Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Transkript

1 Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden

2 INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer Vad många av ss mest av allt behöver är någn sm får ss att göra vad vi kan! Viktiga rekmmendatiner Tips från cachen Administratin Kntaktnät Ungdmar är inte framtiden, de är nutiden! Marknadsföring Delprjekt Förslag till prgramperiden Avslutande rd

3 U LAND Ung på landsbygden U LAND är en förening sm har karaktären av ett nätverk. U LAND består av engagerade persner sm träffar unga dagligen i våra arbeten sm ungdmscacher i Leadermråden eller sm aktiva i andra rganisatiner sm arbetar tillsammans med unga på landsbygden. I U LAND förs dessa persner samman för erfarenhetsutbyte, kmpetensutveckling ch lbbying i frågr sm rör unga på landsbygden. Vi hjälper ch stöttar varandra i våra arbeten ch brinner för att lyfta unga på landsbygden till nya nivåer! I halvtidsutvärderingen Tema Unga m ungas attityder ch rll i landsbygdsprgrammet 1 framkm att endast en prcent av medlen i Landsbygdsprgrammet gick till unga. En av metderna för att öka ungas delaktighet i Landsbygdsprgrammet ch Leader har varit att driva paraplyprjekt riktade till unga, med en ungdmscach anställd för att stötta ch uppmuntra unga att driva egna delprjekt. Vi ungdmscacher möter ständigt engagerade unga med ett driv ch vilja att utveckla sin hembygd ch ser fta hur de med strt engagemang även får med sig andra åldersgrupper ch intressenter i sina prjekt. I det här dkumentet har vi samlat våra erfarenheter, med syfte att förenkla för lkala ch reginala utvecklingsgrupper i prgramperiden , när de förhppningsvis bestämmer sig för att satsa på paraplyprjekt för unga åter igen! Trevlig läsning! / U LAND 1 Rapprten är framtagen i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Unga ch hittas här: 3deda4d html

4 Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Att uppmärksamma ungdmars livsvillkr på landsbygden handlar m både nutid ch framtid. Landsbygden ska vara en plats sm barn ch ungdmar tycker är bra att b ch leva på ch därtill en plats där de kan se sin framtid. Det är viktigt att stärka ungas självkänsla ch handlingskraft genm att uppmuntra deltagande i lkalt utvecklingsarbete ch den lkala demkratin. Ungdmar har en central rll för att ge nya perspektiv på utvecklingsarbetets inriktning ch mål. Ungdmsverksamhet är en viktig del av lkal utveckling på landsbygden ch en förutsättning för återväxt ch utveckling i reginen. Ungdmar är faktiskt en av de viktigaste målgrupperna inm landsbygdsutveckling! Trts det så arbetar inte alla mråden med ungdmar ur ett underifrånperspektiv, ch många upplever svårigheter i hur de ska göra för att arbeta med ch för unga. Målet med detta dkument är att försöka sätta fingret på varför man ska jbba med paraplyprjekt med ungdmsfkus inm lkal utveckling, hur man kan jbba med det ch hur man sedan kan marknadsföra sig utåt ch engagera ungdmar att starta prjekt. Genm att ungdmar får ett eget frum inm den lkala utvecklingen på landsbygden skapas inkörsprtar till påverkan att skapa ungdmsprjekt sm ger en levande landsbygd med mycket aktiviteter sm i det långa lppet ger en mer kreativ ch psitiv fritid. Genm att uppmuntra psitiva fritidsaktiviteter så mtverkar man därmed ckså kriminella ungdmsinfluenser. Ungdmar behöver få eget ansvar att kunna driva egna prjekt; för att få egenvärde, växa sm persner ch att bli en naturlig del av samhället. Samhället får ett nytt perspektiv på vad ungdmarna vill ch hur deras behv ser ut genm samarbetet sm uppstår mellan ungdmarna ch samhället i ett paraplyprjekt. Paraplyprjektens upplägg inm Leader Paraplyprjekt är ett sätt att förenkla för prjektsökande, där unga kan söka mindre delprjekt med enklare administratin ch stöttning från en ungdmscach. Paraplyprjekten har initierats ch ägts av LAG (Lcal Actin Grup - innebär styrelserna sm förvaltar Leadermrådena). Summrna de unga kunnat söka har i prgramperiden varierat mellan kr kr per delprjekt. För ett paraplyprjekt på 2 år kan det vara lagm med ungefär 20 delprjekt sm de unga kan söka. Paraplyprjekten har ftast bestått av två delar: Administratin här ingår lön, kntrshyra, telefni sv till en ungdmscach, marknadsföring, arvdering till beslutsgrupper, mötes- ch resekstnader, utbildning ch andra kstnader sm kan uppstå under prjektet. Delprjekt- här ingår de delprjekt sm unga söker ch genmför. De ansöker från ch redvisar till ungdmscachen, sm betalar ut pengarna till delprjektet ch sm sedan i sin tur redvisar kstnaderna för både administratin ch delprjekt till den utbetalande myndigheten.

5 Ungdmscachens rll Att ha en ungdmscach är kvalitetssäkrande i ett paraplyprjekt med ungdmsfkus. Inte minst är det en utmaning att kunna frmulera landsbygdsutveckling attraktivt ch bygga upp bra samarbeten med lkala aktörer. Det kräver en utåtriktad, scial, trevlig persn med lösningsfkus, tålamd ch strategitänk. Man måste kunna ställa krav, synliggöra utmaningen, nå ut ch hitta målgruppen ch kmmunicera på ett trvärdigt sätt. Man ska vinna förtrenden, lyssna, våga utmana ch ifrågasätta! Ungdmscachens arbetsuppgifter är väldigt varierande ch det ställer höga krav på flexibilitet. Ungdmscachen bör vara anställd på minst 75 %, resultatet av prjektet är berende av hur mycket prjektledaren kan arbeta ch mbilisera. Erfarenheterna från prgramperiden visar tydligt att paraplyprjekten ch resultaten av dem blir sm mest framgångsrika där ungdmscachen haft tid ch resurser att arbeta systematiskt ch långsiktigt med frågrna. När prjektgruppen sitter samlade framför datrn kl en lördagskväll ch bara måste få ett svar direkt är det ungdmscachen de ringer. De ringer ti minuter innan de ska handla batterier, de ringer när de har fått väntade utgifter, när någn i prjektgruppen inte tar sitt ansvar, när prjektgruppen har splittrats, när de inte längre rkar driva prjektet, när de ska skriva pressmeddelande sv. Detta förtydligar förhppningsvis vikten av att ha en ungdmscach sm kan stödja, hjälpa ch uppmuntra ch sm är tillgänglig. Dck måste man ha i åtanke att det är ungdmscachens jbb ch inte dennas liv. Tillgängligheten kan inte vara så str att det förväntas att man svarar i telefn när man är ledig. Här är det viktigt med balans ch tydliga signaler. Ordna förmöten med kmmunerna för att förankra paraplyprjektet innan det är gdkänt! Påminn vuxna m att unga är viktiga genm skicka ut regelbundna rapprter m resultat ch framgångar! Avsätt pengar till marknadsföring i budgeten; affischer, fldrar, t-shirts, pins, väskr, gdis sv. Lyssna! Ingen är bättre medveten m ungas behv än unga själva! Ge utrymme att ta fram arbetssätt ch metder sm de unga trivs med! Stå för det du lvar, släpp kntrllen ch låt ungdmarna göra själva! Se till att ungas erfarenheter tas till vara på ch att de får nya! Påpeka att det är kmpetensutvecklande att sitta i U-LAG eller att driva ett delprjekt! Se till att finnas sm ett stöd, räkna med att det kanske inte behövs kl 8-17 jämt. Spara på kntakter du träffar i jbbet, du vet aldrig när de kan behövas! Hitta lugna stunder för att ta hand m budget ch eknmi! Om det är långt mellan kllegr rdna med regelbundna fysiska möten ch delta i nätverksträffar. En ungdmscach skaffar sig väldigt många nya kntakter ch kan på så sätt emellanåt fungera sm en förmedlare: mellan lika aktörer ch utövare, mellan vuxna ch ungdmar, mellan amatörer ch prffs. Ungdmscacher har vid flera tillfällen ckså tipsat t.ex. lkaltidningar, kulturnämnder ch fnder m ungdmar sm bör uppmärksamuppmärksammas!

6 Unga ambassadörer Att ha en ungdmsstyrelse eller referensgrupp knutet till ett ungdmsprjekt ger tydlig förankring ch trvärdighet i hela prjektet. De är dessutm en tillgång ch resurs för ungdmscachen, både när det gäller beslut kring delprjekten men ckså sm ett bllplank vid marknadsföring, idéutveckling ch prjektledning. Ungdmarna kan ckså anlitas vid uppdrag där ungdmscachen behöver hjälp eller där ungdmscachen redan är uppbkad på annat håll. Flertalet sm slutat i ungdmsgrupperna i denna prgramperid har gjrt det frivilligt av praktiska skäl, en flytt, studier eller ett nytt krävande arbete. Att ledamöterna får arvde för sina insatser är en förutsättning för att lcka ungdmarna att hålla sig uppdaterade ch kmma på möten, men även ett sätt att validera deras uppdrag. När persnerna i ungdmsstyrelsen/referensgruppen ska utses kan det vara bra att tänka igenm de lika typer av funktiner sm bör finnas i en referensgrupp. Tänk ckså igenm de lika uppgifter sm kan uppstå ch se till att det finns en uppgift för alla i gruppen, sm de känner sig trygga i! Det kan vara att ungdmarna t ex brinner för någt av följande: sin hembygd ch/eller en levande landsbygd grafisk design (ft/layut) att skriva ch att uttrycka sig i text Arrangörskap möten mellan människr att lära sig nya saker ch att utvecklas att inspirera andra Det har framkmmit att ungdmarna växer sm både människr, ledamöter, prjektledare ch förebilder, men ckså sm ambassadörer för landsbygdsutvecklingen. I dessa referensgrupper sitter de framtida medlemmarna i andra styrelser! Läs mer m hur man kan rganisera en referensgrupp på Se till att referensgruppen har en bra fördelning vad gäller gegrafisk tillhörighet, ålder ch kön! Leta efter ledamöter i elevråd ch ungdmsråd, på fritisgårdar ch sklr, genm föreningar ch rganisatiner ch genm tips från andra sm ckså jbbar med ungdmar i din regin. Gör efterlysningar på sciala medier! Invlvera gärna ungdmar i rekryterandet, m de har tid eller vet någn sm skulle vara perfekt för uppgiften! Beskriv möjligheten att påverka ch göra skillnad, visa på att unga behövs! Beskriv chansen att träffa nya människr ch skapa ett bra kntaktnätverk inför framtiden! Beskriv möjligheten att utvecklas ch att kunna påvisa vad de gjrt i sitt framtida CV! Förklara att uppgiften kan vara tidskrävande, men att man får ta verkligt ansvar! Låt gruppen ta beslut m vilka prjekt sm ska beviljas stöd utifrån en checklista sm ni gjrt tillsammans, så att alla prjektidéer behandlas lika! Låt gruppen agera ambassadörer, stöd ch bllplank för paraplyprjektet ch dess delprjekt! Uppmuntra gruppen att vara delaktiga i ch ta ansvar för marknadsföringen! Uppmuntra gruppen att planera ch genmföra egna prjekt ch arrangemang!

7 Viktiga rekmmendatiner Vill man starta ett paraplyprjekt sm riktar sig till unga är det några saker sm är extra viktiga att tänka på. Förtydliga rllerna! Först ch främst är det viktigt att förstå rllen sm prjektledare i ett ungdmsparaplyprjekt. Se till att det finns en tydlig beskrivning av vad verksamhetsledaren ser sm sitt ansvarsmråde ch vad prjektledaren har för ansvarsmråden. Det är viktigt att ge både prjektledaren ch en eventuell ungdmsstyrelse/referensgrupp riktigt inflytande ch inte låtsasinflytande. Till exempel är det viktigt att ledamöter i ungdmsstyrelsen/referensgruppen är arvderade, då de fyller en styrelseliknande funktin i paraplyprjektet. Avsätt pengar för kmpetenshöjning, attitydförändring ch nätverkande! Se till att det i prjektets budget finns reserverade pengar för interna, eller egna, prjekt av kmpetensförhöjande ch attitydförändrande karaktär. Exempel på detta är Entreprenörscaféer, Idéutveckling, Förenings- ch styrelsekunskap, deltagande vid reginala ch natinella träffar såsm Landsbygdsriksdagen, Ungagemang, Ullbaggegalan, Almedalen ch så vidare. Dessa pengar ska finnas för såväl prjektledare sm för eventuellt U-LAG. Budgetera pengar ch tid för prjektledaren att åka på nätverksträffar med U LAND, ch se till att det finns tid för samarbeten! Ta vara på ungdmsstyrelsen/referensgruppens ch undmscachens kmpetens! Se till att - m man har en ungdmsstyrelse/referensgrupp - invlvera dem i den lkala utvecklingsgruppens arbete på lika nivåer så att man på bästa sätt tar vara på den kmpetens sm ungdmsstyrelsen/referensgruppen har. Detta kan t.ex. leda till att man på ett bra sätt får in unga representanter i den lkala utvecklingsgruppen så småningm. Dessutm är det erhört viktigt att den lkala utvecklingsgruppen ser ungdmscachen sm ett viktigt instrument i rganisatinen ch använder sig av ch stöttar denna på ett bra sätt. Förankra paraplyprjektet! Det är viktigt att man har en vilja att satsa på ungdmar ch att prjektet är förankrat i kmmunerna sm ingår i mrådet. LAG kan hjälpa till med förankringsarbetet i sina respektive kmmuner, föreningar, företag eller rganisatiner i bygderna. Extra viktigt är det att kmmunerna är invlverade ch ser detta sm en möjlighet ch inte knkurrerande verksamhet! Ett bra sätt att göra detta kan vara att invlvera kmmunerna eller andra rganisatiner i framskrivandet av paraplyprjektet (dvs. innan det blivit gdkänt). Kmmunerna kan då vara med ch påverka utfrmningen av prjektet utifrån vad de ser för behv i mrådet, ch är då med på banan redan när prjektet startar upp.

8 Tips från cachen! Vi har under prgramperiden samlat på ss en str mängd knkreta tips ch smarta sätt att jbba i paraplyprjekten. Här har vi samlat tips inm administratin, marknadsföring, ch delprjekten. Administratin Här har vi samlat våra bästa tips för att smidigare kunna hantera paraplyprjektets ch delprjektens administratin! Tydliggör förlppet i ett prjekt för ungdmarna redan när de skriver ansökan, från start -> slut ch gör en förenklad ansökningsblankett för de sm vill söka stöd från paraplyprjektet. Gör ckså en mall för delprjektens slutrapprt. Ha en persn i varje delprjekt sm har hand m eknmin, detta kan även vara en vuxen sm är invlverad. Tydliggör rllerna för prjektdeltagarna från början! Betala inte ut pengar i försktt. Följ med ch betala, betala på faktura eller låt någn i prjektet lägga ut pengar så länge! När ett delprjekt får gdkänt; dela ut en prjektmapp med en kpia på ansökan, en kpia på underlaget för beslutet, en lista på vad prjektgruppen måste ta hänsyn till vad gäller tiddagböcker, utgifter ch marknadsföring, ett par uppkpierade tiddagböcker (för både persn ch per aktivitet), en körersättningsjurnal, ett kuvert för eventuella kvittn ch så klart ungdmscachens kntaktuppgifter. Samla alla dkumentatin kring varje delprjekt i en egen mapp: ansökan, beslut, kpir på alla kvittn, tidningsurklipp, pressmeddelanden sv. Var tydlig med vilka lgtyper sm måste finnas med i all marknadsföring. Uppmuntra ckså prjektgruppen att nämna var de fått stöd ch pengar ifrån m de skulle bli intervjuade av media! Våga fråga andra ungdmscacher eller din verksamhetsledare m hjälp! Håll kll på budgeten löpande! Håll kntakten ch följ upp via det frum sm passar prjektgruppen bäst, det kan vara Facebk, mail, telefnsamtal eller sms. Hör gärna av dig med jämna mellanrum! Skriv upp delmål (handlingsmål)! Delrapprtera fta. Vänta inte för länge, då blir det svårt att minnas! Lägg ut gdkända delprjekt på sciala medier ch eventuella hemsidr. Frtsätta att uppdatera när det händer någt nytt i delprjekten, hjälp gärna prjektgruppen att synas! Håll kntakten ch följ upp via det frum sm passar prjektgruppen bäst, det kan vara Facebk, mail, telefnsamtal eller sms! Hör gärna av dig med jämna mellanrum!

9 Kntaktnät Hur kan man nå unga med infrmatinen m att det finns möjlighet att söka stöd för sina idéer från paraplyprjektet? Vart kan man höra av sig, vart kan man affischera eller träffa unga? Generellt är det viktigt att identifiera nyckelpersner inm kmmuner, föreningar etc., sm i sin tur har mycket kntakter med unga. Nyckelpersnerna kan vara både vuxna ch unga. De kan hjälpa till att sprida infrmatinen i sina kntaktnät. För många unga fungerar det bäst att först få höra m möjligheten att söka stöd från paraplyprjektet från någn de redan känner sm kan förklara vad det handlar m ch sm kan förmedla kntakten till ungdmscachen. Den infrmatinen kan sedan kmpletteras med infrmatin i flyers, på hemsidr eller i sciala medier. Berende på målgrupp (15-20 år eller år) är ckså kntaktytrna lika. Tänk igenm vilken din målgrupp är ch anpassa dina kntaktytr efter det. Till höger finns en lista över aktörer sm kan vara bra att kntakta ch få överblick över när man vill nå ut till unga i sitt mråde. Tips på hur du kan underhålla ditt kntaktnät: Analysera ch se över dina kntaktnät emellanåt för att se vilka nya kntakter du behöver ta för att nå ut till fler. Håll igång dina kntaktnät, skicka ett mail, träffas, ring, sprid infrmatin, engagera! Föreningslivet: idrttsföreningar, kulturföreningar, handikappföreningar, mtrföreningar etc Natinella rganisatiner med reginala distrikt: Vi Unga, 4 H, Unga Örnar, LRF Ungdmen (Lantbrukarnas riksförbunds ungdmsrganisatin), Scuterna, Sverk, Riksförbundet för hmsexuellas, bisexuellas ch transpersners rättigheter (RFSL), Kristliga föreningen av unga människr (KFUM), Ungdmens nykterhetsförbund (UNF), Studieförbund, Flkets hus ch parker, Miljöförbundet Jrdens vänner, Naturskyddsförening/Fältbilgerna etc. Nattvandrare Läxhjälpare Plitiska partier, ungdmsförbund Spntanidrttsgrupper (skate, parkur etc) Csplaygrupper Andra lkala prjekt: t.ex. Arvsfndsprjekt, kmmunala prjekt Kmmunernas föreningsträffar/råd Kmmunernas ungdmssamrdnare, flkhälssamrdnare, näringslivssamrdnare, fritidschef, kulturchef, landsbygdsutvecklare, integratinssamrdnare etc. Kyrksamfund Bygdegårdar Sklr, glöm inte naturbruksklr! Fritidsgårdar Elevråd, elevkårer, ungdmsråd Ung Företagsamhet, smmarlvsentreprenörer ch arbetsmarknadsprjekt Cmpanin Nyföretagarrganisatiner Benden för ensamkmmande fyktingbarn Lkala arrangemang, festivaler, mässr

10 Marknadsföring Att använda sig av befintliga kanaler, nyckelpersner, nätverk, medier, kärnfrågr, uppsamlingsplatser, föreningar, grupper ch företag är inte alltid lätt! Hitta bra rganisatiner ch aktörer att samarbeta med, ch var tydlig med vad paraplyprjektet erbjuder för möjligheter. Försök att hitta bra ambassadörer i bygden, stlta unga ch vuxna sm kan sprida möjligheten i sina kntaktnät! Läs lkaltidningen regelbundet ch kntakta andra drivna sm de eventuellt skriver m! Satsa på inför-reprtage! Gå med i eller gilla väsentliga Facebkgrupper ch Facebksidr! Skriv nyhetsbrev, eller signa upp dig på andras nyhetsbrev! Presentera prjektet på företagsfrukstar ch sammanhang sm inte är typiskt unga! Köp annnsplats på Sptify, sciala medier, hs den lkala tidningen eller radistatinen! Lägg ut krta rliga filmer på YuTube! Beställ gratissaker att dela ut (pins, t-shirts, väskr) Erbjud t ex idéwrkshps ch kreativitetsövningar ch medverka på mässr för att synas! Fixa spnsring från lkalt företag ch dela ut deras prdukt med din egen lgga på! Skicka regelbundet ut pressmeddelande till lkalpressen, lär ch uppmuntra dina prjektgrupper att skriva egna pressmeddelanden! Kntakta facktidningar ch branschtidningar! (hästtidningar, tidningen LAND sv.) Skapa en välfungerande & levande hemsida ch var aktiv på sciala medier. Prmta befintliga prjekt! Anlita ungdmar sm är duktiga på musik, ft, film eller teater för att göra marknadsföringsmaterial eller happenings! Sprid gärna infrmatin i samband med en aktivitet eller ett arrangemang dit många ungdmar söker sig! Ordna specifika wrkshps m efterfrågade kmpetenser, t.ex. hur man arrangerar ett LAN, hur man skriver ett pressmeddelande, hur man arrangerar i största allmänhet! Möt unga där de känner sig trygga! Utnyttja ch använd dig av befintliga strukturer!

11 Delprjekt Under har unga på Sveriges landsbygd genmfört över 300 delprjekt av ch för andra unga. De har handlat m allt från att starta upp fritidsgårdar, drivit grupper med pnnyagililty, byggt badplatser, vlleybllplaner ch skateramper, arrangerat festivaler, musikaler ch teaterpjäser, utbildat sig i hur man arrangerar ett LAN eller blir en bättre hppryttare, startat upp bigrafer ch radistatiner. De unga har byggt garage för att mecka, genmfört manikyrer på äldrebenden, skapat DJ-utbildningar ch Csplayverkstäder, hållit hälswrkshps, knstutställningar, artistsklr, talangjakter ch mycket mycket mer!

12 Förslag till prgramperiden Erfarenheterna ch resultaten från prgramperiden visar att paraplyprjekt riktade till unga, med ungdmscach ch referensgrupper är en mycket framgångsrik metd för att invlvera ch arbeta med ch för unga på landsbygden ch i lkal utveckling. Det har lett till att ett strt antal unga lantisar genmfört sina egna idéer, startat upp nya verksamheter, företag ch rganisatiner ch tillsammans utvecklat landsbygden där de br. Under prgramperiden hppas vi att erfarenheterna ch kunskaperna från paraplyprjekten tas till vara ch att man frtsätter att använda sig av ch utveckla metden. För att göra detta möjligt föreslår vi att: Unga bör vara en frtsatt målgrupp i arbetet med att genmföra Landsbygdsprgrammet! Vi efterfrågar tydliga, knkreta mål m hur aktörer (t.ex. lkala utvecklingsgrupper) kmmer att frtsätta jbba för att för att skapa möjligheter för unga att leva, arbeta ch vara lyckliga på landsbygden. Detta bör göras t.ex. de lkala strategierna ch i de reginala handlingsplanerna strategierna. Det skapas möjligheter för att söka mikrstöd (t.ex. genm paraplyprjekt) för unga inm fler delar av Landsbygdsprgrammet. För att detta ska bli framgångsrikt är det viktigt att det anställs persner sm arbetar med att marknadsföra dessa möjligheter ch att underlätta för unga att ta del av medlen. Det anställs en natinell samrdnare sm arbetar med unga inm Landsbygdsprgrammet. Denna persn kan inspirera, stötta ch hjälpa aktörer att arbeta tillsammans med unga på landsbygden ch kan ckså mvärldsbevaka, samla ch sprida gda resultat. Det utvecklas gemensamma blanketter sm är utfrmade så att även prjektvana förstår. Vi sm arbetar med unga på landsbygden kan frtsätta ha en kntinuerlig dialg på lika nivåer kring hur vi tlkar regelverket ch hur vi kan underlätta för prjektvana. Arbetet med att samrdna nätverksträffar skulle kunna genmföras av den natinella samrdnaren. Det frtsätter tas fram inspirerande dkumentatin ch knkreta metder ch kncept m hur man kan jbba med ungas delaktighet, entreprenörskap, ta-sig-församhet ch arrangörskap på landsbygden. Det skapas långsiktighet i prjekten genm lkala persner sm kan kppla unga vidare till lika aktörer/branschrganisatiner berende på intresse, kmpetens ch engagemang. Ett fkusmråde bör vara att hitta bra frum ch frmer för ungt företagande på landsbygden.

13 Avslutande rd Med detta dkument vill vi förklara vikten av att ge unga möjligheten att engagera sig där de befinner sig, på deras villkr ch i det de för stunden brinner för. Många gånger kan ungdmsprjekt trivialiseras, men det vi har sett under dessa år är stra psitiva efterverkningar sm vi hppas har framgått i detta dkument. För att ta ett knkret, avslutande exempel: En av ungdmarna i en av ungdmsprjektens referensgrupper har varit medlem sedan hen var 15 år. Bit för bit har hen känt sig mer ch mer ansvarig för prjekten både reginalt ch i sin egen kmmun. Våren 2013 km följande meddelande till en ungdmscach: Hade blivit mbedd av min kmmun att gästföreläsa m ungdmar ch inflytande - ch agera sm expert ch knsult under diskussinen... Det ledde till en trligt givande diskussin sm resulterat i en arbetsgrupp kring ungdmar ch specifikt deras fritid ch inflytande. Under hela föreläsningen ch diskussinen lyfte jag fram våra fantastiska ungdmsprjekt sm exempel på när ungdmarna fått eget ansvar!! Så en förändrad ungdmsbild på ena sidan av kmmunen kan vi nu räkna med! Att Sverige dessutm har kmmit långt med denna typ av paraplyprjekt har gjrt att intresset från andra länder i EU är enrmt strt! Det är i andra länders ögn fascinerande hur vi har gett unga möjligheten att få driva prjekt kring just de sakerna de själva briner för - ch därför är det av högsta vikt att vi redan nu ser över våra strategier ch försäkrar ss m att unga ges ett faktiskt inflytande över utvecklingen av landsbygden! Rapprten är framtagen av U-LAND ch bygger på infrmatin sm insamlad vid nätverksträffar under Rapprten är sammanställd av Julia Falkman (Leader Ystad-Österlenreginen) Kim Scharafinski (Leader Upplandsbygd) ch Jsefina Anderssn (Leader Terra et Mare) under För mer infrmatin, se