Samverkanskartan steg 2 Finsam Kävlinge - Lomma RAPPORT JANUARI - APRIL 2018 PROCESSLEDARE BIRGITTA FRIBERG

Transkript

1 Samverkanskartan steg 2 Finsam Kävlinge - Lmma RAPPORT JANUARI - APRIL 2018 PROCESSLEDARE BIRGITTA FRIBERG

2 Sammanfattning Under våren har det skett många lika möten av samverkanskaraktär i det mråde sm msluts av Finsam Kävlinge - Lmma. Det finns ett Samverkansteam i Kävlinge där medarbetare från kmmunen ch AF möts, det finns förhppningar m att även vården ska kunna medverka vid dessa möten. Inm ramen för Dua, sm är en överenskmmelse m samverkan, träffas medarbetare från AF ch Lmma 2 ggr/halvår. Medarbetare i Kävlinge, Lmma ch AF sm arbetar med nyanlända träffas regelbundet för samverkansmöten både i Kävlinge ch Lmma. Det finns en övergripande strategisk grupp bestående av medarbetare i Lmma, Kävlinge ch AF sm arbetar med unga vuxna. Denna grupp träffas 2 ggr/år. Samverkan på strategisk nivå mellan AF ch kmmunerna häller på att växa fram. I Lmma har man under våren haft ett möte där man pratade m det aktuella arbetsmarknadsläget samt drg upp riktlinjerna för hur det strategiska samarbetet ska se ut framöver. Den 21/3 träffades medarbetare från AF, FK, Regin Skåne, Kävlinge ch Lmma kmmun för en wrkshp kring samverkan. Det var 25 deltagare sm representerade lika yrkesrller. Alla med en vilja att bidra till att utveckla en arbetsmarknadsrelaterad samverkan sm är till nytta för medbrgaren samtidigt sm den bidrar till att myndigheternas resurser utnyttjas mer effektivt ch leder till större arbetstillfredsställelse hs medarbetarna. Många gda förslag km ut ur denna wrkshp. Omvärldsbevakningen i Samverkanskartan sker på många sätt t ex genm bevakning av vad sm sker i andra Finsam-förbund, möte med prjektledare från andra förbund i Skåne, studiebesök i andra verksamheter. I rapprten redvisas ett urval av denna mvärldsbevakning; Prjektet UMA (samarbete mellan flera Finsamförbund) sm gjrt en kartläggning av de aktiviteter av arbetsmarknadskaraktär sm finns för de persner sm har aktivitetsersättning i de lika kmmunerna, Prcess OK Helsingbrg sm har varit en strukturell utvecklingsprcess för att stärka samarbetet kring persner sm uppbär försörjningsstöd sm har en hälsa sm medför nedsatt arbetsförmåga, Prjekt Resurs Burlöv sm är ett prjekt för att ta fram en struktur för samverkan ch genm denna skapa förutsättningar, metder ch verktyg för persner sm varit utan arbete länge eller kanske aldrig arbetat att få en möjlighet att få ett arbete. 2

3 Innehåll Sammanfattning...2 Inledning...4 Möten...4 Samverkansteam i Kävlinge... 4 Dua Lmma... 5 Samverkansmöten kring etablering genm sysselsättning... 5 SULK strategisk ungdmsgrupp Lmma Kävlinge... 5 Strategisk samverkan... 6 Wrkshp för samverkan Hur märker vi i vardagen att samverkan fungerar? Vad fungerar bra idag? Var finns glapp ch skav sm behöver överbryggas? Vilken skillnad kmmer det att göra?... 8 Glapp ch skav sm behöver överbryggas:... 8 Om vi kan överbrygga dessa glapp ch skav kmmer det att märkas ch göra skillnad genm: Vilka små saker skulle du kunna göra i din vardag sm kan bidra till en ännu bättre samverkan? Vad önskar du att Samverkanskartan steg 2/Finsam Kävlinge - Lmma ska arbeta vidare med?... 9 Till Finsam/Samverkanskartan: Är det någn fråga sm du tycker att vi har glömt brt sm brde ha varit med? Strukturerad auskultatin Omvärldsbevakning Samverkan för ungas etablering UMA Prcess OK Helsingbrg Prjekt Resurs Burlöv Förkrtningar sm används i rapprten: AF Dua FK Rek VC Arbetsförmedlingen Delegatinen unga ch nyanlända till arbete (överenskmmelser sm görs mellan kmmun & AF) Försäkringskassan Rehabkrdinatr Vårdcentral 3

4 Inledning Inm samtliga rganisatiner sm msluts av Finsam Kävlinge Lmma sker förändringar kntinuerligt. Det görs rganisatinsförändringar, medarbetare slutar eller börjar, nya funktiner kmmer till eller försvinner sv. Detta kräver samverkan i en föränderlig miljö. Förändring är någt vi alla måste förhålla ss till, för några av ss kan det vara till nytta att avliva några myter m förändring. 5 myter m förändring: Nej! 1. Förändring är svårt ch naturligt 2. Man måste göra någt för att få förändring att hända 3. Förändring betyder att man gör någt annrlunda 4. Man behöver en plan (handlingsplan) för att göra förändringar 5. Förändring behöver ledas av någn eller några 1. Förändring händer hela tiden, det är högst naturligt både vi ch naturen har alla verktyg vi behöver för att hantera det 2. Det vi behöver göra är att uppmärksamma de förändringar sm vi vill ha mer av. Vi behöver peka på dem ch visa för andra sm kanske inte ännu upptäckt ch lagt märke till dem. 3. Fröet till den förändring sm vi vill ha finns redan, prcessen har redan startat. Istället för att göra någt annrlunda är frågan snarare Hur kan vi bygga vidare på den förändring sm redan startat? Hur ska vi ta vara på det sm redan fungerar ch är bra? 4. När det gäller fina handlingsplaner för förändring så kan man ju utifrån att förändring händer hela tiden säga att planen är utdaterad redan dag 2 för då gäller ju inte längre de förutsättningar sm gällde när planen skrevs dag 1. Vi vet att förändring händer hela tiden, vi vet att vi inte kan se in i framtiden, vi kan aldrig få hela bilden av hur det kmmer att se ut. Så - utifrån vad vi ser här ch nu - vad är ett litet steg sm vi skulle kunna ta redan idag? Ett litet steg gör större skillnad än en plan sm blir inaktuell i samma nu sm den blir till. 5. Förändring görs av människr, när människr möts händer saker. När människr interagerar med varandra kmmer saker att ske. Tillsammans kan man hitta de förändringar sm redan händer ch är till nytta, uppmärksamma dem ch bestämma vad sm skulle kunna vara nästa lilla steg. Möten Samverkansteam i Kävlinge Det finns nu ett samverkansteam i Kävlinge där man möts 3 4 ggr/år. Det är medarbetare från AF ch Kävlinge kmmun sm träffas för att lyfta gemensamma frågr. Det finns t ex möjlighet att ta upp avidentifierade ärende för knsultatin. Man har under våren haft två möten. Varje möte avslutas med att man gemensamt bkar tid för nästa möte. Det finns förhppningar m att även vården ska vara med vid dessa möten framöver. Tre handläggare på AF har fasta tider varje vecka för flerpartssamtal eller knsultatin gentemt medarbetare i Kävlinge. 4

5 Under våren har Uppdragstjänst besökt AF, den sektin sm jbbar mt Kävlinge Lmma, på ett APT där man berättade m sin verksamhet. Det fanns ckså utrymme för dialg kring hur samarbetet skulle se ut framöver. Dua Lmma Delegatinen för unga ch nyanlända till arbete (Dua) ska främja samverkan mellan kmmun ch AF samt utveckling av nya samverkansfrmer. Syftet är att bidra till minskad ungdmsarbetslöshet ch effektivisering av nyanländas etablering i arbetslivet. I Lmma har man en arbetsgrupp ch en styrgrupp, man träffas för möten kring de överenskmmelser man gjrt inm ramen för Dua 4 ggr/år. Sedan hösten 2017 har man slagit ihp mötena för styrgrupp ch arbetsgrupp, vilket uppskattats av samtliga parter. Det kmmer att bli förändringar i både styr- ch arbetsgrupp framöver. Under våren har man hittills haft ett möte då man tittade på ch reviderade övergripande ch mätbara mål. Reviderade övergripande mål: - Att utöka samverkan mellan kmmunens interna verksamheter utveckla de samarbetsfrmer mellan kmmunen ch Arbetsförmedlingen sm initierats av överenskmmelsen för att öka möjligheterna för unga sm varken arbetar eller studerar i åldern år ch nyanlända att påbörja studier eller etablera sig på arbetsmarknaden. - Att arbeta mer aktivt för att nå UVAS (Unga sm Varken Arbetar eller Studerar) samt nyanlända. Reviderade mätbara mål 1. Styrgrupp ch arbetsgrupp frtsätter sitt arbete ch träffas minst 4 gånger under året. 2. Minst två gånger under året genmförs en gemensam annnskampanj m de insatser Arbetsförmedlingen ch kmmunen kan erbjuda % av de 19-åringar inm KAA (Kmmunala Aktivitetsansvaret) sm har åtgärder genm ungdmskrdinatrn, erbjuds ett trepartssamtal med Arbetsförmedlingen inm 6 månader före sin 20-årsdag. 4. Arbetsförmedling, Lärcentrum ch arbetsmarknadssekreterare har avstämningsmöten minst en gång i kvartalet kring de individer sm behöver mer stöd av kmmunen ch/eller Arbetsförmedlingen för att klara sin sysselsättning ch/eller utbildning. Samverkansmöten kring etablering genm sysselsättning Medarbetare från AF ch Lmma kmmun träffas regelbundet med ca 1 ½ månads mellanrum för samtal kring gruppen nyanlända. Vid mötena tar man upp aktuella frågr sm är viktiga i det frtsatta arbetet. SULK strategisk ungdmsgrupp Lmma Kävlinge Denna grupp träffas två ggr/år ch man hade ett möte i början av februari i år. Det man pratade m vid detta möte var vilka förändringar sm hänt i ungdmsarbetet inm de lika rganisatinerna; AF, Kävlinge ch Lmma kmmun. Man gjrde ckså en sammanhangsmarkering m på vilket sätt SULK kan vara till nytta. Man vill använda gruppen för uppdatering kring förändringar, erfarenhetsutbyte ch diskussiner kring aktuella frågr när det gäller arbetet med unga vuxna. Ett aktuellt ämne vid vårens möte var språkintrduktinseleverna ch framförallt då de individer sm fyller 20 år ch sm inte vill/har förutsättningar för att studera vidare. I Kävlinge jbbar man med att hitta praktikplats till dessa persner. Det är ftast viktigt att denna prcess frtsätter även när Kävlinge Lärcentrums ansvar upphör när individerna fyller 20. Rafael, sm är arbetsförmedlare, kmmer att lyfta frågan i det Ungdmsnätverk sm finns på AF Lundareginen. 5

6 Strategisk samverkan träffades man för möte kring strategisk samverkan i Lmma kmmun. Medverkade vid mötet gjrde kmmunstyrelsens rdförande, vice rdförande, kmmundirektör samt tre plitiker ch från AF km den sektinschef sm har kmmunansvar för Lmma. Vid mötet pratade man m arbetsmarknadsläget i Lmma, vilka förändringar man kan se framöver ch hur den strategiska samverkan ska se ut framöver. Man kmmer att träffas två ggr/år ch det kan vara rimligt att förlägga dessa möten i anslutning till de prgnser sm AF gör. Wrkshp för samverkan Den 21/3 träffades medarbetare från AF, FK, Regin Skåne, Kävlinge ch Lmma kmmun för en wrkshp kring samverkan. Det var 25 deltagare sm representerade lika yrkesrller. Alla med en vilja att bidra till att utveckla en arbetsmarknadsrelaterad samverkan sm är till nytta för medbrgaren samtidigt sm den bidrar till att myndigheternas resurser utnyttjas mer effektivt ch leder till större arbetstillfredsställelse hs medarbetarna. Förmiddagen inleddes med prcessbeskrivning där vi fick följa en fiktiv persn sm träffade de lika aktörerna på sin väg från arbetssökande ch mt ett arbete. Vi fick möta Kim sm blivit av med sin timanställning. Första mötet blev med Arbetsförmedlingen ch vi fick en bild av vad Kim kunde få för hjälp där. Eftersm Kim inte betalt in till sin arbetslöshetsförsäkring kunde a-kassa inte betalas ut. Kim var nu tvungen att söka eknmiskt bistånd hs kmmunen ch vi fick höra m arbetet på scialtjänsten. Därefter följde arbetsmarknadsenhet, vårdcentral, Försäkringskassan ch slutligen fick Kim hjälp via det förstärkta samarbetet mellan AF ch FK för att hitta sin väg till en stadigvarande försörjning. Medarbetare från varje aktör gjrde en presentatin m sin rll ch sitt arbete på ca 15 minuter. Därefter användes resterande tid till gruppdiskussiner kring frågr sm: Hur märker vi i vardagen att samverkan fungerar? Var finns det glapp ch skav när det gäller samverkan i mrådet? Vad kan du sm medarbetare göra för att bidra till att ytterligare förbättra ch förstärka samverkan? Vad önskar du att Finsam Kävlinge Lmma/Samverkanskartan ska göra sm kan bidra till förbättrad samverkan? 1. Hur märker vi i vardagen att samverkan fungerar? Vad fungerar bra idag? När någt fungerar bra tenderar vi att ta det för givet, vi glömmer brt att ens lägga märke till det. Om vi blir bättre på att lägga märke till det sm fungerar kan vi göra mer av det, se till att det händer ftare ch använda ss av dessa erfarenheter m någt plötsligen inte fungerar. Vi kan då påminna ss m att det har fungerat ch vad det var vi gjrde sm fick det att fungera. Här är det sm medarbetarna i mrådet Kävlinge Lmma beskriver att de märker i vardagen när samverkan fungerar bra. Planeringen fullföljs När man jbbar i samverkan märker man att det fungerar genm att planeringar fullföljs ch genmförs. Det är klart att planeringar ibland kan ändras ch då är det viktigt med kmmunikatin så att samtliga parter får vara med i samtalet kring ändrad planering. När detta sker är det ett tecken på att samverkan fungerar. Individen är delaktig Det är ett tydligt tecken på att samverkan fungerar m individen får utrymme ch möjlighet att efter förmåga aktivt driva sin prcess. 6

7 Enkel ch snabb väg till medarbetare hs de lika aktörerna Om det är enkelt att nå samverkansparterna ch man får en medelbar respns på sitt ärende är det ett tydligt tecken på att samverkan fungerar. Kmmunikatinen går smidigt ch den är snabb ch naturlig, vi har lätt att samtala kring lika frågeställningar. När jag vet vem jag ska kntakta ch hur jag på bästa sätt når den persnen ch det finns rutiner för detta, märker jag att samverkan fungerar. Alla har inf m varandra, m vad de gör ch vad de kan hjälpa till med Kunskap m varandras uppdrag, arbetssätt, insatser etc är en viktig pusselbit för samverkan. Det ger en överskådlig bild när alla kan se vad sm skulle kunna bidra till steg mt självförsörjning för individen. Underlättar med erfarenhet av annan parts arbetssätt När man framgångsrikt har samverkat tidigare blir det lättare i nästa kntakt. Erfarenhet av framgångsrik samverkan ökar tilltrn ch gör att man hittar fler möjligheter. Gemensam styrka flera sm arbetar tillsammans för individen När man ser vad man kan göra tillsammans ch hur det kan vara till nytta för individen är det lätt att samverka. Man får fler verktyg tillsammans. Flerpartssamtal persnen slipper upprepa sin situatin för flera instanser När vi får till flerpartssamtal blir det bra! Det sm medarbetarna beskriver stämmer väl överens med den brukarundersökning sm gjrdes inm ramen för Samverkanskartan smmaren Det fanns en sak sm samtliga klienter/medbrgare/brukare lyfte; man önskar fler flerpartssamtal. Det gör str skillnad när alla hör samma saker vid samma tillfälle. Så långt det är möjligt får alla en gemensam bild ch ett gemensamt mål att jbba mt. Samsynen - resultat av gd samverkan När man drar åt samma håll blir prcesserna snabbare. Det går lättare att hitta lösningar ch arbetet blir smidigare. Prcesserna förkrtas när samverkan fungerar. Man märker att samverkan fungerar när man får till mer traditinella lösningar, frmade utifrån vad sm mest är till nytta för individen istället för standardlösningar. Det kan då bli ett mindre traditinellt resultat. I en fungerande samverkan finns tillit sm gör att man vågar prva nya vägar. Fungerar med nätverksträffar funktinsöverlämning till nya vid byte av tjänst Oavsett vilka studier man läser så visar det sig att framgångsrik samverkan bygger på individer sm vill ch ser nyttan av samverkan. Människr byter jbb, det är så verkligheten ser ut, i de bästa av världar kan man presentera sin efterträdare för sina samverkansparter ch på så vis kan prcesser frtsätta utan att man behöver göra tidskrävande mtag varje gång en medarbetare byts ut. Fungerar med Dua tid har avsatts ch direktiv finns uppifrån I Lmma har man jbbat med Dua i arbetsgrupp ch styrgrupp. Sedan i höstas träffas både arbetsgrupp ch styrgrupp för gemensamma möten vilket av samtliga upplevts sm psitivt. 7

8 Intern samverkan Förutm samverkan mellan myndigheter behövs ckså intern samverkan inm de lika aktörernas rganisatiner. När den fungerar märker man det ckså i den externa samverkan. 2. Var finns glapp ch skav sm behöver överbryggas? Vilken skillnad kmmer det att göra? Självklart finns det saker sm behöver bli bättre så att samverkan mellan aktörerna kan ske på ett smidigt ch effektivt sätt. Hela tiden utifrån perspektivet att samverkan på bästa sätt blir till nytta för medbrgarna. Förutm att identifiera glapp ch skav sm finns i mrådet Kävlinge Lmma jbbade deltagarna på wrkshpen ckså med vilken skillnad det kmmer att göra m vi lyckas överbrygga dessa. Glapp ch skav sm behöver överbryggas: Ofta har en individ varit en lång tid hs enskild aktör innan vi samverkar. Trligen skulle vissa individer kmma frtare i självförsörjning m vi startade samverkan i ett tidigare skede. Vi vet för lite m varandra ch varandras uppdrag. Det uppstår glapp när individen skrivs ut från psykiatrin/af. Det blir svårt att fånga upp en individ m det inte finns kmmunikatin under prcessens gång. Sekretess hämmar ibland möjligheterna för samverkan. Primärvården är islerad ch behöver invlveras mer i lika samverkansprcesser ch samverkansmöten. Bristande kntaktbarhet på VC i Kävlinge. Under de senaste åren har medarbetare från både kmmun ch AF upplevt att det varit mycket svårt att kmma i kntakt med VC Kävlinge. Hur når vi varandra smidigt? Ibland går det inte ens att få kntakt via mail. En av deltagarna på wrkshpen berättade att m ett antal påminnels ch telefnsamtal inte leder till att man får kntakt så brukar det vara till hjälp att vända sig till vederbörandes chef. Det kan vara så att medarbetaren långvarigt är frånvarande från jbbet, bytt arbetsuppgifter eller av andra anledningar inte är kntaktbar. Den persn sm bäst känner till medarbetarens situatin ch vad sm är bästa lösningen i nuläget är persnens chef. Om det är en kund/klient/försäkrad sm inte lyckas nå sin handläggare på någn av de båda myndigheterna AF eller FK så finns Kundrelatiner dit man kan vända sig m man inte är nöjd med myndighetens arbete t ex att man efter upprepade försök inte kmmer i kntakt med sin handläggare. Vissa individer klarar inte den mderna tekniken, de behöver fysiska möten eller telefnkntakt med sin handläggare. Tillgängligheten brister ibland. Svårt att få reda på vem sm är handläggare. Vägen till 3-partssamtal är fta mycket lång vilket gör att prcessen drar ut på tiden. Detsamma kan gälla i slutet av en individs prcess d v s när en anställning är i pipelinen men ett lönestöd måste räknas fram ch presenteras för arbetsgivaren. Kntaktvägar är viktiga. Det blir stressande när man inte kmmer i kntakt med varandra, individen ser att inget händer, det kan gå snabbt från att individen är hppfull till att individen upplever hpplöshet. Ibland kan det ligga ett långt mtivatinsarbete bakm sm kan raseras när det drar ut på tiden. Ibland tar det lång tid att få till en gemensam plan. 8

9 Om vi kan överbrygga dessa glapp ch skav kmmer det att märkas ch göra skillnad genm: Samrdnad syn/planering/mål Helhetssyn Naturliga kmmunikatinsvägar Snabbare väg till självförsörjning Om vi kan jbba parallellt i samverkan skapar det större trygghet hs persnen. Om stödet kan finnas kvar parallellt tills persnen verkligen är red är möjligheterna för lyckade prcesser mycket större. Minskat stresspåslag för både medarbetare ch medbrgare Bättre samverkan 3. Vilka små saker skulle du kunna göra i din vardag sm kan bidra till en ännu bättre samverkan? Vad önskar du att Samverkanskartan steg 2/Finsam Kävlinge - Lmma ska arbeta vidare med? Stra förändringar tar mycket kraft, energi ch är dessutm fta svåra att genmföra. Däremt att göra små förändringar i vardagen är lätta att genmföra ch kan leda till stra förbättringar i ett längre perspektiv. När man gör förändringar i små steg är det enkelt att justera förändringen under resans gång. Det öppnar för smidighet ch flexibilitet. Dessa förändringar blir av förklarliga skäl inte lika tydliga utan behöver nteras ch ägnas uppmärksamhet för att de ska upptäckas. Ett sätt att få tag på dessa små steg för att förstärka ch förbättra samverkan är att varje medarbetare tittar på vad sm är möjligt att göra i vardagen. Det här är vad deltagarna på wrkshpen tg upp: Infrmera andra m min rll vad jag gör Kmma in i ett tidigare skede Marknadsföra min funktin på gemensamma möten Infrmatin till resursteam Ta kntakt med rek i tidigt skede (t ex rek på VC Löddeköpinge) Sprida nyheter inm respektive verksamhet/myndighet Jbba aktivt, strukturerat ch regelbundet med samverkan Det mvända fkuset d v s acceptera att systemet är sm det är; istället titta på vad jag kan göra själv (under tiden). Ta eget ansvar för min situatin. Till Finsam/Samverkanskartan: Det här önskar medarbetarna i mrådet Kävlinge Lmma att vi ska jbba vidare med: Fler sådana här träffar/wrkshps Ordna gemensamma träffar med lika teman Marknadsföra gda exempel visa även på vägen dit för- ch nackdelar 9

10 Sprid betydelsen av samverkan till chefer så att alla får mandat att jbba med det! Tydliggöra våra rller Jbba mer för att få med vården Gemensamt frum kring gemensamma frågr ch persner 4. Är det någn fråga sm du tycker att vi har glömt brt sm brde ha varit med? En avslutande fråga fångade upp m det var någt vi brde pratat m på wrkshpen men sm inte kmmit med. De här sakerna km upp där: Bendestödjare; uppmärksamma bendestödjarnas rll, bli infrmerad m deras rll Rllen sm bendestödjare fanns inte med i den prcessbeskrivning sm presenterades på mrgnen. Framförallt p g a att tiden var begränsad ch vissa avgränsningar fick göras. Istället kmmer frukstmötet den 25/5 helt att ägnas åt rllen sm bendestödjare. Bendestödjare i både Lmma ch Kävlinge berättar m sin rll ch sitt arbete. KAA Av samma anledning km inte heller rllen sm ungdmskrdinatr med ch därmed inte heller uppdraget inm det kmmunala aktivitetsansvaret (KAA). Det kmmer att bli tema unga vuxna på ett av höstens frukstmöten. Då kmmer förutm KAA ckså andra rller att få presentera sitt arbete. Insatsen Ungdmslts förväntas då ckså vara igång ch kan finnas med sm en del ch presentera sitt arbete. Mer inf från FK behövs Medarbetare i mrådet upplever att de skulle ha nytta av mer kunskap kring FK s uppdrag. Man önskar en separat wrkshp sm enbart handlar m försäkringssystemet kring sjukdm. Hur arbetar vi bättre förebyggande? En fråga att ta med vidare är hur man i samverkan kan arbete mer med förebyggande insatser sm kan bidra till att färre persner behöver arbetslivsinriktad rehabilitering. Strukturerad auskultatin Deltagarna fick frågan m auskultatin skulle kunna vara ett sätt att bygga på kunskaperna m varandras uppdrag. Deras svar var att det skulle kunna vara ett sätt att gå vidare sm kan kmplettera övriga förslag. Ambitinen är att detta skulle kunna starta för några av deltagarna under hösten

11 Omvärldsbevakning Samverkan för ungas etablering Institutet för persnal- ch företagsutveckling (IPF, Katarina Barrling ch Fredrik Mlin) gav den 5 februari 2018 ut en sammanfattning av två delstudier. Under 2016 ch 2017 har Delegatinen för unga ch nyanlända till arbete (Dua) tillsammans med AF bedrivit ett lärprjekt sm utfrskar aktiviteter sm kan stödja unga till arbete, med särskilt fkus på samverkan. Såhär skriver man: Syftet med studien av kmmunerna ch AF är att lära mer m vad sm bidrar till gd samverkan för ungas etablering, ch svara på frågr sm: vilka är framgångsfaktrerna för samverkan? Vilka hinder ch prblem har verksamheterna stött på i sitt samverkansarbete ch hur har man övervunnit dem? Det man har sett i sina studier är att det finns en rad lika sätt att uppnå gd samverkan t ex lika typer av rutiner, verktyg ch samrdnade lösningar kan underlätta, regelbundna ch täta möten, gemensamma mallar ch verktyg för kartläggning ch uppföljning, tillvägagångssätt sm har legitimitet hs målgruppen ch att inte låsa fast sig vid en viss metd utan pröva lika arbetssätt. Man har ckså sett att mindre lättkntrllerade faktrer sm persnliga egenskaper (t.ex. entusiasm, prestigelöshet, kreativitet, nyfikenhet) ch en psitiv ch lösningsinriktad rganisatinskultur har en betydande rll för arbetet i samverkan. En hel del tyder på att riktigt gd samverkan kan vara persnberende, man pängterar att detta inte ska tlkas i den negativa meningen att samverkan behöver stå ch falla med en persn, utan sm att persnfaktrn är betydelsefull ch därför inte bör underskattas. I rapprten beskriver man ckså sätt att mtverka risken för att samverkan blir persnberende i negativ mening, t.ex. att verka för en samverkansinriktad kultur ch rganisatin samt arbetssätt sm underlättar samverkan. Samverkan behöver ges tid för att kunna utvecklas ch bli framgångsrik. Detta ställer krav på stöd ch förtrende från ledning liksm från plitiskt håll. UMA UMA (Unga med aktivitetsersättning) är en kmmunövergripande insats där Finsam Kävlinge Lmma, Finsam Burlöv Staffanstrp, Finsam Mittskåne ch Finsam Lund medfinansierar insatsen. De två prjektledarna från FK ch Lunds kmmun hade den 9:e mars en wrkshp där de presenterade den kartläggning de gjrt av målgruppen ch de aktiviteter av arbetsmarknadskaraktär sm erbjuds i de åtta kmmunerna. Man hade ckså gruppdiskussiner för att fånga upp vad deltagarna såg sm svårigheter ch möjligheter för unga med aktivitetsersättning att kmma steg närmare självförsörjning. En annan gruppdiskussin fångade upp idéer för vad sm skulle kunna vara ett nästa steg i insatsen UMA. Deltagare på wrkshpen var chefer ch medarbetare sm på lika sätt kmmer i kntakt med målgruppen i sin vardag. En sammanfattning av någt av det sm sades var; det saknas förrehabiliterande insatser, det väcktes en nyfikenhet kring hur Hörby lyckats med att kunna ha daglig verksamhet parallellt med arbetsmarknadsinsatser ch det uppmärksammades att målgruppen stängs ute från vissa prjekt ch insatser p g a ålder eller frm av ersättning. Hur nästa steg ser ut för UMA är ännu inte klart. Tiden för förstudien har förlängts. Prcess OK Helsingbrg Detta har varit en strukturell utvecklingsprcess för att stärka samarbetet kring persner sm uppbär försörjningsstöd ch har en hälsa sm medför nedsatt arbetsförmåga. Den 22/3 hade man en avslutande knferens där man sammanfattade sitt arbete. Det sm kmmer att implementeras är en viljeyttring kring hur det frtsatta arbetet kring målgruppen ska vara utfrmat. Denna utgår från SKL:s viljeyttring kring hur man bör arbeta med målgruppen. En överenskmmelse har undertecknats av AMF (Helsingbrgs kmmun), FK ch AF. Vården finns med i frm av en beskrivning av deras rll i samverkan kring målgruppen. Det kmmer att finnas en styrgrupp sm kan sammankallas vid behv, detta ska ske minst en gång per år. De sm sitter i styrgruppen är ckså de sm är internt ansvariga inm sina verksamheter för arbetet med målgruppen. Man kmmer att frtsätta jbba med 11

12 att arbetsmetdiken ch stöddkument hålls vid liv ch uppdateras. Det är ckså viktigt att verka för att samverkan med vården hålls vid liv ch vidareutvecklas. Prjekt Resurs Burlöv Syftet med prjektet är att ta fram en struktur för samverkan ch genm denna skapa förutsättningar, metder ch verktyg för persner sm varit utan arbete länge eller kanske aldrig arbetat att få en möjlighet att få ett arbete. Målet är att individer ska få en ökad möjlighet till självförsörjning på sikt. Man kmmer att ge 20 individer/år möjlighet att få en anställning under ett år inm någn av Burlövs kmmunförvaltningar. Syftet är att på så vis underlätta övergången från bidrag till arbete. Sammanlagt under prjekttiden förväntas 60 individer få ta del av denna insats sm beräknas ta slut Under prjekttiden skall Burlövs kmmun ch AF ta fram hållbara strukturer ch rutiner för intrduktin ch arbetsledning i samråd med arbetsplatser inm kmmunen. Man ska ckså genm lika aktiviteter sm testas under prjekttiden, ta fram gemensamma samverkansstrukturer sm är hållbara över tid. Målet är att parterna efter prjekttiden gemensamt har ökade kunskaper m målgruppen ch dess behv. Parterna ska även ha utfrmat ett arbetssätt sm innebär att det finns en strukturerad metd för samverkan mellan parterna. 12