Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Transkript

1 Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Sammanfattning av Svenska Röda Krsets synpunkter Svenska Röda Krset tillstyrker förslaget m en natinell institutin för mänskliga rättigheter i Sverige Svenska Röda Krset föreslår att frågr m vikten av samsyn ch samrdningsansvar natinellt-internatinellt, behv av kunskap m den humanitära rätten, samt territriell avgränsning av institutinens uppdrag kntra MRförpliktelser även extraterritriellt, tydligt beaktas i den frtsatta prcessen. Bakgrund ch sammanfattning av utredningens förslag ch resnemang En utredare har haft i uppdrag att utreda ch lämna förslag på inrättandet av en natinell institutin för mänskliga rättigheter i Sverige, hur den kan utfrmas för att uppfylla Parisprinciperna inm de rättsliga ramar sm följer av bl.a. regeringsfrmen ch budgetlagen (2011:203), utreda ch lämna förslag på placering av institutinen vid en redan befintlig institutin, ch beräkna kstnaderna för de förslag sm lämnas ch föreslå finansiering. السویدي الا حمر الصلیب Svenska Röda Krset Swedish Red Crss Crix-Ruge Suédise Cruz Rja Sueca Medlem av Internatinella rödakrs- ch rödahalvmånefederatinen Adress Bx Hrnsgatan Stckhlm Sverige Telefn Fax Internet Bankgir E-pst inf@redcrss.se Organisatinsnummer

2 2 Utredaren föreslår att det ska inrättas en natinell institutin för mänskliga rättigheter i Sverige. Institutinen föreslås utgöra en egen myndighet ch få fem särskilda uppgifter. Den ska inm sitt verksamhetsmråde följa, undersöka ch rapprtera m hur de mänskliga rättigheterna respekteras ch genmförs, lämna förslag till regeringen m de åtgärder sm behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna, ha kntakter med internatinella rganisatiner ch även i övrigt delta i internatinellt samarbete, främja utbildning, frskning, kmpetensutveckling, ch främja infrmatin. Svenska Röda Krset har tidigare lämnat synpunkter i diverse samråd ch genm sitt yttrande över SOU 2010:70, Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. Svenska Röda Krsets utgångspunkter i dessa frågr Röda Krsets uppdrag är att förhindra ch lindra mänskligt lidande, skydda liv ch hälsa ch att säkerställa respekt för varje människas värde. Inm ramen för det uppdraget arbetar Röda Krset bl.a. för att säkerställa respekt för internatinell humanitär rätt, mänskliga rättigheter (MR) ch humanitära värderingar ch principer. Genm våra verksamheter, möter Svenska Röda Krset dagligen människr i utsatta situatiner, sm har svårigheter att kunna åtnjuta sina grundläggande mänskliga rättigheter. Svenska Röda Krset har tidigare lyft frågeställningar kpplade till de mänskliga rättigheterna för dessa grupper i ett antal yttranden, bl.a. kring våldsutsatta papperslösa kvinnr, häls- ch sjukvård till persner sm vistas i Sverige utan tillstånd ch rätten till familjeåterförening. Utgångspunkten för Svenska Röda Krsets ställningstaganden är alla människrs lika rättigheter ch värde, att de mänskliga rättigheterna måste säkerställas på lika villkr för alla persner sm befinner sig under svensk jurisdiktin, såväl bfasta svenska medbrgare sm persner sm vistas i Sverige utan tillstånd eller i väntan på prövning av tillstånd.

3 3 Svenska Röda Krsets synpunkter Genm våra verksamheter ch våra kntakter med människr sm på lika sätt befinner sig i en utsatt situatin i samhället, vare sig de vistas i Sverige sm svenska medbrgare, med eller utan tillstånd eller i väntan på prövning av tillstånd, ser vi att det finns ett behv av förbättrad respekt för MR inm flera mråden. Sverige står idag inför ett antal MR-utmaningar sm bl.a. är kpplade till det ökande antal persner sm söker asyl i Sverige, förvarstagna persner, EU-migranter, papperslösa ch persner sm tvingas tigga för sitt uppehälle. Dessa utmaningar är inte nya, men dessa gruppers ökande antal ch deras utsatthet ch resurssvaghet tillsammans med signaler m begränsningar i det svenska samhället att ge de persner samma stöd sm svenska medbrgare väcker grundläggande MR-frågeställningar. Vi ser det därför sm viktigt att det finns tydliga ställningstaganden kring de mänskliga rättigheternas delbarhet, förbudet mt diskriminering samt allas lika rättigheter ch värde i institutinens uppdrag. En utveckling mt att människr direkt eller indirekt delas in i lika grupper med lika rättigheter är inte bara skadligt för den enskilda individen, utan utmanar själva grunden för ett tryggt ch demkratiskt samhälle. Vi ställer ss därför psitiva till förslaget m en självständig ch berende natinell institutin med ett tydligt uppdrag att följa upp ch främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna. Det är för att i praktiken kunna säkerställa att Sveriges flkrättsliga åtaganden vad gäller de mänskliga rättigheterna uppfylls självklart viktigt att ha en tydlig överblick över arbetet med MR i syfte att säkerställa att människrs rättigheter inte kränks. Vi ser även psitivt på att utredningen särskilt lyfter vikten av att institutin besitter mångsidig ch relevant kmpetens (kap 6), att den ges adekvata resurser (s 168) ch att den ska delta i internatinellt samarbete (s.10). Med detta sagt vill vi dck lyfta några specifika frågr kring institutinens uppdrag ch rll sm vi anser ckså bör beaktas i den frtsatta prcessen. Institutinen bör ha ett tydligt samrdnande ansvar Våra erfarenheter har visat att det finns ett behv av en bättre samsyn i Sveriges arbete för de mänskliga rättigheterna, hur vi agerar ch argumenterar i förhållande

4 4 till frågr kring mänskliga rättigheter i natinella respektive internatinella sammanhang. I egenskap av föregångsland i många frågr kpplade till de mänskliga rättigheterna internatinellt är det centralt att ha en fungerande rdning även natinellt. Vi ser att denna institutin erbjuder en möjlighet till en bättre helhetssyn på mrådet för Sveriges räkning, genm vilken Sverige kan vara en trvärdig röst för de mänskliga rättigheterna internatinellt samtidigt sm främjandet av de åtaganden sm gjrts säkerställs på en natinell nivå. Detta behv av överblick ch samrdnande ansvar, måste rimligen ligga inm de av utredningen föreslagna uppgifterna kpplade till internatinellt arbete ch möjligheter att föreslå förändringar natinellt, ch bör därför ckså tydligt framgå av institutinens instruktiner. Nödvändigt med kunskap m den humanitära rätten Vi anser även, trts att institutinens uppdrag i sig inte mfattar den humanitära rätten, att det tydligt behöver framgå av instruktinerna för institutinen att den bör ha relevant kunskap även i den internatinella humanitära rätten. Den humanitära rätten syftar, precis sm de mänskliga rättigheterna, till att skydda grundläggande mänskliga värden ch är i vissa grundläggande delar överlappande i sitt sakinnehåll. Men medan de mänskliga rättigheterna gäller under alla mständigheter (med några få möjligheter att dergera från dem) är den humanitära tillämplig rätten endast tillämplig under väpnade knflikter. De två rättsmrådena kmpletterar varandra i skyddet för enskilda individer. Kunskap m den humanitära rätten ch hur de två rättsmrådena utvecklas ch påverkas av varandra över tid är grundläggande för förståelsen av arbetet med de mänskliga rättigheterna i väpnade knflikter. Sådan kunskap är nödvändig även i fredstid. Extraterritriell jurisdiktin Utredningen nämner att uppdraget bör frmuleras så att institutinen ska främja de mänskliga rättigheterna i Sverige (s.56). Svenska Röda Krset anser att det vre lyckligt att begränsa uppdraget på det sättet. Sverige kan även ha en skyldighet att respektera de mänskliga rättigheterna utanför landet, där Sverige utövar jurisdiktin, t.ex. då Sverige deltar i internatinella insatser ch kan anses ha effektiv kntrll

5 5 över mråden eller persner extraterritriellt. Vi föreslår därför att den frågan tas i beaktande ch hanteras i den frtsatta prcessen. SVENSKA RÖDA KORSET Martin Ärnlöv Generalsekreterare