Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Transkript

1 Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden till det plitiska beslutet i SKLs styrelse m ett s.k. psitinspapper år Arbetet med att sprida gda exempel, analysera lika slag av förutsättningar för att ge brukare ch patienter en ny rll har därefter frtsatt. Det har bl.a. skett inm ramen för det av styrelsen pririterade mrådet Brukare ch patienter sm aktiva medskapare. Många landsting ch kmmuner bedriver ett mer systematiskt arbete för att brukares ch patienters specifika kunskap ch eget uttalade perspektiv ska bli tydligt ch kunna utgöra ett väsentligt inslag i styrningen. Sådant arbete bygger på övertygelsen m att verksamheten kmmer att bli effektivare, med högre individuell träffsäkerhet ch bättre måluppfyllelse. Man söker ta vara på enskilda individers; patienters, brukares eller närståendes, kunskap för att skapa bättre individuelle prcesser. Man tar ckså vara på den ackumulerade erfarenhetskunskap sm finns hs lika slag av brukar- ch patientrganisatiner för att förbättre verksamheten i strt. Ett verktyg för förtrendevalda. Inför valet 2014 väcktes frågan m vad nya förtrendevalda i kmmuner ch landsting kunde ha glädje av när man ska sätta sig in i nya uppdrag. Med förtrendevalda för ögnen sammanställdes ett material, bakgrund ch ett 20 tal frågeställningar. Tanken är att man genm att gå igenm ch söka svar på frågrna ska kunna få fram en bild var rganisatinen befinner sig när det gäller ett systematiskt arbete för att öka brukar- ch patientmedverkan.. ch andra sm vet att ökat medskapande blir avgörande När materialet nu färdigställts är vi övertygade m att även andra än nya förtrendevalda har glädje av att gå igenm frågrna m man söker helhetsperspektivet på var den egna rganisatinen befinner sig. När man fått fram bilden har man svaret på frågan m ökad brukar eller patientmedverkan är en del av rganisatinens styrning! Materialet har utvecklats av Marie Pernebring, vid sektinen för Demkrati ch Styrning sm prjektledare för arbetet med prifrågan. Från jan 2015 övertas prjektledarskapet av Malin Svanberg sm kan svara på frågr m detta material ch m arbetet med den pririterade frågan i övrigt.

2 1 Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Detta är ett verktyg, bakgrund ch ett antal frågeställningar, för den sm på ett enkelt sätt vill ta reda på hur rganisatinen ligger till i det systematiska arbetet för att öka brukares eller patienters medskapande. Det handlar både m brukares/patienters medskapande i den egna prcessen ch m medverkan i förbättring av verksamheten. Genmgång av frågeställningarna, checkfrågrna kan utgöra en grund för fördjupning av pågående arbete eller vara en startpunkt. Inledning Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Det finns bestämmelser sm tar sikte på rätten att påverka ch bli behandlad på ett bra sätt ur ett demkratiskt perspektiv. I scialtjänstlagen finns bestämmelser m att insatser ska utfrmas ch genmföras tillsammans med den enskilde. Det finns ckså lagrum med bestämmelser m att lika slag av planer inm scialtjänst ch inm sjukvård ska upprättas i samverkan med den enskilde. Det sm tillkmmit är insikten att den erfarenhetsbaserade kunskap sm finns hs brukare ch patienter är mycket värdefull ch behöver tas tillvara. Det har visat sig att brukare ch patienter påtagligt kan bidra till förbättrade tjänster. Det handlar både m kunskap hs den enskilde ch dennes närstående ch m den ackumulerade kunskapen sm samlas hs brukar- ch patientrganisatiner. Denna kunskap är av annrlunda slag än den sm finns hs de prfessinella. Här finns både ptential för ökad verksamhetskvalitet ch för bättre resultat på individnivå. Det kan handla m förutsättningar för krniskt sjuka att mer självständigt hantera sin situatin genm till exempel ny teknik. I stället för standardiserade tjänster kan scialtjänstens brukare få möjlighet att uttrycka sina unika behv, varvid både träffsäkerhet ch förmåga till egenansvar ökar. Invånare med rötter i andra länder har erfarenheter sm kan kmma till större nytta än de gör idag. Bibehållen initiativförmåga ch självständighet är viktiga kmpnenter i medskapande. Relatinen mellan brukare/patient ch de prfessinella behöver därför fta ändras. Det är nödvändigt med ett förhållningssätt där de prfessinella inte främst gör för eller åt brukare ch patienter utan där man tillsammans verkar mt ett uppsatt mål. Flera landsting ch kmmuner bedriver ett mer systematiskt arbete för att brukares ch patienters specifika kunskap ch eget uttalade perspektiv ska bli tydligt ch kunna utgöra ett väsentligt inslag i styrningen. Sådant arbete bygger på övertygelsen m att verksamheten kmmer att bli effektivare, med högre individuell träffsäkerhet ch bättre måluppfyllelse. Det finns även exempel på arbete sm drivs av eldsjälar. Sådant arbete riskerar att bli krtvarigt eftersm det saknar en stödjande struktur ch kultur.

3 2 Ett plitiskt beslut av SKL Redan år 2010 fattade styrelsen för Sveriges Kmmuner ch Landsting beslut m ett s.k. psitinspapper. Patient ch brukarmedverkan psitinspapper för ökad kvalitet ch effektivitet i Häls- ch sjukvård ch scialtjänst. I förrdet till dkumentet finns en bakgrund till varför styrelsen ansåg att frågr m patient ch brukarmedverkan blivit allt viktigare. I svensk häls- ch sjukvård ch scialtjänst finns sedan länge en stark traditin av att på lika sätt invlvera patienter ch brukare i utveckling, genmförande ch uppföljning av verksamheter. De senaste åren har drivkrafterna för patient- ch brukarmedverkan förändrats ch förstärkts varvid frågrna fått allt större uppmärksamhet. Med allt fler välutbildade medbrgare, nya tekniska lösningar ch lättillgänglig infrmatin ökar kraven ch förväntningarna på den gemensamt finansierade välfärden. Detta kmbineras med en trend av individualisering, där många gärna ser skräddarsydda lösningar. De senaste årens valfrihetsrefrmer har ytterligare påskyndat utvecklingen mt en förändrad syn på den enskilde patientens eller brukarens ställning ch rll i relatin till häls- ch sjukvården ch scialtjänsten. Hela psitinspapperet: Patient ch brukarmedverkan psitinspapper för ökad kvalitet ch effektivitet i Häls- ch sjukvård ch scialtjänst Ett sätt att srtera utifrån nuläge Det kan finnas anledning att fundera igenm vad sm är mest angeläget. Är det att de enskilda brukarna eller patienterna får förutsättningar att påverka ch ta större ansvar i sin egen situatin? Eller handlar det m att man vill ta tillvara de erfarenhetskunskaper sm finns hs dem sm får del av en viss tjänst för att förbättra verksamheten? Eller är det i första hand den ackumulerade kunskap sm finns hs patient- ch brukarrganisatiner sm känns angelägen att fånga, kanske på ett nytt sätt jämfört med de traditinella rådsrgan sm finns i de flesta kmmuner ch landsting? Mdellen nedan kan användas för att srtera det sm finns i den egna rganisatinen ch kanske hitta luckr sm behöver fyllas. Vad är viktigast? Planera & besluta Göra/själva tjänsten Utvärdera /revidera Brukare/patient närstående Företrädare Handlar det främst m Individnivå, verksamhet ch eller strategisk nivå?

4 3 Checkfrågr Listan med checkfrågr är tänkt sm ett stöd för den sm på ett enkelt sätt vill skaffa sig en bild av hur den egna rganisatinen agerar för att öka brukares ch patienters medskapande. Verksamhetsplan ch övergripande riktlinjer. Finns här en tydlig idé m att öka graden av delaktighet/inflytande/medverkan eller medskapande från brukare eller patienter? Beskrivs dessa ambitiner lika framträdande sm t.ex. hur rganisatinen ska bli bättre för medarbetarna? Finns det för kmmunen/ landstinget en särskild fastlagd plicy/ måldkument för medverkan/medskapande? Finns det för enskilda verksamheter? Finns det dessutm någn frm av plan sm mer knkret anger hur ambitinerna ska uppnås? Finns det bland tillgängliga fakta för att följa upp verksamhet sådant sm redvisar vilket sätt sm används för att öka brukarnas eller patienternas medskapande eller möjlighet att påverka? Finns det bland tillgängliga fakta för att följa upp verksamhet sådant sm redvisar eller indikerar effekterna av att brukare/patienter fått ökad möjlighet påverka, blivit mer medskapande? Finns det bland tillgängliga fakta för att följa upp verksamhet sådant sm redvisar eller indikerar hur de sm verksamheten är till för, brukarna/patienterna själva ser på sin möjlighet att påverka, ta eget ansvar eller få individualiserat stöd eller vård? Det finns ett antal natinella uppföljningsinstrument sm ställer frågr till användare hs kmmuner ch landsting. I dessa undersökningar finns lika frågr m t.ex. inflytande, delaktighet ch bemötande. Exempel är brukarenkät hemtjänst ch brukarenkät särskilt bende. Inm sjukvården finns natinella patientenkäter, drygt halvdussinet enkäter till patienter inm lika verksamheter. I någt fall är frågan där m den behandlande läkaren tg tillräcklig hänsyn till dina kunskaper ch erfarenheter av din sjukdm/dina besvär. Frågan att ställa sig är på vilket sätt enkätresultat av detta slag används för att utveckla verksamheten mt ökat medskapande? Finns det någn/några medarbetare sm har ett uttalat ansvar för att driva frågr m ökad brukarmedverkan eller ökad patientmedverkan? Vilka mer permanenta rgan har kmmunen/landstinget för samverkan med brukarch eller patientrganisatiner? Använder någn verksamhet team bestående av både medarbetare ch brukare/ patienter, närstående för sitt förbättringsarbete? Finns det en praxis eller fastlagda regler för arvdering av brukare/patienter sm deltar i verksamhetens förbättringsarbete?

5 4 Har nämndens förtrendevalda någn frm av kntakt uppdrag i förhållande till verksamheterna? Vad är detta uppdrag inriktat på? Är ett fkus att inhämta uppfattningar från dem sm får del av en tjänst, brukare/patienter eller deras närstående? Arbetsgivarplicy/persnalplitiska riktlinjer, hur beskrivs en önskvärd relatin mellan medarbetare ch dem sm verksamheten är till för? Medarbetarenkät, innehåller den frågr m hur medarbetare ser på sin rll i förhållande till brukare/patienter, frågr m hur man anser sig bidra till utveckling av medskapandet från dem sm verksamheten är till för? Intrduktin för nyanställda, hur tas frågr m strävan efter att ökad brukar/ patient medverkan upp? Förklaras skillnaden mellan att ha ett brukarperspektiv för ögnen ch att ta reda på vad sm är brukarnas perspektiv? Brukar/ patientenkäter används fta för att hämta in synpunkter. Det finns några aspekter sm kan vara värda att reflektera över: - behandlar frågrna det sm verksamheten/ ledningen vill veta - behandlar frågrna det sm verksamheten trr att brukarna/patienterna vill förmedla eller - behandlar frågrna vad brukare/patienter faktiskt vill att ni ska veta - har några företrädare för målgruppen varit med ch utfrmat enkäten, med avseende på m det är rätt frågr ch m frågrna är rätt frmulerade - används särskilda hjälpmedel för grupper sm saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa ch skriva (Pictgram ett språk i bilder, är ett sådant)? Används andra metder än enkäter för att samla in synpunkter ch ta tillvara erfarenhetskunskap från brukare/ patienter eller närstående? Externa prducenter, ställs det krav på att aktörer sm bedriver verksamhet på uppdrag av kmmunen/ landstinget utvecklar sin verksamhet mt ökat medskapande för brukare/patienter/kunder? Läs vidare i material sm tar upp frågan m brukarmedverkan i upphandling Ersättningssystem sm används i förhållande till externa prducenter (t.ex. äldrebende, msrgsbende, vårdcentraler ch andra mttagningar, dagliga verksamheter etc.). Finns det i systemen incitament för att öka brukarnas/patienternas medskapande, självständighet eller eget ansvarstagande, finns det faktrer sm försvårar?