SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge"

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE ACT-teamet samlat stöd för persner med psykisk sjukdm ch missbruk i Huddinge

2 SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 2 PLANERING OCH UPPSTART AV VERKSAMHETEN 3 Målgruppen 3 Arbetsmetd 4 Beskrivning av en rganisatinsmdell för samverkan 5 Primärteamets tillkmst ch inledande verksamhet 6 Rekryteringen till ACT-teamet 6 Uppstarten 7 ACT-TEAMETS UPPDRAG 7 CASE MANAGEMENT ENLIGT ACT-METODEN 8 Få klienter ch hög tillgänglighet 8 Stegvis interventin 8 Aktivt uppsökande arbete 9 Mtiverande förhållningssätt 9 Viktigt att ge insatserna samtidigt 9 Stöd till familj ch nätverk ETT AXPLOCK FRÅN EN VANLIG ARBETSVECKA KLIENTFAKTA OCH RESULTAT 12 Resultat 13 Brukarundersökning 15 Resultatsammanfattning 15 1

3 SAMMANFATTNING ACT-teamet ett samarbete mellan Huddinge kmmun ch Stckhlms läns landsting ACT-teamet hjälper vuxna med samsjuklighet i psykisk sjukdm ch missbruk, ch sm har kmplexa vårdbehv, till ett bättre liv. ACT betyder Assertive Cmmunity Treatment, ch kan översättas till uppsökande integrerad samhällsbaserad behandling. ACT-teamet startade år 2005 ch föregicks av en lång ch intensiv planering någt sm bidrg till den gda starten ch verksamhetens psitiva resultat. Idag är det en permanent verksamhet. Verksamheten leds av en styrgrupp med representanter från scialtjänst, berendevård ch psykiatri ch regleras genm ett samverkansavtal. En lkal samverkansgrupp med representanter från respektive huvudmän träffas regelbundet, ch har mandat att fatta beslut i aktuella ärenden. 35 klienter har fått hjälp av ACT-teamet. Det är ett långsiktigt arbete med fleråriga kntakter. Det tar lång tid att bygga upp förtrende ch det är alltid klienten sm väljer var mötena ska ske. ACT-teamet bildar sig efter hand en uppfattning m vilka behv sm finns ch vilka ev. vårdkntakter sm behövs, alternativt finns. Man använder teamets samlade kmpetens när man bedömer klientens behv. ACT-teamet består av fyra s.k. case managers, CM, med lika yrkesbakgrund sm scialsekreterare, sjuksköterska, bendestödjare ch skötare samt en läkare. CM innebär att man tar ett helhetsgrepp på klienten ch samrdnar alla vårdkntakter. Man ansvarar ckså för att behandlingen mt missbruk ch psykisk sjukdm sker samtidigt. Det kräver samarbete över gränser det är det sm är nyckeln till framgång! Man arbetar ickeknfrntativt ch mtiverande ch försöker att inte bara se hindren utan lika mycket det friska hs klienten. Man arbetar på uppdrag av klienten ch startar med det sm han/hn för tillfället upplever sm det största hindret, även m man själv har en annan åsikt. Det kan handla m att hjälpa till med tandläkarkntakt eller att ta tag i skulder innan man kan börja prata m drganvändning eller det psykiska måendet. Vi har sett att behvet av insatser ökar i början av kntakten för att senare plana ut. En del har varit hemlösa då ACT-teamet påbörjade kntakten ch många har slarvat med sina mediciner, vilket förvärrar det psykiska måendet. Självmedicinering med drger blir då fta ett alternativ ch en tillfällig flykt från vardagen. En tids placering på behandlingshem eller inm den psykiatriska slutenvården är inte sällan en start på en lång ch mödsam resa tillbaka till ett nrmalt ch värdigt liv. Uppsatsen visar att CM enligt ACT-mdell med bl.a. samrdning ch samtidiga insatser ger resultat. Livskvaliteten har höjts för samtliga klienter sedan de fick kntakt med ACT-teamet. Drgandet har minskat ch den psykiska hälsan har förbättrats. 82 % av klienterna har tagit sig ur ett aktivt missbruk, varav 34 % är helt drgfria. Hälften av klienterna, 49 %, har en förbättrad psykisk hälsa med mindre utnyttjande av psykiatrisk slutenvård sm följd. Flertalet klienter har idag med teamets hjälp fått rdning på sin tillvar så att de kan klara av livet med hjälp av de stödinsatser sm finns inm rdinarie verksamheter. INLEDNING Upprinnelsen till det sm senare skulle bli ACT 1 -teamet i Huddinge var en inbjudan från berendevårdens beställare inm Stckhlms läns landsting till vårdgrannar ch kmmunens scialtjänst att delta i en knferens med temat Hur kan vi förbättra vårt samarbete kring klienter/patienter med s k dubbeldiagns. Året var 2003, ch utredningen natinell psykiatrisamrdning med Anders Miltn sm särskild utredare hade nyligen startat. Flera hemska våldsbrtt hade hänt i Sverige i början på 2000-talet, där persner med så kallad dubbeldiagns hade varit inblandade. Det låg i tiden att se över hur vården fungerade för denna klient/patientgrupp. 1 ACT Assertive Cmmunity Treatment ungefär uppsökande, integrerad samhällsbaserad behandling. 2

4 Ett femtital persner från Huddinges scialtjänst, landstingets berendevård ch psykiatri deltg vid knferensen i Huddinge. Det fanns en vilja från samtliga närvarande att gå vidare med frågan, ch se över hur samarbetet kunde förbättras mellan de tre rganisatinerna. Knferensen utmynnade i att en arbetsgrupp tillsattes med företrädare höga chefer för scialtjänst, psykiatri ch berendevård. Deras uppdrag var att arbeta fram förslag ch struktur för samverkan kring den aktuella målgruppen. Arbetsgruppen träffades regelbundet ch genmförde även en rad studiebesök till lika kmmuner. I mars 2004 lades ett förslag fram för inriktning av det frtsatta arbetet. Huvuddragen innebar att se över möjligheterna att skapa ett gemensamt team sm kunde arbeta med de mest utsatta av de psykiskt sjuka missbrukarna, samt att kmma med förslag till åtgärder för ett förbättrat samarbete kring målgruppen. Förslaget presenterades för verksamhetscheferna för respektive rganisatin, ch arbetsgruppen fick mandat att frtsätta sitt arbete ch återkmma med förslag till utveckling. En prjektplan med förslag att starta upp en lkal rganisatin för ett tvärprfessinellt ACT-team samt ett Primärteam i Huddinge låg färdig våren Fkusrapprtens 2 rekmmendatiner har varit vägledande i planeringen. Samtidigt - under åren genmförde regeringen en eknmisk satsning på psykiatri ch scialtjänst 3. Satsningen mfattade dels 500 miljner i prjektmedel till landsting ch kmmuner, dels 200 miljner för ett antal natinella utvecklingsprjekt. (Prjekten sm genmfördes inm ramen för den här satsningen kallas ibland för Miltnprjekt 4 ) Arbetsgruppens ursprungliga plan var att starta upp den föreslagna verksamheten inm befintliga budgetramar hs respektive rganisatin, men så uppenbarade sig Miltn-pengarna lägligt på arenan. Allt förarbete var ju gjrt ch prjektplanen var färdigställd, så en gemensam ansökan lämnades in från Huddinge kmmun, Psykiatriska Kliniken Sydväst (nuvarande Psykiatri Sydväst) ch Berendecentrum Stckhlm. Ansökan beviljades ch Miltnpengarna blev grädde på mset ch ttalfinansierade verksamheten det första verksamhetsåret, inklusive den utvärdering av verksamheten, sm FU Södertörn genmförde år PLANERING OCH UPPSTART AV VERKSAMHETEN Målgruppen Bland det första arbetsgruppen tg sig an var att göra en inventering i Huddinge av den tilltänkta målgruppen. Man fkuserade på de allra mest utsatta klienterna/patienterna de sm hade svår psykisk störning/sjukdm ch ett avancerat missbruk/berende ch sm hade ett utökat behv av samtidig vård ch stöd från ett flertal myndigheter. Diagnstisering av läkare var inte ett krav för att tillhöra verksamheten. Tyngden i vårdbehvet skulle istället vara grunden för urval av persner till verksamheten. Kmplikatiner kring diagnstisering kan vara ytterligare ett symtm på den prblematik persnen ifråga lider av. Av Huddinges dåvarande beflkning på ca invånare fann man att 79 persner uppfyllde de van beskrivna kriterierna en knapp prmille av beflkningen. Av dessa 79 psykiskt sjuka missbrukare var 47 persner aktuella inm psykiatrin (42 persner inm psyksmttagningen) ch 36 persner var aktuella inm individ- ch familjmsrgens vuxen- /missbrukssektiner. Genm inventeringen kunde knstateras att de psykiskt störda missbrukarna tg stra resurser i anspråk. Inm scialtjänsten åtgick i genmsnitt 140 tjänstemannatimmar per vecka för arbete med de 36 psykiskt sjuka missbrukarna man hade kntakt med. Enligt scialtjänstens beräkningar behövde dessa persner i genmsnitt 137 dagars köpt institutinsvård per persn ch år. Persnal inm psykiatrin använde, enligt 2 Behandling av persner med kmplexa vårdbehv pga psykisk störning ch missbruk. Tm Palmstierna, Natinell psykiatrisamrdning var en ffentlig utredning sm arbetade åren Anders Miltn var särskild utredare Att samla ansvaret för behandlingsinsatserna. ACT-arbete för persner med psykisk sjukdm ch missbruk. Fredrikssn, FU Södertörn Rapprt nr 56/07 3

5 inventeringen, i genmsnitt 51 timmar per vecka för stöd till de 47 persner sm var aktuella på psyksmttagningen eller de psykiatriska öppenvårdsmttagningarna (vid denna tidpunkt fanns det två psykiatriska öppenvårdsmttagningar i Huddinge). Därutöver behövde dessa persner i genmsnitt 32 dagars slutenvård per persn ch år. Enligt en kstnadsberäkning gjrd av natinaleknmerna Ingvar Nilssn ch Anders Wadeskg uppgick samhällskstnaderna till mellan till kr per persn ch år. En del av dessa kstnader är nödiga (25-50 % enligt Nilssn ch Wadeskg) ch berr på att vårt samhällssystem är illa anpassat för att möta människr med kmplexa vårdbehv. Flera studier visade att psykiskt sjuka missbrukare behöver samrdnade ch integrerade insatser från scialtjänst, berendevård ch psykiatri för att ge effekt. En slutsats för arbetsgruppen blev att det behövdes ett förändrat arbetssätt för att möta gruppens behv. Arbetsmetd Verksamheten utgår från den så kallade ACT- mdellen, sm den beskrivs i Fkusrapprten. Olika studier visar att Assertive Cmmunity Treatment är en verkningsfull metd i arbetet med målgruppen 6. Metden innebär att case managers (CM) 7 ingår i ett multiprfessinellt team, ch har ett persnligt ansvar för sina klienter ch deras nätverk. Det innebär krtfattat att CM ska söka upp klienten ch aktivt förmedla ch delta i vården, hjälpen ch stödet. ACT-teamet stöds av ett så kallat Primärteam, sm består av specialistkmpetenser från scialtjänst, psykiatri ch berendevård. Av central betydelse är att deltagarna i Primärteamet har mandat från sina respektive rganisatiner att fatta beslut så att klienten slipper att falla mellan stlarna. Organisatinsskiss: Klienter ch deras nätverk Daglig kntakt ACT-team CM/Skötare, Berendecentrum Stckhlm CM/Bendestödjare, Huddinge kmmun CM/Scialsekreterare, Huddinge kmmun CM/Sjuksköterska, Berendecentrum Stckhlm Läkare, Berendecentrum/Psykiatrin 6 Behandling av alkhl- ch narktikaprblem, rapprt 2001, SBU Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering 7 Case management handlar m att rganisera lika vård- ch sciala stödinsatser till en fungerande helhet för den enskilde. Genm att utse en särskild persn, case manager, med uppgift att samrdna systemets insatser till en för klienten behvsanpassad helhet ska prblemet med vårdens fragmentisering lösas. (Ekerm, Beckman, 2008) 4

6 Primärteam Möte en gång i månaden Chefsjuksköterska, Berendecentrum Stckhlm Enhetschef öppenvård missbruk, Huddinge kmmun Enhetschef missbruksenhet, Huddinge kmmun Enhetschef scialpsykiatri, Huddinge kmmun Enhetschef Arbete ch Försörjning, Huddinge kmmun Enhetschef FO (Funktinshindermrådet), Huddinge kmmun Enhetschef psykiatriska öppenvården Huddinge, Psykiatri Sydväst Enhetschef psyksteamet Huddinge, Psykiatri Sydväst Styrgrupp Möte fyra gånger per år Berendecentrum Stckhlm, Öppenvården Södra Länsdelen Huddinge kmmun, Scialförvaltningen (Missbruk scialpsykiatri) Psykiatri Sydväst Beskrivning av en rganisatinsmdell för samverkan Genm att sammanföra resurser ch kmpetens från huvudmännen Huddinge kmmun, Psykiatriska Kliniken Sydvästra Stckhlm (nuvarande Psykiatri Sydväst) ch Berendecentrum Stckhlm skapades en verksamhet för de mest utsatta persnerna med samtidig psykisk störning/sjukdm ch missbruk/berende. För att uppnå målet, att med gemensamma resurser ch kmpetens förbättra mhändertagandet ch därmed livssituatinen för målgruppen, behövdes ett strukturerat samarbete mellan persnal inm de berörda rganisatinerna. Därför skapades ACT-teamet ch Primärteamet. ACT-teamet är bemannat med fyra CM med grundprfessiner sm sjuksköterska, scialsekreterare, bendestödjare ch skötare. Teamet har därmed en samlad kmpetens för att kunna tillgdse klientens behv inm en ch samma verksamhet. Primärteamet består av enhetschefer från scialtjänst, psykiatri ch berendevård. Man träffas regelbundet för att samverka runt målgruppen ch har bland annat ansvar tillsammans med ACT-teamet att se till att mininätverk bildas kring de klienter sm behöver ett samrdnat stöd. (Benämningen Primärteam har vi hämtat från Fkusrapprten). Primärteamet har sedan starten träffats en gång per månad. Dess uppgift är att dels följa upp arbetet i ACT-teamet, dels att följa upp det rdinarie samarbetet kring klient/patientgruppen. Eftersm teamet består av lika yrkeskmpetenser kan nya vinklar synliggöras m hur det gemensamma arbetet i den rdinarie verksamheten kan utvecklas. Primärteamets insikt i ACT -verksamheten i kmbinatin med uppdaterad kunskap m arbetet i den rdinarie verksamheten är en grund för bedömningar m aktualiserade klienter kan klaras i rdinarie verksamhet eller överföras till ACT teamet. Ytterligare en uppgift för Primärteamet är att sprida kunskap m ch förankra ACT teamets uppdrag i den egna verksamheten. 5

7 ACT-teamet ch Primärteamets verksamhet leds av en styrgrupp, där representanter på ledningsnivå från samverkande huvudmän representerar sin rganisatin. Styrgruppen har till uppgift att besluta m budget, målgrupp, samt att tydliggöra uppdrag vid tveksamhet eller knflikt. Vidare att följa upp att arbetet sker i enlighet med gällande samverkansavtal. Enhetschefen för kmmunens öppenvårdsenhet fick ansvaret för arbetsfördelning ch utveckling av ACTteamet. I uppdraget låg ckså att ansvara för att kmmunikatinen mellan styrgruppen ch teamen fungerar samt att vara sammankallande till mötena med Primärteamet ch styrgruppen. Att valet föll på den persnen hänger trligen samman med att hn sedan tidigare har ett lednings- ch samrdningsansvar för berendemttagningen Utsikten i Huddinge. Utsikten är en samverkansmttagning för persner med missbruk/berende sm drivs gemensamt av Huddinge kmmun ch Stckhlms läns landsting, Berendecentrum Stckhlm. Verksamheten bedrivs integrerat ch har persnal sm är anställda både av landstinget ch av kmmunen. Det fanns därmed redan uppbyggda strukturer ch rutiner kring verksamhets-, drifts- ch persnalfrågr, vilket underlättade uppstarten av ACT-teamet. Primärteamets tillkmst ch inledande verksamhet Primärteamet bildades 2005 ett år innan ACT-teamet var på plats. Bemanningen vid starten var sju enhetschefer/chefsjuksköterska: Tre enhetschefer från scialtjänsten (öppenvård, missbruk ch scialpsykiatri), tre enhetschefer från psykiatrin (två från öppenvården ch en från psyksmttagningen), samt en chefsjuksköterska från berendevården. Därefter har psykiatrin mrganiserats så att man endast har en öppenvårdsmttagning i kmmunen med en enhetschef. Vidare är Arbete ch Försörjning 8 representerat i Primärteamet idag, liksm ckså FO 9. Primärteamets deltagare gjrde ett värdefullt förarbete innan persnalen i ACT-teamet var på plats. Man företg en inventering av aktuella, tilltänkta klienter till ACT-teamet från respektive rganisatin. Syftet var att få fram klienter sm både uppfyllde kriterierna för samsjuklighet ch sm hade tillräcklig vårdtyngd. Ett 20-tal klienter remitterades in under 2005 för att få hjälp av ACT-teamet när de väl var på plats. Primärteamet arbetade ckså fram blanketter för ACT-teamets kmmande arbete en mall för gemensam behandlingsplanering (ett mfattande dkument ca 5 sidr), remiss till ACT-teamet ch sekretesseftergift. Behandlingsplanen var tänkt att användas då ACT-teamet samlar klient ch lika vårdgivare till gemensam behandlingsplanering. I planen redgörs bland annat för vilka vårdgivare sm deltar, kntaktpersner ch telefnnummer, klientens mål ch vårdgivarnas lika uppdrag, datum för uppföljning ch reservplan B, det vill säga vem gör vad m planen inte följs. Remissen till ACT-teamet var tänkt att användas då handläggare från Primärteamets ingående rganisatiner vill remittera en klient till ACT-teamet. Remissen är utfrmad så att den ger viktig infrmatin m klienten till ACT-teamet. Sekretesseftergiften är utfrmad så att klienten genm att underteckna denna, tillåter samverkande vårdgivare att diskutera hans/hennes situatin. Rekryteringen till ACT-teamet Ett annat viktigt arbete sm skedde i Primärteamet under 2005 var rekryteringsarbetet av CM till ACTteamet. Innehållet i tjänsterna diskuterades nga igenm innan annnstexten frmulerades. CM-arbetet enligt ACT innefattar ju allt från att tillgdse enkla vardagsbehv såsm bende, mat ch hygien till att innefatta stabilisering av psykiatriska symptm, förhindra återfall, ge ökad livskvalité samt ökade sciala färdigheter. Teamet ska med andra rd erbjuda integrerad behandling, det vill säga ge psykiatrisk behandling ch berendebehandling samtidigt, kmbinerat med sciala stödinsatser. För detta krävs ett team sm har klinisk såväl sm rganisatrisk kmpetens från scialtjänst, psykiatri ch berendevård. En platsannns med gemensam lydelse arbetades fram, ch annnserna km ut samtidigt. Det bestämdes att landstinget skulle rekrytera ch anställa sin persnal ch att kmmunen skulle rekrytera ch anställa sin. Vi enades m att enhetschefen skulle medverka även i landstingets rekrytering för att få ihp ett team sm skulle ha gda förutsättningar att fungera bra tillsammans. 8 Kmmunens arbetsmarknadsinsatser ch försörjningsstöd. 9 Kmmunens verksamhet för persner med funktinshindernedsättning. 6

8 Uppstarten I februari 2006 var fyra persner rekryterade till ACT-teamet. Vi bestämde att de skulle starta upp sin verksamhet på berendemttagningen Utsikten. Utsiktens läkare fick (enligt prjektplanen) ansvaret att vara patientansvarig läkare för de av ACT-teamets klienter sm inte redan hade etablerad läkarkntakt. De nyanställda påbörjade sina anställningar samtidigt så att inte någn bade in sig före de andra. Alla startade med att praktisera några veckr hs samverkanspartners, för att lära sig m verksamheterna sm de skulle samverka med: de var på psyksmttagningen, psykiatriska öppenvårdsmttagningen, missbruksenheten ch hs scialpsykiatrin (bendestödjarna). Sm ett led i strävan att ge gda förutsättningar för ACT-teamet gick alla fyra en terminslång utbildning i case management, päng; detta för att ha en gemensam grund att stå på ch för att bygga på sina kunskaper m samverkansfrågr. De två kmmunanställda i teamet gick även en 5-pängs utbildning i psykiatri, ch de tre i teamet sm inte hade utbildning i Mtiverande samtal, MI, fick gå en sådan, eftersm ACT-arbetet i mångt ch mycket bygger på MI. Den första tiden gick åt till mycket praktiskt arbete. Det var besök på IKEA, möblering av kntret ch många ch långa planeringsmöten m utfrmning av verksamheten. Säkerhetsfrågr ch rutiner diskuterades ingående. Exempel på säkerhetsrutiner för ACT-teamet är att ha en gemensam lggbk där alla uppdrag ch hembesök skrivs in. Vidare att alltid vara två när man besöker en klient i hemmet, ch att alltid återrapprtera till varandra då man avslutar ett hembesök. Teamet bestämde sig för att använda kdrd till varandra m någn upplevde situatinen sm htfull: Vi behöver gå till apteket. ACT-teamet, läkaren ch Primärteamet hade gemensamma planeringsdagar i mars 2006 sm kickff för den nya verksamheten ch för att lära känna varandra ch varandras uppdrag. En rad infrmatinsbesök bkades in hs samverkanspartners under våren 2006 för att ytterligare förankra ACT-teamets arbete. I mars 2006 började ACT-teamet att aktivt arbeta med de klienter/patienter sm redan var inremitterade till ACT-teamet. ACT-TEAMETS UPPDRAG Teamet ska ansvara för att planering, beslut, genmförande ch uppföljning av insatser kmmer till stånd. Det innebär att även m det frmella ansvaret m beslut ligger hs rdinarie handläggare i respektive rganisatin är det ACT-teamets uppgift att initiera ch lämna underlag för beslut. Teamet ska säkerställa klientens övriga kntakter. I den mån ACT-teamet själva inte kan eller bör tillgdse klientens behv har teamet ansvar för att initiera ch följa upp kntakten med berörd myndighet. Teamet har ett samlat ansvar för att behandlingsinsatser, stödinsatser ch praktisk hjälp når fram till klienten. Det innebär att teamet arbetar med allt från dagligt stöd i bendet, till kntakter med myndigheter, för att tillvarata klientens intressen utifrån behv. Grunden för detta arbete bygger på en nära bärande relatin mellan teamets medlemmar ch den enskilde klienten. Teamets persnal ska vara mbudsmän ch bevaka samhälleliga rättigheter. Teamet har en skyldighet att identifiera ch hålla kntakt med sciala, medicinska ch psykiatriska insatser i närmrådet sm kan vara tillgd för de persner sm ingår i verksamheten. 11 MI: Mtivatinal Interviewing Mtiverande samtal är en förändringsinriktad ch samtidigt styrande samtalsmetdik med syfte att underlätta beteendeförändring genm att hjälpa klienten att klarlägga ch lösa ambivalens. 11 Persnligt mbud för persner med psykiska funktinshinder. En sexårsuppföljning av ti försöksverksamheter, Scialstyrelsen

9 CASE MANAGEMENT ENLIGT ACT-METODEN Få klienter ch hög tillgänglighet Ett hnnörsrd för ACT-teamet är hög tillgänglighet ch hög intensitet i verksamheten. Deras mbiltelefner ringer hela tiden. I riginalmdellen ska ett ACT-team vara tillgängliga dygnet runt, men vi valde att teamet skulle arbeta dagtid. Det är emellertid inte vanligt att en CM låter någn klient ringa på kvällen m det är kris. Enbart vetskapen att man får ringa gör att man fta inte behöver utnyttja det. I övrigt träder det rdinarie skyddsnätet sm nattpatrull, scialjur ch akutvård in på tider då ACT-teamet inte är i tjänst. När ACT-teamet börjar arbeta med en ny klient planerar man redan från början med en lång kntaktskapande fas ibland ända upp till sex månader. Det tar fta lång tid att bygga upp en förtrendefull relatin. Det är alltid klienten sm väljer var man ska träffas. Ofta särskilt under den kntaktskapande fasen går man ut ch fikar tillsammans. Vårdkntakterna med ACT-teamet är långa, upp till fyra år, kanske mer så långa sm det behövs för att få rdning på allt sm inte har fungerat tidigare i vardagen. För att kunna arbeta nära klienterna ch samtidigt ha en hög tillgänglighet så kan man inte arbeta med alltför många klienter samtidigt. Mycket i CM-arbetet handlar m vardagsfungerandet, stöd kring eknmi, bende, mtiverande samtal, att hålla sig från missbruk, framtidsprat. I prjektplanen planerade vi för max klienter/per CM, men vi har sett att gränsen går vid 7-8 klienter per persn, för att kunna göra ett bra arbete. Varje CM ansvarar själv för sina klienters planering, men i det praktiska, dagliga arbetet är man ftast två (av säkerhetsskäl). Stegvis interventin ACT-teamet frmulerar tillsammans med sin klient vilka mål man ska arbeta mt. Det står inte sällan i remissen att hjälpa NN att bli drgfri ch nykter, men när teamet diskuterar med sin klient m hans/hennes behv ch prblem så låter det fta annrlunda. Drgandet anses då sällan vara det huvudsakliga prblemet. Det kan istället handla m att först reda ut en trasslig eknmi, hjälpa till att rdna pengar till tandläkarbesök eller intrducera klienten till någn av scialpsykiatrins träfflkaler för att råda bt på ensamheten, innan man kan börja prata på allvar m drgandet eller drickandet det är med andra rd fta en ganska krkig väg innan man når fram dit. Arbetet sker långsamt ch metden är mtiverande. I början av kntakten är hjälpbehvet fta strt. ACT-teamet går då in sm ett slags hjälpjag eller mbud för klienten. Sedan, under resans gång när saker ch ting börjar rdna upp sig, blir klienten mer ch mer självständig ch kntakten kan glesas ut. Man kan frmulera det så att de insatser sm teamet ger anpassas kntinuerligt till klientens lika faser av mtivatin ch förändringsförmåga, en stegvis interventin. Teamet anpassar sig med andra rd hela tiden till den faktiska situatin klienten befinner sig i. Exempel: ACT-teamet fick kntakt med Mikaela våren Hn har schizfreni ch missbrukar bland annat hallucingener ch cannabis, eller det sm hn kmmer över. Hn lever undandraget ch är lite filsfiskt lagd. Mikaela klarar inte riktigt att sköta vare sig själv eller att hålla rdning i sin lägenhet. Hn är smutsig ch lägenheten är en riktig sanitär lägenhet, men hn vägrar at ta emt bendestöd sm hn så väl skulle behöva. Det tg lång, lång tid för ACT-teamet att vinna hennes förtrende. Det var hela tiden teamet sm kntaktade henne. I början var det enbart kntakt via telefn, men så småningm gick hn med på att träffas ute i samhället. Mötena blev krta ch teamet bjöd fta på fika ute någnstans. Till slut fick ACT-teamet lv att kmma hem till henne, ch då upptäckte de hur illa det std till. ACT-teamet mtiverade Mikaela under lång tid till att de skulle städa hennes lägenhet tillsammans någt sm hn slutligen gick med på. Teamet fick börja med att köpa städutrustning, för sådan saknades. När de väl satte igång upptäckte teamet hennes förmåga att ta itu med uppgiften. Mikaela saknade både rk ch förmåga. Målet fick istället bli att förmå henne att ta emt städhjälp/sanering utifrån. Hn vägrade hårdnackat att ansöka m försörjningsstöd till detta, men kunde så småningm tänka sig att ta emt städhjälp, så frågan lyftes till Primärteamet, där Arbete ch Försörjning är representerat. Mikaela fick så 8

10 småningm sin ansökan m städning beviljad (utan att ha ansökt själv). Det hade då gått drygt ett år sedan den första kntakten med ACT-teamet inleddes till dess att lägenheten till slut sanerades. Nästa mål sm ACT-teamet ställde upp var att försöka få Mikaela att ta emt bendestöd så att lägenheten inte skulle gr igen, ch att få henne att medverka till en missbruksbedömning, men dit har vi inte kmmit ännu två år senare, så arbetet frtsätter. Däremt har Mikaela idag ett strt förtrende för ACTteamet ch ringer fta när hn behöver deras stöd. Aktivt uppsökande arbete ACT-teamets insatser genmförs huvudsakligen i klienternas miljöer ch inte på någn mttagning. ACT-teamet har två bilar till sitt förfgande för att lättare kunna arbeta aktivt uppsökande. Huddinge är en gegrafiskt str ch till frmen lite långsmal kmmun cirka tre mil från öster till väster. Det innebär att avstånden mellan ACT-teamet ch klienterna ibland är långa ch att man inte hinner med så många besök per dag. Det är teamets ansvar att kntakten med den enskilde fungerar. Det är alltid klienten sm väljer var man ska träffas någnstans. Ofta sker träffarna ute i samhället, på någt fik eller hemma i bstaden, m sådan finns. Ibland träffas man i samband med någt läkarbesök på berendemttagningen, vårdcentralen eller kanske den psykiatriska öppenvårdsmttagningen. Eftersm ett av ACT-teamets uppdrag är att se till att klienten får den vård ch behandling sm behövs, är det vanligt att man ringer ch påminner inför läkarbesöken ch skjutsar persnen dit, m man misstänker att besöket annars inte skulle bli av. Mtiverande förhållningssätt ACT-teamet arbetar hela tiden mtiverande. Det innebär att teamet - utifrån ett icke knfrntativt förhållningssätt - tillsammans med den enskilde persnen identifierar prblem ch alternativ till den nuvarande livssituatinen. Det är ett långsamt ch mödsamt arbete sm tar tid allt sker i klientens takt. Teamet erbjuder lika alternativ ch kmmer överens m insatser tillsammans med den enskilde. Viktigt att ge insatserna samtidigt Aktuell kunskap visar att missbruk ch psykisk sjukdm ska behandlas samtidigt i integrerade prgram. Även krppslig hälsa måste uppmärksammas ch ges adekvat behandling. Det finns idag inget stöd för ett förhållningssätt där ett av prblemen måste vara behandlat innan nästa kan åtgärdas. För de svårast sjuka är det helt nödvändigt att det finns uppsökande verksamhet ch uthålligt mtivatinsarbete. 12 ACTteamets uppdrag är att se till att farmaklgisk-, kgnitiv- ch berendebehandling ges samtidigt. Det är även deras uppgift att mtivera klienten, initiera ch möjliggöra sådan behandling. Exempel: När Sanna fick kntakt med ACT-teamet var hn bstadslös. Året var Hn hade nyligen blivit vräkt ch drack mängder av alkhl. Hn blev fta lurad av kmpisar på pengar ch utnyttjad för hn var snäll ch inte kunde stå emt. Hn hörde röster sm inte fanns, men hade ingen psykiatrisk diagns. ACTteamet hjälpte Sanna till kntakt med berendemttagningen för att få en läkarbedömning. Efter en tids kntakt där fick hn diagnsen psykssjukdm ch remitterades till psyksmttagningen. ACT-teamet hjälpte henne att få ett bende på ett inackrderingshem, ch så småningm ckså till en missbruksbehandling ch sysselsättning i kmmunens öppenvård. Där upptäckte man att hn hade svårt att följa med i behandlingen. Sanna ställdes på kö till neurpsykiatrisk utredning, ch fick så småningm även diagnsen mental retardatin. Sanna hade ckså stra eknmiska skulder, så ACT-teamet tg kntakt med kmmunens budgetrådgivare för att ansöka m skuldsanering. Samtidigt hjälpte teamet Sanna att ansöka m gd man, för att få hjälp att sköta eknmin. Idag, 2009, är Sanna nykter i allt väsentligt, hn har kntakt med psyksmttagningen för sin medicinering, hn har beviljats skuldsanering ch även beviljats gd man för sin eknmi. Sanna väntar på en försökslägenhet, ch kmmer, när hn beviljas lägenheten, att få insatser i frm av massivt bendestöd. ACT-teamet planerar att avsluta sitt engagemang för Sanna inm krt. 12 Natinell psykiatrisamrdning ch natinell narktikaplitisk samrdning,

11 Stöd till familj ch nätverk En viktig del av ACT-teamets arbete är att ge sciala stödinsatser till familj ch nätverk för att få det vardagliga livet att fungera. Familj ch scialt nätverk är en viktig del i arbetet med förändring. Anhöriga gör fta mfattande insatser, ch ACT-teamet har tät kntakt med dem. Det är dck inte alla ACTklienter sm har kntakt med sina anhöriga. Då kan ett av uppdragen vara att på sikt hjälpa till att återuppta kntakten med anhöriga ch eventuella barn. Av ACT-teamets 35 klienter har 19 barn. Av dessa har 14 persner mer eller mindre gd kntakt med barnen. Fem klienter har för närvarande ingen kntakt alls, eller ringa kntakt med sina barn. ETT AXPLOCK FRÅN EN VANLIG ARBETSVECKA Nedan får vi följa några CM i ACT-teamet under en vanlig arbetsvecka. Måndag kl mrgnmöte i ACT-teamets lägenhet (teamet bytte till egna lkaler 2008) ACT-teamet samlas till mrgnmöte för att gå igenm ch planera veckan. Teamet har en gemensam kalender där alla uppdrag skrivs in. Man skriver vem sm ska besökas ch vilka CM sm åker. Dkumentatinen är ett led i säkerhetstänkandet att alla lätt ska kunna lkalisera varandra m en risksituatin skulle uppstå. Teamet har ckså sm rutin att återrapprtera till varandra när man avslutar ett uppdrag/åker tillbaka. Måndag förmiddag besök på berendemttagningen Utsikten Mattias har kntakt med Utsikten för att trappa ner sitt bensdiazepinmissbruk 13 ch för att ta antabus. Mattias har diagnsen Aspergers syndrm ch ADHD samt ett blandmissbruk. Han har svårt att passa tider både på grund av sitt funktinshinder, sitt missbruk ch att han är bstadslös. Det blir lätt rörigt mkring hnm då. Därför har han ch hans CM kmmit överens m att hn hjälper hnm att hålla kntakten med Utsikten genm att skjutsa till ch från mttagningen under en perid. Av säkerhetsskäl åker två CM med Mattias i bilen. Han är lite stökig ch smått aggressiv den här mrgnen, så hans CM får gå in ch försöka lugna hnm så att han inte blir avvisad från mttagningen. Tiden fram till lunch ägnas åt att kntrllera av telefnmeddelanden på mbiltelefnerna, ringa upp klienter/anhöriga sm har sökt dem, samt ringa samarbetspartners i andra ärenden för att samplanera kring klienter. Måndag eftermiddag behandlingsknferens på Utsikten ACT-teamet träffas på Utsikten för att gå igenm sina klienters planering tillsammans med Utsiktens läkare, chefsjuksköterska samt enhetschefen för öppenvården. Behandlingsknferensen hålls var 14:e dag. Det räcker ftast med det eftersm klienternas planeringar är långsiktiga ch att det inte hinner hända så mycket på fjrtn dagar. Om teamet behöver mer planeringstid kan man använda mrgnmötena till detta. Först tar teamet upp två krta frågr: en klient behöver få sin sjukskrivning förlängd ch en annan behöver förnyat recept på Campral (en medicin sm minskar alkhlsug). Läkaren lvar att rdna detta. Därefter ägnas tiden åt att diskutera behandlingen för en ny ACT-patient, Jhan. ACT-teamet har nyligen haft en första vårdplanering med Jhan, hans scialsekreterare ch läkare på TIPS 14. Oklarhet har efter det mötet uppstått kring hans behandling, eftersm läkaren på TIPS anser att han ska medicinera mt ADHD med Ritalin trts att han är psyksnära. Utsiktens läkare anser att det är kntraindicerat eftersm han nyligen har haft en psyks. ACT-teamet uppfattade från vårdplaneringen att Jhan skulle få sin medicin rdinerad från TIPS, men delad på Utsikten, vilket nu inte visar sig stämma. Till sist kmmer vi fram till att Utsiktens läkare kntaktar läkaren på TIPS för klarläggande i frågan. 13 Lugnande medel sm är starkt berendeframkallande. I Sverige är Sbril det vanligaste receptförskrivna preparatet. 14 TIPS: Tidig Interventin vid Psyktiska Tillstånd

12 Tisdag förmiddag administratin ch besök på RPÖV 15 Efter mrgnmötet hinner teamet med några telefnsamtal ch lite administratin. Det gäller att ta tillvara på all icke klientbkad tid, eftersm en str del av CMs tid går åt till att hålla kntakt telefnledes ch att samrdna klienternas planeringar m m. Sedan är det dags för dagens första möte. En CM åker iväg för ett möte på RPÖV. Hn ska träffa en av sina klienter där tillsammans med läkare för att försöka mtivera hnm till frtsatt vård ch behandling. Han är dömd enligt LRV 16 till rättspsykiatrisk vård ch måste därför underkasta sig vård för sin psykssjukdm. Sjukdmen förvärras när han tar amfetamin, vilket han använder ganska fta, ch då blir han stökig ch högljudd. Tisdag eftermiddag akut utryckning Eftermiddagens planerade besök får snabbt ställas in eftersm Laila, sm har haft kntakt med ACTteamet i snart två år, ringer ch berättar att hn avser att ta livet av sig. CM tar detta samtal på största allvar eftersm hn nyligen har gjrt ett suicidförsök. Det har gått bra för Laila under en längre tid, men den senaste tiden har hn tagit flera återfall i alkhl. Hn väntar på en rättegång ch känner str ångest inför denna. När hn dricker förvärras hennes psykiska tillstånd mgående. Laila har en brderlinediagns ch allvarlig depressin. Två CM åker genast hem till henne ch ringer på. Laila öppnar inte ch svarar inte i sin telefn. Teamet ringer 112 ch tillkallar plis, sm kmmer tillsammans med låssmed. Under tiden har teamet fått kntakt med Laila, sm inte är hemma, utan hs en kmpis. Teamet pustar ut, ger sig av till kmpisen ch tackar plisen för den snabba utryckningen. Onsdag förmiddag - handledning ACT-teamet har handledning regelbundet, var 14:e dag. Handledningen är viktig, för den hjälper CM att utveckla sin yrkesrll ch att kmma vidare i klientarbetet. Teamet åker iväg till handledarens lkaler i Stckhlm, vilket blir ett välkmmet avbrtt i deras stressiga vardag. Onsdag eftermiddag hembesök Eftermiddagen ägnas åt att besöka Jimmy, sm br hs sin sjuka, gamla mamma. Mycket psitivt har hänt med hnm sedan han fick kntakt med ACT-teamet, men det går så långsamt framåt! Jimmy bdde på härbärge ch missbrukade aktivt allt han km över när ACT-teamet började arbeta med hnm. Han gick helt i sin värld ch kmmunicerade inte utåt. Nu har han blivit utredd inm psykiatrin ch fått diagnsen Aspergers syndrm ch ADHD ch börjat medicinera. Han mår mycket bättre nu, missbrukar inte ch har kntakt med mvärlden. Det går emellertid långsamt med planeringen m hans bende. Han är nyligen beviljad bendestöd av FO 17 men fick avslag på sin ansökan m bstad någt sm CM jbbar vidare med: att hjälpa hnm att ansöka på nytt. Den här gången besöker CM Jimmy tillsammans med hans bendestödjare så att de ska få bekanta sig med varandra. Trsdag fm besök på vårdavdelning inför behandlingsplanering nästa vecka. ACT-teamet har nyligen börjat arbeta med Linnea. Hn har anrexia, självskadebeteende, biplär sjukdm ch är gravt alkhlberende. Just nu är hn inlagd på psykiatrisk slutenvårdsavdelning, men ska snart skrivas ut. Dagens besök handlar m att försöka förmå hennes läkare på avdelningen att inte skriva ut henne förrän ett tillfälligt bende är rdnat. Annars åker hn hem till sina föräldrar ch börjar dricka igen. CM arbetar för närvarande intensivt med att samla ihp befintliga vårdkntakter (psykiatriska öppenvården, centrum för ätstörningar ch berendemttagningen) ch att initiera nya kntakter med Arbete ch försörjning för hennes behv av bende samt med Missbruksenheten för att påbörja en scial utredning. Alla ska kallas till en första gemensam behandlingsplanering inm krt. Trsdag eftermiddag snabbt hembesök på vägen tillbaka Ulrika har haft kntakt med ACT-teamet sedan starten Hn har brderline-diagns, ett destruktivt självskadebeteende samt alkhlberende. När hennes ångest blir för str dricker hn stra mängder alkhl ch skadar sig själv genm att skära sig i armarna. Ulrika mår ganska bra idag, ch det är länge sedan hn skar sig. Hennes drickande har minskat, men hn dricker frtfarande då ch då. Ulrika ska 15 RPÖV: Rättspsykiatriska öppenvårdsmttagningen vid Huddinge sjukhus 16 LRV: Lagen m rättspsykiatrisk vård 17 FO: Funktinshindermrådet 11

13 flytta snart, så hennes ångestnivå har höjts inför den förändringen. Hn blir glad för besöket ch CM ch Ulrika kmmer överens m ett hembesök nästa vecka för att hjälpa henne att planera inför flytten. Fredag mrgn spegling ch planering ACT-teamet träffas varje fredag mrgn för att spegla veckan sm har gått. Det är ett sätt att dela med sig av hur man mår ch hur man har det, samt att påminna varandra m det viktiga arbete man utför, eftersm man sm mbud ch talesman för sina klienter fta stöter på mtstånd från mgivningen. Efter speglingen används resten av förmiddagen åt att planera den halva temadag sm ACT-teamet har bjudit in till lite senare i vår. Syftet är att infrmera alla berörda sm ACT-teamet samverkar med m målgruppen, sitt uppdrag ch arbetssätt, rganisatinen ch behvet av att ha en nära fungerande samverkan, eftersm CM-arbetet hela tiden sker över rganisatinsgränserna. Fredag eftermiddag besök på Arbete ch Försörjning CM åker tillsammans med Sara till ett bkat möte på Arbete ch Försörjning. ACT-teamet har hjälpt Sara att ansöka m försörjningsstöd till en hyresskuld. Det är ett led i att på sikt kunna beviljas en försökslägenhet. Sara är frtfarande bstadslös, men br på inackrderingshem ch har idag en stadigvarande nykterhet. Hn är numera neurpsykiatriskt utredd ch har en sysselsättning i en secndhandaffär i scialpsykiatrins regi, så det börjar rdna upp sig riktigt bra för Sara. Eftermiddagen används till dkumentatin. Landstinget ch kmmunen har skilda jurnalsystem eftersm de är skilda rganisatiner. Prblemet är att ACT-teamet inte har tillgång till båda systemen, vilket skapar mycket extraarbete i det dagliga arbetet. För att få in dkumentatin m en ch samma klient i båda systemen sätter sig CM två ch två en landstingsanställd ch en kmmunanställd ch går igenm klienterna tillsammans fast skriver in i lika system. KLIENTFAKTA OCH RESULTAT Ttalt har 35 klienter remitterats in till ACT-teamet sedan starten Av dessa är 16 kvinnr ch 19 är män. Medelåldern är 43 år. 16 klienter remitterades in under 2006, 13 klienter remitterades in 2007 ch 6 under Under 2006 ch 2007 avslutades inte någn klient, men väl 6 under 2008 ch 3 har avslutats under 2009, alltså ttalt 9 avslutade. Civilstånd En majritet av klienterna är ensamstående 29 av 35 persner. 2 persner lever i sambförhållande, ch 3 lever sm särb. En är gift men lever inte i äktenskapet. Ensamheten är ett påfallande prblem för flertalet ACT-klienter. Åldersfördelning: år 6 persner Missbruk/berende sm situatinen såg ut vid inremitteringen till ACT-teamet. Alla i klientgruppen drack alkhl, men flertalet blandade även med andra drger. Av 35 persner hade 14 ett alkhlberende. 18 persner hade ett blandmissbruk där alkhl ingick men där man även blandade med främst amfetamin, cannabis ch bensdiazepiner. 3 persner var berende av herin/mrfintabletter/illegal subutex. MISSBRUK - BEROENDE VID INREMITTERING Fysisk hälsa Många i klientgruppen har prblem med sin fysiska hälsa ch är nedgångna fysiskt när de får kntakt med ACT-teamet. Flera har Hepatit C. Prblem med magen är vanligt förekmmande, liksm biverkningar av mediciner ch skadr efter lyckr. Några har Kl ch Antal Alk. Berende Blandmissbruk Opiatberende 12

14 diabetes ch flera har dåliga tänder ch svårt att äta på grund av det. Psykiatriska diagnser Utöver berendediagnserna hs de 35 persnerna har de samsjuklighet i frm av psykssjukdm (9 persner), brderline persnlighetsstörning /emtinell instabil persnlighetsstörning/ (5 persner). Av dessa 5 har 3 har ytterligare diagnser sm självskadebeteende, depressin ch parania. 5 persner har ADHD-diagns. Samtliga 5 har ytterligare diagnser i frm av Aspergers syndrm, Turettes syndrm ch antiscial persnlighetsstörning. 5 persner har allvarlig depressin ch ångest. 2 persner har biplär sjukdm, varav en med anrexia ch självskadebeteende. 5 persner har mental retardatin ch 1 persn Krsakffs sjukdm. Antal DIAGNOSER VID REM ITTERING Psyks Br der line ADHD Asp Depr. Ångest Bi pl är Mental r etar d Kr sakf f T ur Resultat Utöver samsjuklighet i missbruk/berende ch psykisk störning/sjukdm har ACT-klienterna även kmplexa vårdbehv sm sällan kan tillgdses av en ch samma vårdgivare. Det kan handla m behv av insatser från ett flertal vårdgivare samtidigt, exempelvis psykiatrin, primärvården, berendemttagningen, scialpsykiatrin, arbete ch försörjning ch frivården. Innan ACT-teamet kmmit in i bilden var det inte vanligt att den ena vårdgivaren inte kände till den andres planering. Det medförde att klienten bllades mellan lika vårdgivare därför att dennes prblem inte passade in i den egna rganisatinens uppdrag. Ofta km klienten inte på bkade tider eftersm det kan vara svårt för den enskilde att planera ch hålla rdning på sådant. Följden kunde bli att klienten ramlade ur systemet ch inte fick någn hjälp alls eller föll mellan stlarna ch inte fick adekvat vård. Idag kallar ACT-teamet alla inblandade aktörer runt klienten till gemensamma behandlingsplaneringar minst två gånger per år. Nu samlar vi med andra rd resurserna kring den enskilde, istället för att den enskilde får springa gatlpp mellan de lika aktörerna. Alla aktuella ACT-klienter har idag samrdnade insatser sm dkumenteras i en gemensam behandlingsplan. Där framgår det bland annat vilka vårdgivare sm är inblandade, vilka sm ansvarar för vad i planeringen, vad sm ska göras m planeringen inte håller ch datum för uppföljning. I ch med att ACT-teamet samrdnar planeringen ch ser till att klienten har alla nödvändiga vårdkntakter (ch även ser till att kntakterna fungerar) så sker fta en snabb förbättring. Nedan följer några exempel på detta: Bstadssituatinen före kntakt med ACT-teamet: 16 persner hade egen lägenhet ch 7 hade hjälp i bende med bendestöd 4 var placerade på inackrderingshem 4 bdde hs anhöriga/innebende persner var bstadslösa Antal BOSTADSSITUATION Före Efter Bstadssituatinen tre år senare: 16 persner har egen lägenhet ch 12 har hjälp i bende med bendestöd 2 persner har flyttat till försökslägenhet. Ytterligare två är beviljade försökslägenhet. 7 persner br på inackrderingshem. 6 br hs anhöriga/innebende. 4 persner är bstadslösa. Av dessa remitterades 1 persn in 2007 ch 3 persner in Egen läg Bendestöd Försöksläg Inack hem FÖRSÖRJNING Anh./ inneb Bstadslös Före Efter Försörjningssituatinen Antal Egen förs. Sjukers Förs. Stöd Saknade F

15 1 persn hade egen försörjning, 24 persner hade sjukersättning ch ni persner hade försörjningsstöd. En persn saknade rdnad försörjning. Tre år senare hade antalet med egen försörjning ökat till 2 persner, ch persner med sjukersättning hade ökat med fyra persner till 28. Persner med försörjningsstöd hade minskat med fyra persner till fem persner. Detta visar att fler persner har fått en stadigvarande försörjning, SYSSELSÄTTNING vilket minskar stressen att ha en dålig ch säker eknmi. Sysselsättning före kntakt med ACT-teamet: 1 persn arbetade 8 persner hade sysselsättning via scialtjänsten eller av egna initiativ 25 persner saknade sysselsättning Tre år senare arbetade 2 persner ch 18 persner har sysselsättning via scialtjänsten eller av egna initiativ. 15 persner saknar frtfarande sysselsättning. Antal Arbetade Sysselsättning Saknade Före Efter Missbruk/berende före kntakt med ACT-teamet: 2 persner var drgfria MISSBRUK - BEROENDE 33 persner missbrukade aktivt persner hade pågående insatser för sitt missbruk persner saknade behandling för sitt missbruk 25 Missbruk/berende tre år senare: 12 persner är stabilt nyktra ch drgfria 17 persner är nyktra/drgfria med återfall 6 persner har frtfarande ett aktivt missbruk 24 persner har insatser i öppenvård för sitt missbruk 7 persner saknar behandling för sitt missbruk 9 persner har sedan 2006 varit HVB-placerade för sitt missbruk 4 persner är för närvarande placerade på behandlingshem Sm framgår av tabellen har det skett en avsevärd förbättring avseende klientgruppens missbruk/berende. Hela 34 % av klienterna är helt drgfria 2009, ch 58 % är drgfria med återfall. Psykiatrisk behandling före kntakt med ACT-teamet: 25 persner hade pågående insatser från psykiatrin medan persner saknade behandlingskntakt. Tre år senare hade 28 persner kntakt med psykiatrin ch 7 persner får behandling för sina psykiatriska prblem på berendemttagningen Utsikten. Ingen saknar behandlingskntakt. ACT-teamet rapprterar m en förbättrad psykisk hälsa för hälften (8 persner) av de inremitterade klienterna år 2006 (ttalt 16 persner). Av dem sm remitterades in år 2007 rapprteras en förbättrad psykisk hälsa för 7 persner, ch för 6 är hälstillståndet förändrat. Av de 6 inremitterade klienterna år 2008 rapprteras en förbättrad psykisk hälsa för 2 persner. Således rapprteras 17 av 35 ha fått en förbättrad psykisk hälsa. Kriminalitet 14 persner var kriminella då kntakten inleddes med ACTteamet. Tre år senare har 4 slutat med kriminalitet. 7 persner är frtsatt kriminella. 3 persner är dömda till straff enligt LRV. Antal Antal Antal Aktivt missbruk Saknade behandl Påg. psyk. beh. Påg insats Drgfria Drgfria m åf HVB ttalt PSYKIATRISK BEHANDLING Saknade psy. beh. KRIMINALITET Beh. via Utsikten HVB 2009 Före Efter Före Efter Före Efter Kriminella Slutat Dömda LRV 14

16 Räknat i prcent var 40 % av ACT-klienterna kriminella då kntakten inleddes. Tre år senare halverades siffran till 20 %. Brukarundersökning I en brukarundersökning sm ACT-teamet genmförde 2007 framkm att så gtt sm alla tillfrågade klienter ansåg att kntakten med ACT-teamet hade lett till psitiv förändring i deras liv. En klient uttryckte sig så här: Har inte varit med så länge men det känns sm m det äntligen börjar gå i rätt riktning. Jag har missbrukat i 30 år ch det har aldrig funnits bra hjälp men det här ACT-teamet är mycket bra Resultatsammanfattning Materialet visar att gd planering, lång framförhållning ch förankring hs huvudmännen är en av framgångsfaktrerna för ACT-verksamheten. Vidare att CM enligt ACT-mdell med bl.a. samrdning ch samtidiga insatser ger resultat. Livskvaliteten har höjts för samtliga klienter sedan de fick kntakt med ACT-teamet. Drgandet har minskat ch den psykiska hälsan har förbättrats. 82 % av klienterna har tagit sig ur ett aktivt missbruk, varav 34 % är helt drgfria. Hälften av klienterna, 49 %, har en förbättrad psykisk hälsa. En tredjedel saknade psykiatrisk behandling vid inremittering. Idag har alla en psykiatrisk behandlingskntakt. Fler har tillgång till behandling ch daglig sysselsättning. 70 % av klienterna saknade sysselsättning då kntakten inleddes med ACT-teamet. Den siffran har sjunkit till 42 % idag. Det innebär att fler har fått meningsfullhet i sin vardag. Bstadslösheten har sjunkit ch några kvalificerar sig för eget bende. Kntakten med barn ch anhöriga återknyts. Fler har fått en eknmisk trygghet med sjukersättning istället för försörjningsstöd. Hälften av de kriminella har upphört med det frivilligt ch frivilligt. Det sm för många var kas i tillvarn srteras sakta men säkert upp med hjälp av ACTteamet. Det är ett mödsamt arbete sm tar lång tid, men alla data visar att ACT-teamets arbete ger resultat. Att vårdinsatserna sätts in samtidigt för en klient medför att förändring på ett livsmråde även återverkar psitivt på ett annat, ch en psitiv utvecklingsspiral åstadkms. ACT-teamets uppdrag innebär ju bland annat att identifiera hjälpbehv ch se till att dessa blir tillgdsedda. Fram till att så sker finns ACT-teamet till hands sm en kntinuitet ch trygghet för klienten. Ju längre kntakt klienten har med sin CM dest bättre fungerar det i vardagen för hnm/henne. Kntakten med ACT-teamet kan då glesas ur, för att på sikt upphöra. Anne Hlmqvist Huddinge kmmun Öppenvårdenheten inm Missbrukssektinen Scialförvaltningen Huddinge

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter RIKTLINJER Läkemedelsassisterad behandling vid piatberende Berendemttagningen Avdelning 65 i Falun Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter Versin 1.8. 2012-03-05 Inledning Läkemedelassisterad behandling

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns I ~ landstinget II DAlARNA Häls- ch sjukvård Dalarna Psykiatri Utveckling BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-09-22 Sida 1 (2) Dnr LD 14/00893 Uppdnr 854 000300 2014-09-08 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11.

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11. Sida 1 Kmmunala rådet för funktinshinderfrågr Plats ch tid Kmmunhuset Frum, nsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kmmunala pensinärsrådet kl 10.00-11.00 Beslutande ledamöter

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete

Studiecirkelmaterial. NPF och arbete Studiecirkelmaterial NPF ch arbete Om Riksförbundet Attentin ch prjektet Vägar till jbb Riksförbundet Attentin är en intresserganisatin för persner med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar (NPF) såsm

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

lnf rmation ch rutiner m ansvar ch roller

lnf rmation ch rutiner m ansvar ch roller lnf rmatin ch rutiner m ansvar ch rller till gd man ch persnal på benden för asylsökande ensamkmmande barn ch ungdmar anvisade till Uppsala kmmun 2012-04-11 (behandlats av resursgruppen för ensamkmmande)

Läs mer

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun

Riktlinje delegering, Falkenbergs kommun Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER ETTÅRSUPPFÖLJNING AV EN VERKSAMHET ENLIGT SUPPORTED EMPLOYMENT-METODIK I UMEÅ Ulla Nygren Urban Markström Mikael Sandlund INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014 Myndighetssamverkansplan i Nrrbttens län år 2014 Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål Sven-Erik Österberg

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Presidierapport jul-okt (140701 141017)

Presidierapport jul-okt (140701 141017) Presidierapprt jul-kt (140701 141017) Knstkåren 2014/15 Rapprten återger vad presidiet har arbetet med under periden. Möten framgår av tabellerna för varje vecka ch presidialerna beskriver arbetet under

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin Sveriges LANDSTINGET DALARNA Kmmune.l-tlf 2011-11- 04 ch Lands 'DNR...&I?!.!../.P... ~.!,[QO.. SKR... l.... KOD.(a.~.O'.:... Avdelningen för vård ch msrg Ing-Marie Wieselgren STYRELSENS BESLUT NR 13 2011-10-21

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Krisplan Ådalsskolan

Krisplan Ådalsskolan Krisplan Ådalssklan 2014 09 08 Sida 1 av 19 Innehåll Syfte... 3 Definitin av begreppet krissituatin... 3 Krisgruppens ansvar... 3 Handlingsplaner... 3 Större lycka/katastrf... 3 Elev avlider i sklan...

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

Minnesanteckning Närsjukvårdsgrupp Dalsland 2014-12-01, Stadshotellet, Åmål

Minnesanteckning Närsjukvårdsgrupp Dalsland 2014-12-01, Stadshotellet, Åmål Minnesanteckning Närsjukvårdsgrupp Dalsland 2014-12-01, Stadshtellet, Åmål Närvarande: Gunnar Erlandssn (rdf.), Anna-Karin Lindblm, Stina Leander, Christina Olssn, Carina Jhanssn, Gunilla Bengtsdtter,

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Bostad först för vem?

Bostad först för vem? Examensarbete Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Författare: Jhanna Linde Anna Olvssn Handledare: Per-Olf Hlmberg Termin: VT13 Kurskd:

Läs mer

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna 2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Innehållsförteckning Skolans bok. Wasaskolans information med läsårstider It s learning. Policy kring elevs frånvaro och regler från CSN

Innehållsförteckning Skolans bok. Wasaskolans information med läsårstider It s learning. Policy kring elevs frånvaro och regler från CSN Innehållsförteckning Sklans bk Wasasklans infrmatin med läsårstider It s learning Plicy kring elevs frånvar ch regler från CSN Rutiner för prövning vid betyg F eller ej betyg i kurs Plicydkument för Datr/IT-användning

Läs mer

Ung idag - självmord Psykisk ohälsa hos unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste 20-30 åren

Ung idag - självmord Psykisk ohälsa hos unga har fördubblats eller trefaldigats de senaste 20-30 åren Har vi ett prblem? 3.8 % av beflkningen (20-65 år) i Stckhlm bedöms uppfylla kriterierna enligt DSM-IV för ett psykiatriskt syndrm 4-5 % vårdas inm psykiatrin i Stckhlm under ett år 20% får ångestsjukdm

Läs mer

Dödsboanmälan. en förenklad form av bouppteckning. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby

Dödsboanmälan. en förenklad form av bouppteckning. Östervåla Harbo Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Morgongåva Heby Dödsbanmälan en förenklad frm av buppteckning Östervåla Harb Vittinge Huddunge Tärnsjö Runhällen Mrgngåva Heby BLANKETT FÖR ANSÖKAN OM DÖDSBOANMÄLAN 1 (3) CENTRALA FÖRVALTNINGEN Medbrgarkntret 0224-36

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

IF Friskis & Svettis Trosa

IF Friskis & Svettis Trosa IF Friskis & Svettis Trsa 1 Prtkll 266 från styrelsemöte 2012-07-01 Närvarande: Kristina Svenssn-Petterssn Jerker Löfgren Carina Mörth Maritha Neiberg-Karlssn Matilda Sundqvist Niklas Berge Ordförande

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Redovisning av stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre personer år 2011

Redovisning av stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre personer år 2011 10 Tjänsteutlåtande Eva Arvidssn Vik. avd.chef för stöd ch utveckling 08-579 215 35 2012-03-11 Sidan 1 av 3 Dnr 2011/123 VON.121 Vård- ch msrgsnämnden Redvisning av stimulansbidrag för insatser inm vård

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2014

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2014 1 (20) BESLUT 2014-02-18 Dnr SU FV-1.3.1-0488-13 Dk 1 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för tillträde till utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2014 INNEHÅLL 1 Beslut...

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer