1. Mål...4 3.1.1. Nuläge...4 3.2. Sjukfrånvar...5

Läs mer