1 (5) Promemoria Cirkulär 15/2010 bilaga. KA Huvudavtalsorganisationerna Tehy. Utveckling av ett effektivare arbetarskyddssamarbete i kommunen

Transkript

1 1 (5) Utveckling av ett effektivare arbetarskyddssamarbete i kmmunen Under avtalsperiden bildade kmmunsektrns avtalsparter en gemensam arbetsgrupp sm skulle lägga fram välmtiverade åtgärdsförslag för att förbättra resultaten i arbetarskyddssamarbetet, stärka arbetarskyddschefens arbetsgivarställning ch utveckla arbetarskyddsfullmäktigenas ställning ch verksamhetsförutsättningar. Arbetsgruppen blev klar med sin uppgift i nvember Våren 2009 utredde arbetsgruppen hur väl arbetarskyddssamarbetet fungerar genm en enkät sm skickades till kmmunerna ch samkmmunerna. Enligt enkätresultaten arbetade arbetarskyddsfullmäktigena mest med frågr sm gällde inmhusluften, inspektiner, sakligt bemötande ch trakasserier, identifiering av farmment, riskbedömning ch arbetsklimatfrågr. Utöver detta skötte arbetarskyddskmmissinerna frågr i anknytning till arbetshälsan i allmänhet ch följde upp sjukfrånvarfallen. Ett sammandrag av enkäten finns på Kmmunala arbetsmarknadsverkets webbsidr -> Työelämän kehittäminen ch på respektive rganisatiners webbsidr. Arbetsgruppen har utarbetat rekmmendatiner utifrån de praktiska åtgärderna för utveckling av arbetarskyddsverksamheten. Med arbetarskyddsverksamhet avses i detta sammanhang både arbetarskydd ch arbetarskyddssamarbete (se närmare Terminlgi). Rekmmendatinerna baserar sig på arbetarskyddsfullmäktigenas ch arbetarskyddschefernas utvecklingsförslag i enkäten. Utöver åtgärdsrekmmendatinerna har arbetsgruppen utarbetat en mall för utvärdering av arbetarskyddsverksamhetens resultat (bilaga1). Det är meningen att kmmunerna ch samkmmunerna ska utnyttja åtgärdsrekmmendatinerna ch utvärderingsmallen när de utvecklar ch utvärderar sin arbetarskyddsverksamhet. Utvecklingen av arbetarskyddsverksamheten utgår från att betydelsen ch nyttan av en välfungerande verksamhet ch arbetarskyddsansvaret beaktas på alla nivåer i rganisatinen. De kmmunala beslutsfattarna har en viktig rll i tryggandet av verksamhetsförutsättningarna. Ledningen ch cheferna ska sköta arbetssäkerheten ch den allmänna ledningen av arbetarskyddsverksamheten. Också de anställda har en aktiv rll när det gäller säkerheten på arbetsplatsen: varje anställd sörjer för sin egen likaväl sm de andra anställdas säkerhet ch hälsa med de medel sm står till förfgande. Arbetarskyddet är en del av den strategiska ledningen av persnalresurserna. En välfungerande arbetarskyddsverksamhet stöder arbetshälsan ch längre yrkeskarriärer inm kmmunsektrn. Kmmunala arbetsmarknadsverkets publikatin Samarbete ch arbetslivsutveckling (2009) innehåller den kmmunala sektrns avtal ch rekmmendatiner m resultatutveckling, persnalledning, arbetshälsa, samarbete ch kmpetensutveckling.

2 2 (5) Rekmmendatiner för utveckling av arbetarskyddsverksamheten Parterna rekmmenderar följande praktiska åtgärder för arbetsplatserna sm till str del baserar sig på de utvecklingsförslag sm framfördes i utredningen: Arbetarskyddsverksamheten ska utvecklas kntinuerligt ch planmässigt. Av utredningen framgår att det i arbetarskyddskmmissinernas arbete har funnits brister på många ställen. Det är viktigt att arbetarskyddskmmissinen utarbetar mål ch en verksamhetsplan för sin verksamhet under mandatperiden arbetarskyddskmmissinens sammanträder regelbundet arbetarskyddskmmissinen utvärderar sin egen verksamhet till exempel i enlighet med bilaga 1 m arbetarskyddskmmissinen ch samarbetsrganet har slagits ihp, vidtas åtgärderna van i det sammanslagna rganet Arbetarskyddsaktörernas sakkunskap utnyttjas bättre än förr i linjerganisatinens verksamhet. Arbetarskyddsfullmäktigen ch/eller arbetarskyddschefen kan kallas till arbetsplatsmöten för att diskutera aktuella arbetarskyddsfrågr. Frågrna bör med jämna mellanrum behandlas under arbetsplatsmöten eller mtsvarande möten. Nätverkssamarbete med till exempel grannkmmunerna ger ett nyttigt utbyte av erfarenheter för den egna arbetarskyddsverksamheten. Samarbetet ch infrmatinsförmedlingen förbättras i hela rganisatinen med de rdinarie arbetarskyddsaktörerna, arbetarskyddschefen ch arbetarskyddsfullmäktigena, liksm med företagshälsvården. Av utredningen framgår att kntinuerliga dialger ch diskussiner med lika aktörer behövs, till exempel i frm av regelbundna möten. Arbetarskyddsarbetet följs upp ch utvärderas genm bland annat arbetsklimatutredningar, persnalrapprter ch rapprter från företagshälsvården. Ledningens ch de närmaste chefernas medvetenhet m arbetarskyddet utökas genm en gd intrduktin ch mångsidig utbildning. Arbetarskyddschefen företräder arbetsgivaren. När arbetarskyddschefen utses ska vikt fästas vid persnens ställning på arbetsplatsen ch en persn i lednings-/chefsställning bör ges företräde. I arbetarskyddskmmissinen lönar det sig att regelbundet ge akt på utbildningsutbudet inm mrådet ch se till att kmmissinsmedlemmarna deltar lika mycket i utbildningen. Arbetarskyddsutbildning erbjuder bland andra Arbetarskyddscentralen ( ch rganisatinerna.

3 3 (5) Arbetarskyddscheferna sprras att delta i utbildningar eftersm arbetarskyddscheferna måste ha ett strt kunnande i frågr sm gäller utveckling av arbetslivet ch arbetsplatserna ch i grundläggande ledarskapsfrågr. För hela persnalen rdnas mer ch effektivare gemensam utbildning i arbetarskyddsfrågr. Intrduktinen i arbetarskyddsfrågr effektiveras för hela persnalen med beaktande av ckså studerande ch praktikanter. Också arbetarskyddsfullmäktigen tas med i utarbetandet av anvisningar ch verksamhetsprinciper för intrduktinen. Arbetarskyddsaktörernas verksamhetsförutsättningar säkerställs, bland annat genm att tillräckligt med tid reserveras för dem ch genm att de har fungerande arbetsredskap ch funktinella arbetsrum. Stöd ch anvisningar för arbetarskyddsaktörerna finns på webben. Besök till exempel Databanken för arbetarskydd på Arbetshälsinstitutet på > arbetslivsutveckling/arbetarskydd, rganisatinernas egna sidr eller Arbetarskyddscentralen Åtgärder på central nivå för utveckling av arbetarskyddsverksamheten Kmmunala arbetsmarknadsverket ch arbetsmarknadsparterna har kmmit överens m att vidta gemensamma åtgärder för att i de kmmunala rganisatinerna lyfta fram lagstiftningen, avtalen ch rekmmendatinerna m arbetarskydd ch arbetarskyddssamarbetet. Målet är att betna arbetarskyddsverksamhetens betydelse i främjandet av strategisk persnalledning, resultat ch arbetshälsan. Parterna sammanställer ch förmedlar infrmatin m gd praxis ch verksamhetsmallar inm arbetarskyddssamarbetet ch arbetarskyddet, bland annat verksamhet sm gäller arbetarskyddsmbud ch arbetarskyddspar. KA ger anvisningar m bland annat utbildning för arbetarskyddschefer, fördelningen av arbetarskyddsansvaret, ledningens stöd till arbetarskyddscheferna, utnyttjande av arbetarskyddschefens sakkunskap ch tidsanvändningsfrågr. KA har utökat den interaktiva infrmatinen med arbetarskyddscheferna m arbetarskyddet. Parterna frtsätter att stödja dessa åtgärder sm stöder arbetarskyddssamarbetet ch uppföljningen av hur åtgärdsrekmmendatinerna utfaller.

4 4 (5) Terminlgi Arbetssäkerhet Arbetsmiljön med tanke på de anställdas säkerhet ch hälsa. Helhetssäkerhet är ett måltillstånd där inga lycksfall sker i arbetet, i trafiken, i hemmen eller under fritiden. Arbetssäkerhet är en del av rganisatinens säkerhet, det vill säga hantering av allt sm har med rganisatinens säkerhet att göra. (Källa: Arbetarskyddsrdlista. Arbetshälsinstitutet 2006) Arbetshälsa Det finns flera lika definitiner ch synsätt sm beskriver arbetshälsa. Läs Riktlinjer ch gd praxis för arbetshälsa rekmmendatin för kmmunsektrn Nedan anges några aktuella definitiner: Arbetshälsa innebär att arbetet är meningsfullt ch löper bra i en trygg arbetsmiljö ch arbetsgemenskap plats sm främjar hälsan ch yrkeskarriären. (Arbetshälsinstitutet 2009) Med arbetshälsa avses ett tryggt, hälssamt ch prduktivt arbete sm yrkeskunniga anställda ch arbetsenheter utför i en rganisatin sm har en bra ledning. De anställda ch arbetsenheterna upplever att arbetet är meningsfullt ch givande ch anser att arbetet stöder deras livsbalans (Arbetarskyddscentralen 2009). Arbetarskyddsverksamhet på arbetsplatsen Arbetarskyddet ingår sm en del i den strategiska ledningen av persnalresurserna. Syftet är att med hjälp av en lednings- ch verksamhetspraxis sm utgår från en planmässig persnalstrategi med betning på hälsan utveckla hälsan ch säkerheten i arbetet ch arbetsmiljön, persnalens välbefinnande i arbetet ch ett arbetsliv sm ger hållbara resultat. (Kmmunalt avtal m arbetarskyddssamarbete 2008) Lagstadgad verksamhet sm innebär att arbetsmiljön rdnas så att den är trygg ch hälssam för de anställda. Samtidigt beaktas i så str utsträckning sm möjligt utvecklingen av arbetet ch säkerställandet av arbetsresultatet. Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet ch hälsa i arbetet. Arbetarskyddet på arbetsplatsen utgår från riskidentifiering, riskbedömning ch hälsfrämjande verksamhet. (Arbetarskyddsrdlista. Arbetshälsinstitutet 2006) Arbetarskyddssamarbete Samarbete mellan arbetsgivaren ch arbetstagarna för att främja arbetarskyddet i enlighet med författningarna. Avsikten med arbetarskyddssamarbetet är att öka de anställdas möjligheter att påverka arbetarskyddet på sin arbetsplats. (Arbetarskyddsrdlista. Arbetshälsinstitutet 2006)

5 5 (5) Arbetsgivares ch arbetstagares samarbete sm syftar till att främja växelverkan mellan dem ch göra det möjligt för arbetstagarna att delta i ch påverka behandlingen av ärenden sm gäller säkerheten ch hälsan på arbetsplatsen. (Lagen m tillsynen över arbetarskyddet ch m arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006) Arbetarskyddssamarbetet är både ett direkt ch representativt samarbete. Ett ärende sm gäller en enskild arbetstagare behandlas mellan arbetstagaren ch chefen. Direkt samarbete är ckså att frågr sm mfattas av samarbetsförfarandet behandlas till exempel på ett arbetsplatsmöte. I ett representativt samarbetsrgan behandlas övergripande ch allmänna persnalfrågr sm mfattas av samarbetsförfarandet. Arbetarskyddschefens, arbetarskyddsfullmäktigens, arbetarskyddsmbudets ch arbetarskyddskmmissinens verksamhet är ett representativt arbetarskyddssamarbete. Om arbetarskyddskmmissinen ch samarbetsrganet har slagits ihp, är detta sammanslagna rgan ett frum sm behandlar den kmmunala rganisatinens arbetarskydds- ch arbetshälsfrågr på bred basis. Bilaga 1 Utvärdering av arbetarskyddssamarbetets resultat