SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET METODUTVECKLING I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA MISSBRUKANDE KVINNOR

Transkript

1 SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN INDIVIDORIENTERADE VERKSA MHETER HANDLÄGGARE: LENA MU RRAY, SID 1 (10) pm SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET METODUTVECKLING I ARBETET MED VÅLDSUTSATTA MISSBRUKANDE KVINNOR INLEDNING Kvinnr sm har ett eget missbruk av drger ch/eller alkhl är särskilt utsatta för kvinnfridsbrtt då missbruket gör att de lättare blir ett ffer för mäns våld. En väsentlig skillnad för misshandlade kvinnr med eget missbruk jämfört med andra misshandlade kvinnr är möjligheten att få adekvat hjälp då missbrukande kvinnr sällan eller aldrig tas emt av befintliga kvinnjurer eller kriscentrum. Några få studier har gjrts i avseende att beskriva situatinen för missbrukande misshandlade kvinnr. En är prjektledarens, Pia Jarnling, rapprt från 2004 Om våldsutsatta, missbrukande kvinnrs situatin. En annan studie inm ramen för Mbilisering mt narktika, MOB, bygger på enkätsvar från drygt hundra kvinnr. Studien Mäns våld mt kvinnr ett kvinnfridsbrtt bland andra visar att kvinnrna är utsatta för upprepat ch grvt våld, främst av en man de har eller har haft en nära relatin till (Hlmberg, Smirthwaite, Nilssn, 2005). Medan våld mt kvinnr generellt ftast äger rum i hemmet, blir missbrukande kvinnr slagna både i hemmet ch på allmän plats ch ckså av flera lika persnkategrier. Kvinnrna utsätts för våld av manliga partners, från andra män i missbrukarkretsar samt våld från andra kvinnliga missbrukare. Det fåtal studier sm gjrts visar att dessa kvinnr har små ch få möjligheter att få adekvat hjälp, särskilt i en akut situatin. Frskning kring missbrukande kvinnrs utsatthet för våld är ett kntrversiellt mråde. Till exempel riskerar det våld sm missbrukande kvinnr utsätts för att tlkas sm någt sm drabbar vissa grupper, t.ex. missbrukare, inte sm sammanhängande med en vidare könskultur i samhället (Hlmberg, Smirthwaite, Nilssn, 2005, s 26). Vid sidan av att utveckla kunskaper m mäns våld mt kvinnr med ett eget missbruk samt metder att arbeta med de våldsutsatta, missbrukande kvinnrna, behövs ckså reella

2 SID 2(10) möjligheter att ge kvinnrna akut skydd, hjälp ch stöd rent praktiskt. Prjektet Metdutveckling för våldsutsatta missbrukande kvinnr, är ett försök till vanstående. BAKGRUND En kartläggning sm Scialtjänstförvaltningen gjrde 2003 visade att det inte fanns någt skyddat bende sm riktade sig mt målgruppen våldsutsatta missbrukande kvinnr. Inventeringen visade att 11 stadsdelsförvaltningar ansåg att ett väsentligt prblem var att det saknades skyddat bende för kvinnr sm missbrukar ch är utsatta för våld. Fyra stadsdelsförvaltningar påtalade ckså att det fanns behv av skyddat bende för kvinnr sm är psykiskt sjuka ch misshandlade. Kriscentrum för kvinnr, sm drivs av Scialtjänstförvaltningen, tar inte emt kvinnr sm har missbruks- ch/eller psykiska prblem. Detsamma gäller för Alla Kvinnrs Hus ch andra kvinnjurer. Detta berr på att många våldsutsatta kvinnr sm tas emt på Kriscentrum har barn sm placeras med mamman i bendet ch det är därför lämpligt att placera missbrukande ch psykiskt sjuka kvinnr på dessa benden. Förvaltningen gjrde bedömningen att det i inte var realistiskt att starta ett nytt kriscentrum för missbrukande kvinnr. Istället behövdes mer kunskaper m verksamma metder för stöd- ch hjälpinsatser för denna målgrupp ch en bättre uppfattning m behvet av lika insatser. Scialtjänstnämnden ansökte m ch beviljades prjektmedel från Länsstyrelsen för ett tvåårigt metdutvecklingsprjekt (SN PM ). PROJEKTET Prjektet består av två delar sm inbördes är berende av varandra ch sm genmförs i nära samarbete: Praktiskt mhändertagande av våldsutsatta missbrukande kvinnr på Hvilan (se nedan) med två prjektarbetare, ch Metdutvecklingsgrupp med kmpetenser från kvinnverksamheter ch missbrukarvård Syfte Prjektets syfte kan sammanfattas i fyra punkter: Att utveckla arbetsmetder för målgruppen Att utarbeta en metdhandledning Att redvisa behvet av särskilda stödinsatser samt Att bedöma framtida behv/efterfrågan av skyddat bende för målgruppen Om Hvilan Hvilan är ett akut- ch krttidsbende för kvinnr sm drivs av Scialtjänstförvaltningen ch sm tar emt hemlösa kvinnr med missbruks- ch/eller psykiska prblem. Många av dessa kvinnr har ckså utsatts för våld. Hvilan har plats för 20 kvinnr varav 3-4 platser har varit avsatta för prjektet. Hvilan är ett lågtröskelbende vilket innebär att man får vara drg- ch/eller alkhlpåverkad ch ändå kunna b kvar. I huset arbetar persnal dygnet runt, ch det serveras frukst, lunch ch middag.

3 SID 3(10) Genm prjektet har man utvecklat frmerna för att ge utökat stöd till våldsutsatta missbrukande kvinnr sm söker akut lgi. Under prjekttiden har man kunnat utöka bemanningen på Hvilan med två behandlingsassistenter samt en prjektledare på halvtid. Den våldsutsatta kvinnan har vid inskrivningen får en kntaktpersn från prjektet ch en kntaktpersn från Hvilans rdinarie persnal. Kntaktpersnerna har tid att prata med henne, följa med till lika instanser etc. All persnal på Hvilan har under prjektets gång fått särskild utbildning. En viktig del i prjektet har varit att på lika sätt få hela arbetsgruppen på Hvilan invlverad i arbetssättet. På så sätt förankras prjektets uppdrag, syfte ch mål. I starten av prjektet uppstd diskussiner med placerande stadsdelar då det var dyrare att placera en kvinna på platser avdelade för prjektet än på Hvilans övriga platser. När avgifterna sedan likställdes försvann det bekymret. Prjektrganisatin Prjektet har bestått av två behandlingsassistenter ch en prjektledare på halvtid. En styrgrupp med representanter från scialtjänstförvaltningen har dragit upp de övergripande målen för prjektet ch träffats vid ni tillfällen. En metdutvecklingsgrupp med representanter från stadsdelar, Alla Kvinnrs Hus samt prjektet, har träffats en halv dag/vecka. Gruppen har fungerat sm ett stöd för prjektarbetarna i arbetet med att utveckla arbetsmetder sm dels inriktar sig på våldsprblematiken dels fkuserar på kvinnrnas missbruksprblematik. Metdutvecklingsgruppens andra stra uppgift har varit att utarbeta ch sammanställa en metdhandledning sm ska kunna användas vid lika utbildningar riktad till persnal inm missbrukarvården. Metdbken ska ses sm ett kmplement till handlingsplaner ch de metdhandledningar sm finns för våldsutsatta, icke missbrukande kvinnr. I prjektplanen angavs att det ckså skulle tillsättas en referensgrupp med representanter från plisen, sjukvården, persnal från scialtjänsten på stadsdelsförvaltning/enheten för hemlösa sm skulle följa prjektet ch diskutera svårigheter ch prblem. Någn referensgrupp frmerades aldrig. Prjektet har haft, ch har, ett strt nätverk ch det har därför inte saknats inte tillfällen att diskutera prjektet, målgruppen, svårigheter ch möjligheter. UPPFÖLJNINGEN Undersökningen/uppföljningen av prjektet är kvalitativ ch bygger på intervjuer ch möten med prjektarbetarna, prjektledaren ch placerande scialsekreterare. Intervjuer har genmförts enskilt ch i grupp, vid möten ch per telefn. Efter ett visst antal intervjuer har svaren närmat sig varandra innehållsmässigt ch ytterligare intervjuer har inte tillfört någn egentlig ny infrmatin utan bekräftar endast vad sm framkmmit tidigare. I denna rapprt har gränsen satts vid sex intervjuer.

4 SID 4(10) I rapprten belyses inte de våldsutsatta kvinnrnas perspektiv på insatserna i prjektet. Det är ett medvetet val sm grundar sig dels på egen erfarenhet av att intervjua missbrukande, utsatta klienter, dels på prjektarbetarnas synpunkter; att kvinnrna kmmer ch går ch det är svårt att avgöra i vilket skede en intervju skulle göras. Man kan finna stöd i frskningen för dilemmat att intervjua klienter i aktivt missbruk, (jfr Rsengren, Thörn) sm pekar på finns svårigheter med att intervjua men kanske framför allt att tlka utsattas berättelser. En svårighet sm bland andra frskaren Catharina Thörn visat på är att de kvinnr hn intervjuade i sin studie verkade mtsäga sig själva. Kvinnrnas berättelser skiftar från dag till dag, från gång till gång. Tydligast var det när de talade m myndigheterna ch den hjälp de fått eller inte fått (Thörn, s.54). Validitet/Reliabilitet Man kan utifrån denna undersökning/uppföljning inte dra statistiska slutsatser ch generalisera till större ppulatiner. Men man kan få mer nyanserad ch detaljerad kunskap än vad man eventuellt hade tidigare. Man kan ckså finna aspekter i prjektet sm är intressanta ch viktiga för frtsättningen. Undersökningen är subjektiv, d.v.s. vad sm presenteras är utvärderarens bild. En annan utvärderare skulle kunna kmma fram till delvis annrlunda slutsatser. Utvärderingen har skett i dialg mellan medarbetare ch utvärderare. REDOVISNING Kvinnrna i prjektet Prjektet har sedan starten haft 48 kvinnr inskrivna i prjektet. Av dem är 33 st. bende i någn stadsdel ch 9 st. är registrerade på Enheten för hemlösa. 4 st. br i någn annan kmmun. Genmsnittsåldern är 45 år ch de har stannat ca 30 dagar på Hvilan. Fyra platser har varit avdelade för prjektet, men i mån av tid har prjektmedarbetarna arbetat med fler kvinnr på Hvilan. Kvinnrna är i de flesta fall blandmissbrukare ch de missbrukar främst alkhl, herin, amfetamin, hasch ch bensdiazepiner. Många har dubbla diagnser dvs. både en diagnsticerad psykiatrisk sjukdm ch missbruk. I övrigt kan sägas m målgruppen: många har varit utsatta för sexuella övergrepp sm barn. Många har fått sina barn mhändertagna. De har ingen eller lite kntakt med anhöriga. De har inget - eller ett rdentligt naggat - förtrende för scialtjänst, plis ch/eller sjukvård. Ingen av kvinnrna sm prjektet arbetat med har själva bett att få delta, utan de har blivit erbjudna att ingå i prjektet då de kmmit till Hvilan ch tackat ja. Prjektets arbetssätt Det har visat sig att kvinnrna sm kmmer till Hvilan för det första behöver hjälp med praktiska saker saker sm kan utgöra hinder för att kmma vidare. Det kan till exempel handla m att se över gamla räkningar, inkass, att kntakta försäkringskassan, att bka in ch följa med på läkarbesök eller att rdna med legitimatin.

5 SID 5(10) Medarbetarna i prjektet fkuserar medvetet i samtalen med kvinnrna på att kvinnrna faktiskt blivit utsatta för våld, någt sm fta är en vanlig ingrediens i deras liv. Samtal m missbruket får kmma senare. När man sätter sig ner tillsammans med en kvinna för ett första samtal får man fta ta emt en lång livsberättelse - starka berättelser där våldtäkt, misshandel ch andra grva övergrepp förekmmit (prjektarbetare). Det är mycket sällan sm våldsutsatta kvinnr anmäler sina förövare. Kvinnr sm har egna missbruksprblem är inget undantag. De har dessutm fta en histria sm inbegriper kntakter med rättsväsendet själva, förutm att de har drgerna ch allt vad det innebär gemensamt med mannen langaren. Bland dessa kvinnr ch män är det fta tabu att blanda in plisen. Det är sällan sm kvinnrna stannar kvar i en sammanhängande vistelse tills de eventuellt flyttar vidare till någt annat bende utan det är väldigt mycket ut- ch inskrivningar. Flertalet kvinnr återvänder dck ch prjektarbetarna kan arbeta vidare där de slutade. Det är inte vanligt att kvinnrna skriver ut sig flera gånger i veckan eller helt enkelt bara försvinner (se bilaga 1). Men det är mycket sm inte blir av för prjektets målgrupp. Kvinnrna kmmer inte iväg dit de tänkt, det kmmer någt emellan på vägen ch det är så mycket sm är krångligt. En str ch viktig uppgift i prjektet är därför att finnas för kvinnrna ch att följa med. Prjektarbetarna följer med på möten med scialsekreterare, träffar frivården, rdnar ch följer med på infrmatinsbesök på lika benden för att kvinnan ska få titta på lika alternativ allt ifrån drgfria benden till så kallade lågtröskelbenden. De följer med till rättegångar, advkatsamtal ch kuratrssamtal. När prjektarbetarna pratar med kvinnrna m vad de blivit utsatta för pängterar de alltid att det aldrig är k att slå eller hta någn. Man försöker alltid att få kvinnan att bli bedömd av en läkare m hn nyligen blivit misshandlad m hn senare skulle vilja göra en plisanmälan. Likaså m det skulle ske nya övergrepp, är det bra att ckså tidigare skadr finns dkumenterade. Har kvinnan blivit våldtagen föreslår prjektet att kvinnan tar kntakt med avdelningen för våldtagna på Södersjukhuset för prvtagning. Svårigheter Suget efter drgen är starkare än htet från mannen. Det är den största svårigheten för kvinnrna, ch sm gör att de inte stannar kvar på Hvilan. Att bryta mt de regler sm finns på Hvilan; inget ht ch/eller våld, inget missbruk i huset, ingen rökning i huset, innebär att de kvinnrna kan bli utskrivna ch spärrade i en till två veckr. I en del fall vill Hvilan ha ett så kallat bedömningssamtal med kvinnan ch scialsekreteraren innan det kan bli aktuellt med en eventuell återflytt. Det är en arbetsmiljösynpunkt sm är viktig, m till exempel någn i persnalen känt sig htad men det hindrar arbetet med kvinnan sm kanske under denna tid går tillbaks till mannen ch missbruk.

6 SID 6(10) En annan svårighet är att det är kmplicerat ch det tar lång tid att rdna med ett annat bende. Hvilan är ett akut- ch krttidsbende sm är tänkt sm en tillfällig lösning på väg mt en mer långsiktig bendeplan. Det är vanligt att en kvinna försvinner efter att prjektet haft ett planeringsmöte tillsammans med scialsekreterare eller när det börjar närma sig en flytt till någt annat bende. Då gäller det att inte ge upp utan att ta emt kvinnan på nytt, igen ch igen ch frtsätta att stötta ch mtivera. Då gäller det att inte ge upp utan att ta emt kvinnan på nytt, igen ch igen ch frtsätta att stötta ch mtivera. Och det är det sm är själva grundbulten i arbetet med målgruppen; att inte ge upp, att finnas kvar, att hålla ch att skapa förtrende. Det kan ta mycket lång tid. Framgångsfaktrer Under prjekttiden har det framstått allt tydligare att insatserna sm gjrts i prjektet bör kmma i strt sett alla kvinnr sm kmmer till Hvilan till del. De flesta kvinnr sm kmmer till Hvilan har varit våldsutsatta ch behöver kvalificerat stöd ch str mvårdnad. Våldtäkt ch misshandel är ju en djup kränkning ch att skilja på den ena kvinnans misshandel ch våldtäkt från en annans trr jag kan ge fel signaler (persnal på Hvilan). Hvilan kan erbjuda kvinnr sm kmmer dit skyddat bende, vilket innebär att trygghetsfaktrn tillgdses. Det är låst, det finns persnal, ch man kan ta emt kvinnr, dygnet runt. Samtlig persnal på Hvilan har ckså fått en grundläggande utbildning när det gäller mäns våld mt kvinnr. Såväl scialsekreterare sm placerat kvinnr i prjektet sm persnal på Hvilan ch i prjektet betnar att det varit viktigt att prjektet fkuserat på misshandeln, på våldet. Missbrukarvården, både den öppna ch den slutna saknar i allmänhet kunskaper m mäns våld mt kvinnr ch våldets effekter både fysiskt ch psykiskt, menar prjektledaren. Missbrukarvården fkuserar på missbruket ch man handskas valhänt med frågr kring det trauma sm det innebär att vara utsatt för våld ch vilka hinder dessa erfarenheter utgör i missbrukande kvinnrs rehabiliteringsprcess. Missbruket står så att säga i vägen för att se på kvinnan sm våldsutsatt. De flesta, sm arbetar med missbrukare, tycks frtfarande tr, att bara missbruket upphör så upphör autmatiskt våldet säger prjektledaren. Studier från andra länder, bl.a. USA ch ett fåtal studier i Sverige visar, att så inte är fallet. Arbetet med att fånga upp, möta, mtivera ch ltsa denna grupp av kvinnr är mycket tidskrävande. Det är ett arbete sm ständigt avbryts av återfall, uteblivna besök, möten sm inte kmmer till stånd, planeringar sm får göras m. Så mycket blir inte av. Tid blir en av de viktigaste faktrerna i arbetet med målgruppen. Att det tar tid, att det får ta tid, att man har tid. Likaså att finnas kvar för kvinnrna, så att de kan kmma tillbaka, gång på gång. Kvinnr med eget missbruk ch inte sällan ckså svåra psykiska prblem har små ch få möjligheter att få adekvat hjälp, särskilt i en akut situatin. Det är tidskrävande ch tålamdsprövande att bygga upp ett förtrende sm gör att kvinnrna rkar ch vågar anförtr sig ch kanske våga förlita sig på att en förändring kan vara möjlig.

7 SID 7(10) Persnella resurser har varit en annan viktig faktr för prjektet. Att ha haft en prjektledare på halvtid samt två persner avsatta på heltid för prjektet har varit avgörande för att ha kunnat satsa tid på kvinnrna, tid på metdutveckling ch tid på att förankra. Genm att fler persner arbetat dagtid på Hvilan har det funnits tid för ett mer pedaggiskt, handfast arbete, att finnas vid kvinnrnas sida då de behöver. Möjligheten ch tryggheten för kvinnan att prjektarbetarna kan följa med på inbkade saker har varit mycket viktig, enligt prjektarbetarna. Prjektarbetarna vittnar m ett bra samarbete med placerande scialsekreterare. Inm prjektets ram har det varit lättare att bka in möten eftersm någn av prjektarbetarna alltid varit i tjänst. Andra viktiga framgångsfaktrer är sannlikt metdutvecklingsgruppen, handledning ch träffar i nätverk där prjektet får stöd av ch kan utbyta kunskap med andra. Dkumentatin Prjektarbetarna har dkumenterat i frm av dagbksanteckningar, vid sidan av jurnalföringssystemet i förvaltningen. Dagbksanteckningar är ett värdefullt sätt att följa de enskilda kvinnrna, tankar ch känslr kring arbetet, utvecklingen etc. (men strider egentligen emt reglerna för hur man inm scialtjänsten får dkumentera). SAMMANFATTANDE DISKUSSION Någt m prjekt sm arbetssätt Att erhålla utvecklingsmedel eller prjektpengar från lika håll innebär en tillfällig rganisatin med tidsbegränsad resultatinriktning. Ett prjekt är ch bör i den bästa av världar bidra till att verksamheten i framtiden utför sina uppgifter på ett bättre sätt. I många prjekt inm scialt arbete är det svårt att mäta resultat eftersm eventuella effekter kan uppträda långt efter utvärderingen. Och att man inte når sina mål behöver inte betyda att det inte ger resultat (Anbäcken, 2000). Arbetet bör baseras på kunskap Såväl prjektarbetarna sm rdinarie persnal på Hvilan anser att de genm prjektet fått nya kunskaper. Det är nya, eller kanske andra, metder att arbeta med kvinnrna sm kmmer till Hvilan. Det har ckså utvecklats samverkansfrmer ch utvecklats nätverk med andra persner sm arbetar med målgruppen (försäkringskassa, kriminalvård/frivård, scialsekreterare, arbetsförmedling, vårdcentral, plis, psykiatriska mttagningar, Kriscentrum för kvinnr, frivilliga rganisatiner med flera). Dessa nya arenr att arbeta utifrån ses sm ett strt kunskapstillsktt. Nätverket för kvinnverksamheter, Kvinnfrid i missbruksfrågr KIM, har ckså varit ett viktigt frum för erfarenhetsutbyte under prjektet. Prjektet deltar i det natinella nätverket i arbetet med våldsutsatta kvinnr med missbruk ch syftet med nätverket är att utveckla samarbete ch att diskutera kriterier för skyddat bende. Det finns inga enhetliga kriterier idag.

8 SID 8(10) Förmedling av kunskap vid seminarier, knferenser ch studiebesök är en annan viktig del. Genm att medarbetarna i prjektet deltagit i flera sammanhang ch berättat m prjektet växer ckså kunskapen m det egna arbetet, ch metderna att arbeta på. Genm att beskriva det egna arbetet blir man ckså medveten m ch uppmärksam på vilka kunskaper man har ch får genm ett delvis nytt sätt att arbeta. Har man uppnått syftet? Prjektets syfte kan sammanfattas i fyra punkter: Att utveckla arbetsmetder för målgruppen Att utarbeta en metdhandledning Att redvisa behvet av särskilda stödinsatser samt Att bedöma framtida behv/efterfrågan av skyddat bende för målgruppen. Prjektet har fkuserat på våldet när de mött kvinnrna sm kmmit till Hvilan ch frågan m missbruket har fått stå tillbaka. Målgruppen är liksm andra våldsutsatta kvinnr starkt bunden till mannen ch i de här fallen är det ckså ftast han sm står för drgerna vilket gör det än svårare för kvinnr med eget missbruka att bryta upp ur relatinen. Prjektet har visat att arbetet med målgruppen är tidskrävande. Genm att ha en tät samarbetskntakt med placerande scialsekreterare ch delta i planeringar för de enskilda kvinnrna, kan man arbeta långsiktigt även m kvinnrna ftast avviker för krtare eller längre perider. Man ger inte upp utan frtsätta att arbeta vidare enligt planering, mt förändring när kvinnrna återkmmer till Hvilan. Det är en ständig strävan, att följa upp scialtjänstens lika verksamheter på ett bättre, mer rättvisande sätt. Särskilda förutsättningar gäller när man ska försöka utvärdera sciala insatser. Även det är ett långsiktigt arbete, ch ett arbete sm måste bedrivas i bred samverkan med representanter för den sciala frskningen ch företrädare för klienter. I prjektet är det, sm alltid, svårt att redvisa att någn nått varaktig förändring. En kvinna sm deltagit i prjektet har flyttat vidare till eget bende ch det går bra för henne idag. Prjektarbetarna ch placerande scialsekreterare är överens m att det är i prjektet sm kvinnan fått hjälp till förändring. Prjektarbetarna menar att flera kvinnr i prjektet, sm ckså tidigare btt på Hvilan, br allt längre perider. Kvinnrna pratar ckså mera m våldet de blivit utsatta för. Prjektarbetarna trr ckså att det är lättare för kvinnrna att ta kntakt, även när de inte br på Hvilan. De kan ringa direkt till prjektarbetarna ch ibland bara prata. Det innebär förmdligen ckså att tryggheten ökar ch finns med kvinnrna även när de är ute, på gatan. De vet att de alltid kan nå någn. Prjektarbetarna, tillsammans med metdutvecklingsgruppen ch prjektledaren, arbetar med att färdigställa metdhandledningen. Prjektarbetarna ch prjektledaren har i flera lika sammanhang redvisat behvet av särskilda stödinsatser för missbrukande, våldsutsatta kvinnr. Diskussiner i metdutvecklingsgruppen, internt ch i nätverksmöten framkmmer ständigt till exempel behvet av avgiftningsplatser enbart för kvinnr. Det är en fråga sm inte kan lösas inm

9 SID 9(10) ramen för scialtjänsten utan kräver samrdning med andra huvudmän/vårdgivare. Prjektet har fungerat just sm ett akut, skyddat bende sm efterlysts för våldsutsatta missbrukande kvinnr. Slutligen, det fjärde syftet; att bedöma framtida behv/efterfrågan av skyddat bende för målgruppen. Det är en diskussin sm måste föras ständigt ch där prjektet, ch samarbetspartners, kmmit en gd bit på väg. FRAMÅTBLICK I ch med att prjektet upphör uppstår frågan m implementering i den rdinarie verksamheten. Erfarenheter är delvis bundna till situatiner ch man kan enklare ta till sig kunskap m man själv är aktiv deltagare i den aktuella situatinen. Endast i begränsad mfattning kan erfarenheter ch kunskaper tas emt av andra, utanför prjektet. För att sprida kunskaperna till Hvilans rdinarie persnalgrupp har man under det andra året i prjektet förändrat arbetssättet. Kvinnr sm kmmit till prjektet har fått en kntaktpersn från prjektarbetarna ch en från rdinarie persnal på Hvilan. Persnalen på Hvilan har erbjudits studiebesök ch utbildning sm prjektarbetarna genmfört ch sm mttagits väl. Ordinarie persnal har ckså frmulerat sig kring det de uppfattar sm svårigheter med prjektet. Prjektarbetarna har tagit till sig av detta ch tillsammans har man förändrat vissa saker. Styrgrupp ch prjektledare försvinner när prjektet upphör. Metdutvecklingsgruppen skulle kunna frtsätta, med glesare sammankmster, liksm deltagande i nätverk. Prjektet har prövat ett delvis nytt sätt att arbeta ch det har inte funnits i verksamheten tidigare. Ytterligare två ch en halv tjänst har stått till verksamhetens förfgande vilket inneburit att man kunnat satsa mer tid på varje kvinna man träffat. När prjektpengarna tar slut försvinner ckså möjligheten till ökade persnella resurser ch Hvilan går tillbaka till ursprunglig bemanning. Det är ett dilemma sm följer med i strt sett alla prjekt. Det är önskvärt att man, trts att prjektet upphör, frtsätter att arbeta för att förankra idéer ch arbetssätt sm prjektet lagt grunden till, ch att man i en nära framtid ser över möjligheterna att inm förvaltningen sprida erhållen kunskap ch erfarenhet. REFERENSER Hlmberg, C, Smirthwaite, G ch Nilssn, A (2005) Mäns våld mt missbrukande kvinnr ett kvinnfridsbrtt bland andra. Rapprt 8, Mbilisering mt narktika, Stckhlm. Anbäcken, O (2000) Kvalitet i prjektarbete. I rapprten 17 gda exempel på öppenvård i utveckling. En samprduktin mellan Länsstyrelsen Nrrbtten län, Skåne län, Västra Götaland, Örebr län ch Östergötland.

10 SID 10(10) Thörn, C (2004) Kvinnans plats(er): bilder av hemlöshet. Stckhlm, Égalité. Rsengren, A (2003) Mellan ilska ch hpp. Om hemlöshet, drger ch kvinnr. Carlssns, Stckhlm. BILAGOR Bilaga 1. Illustratin