SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM
|
|
- Emil Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram färdriktning ch pririterade mråden för förbundets arbete under verksamhetsperiden Verksamhetsprgrammet är rganisatinens viktigaste styrdkument, tillsammans med budgeten ch stadgarna. Verksamhetsprgrammet lyfter de frågr sm förbundet särskilt ska utveckla ch priritera, utöver den viktiga ch breda kntinuerliga verksamheten. Styrelsen har valt att frmlera en visin ch fyra långsiktiga mål för att på bästa sätt kunna fkusera ch samrdna förbundets mfattande verksamheten i en önskad riktning. Detta verksamhetsprgram för de kmmande två åren är första steget mt de långsiktiga målen. För att frmulera visinen, de långsiktiga målen ch verksamhetsprgrammet har ett mfattande arbete utförts: En medlemsundersökning sm görs vartannat år ch sm går ut till alla medlemmar. I den ställs bland annat frågr m hur medlemmarna värderar sitt medlemskap ch vilka frågr förbundet bör priritera framöver. Svaren i medlemsundersökningen är av str betydelse. En pininsundersökning bland allmänheten m synen på arkitektur ch arkitekter. Diskussiner ch wrkshps med lkalföreningar, akademierna, ArkitektStudenterna ch ArkitektServices styrgrupp. Wrkshps ch djupintervjuer med kansli ch styrelse. Omvärldsbevakning av branschen kmpletterat med intervjuer med enskilda medlemmar ch arkitektföretag. Slutsatsen av detta arbete har mynnat ut i en visin, fyra långsiktiga mål ch verksamhetsprgrammet sm stämman nu ska besluta m. Sveriges Arkitekters principprgram, först antagen år 2002 ch reviderat år 2012 ingår i visinen. Styrelsen har i uppdrag att knkretisera verksamhetsprgrammet till ett handlingsprgram ch ge uppdrag till kansli ch arbetsrgan för att genmföra uppgifterna under verksamhetsperiden. Dck måste det finnas utrymme för att anpassa verksamheten till mvärldsförändringar sm förbundet inte kan förutse eller rår över. Knjunkturens upp- ch nedgångar ch förändringar i mvärlden kan ge förändringar inte bara för arkitekternas arbetssituatin utan ckså för förbundets resurser. Styrelsen har ansvar för att göra dessa förändringar ch
2 pririteringar utifrån målsättningarna i verksamhetsprgrammet ch de resurser sm står till förbundets förfgande. Förslag till beslut: Styrelsen föreslår stämman att besluta - att anta visinen ch de långsiktiga målen - att fastställa förslaget till verksamhetsprgram för periden
3 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter
4 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten Långsiktiga mål: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 1. För alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trvärdiga kunskapskällan ch den givna samtalspartnern. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 2. Plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ch villkren för arkitekten. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 3. Alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitektur kan skapa värden ch nytta för individen ch för samhället i strt. Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 4. Arkitektens arbete ch kmpetens värderas högt av beställare, arbetsgivare ch branschen i strt ch våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt.
5 3 Om Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter är fack- ch branschrganisatinen för alla Sveriges arkitekter ch arkitektstudenter. En rganisatin sm arbetar på uppdrag av sina medlemmar för att skapa bästa möjliga villkr för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter har till uppdrag att företräda sina medlemmars intressen. Sveriges Arkitekters utgångspunkt är att arbetet med att främja arkitekturens utveckling bygger på att bästa möjliga villkr skapas för arkitekternas yrkesutövning. Sveriges Arkitekter erbjuder medlemmarna en bred service, intressebevakning ch verkar pininsbildande. Enligt Sveriges Arkitekters principprgram ska rganisatinen arbeta för: att åstadkmma gda betingelser för arkitekters yrkesutövning ch gda förutsättningar för arkitekturens utveckling att mtverka diskriminering ch arbeta för jämställdhet ch integratin i medlemmarnas utbildningar ch yrkesliv att hävda den samhälleliga betydelsen av kvalificerat arkitektarbete genm att främja arkitekturens samhällsbetydelse ch verka för ett hållbart samhällsbyggande genm engagemang ch pininsbildning skapa förutsättningar för en bättre värdering av arkitektarbetet att arkitektrllerna stärks genm större delaktighet ch ett tydligare ansvar i plan-, bygg- ch förvaltningsprcessen. Sveriges Arkitekter ska aktivt arbeta med en strategisk utveckling ch breddning av arkitekters yrkesrller ch tydliggöra arkitektkmpetensernas värde ch användbarhet att hävda arkitekters breda yrkesrller för att öka arkitekturens betydelse i samhälls- ch kulturlivet att bästa möjliga förutsättningar skapas, såväl gällande grundutbildning sm efterutbildning ch frskning, för inhämtning, underhåll ch utveckling av arkitekters kunskaper att bredda ch fördjupa kunskapen m arkitektur ch dess betydelse i samhället att uppmärksamma exempel på gd arkitektur
6 4 VERKSAMHETSPROGRAM Utgångspunkt Sveriges Arkitekter är en relativt liten rganisatin, både sett till andra Sacförbund ch till andra bransch- ch intresserganisatiner i vår mvärld. Även m förbundet är litet ch därmed har begränsade resurser så är det en styrka att vi samlar de flesta arkitekter ch att vi därmed har en given rll i många sammanhang sm ingen annan rganisatin kan ta. Arkitektens status är ckså frtsatt hög ch allmänheten har förtrende för kåren. En av våra främsta styrkr är att det sm är bra för arkitekten ckså är bra för samhället i strt vårt egenintresse sammanfaller fta med ett samhällsintresse. Allt Sveriges Arkitekter gör ska ha en medlemsnytta direkt eller indirekt. En str del av våra resurser går åt till det individuella stödet till medlemmarna antingen du är anställd privat eller ffentligt eller m du är praktiserande arkitekt med egen verksamhet i liten eller str skala. Detta stöd till individer ch företag är mycket viktigt ch pririterat. Men för att vi sm kår ska få större inflytande ch för att arkitekturen ch de värden den kan tillföra ska få större betydelse i samhället är det viktigt att Sveriges Arkitekter blir bättre på att påverka de större strukturerna. Vår dagliga verksamhet En str del av förbundets verksamhet består av ett viktigt ch mer kntinuerligt ch förvaltande arbete. Exempelvis kmmer vi att svara på uppskattningsvis frågr per år från medlemmar m allt från löner ch avtal till upphandlingar ch lkalhyresfrågr. Vi kmmer att ge ut 11 nummer av medlemstidningen Arkitekten per år ch arrangera cirka 100 kurser, utbildningar, seminarier ch andra aktiviteter. Vi kmmer ckså dela ut arkitekturpriser, arrangera arkitekturgalr ch vara närvarande på lika mässr ch andra frum. Vi kmmer ckså medverka i uppskattningsvis 20 arkitekturtävlingar per år ch ha räkneliga möten med plitiker, branschföreträdare ch andra beslutsfattare. ArkitektStudenterna arrangerar styrelsemöten, årsmöten ch wrkshps mellan sklrna förutm ett eget påverkansarbete. Sveriges Arkitekters 15 lkalföreningar arrangerar utåtriktade aktiviteter, studieresr, årsmöten ch nätverksträffar. Våra fyra akademier arrangerar mötesplatser ch seminarium ch diskuterar prfessinsfrågr. Våra tre nämnder träffas regelbundet för att ta beslut m inkmna ärenden ch vårt utsktt för utbildning ch frskning förbereder beslut till styrelsen ch arrangerar egna mötesplatser. Vår arbetsgrupp ARKiS, Arkitektur i sklan, bedriver ett kunskaps- ch nätverksarbete kring den byggda miljöns, arkitekturens ch det ffentliga rummets betydelse.
7 5 Arbetssätt Vill vi göra skillnad måste vi vara fler sm säger samma sak. Sveriges Arkitekter är en relativt liten rganisatin med begränsade resurser. Därför är det betydelsefullt med strategiska samarbeten med andra rganisatiner ch persner utanför förbundet. Det viktigaste är vad sm sägs inte att avsändaren alltid är förbundet. För att få en starkare röst behöver även förbundets kansli ch förtrendevalda arbeta för att engagera fler av rganisatinens medlemmar ch målgrupper utanför rganisatinen. Tillsammans ska vi skapa en starkare Vi-känsla ch uppmuntra fler medlemmar att vara talespersner ch höras i den ffentliga debatten. Att fler persner, både medlemmar ch andra, kan vara bärare av vårt budskap ger större effekt. En större del av kansliets verksamhet ska ske i samarbete med lkalföreningarna. Allt vi gör ska ckså kmmuniceras på ett bra sätt. Kmmunikatinen ut till vår mvärld, till våra målgrupper ch till våra egna medlemmar är pririterat. En kmmunikatinsstrategi ska frmuleras. Vi ska ckså se över hur Sveriges Arkitekter ska rganisera sig för att på bästa sätt uppnå våra långsiktiga mål. Exempelvis hur våra akademier ch ArkitektStudenterna kan samverka med våra lkalföreningar. Vi ska visa på bredden i arkitektyrket ch belysa likheterna av arkitekturen. Målgrupper Våra primära målgrupper identifierar vi sm beslutsfattare, ffentliga ch privata beställare ch allmänhet. All verksamhet sm initieras ch genmförs har syftet att leda till nytta för förbundets medlemmar. När beslutsfattare ser på arkitekturen bredare än estetik, när beställare kan härleda arkitekttjänster i tidiga skeden till ökade värden ch när allmänhetens efterfrågan på bra arkitektur ökar så förbättrar vi förutsättningarna för arkitekturen ch arkitekterna betydligt.
8 6 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 1. För alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet är Sveriges Arkitekter den mest trvärdiga kunskapskällan ch den givna samtalspartnern. Sveriges Arkitekter är idag en seriös, trvärdig ch ambitiös rganisatin. Vi har blivit viktigare ch allt synligare i samhällsdebatten men för många, både inm vår bransch, hs plitiker ch bland allmänhet är vi frtfarande en mindre känd aktör. Sveriges Arkitekter ska vara den aktör sm andra persner hänvisar till för aktuell kunskap. Sverige Arkitekter ska ckså agera ch göra skillnad sm branschrganisatin. En viktig grundbult för möjligheten att uppfattas sm en trvärdig kunskapskälla är att prducera egna utredningar, faktasammanställningar ch ta fram relevant statistik, men även att främja arkitekturfrskningen ch stärka kpplingen mellan frskning ch praktik. Sveriges Arkitekter ska agera ch ta ställning i aktuella sakplitiska frågr, t.ex bstadsbyggandet, sklarkitektur eller stadsutveckling. Vår webbplats ska vara en central, välkänd ch aktuell sida för alla sm har ett intresse ch vill veta mer m arkitektur. Att synas inm media, både traditinella ch nya, är ett sätt att nå ut ch påverka våra målgrupper ch göra skillnad. De frågr sm syns ch de persner sm uttalar sig blir fta centrala även för andra. Sveriges Arkitekters utåtriktade verksamhet ska intensifieras, bland annat genm regelbundna seminarieserier sm ska webbsändas, nätverksträffar ch andra aktiviteter. Det finns strt ptential i att göra det tillsammans med lkalföreningarna ch andra rganisatiner i större utsträckning. För att stärka Sveriges Arkitekters psitin sm den givna samtalsparten ch den mest trvärdiga kunskapskällan för alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet ska Sveriges Arkitekter under verksamhetsperiden: Utifrån egenprducerade utredningar ch faktasammanställningar driva pinins bildning ch lbbying Knyta ett nätverk med frskare ch institutiner till vår rganisatin ch frtsätta vara en katalysatr för arkitekturfrskningen Leda arbetet med att frmulera en strategisk frskningsagenda för innvatin inm Livsmiljö för hållbar stadsutveckling Utveckla vår digitala närvar Skapa aktiviteter ch mötesplatser sm intresserar fler av våra medlemmar ch våra målgrupper, i samarbete med lkalföreningarna Utveckla en långsiktig kmmunikatinsstrategi
9 7 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 2. Plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ch villkren för arkitekten Bra arkitektur kräver mer än bra arkitekter. Arkitekturens förutsättningar består av allt från hur den ffentliga upphandlingen tillämpas ch hur avtal frmuleras till hur lagar ch regler ser ut till beställarens kmpetens. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter knsekvent arbetar med att identifiera ch förbättra dessa förutsättningar. För ett bra slutresultat krävs inte minst en bra privat eller ffentlig beställare. Genm strategiska samarbeten med andra rganisatiner vill vi fkusera på beställarens rll. Incitamenten hs beställaren att investera långsiktigt, med gd kvalitet ch med eftertanke ska identifieras ch förstärkas ch samverkan mellan beställare ch arkitekt förbättras. Plitiska beslut, lagar ch regler får knsekvenser för arkitekturens förutsättningar. Det gäller inte bara LOU eller PBL utan även inm plitikmråden sm till synes ligger långt från arkitektur, till exempel skattebeslut, beslut kring kmmunens rll i planeringen eller förändringar inm tjänstesektrn. Sverige har begränsade incitament ch ett svagt regelverk för att säkerställa arkitektnisk kvalitet. Exempelvis behöver kmmunernas rll ch psitin förstärkas ch kmmunerna måste ha mandat att ställa krav. Sveriges Arkitekter har under den senaste verksamhetsperiden arbetat mer fkuserat med plitisk påverkan. Det arbetet vill vi frtsätta för att genmdriva en förflyttning av begreppet arkitektur bland beslutsfattare - från en marginaliserad kulturplitisk fråga till ett värdeskapande verktyg för en psitiv samhällsutveckling. Även här har vårt arbete med arkitekturfrskningen str betydelse. Den enskilt viktigaste plitiska frågan under denna verksamhetsperid är den arkitekturplitiska utredningen Gestaltad livsmiljö sm vi kmmer följa nga ch bidra till. Även utvecklingen av Lagen m ffentlig upphandling är central liksm översynen av ArkDes framtid. För att plitiken ch näringslivet ska förbättra förutsättningarna för arkitekturen ska Sveriges Arkitekter under verksamhetsperiden: Bevaka ch påverka lagar, regler ch plitiska beslut Underhålla befintliga ch skapa nya plitiska kntakter natinellt ch lkalt Stärka kmmunens rll för att säkerställa den arkitektniska kvaliteten Initiera strategiska samarbeten med rganisatiner sm ansluter beställare för en branschöverskridande förståelse för en bra prcess. Identifiera kritiska framgångsfaktrer för arkitekturen Följa ch påverka den arkitekturplitiska utredningen ch översynen av ArkDes framtid
10 8 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 3. Alla sm engagerar sig i samhällsbyggandet förstår hur arkitekturen skapar värden ch nytta för individen ch för samhället i strt Vi vet att arkitektur skapar värden, ch vi berättar gärna m det för andra. Utmaningen ligger i att ckså få våra målgrupper att förstå hur ch varför. Vi måste på lika sätt, i lika fra ch för lika målgrupper berätta histrien m hur arkitektur skapar värden ch nytta ch m hur arkitektur kan användas sm ett verktyg. Vi vill till slut landa i en kultur där arkitekturen tas sm någt självklart. Vi ska ta fram hårda fakta, frmulera slående berättelser ch hitta välkända ch engagerande exempel för att kmmunicera med våra målgrupper i lika frum m hur arkitektur skapar värden ch nytta. Ett minst lika viktigt kmplement till de frum vi själva skapar, exempelvis egna seminarier ch Arkitekturgalan, är att ta plats ch medverka på andras, såväl i Sverige sm utmlands ch på internet. Ett exempel kan vara att stödja Sveriges värdskap för den nrdiska paviljngen på Venedigbiennalen Sveriges Arkitekter har en rll i att bereda plats för svensk arkitektur ch våra medlemmar utmlands, men även att utländska arkitekter verksamma i Sverige blir medlemmar i Sveriges Arkitekter. Internatinaliseringen ställer krav på ss att arbeta för lika villkr ch en gd knkurrens. Tävlingar ch upphandlingar är viktiga instrument för att bestämma villkren för arkitekterna ch för att visa på de värden sm arkitekturen kan skapa. Det är viktigt att Sveriges Arkitekter påverkar dessa prcesser från upphandlingslagar till beställarkmpetens ch praxis. Det är av betydelse att en mångfald av arkitekter får möjligheter att delta i upphandlingar ch tävlingar samt att fler prcesser leds av kvalitativa målsättningar istället för lägsta pris. Sveriges Arkitekter ska ckså frtsätta utveckla tävlingsverksamheten ch våra tjänster till byggherrar ch kmmuner. Att arkitekten kan kmmunicera med allmänheten är viktigt, men även att allmänhetens förståelse för arkitekturen ökar. En central del i ett sådant långsiktigt arbete är att arbeta med arkitektur sm lärämne i grundsklan. Barn- ch ungdmars lärmiljöer ska vara både stimulerande ch pedaggiska. Vi vill förenkla kntakten mellan knsumenten, beställaren ch våra medlemmars tjänster genm Anlita Arkitekt, ett verktyg för att finna arkitekter. För att våra målgrupper ska förstå hur arkitektur kan skapa värden ch nytta i samhället ska Sveriges Arkitekter: Ta fram fakta, frmulera berättelser ch hitta engagerande exempel på hur arkitekturen skapar värden Bereda plats för svensk arkitektur ch våra medlemmar på internatinella arenr, i samarbete med Utrikesdepartementet ch andra rganisatiner Utveckla Arkitekturgalan ch se över vår närvar på andra frum inm branschen Utveckla urvalsprcesser till tävlingar ch upphandlingar samt verka för en större bredd av lika tävlings- ch upphandlingsfrmer Ta fram rekmmenderade prcesser för parallella uppdrag ch markanvisningstävlingar samt ge adekvat stöd till beställare vid upphandling av arkitekter Arbeta för att arkitektur utvecklas sm lärämne i sklan Utveckla ch marknadsföra knceptet Anlita Arkitekt
11 9 Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen ch arkitekten 4. Arkitektens arbete ch kmpetens värderas högt av beställare, arbetsgivare ch branschen i strt ch våra medlemmar värderar sitt medlemskap högt Hur ser framtidens arkitekt ut? Omvärlden förändras hela tiden ch arkitekten måste förändras med den för att vara knkurrenskraftig. I framtiden kmmer andra krav än i dag ställas på arkitekten ch arkitekten kmmer antagligen att arbeta inm fler fält. Arkitekternas utbildningar kmmer vara mer varierade, med lika examina ch nya kmbinatiner av kmpetenser ch det kmmer bli svårare att definiera en arkitekts utbildning. Det är en utveckling sm Sveriges Arkitekter måste bejaka ch förstå. Det är bra att arkitekter finns på lika platser ch funktiner i samhället ch det är bra att arkitekter skapar sig bredare kmpetens ch erfarenheter. Vi ser ckså att traditinella arkitektuppgifter även utförs av andra prfessiner ch att samverkan med andra kmpetenser ch yrken blir allt vanligare. Vi måste därför inleda ett samlat arbete m framtidens arkitekt där vi ser över våra sätt att definiera arkitekters kmpetens ch sträva mt en mer inkluderande hållning inm förbundet. Arbetets slutsatser kan få knsekvenser för hur förbundet hanterar yrkestitlar men ckså för vem sm kan vara medlem i Sveriges Arkitekter. I detta arbete är det viktigt att undersöka vad vår mvärld förväntar sig av framtidens arkitekt ch hur de bedömer arkitektens erfarenheter ch kmpetenser. Arkitektutbildningarna lägger grunden för framtidens arkitekt. Vi ska frtsätta bevaka ch utveckla utbildningarnas kvalitet ch vi ska särskilt fkusera på studenternas studiesciala miljö ch på rekryteringen till ch mångfalden på arkitektutbildningarna. Det är ckså viktigt att det utbildas fler inredningsarkitekter. Den frtlöpande vidareutbildningen är viktig för arkitektens knkurrenskraft ch det är viktigt att vi kntinuerligt ser över vårt samlade utbud av kmpetensutveckling i frm av längre ch krtare kurser, bilda lika nätverk för erfarenhetsutbyte ch stöttning ch utveckla arbetet med mentrskap. I detta är givetvis arbetet med framtidens arkitekt i fkus ch vi ska samarbeta med våra nrdiska systerrganisatiner. Kmmunens rll i samhällsbyggandet är viktig. Arkitektkmpetensen i kmmunerna är ett mråde sm kräver särskilt fkus. Genm samarbete med framförallt Sveriges Kmmuner ch Landsting, SKL, vill vi utreda hur det ser ut i lika delar av landet ch föreslå förändringar för att säkerställa kmpetensen. Att arbeta med lkal arkitekturplitik, sm allt fler kmmuner väljer att göra, är ett sätt. Sveriges Arkitekter sm branschrganisatin ska frtsätta utvecklas. Inm ramen för ArkitektService vill vi ge våra medlemmar lättillgänglig branschfakta, attraktiva försäkringar ch andra verktyg men vi vill även ge ett ökat kmpetensstöd för att starta ch driva företag ch utveckla företagens affärsmdell. Precis sm det är viktigt att förstå hur framtidens arkitekt ser ut är det viktigt att ha kll på hur arkitektföretagets affär utvecklas i framtiden. För att stärka arkitekten ch medlemsnyttan ska Sveriges Arkitekter: Frtsätta utveckla den fackliga verksamheten Inleda ett samlat arbete under rubriken Framtidens arkitekt Utveckla rganisatinen ch se över förutsättningarna för medlemskap ch titlar Frtsätta att stärka arkitekterna genm att utveckla utbudet av kmpetensutveckling Bevaka ch utveckla arkitektutbildningarnas kvalitet, den studiesciala miljön samt verka för ökad mångfald på utbildningarna Verka för att det utbildas fler inredningsarkitekter Stärka arkitektkmpetens i kmmunerna tillsammans med SKL Frtsätta utveckla kncept ch tjänster kring Sveriges Arkitekter sm branschrganisatin
Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016
Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för
Läs merVERKSAMHETSPROGRAM. Sveriges Arkitekter
VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2019-2020 Vår vision Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten. Här är visionen uppdelad i fyra olika delar gör skillnad i samhället
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merSveriges Arkitekters verksamhetsprogram
Sveriges Arkitekters stämma 2018 Föredragningspunkt 4 Sveriges Arkitekters verksamhetsprogram 2019-2020 Sveriges Arkitekters stämma anger genom detta verksamhetsprogram mål för förbundets arbete under
Läs merKommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd
Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merProjekt #svenskrodd2020 barn och ungdom
Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter
Läs merPERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Läs merArbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merAnge din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.
Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merLägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen
Läs merSvenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samordna och i övrigt
Svenska Klätterförbundets stadgar 1 Kap 1 Ändamål Svenska Klätterförbundet (SKF) har till uppgift att främja, utveckla, samrdna ch i övrigt administrera klättring ch högfjällsprt i Sverige. Strategisk
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merIT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017
IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...
Läs merIT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).
Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF
Läs merFritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015
Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument
Läs merLEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN
Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs mer"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN
Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merDet kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014
Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag
Läs merTurismutbildning 2.0
Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets
Läs merVad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Läs merLeda digitalisering 21 september Ale
Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete
Läs merSAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Läs merRegional kulturpolitik - Halland. Karlstad 4 mars 2013
Reginal kulturplitik - Halland Karlstad 4 mars 2013 Halland - den kulturplitiska grunden Genm att förstärka kulturens kraft i Halland ökar ckså attraktinskraften i bende ch stadsmiljöer. Människrs kreativitet
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merFöretagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)
Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid
Läs merNäringslivspolitiskt program
Näringslivsplitiskt prgram 2017-05-08 2 (10) INNEHÅLL 1. INLEDNING. 3 2. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 2.1 Fakta 4 2.2 Platsens attraktin 4 2.3 Förhållningssätt.. 5 3. ÖVERGRIPANDE MÅL 6 3.1 Näringslivsklimat...
Läs merFastställd av Ålands landskapsregering
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...
Läs merNordiskt Forum Malmö 2014
Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm
Läs mer1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum
PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merStrategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut
Dnr HBG 2011/334 1 BESLUT 2011-11-30 Campus Helsingbrgs Styrelse Strategi för Campus Helsingbrg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Lunds universitetsstyrelses beslut m Campus
Läs merRiktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn
Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merGenomförandebeskrivning Digiresan
Genmförandebeskrivning Digiresan Ledarskapsprgram att effektivt leda verksamheten, sig själv ch andra Det här är en ledarskapsutbildning i tre steg ch lika många dagar. Syftet är att förbättra din förmåga
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merChecklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merSVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016
SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Ft: David Bengtssn SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN INLEDNING I denna verksamhetsplan beskrivs målen för 2016. Vidare ges uppdrag ch inriktningar
Läs merDen nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121
ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska
Läs merLokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merVerksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23
150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merRapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen
Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar
Läs merAtt bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna
Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen
Läs merNya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019
Nya tillstånd ch tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019 Vem har beslutat m att införa nya regler? Svar: Det har riksdagen gjrt. I juni 2018 antgs prpsitinen Ökade tillståndskrav ch särskilda
Läs merGÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21
GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt
Läs merAnteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.
Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merMötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp
Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena
Läs merAtt ta emot internationella gäster på Vilda
Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande
Läs merKravspecifikation / Uppdragsbeskrivning
Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade
Läs merPolicy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun
Tjänsteutlåtande Kmmunkansliet Till Kmmunstyrelsen Datum 2015-09-01 Dnr KS 2015/0282 Plicy för barn- ch ungdmar i Österåkers kmmun Beslutsförslag Kmmunstyrelsens arbetsutsktt föreslår Kmmunstyrelsen föreslå
Läs merYttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden
HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11
fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår
Läs merRiktlinjer för verksamheten
Riktlinjer för verksamheten Sveriges Hembygdsrörelses grundsyn Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar brar mellan det förgångna, nutiden ch framtiden. Hembygdsrörelsen har ett
Läs merBildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016
Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt
Läs merVäxtverk & Framtidstro!
2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund
Läs merBiblioteksplan. för Lycksele Kommun
Bibliteksplan för Lycksele Kmmun Bibliteksplanen skall ligga till grund för bibliteksverksamheten i kmmunen under åren 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Framtidens V8... 3 Lyckseles visin Vägvisare...
Läs merVerksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT
Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis
Läs merSAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER
SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida
Läs merLivslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg
Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften
Läs merLikabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Läs merKALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A
KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll
Läs merRegional kulturpolitik - Halland. Karlstad 3 mars 2014
Reginal kulturplitik - Halland Karlstad 3 mars 2014 Halland - den kulturplitiska grunden Genm att förstärka kulturens kraft i Halland ökar ckså attraktinskraften i bende ch stadsmiljöer. Människrs kreativitet
Läs merUppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2016/856 Uppdrag m kvalitetsutveckling inm e-lärandemrådet vid Uppsala universitet Direktiv för fas 1 Beslutade av rektr 2016-05-24 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ch förutsättningar 3 2 Uppdraget
Läs merVerksamhetsplan och budget 2017
Verksamhetsplan ch budget 217 Inledning SULF:s Dktrandförening (SDF) är en sektin inm Sveriges universitetslärare ch frskare (SULF), sm har till uppdrag att bevaka sektinsrelaterade frågr. Enligt SDF:s
Läs merREGLAB INRIKTNINGSDOKUMENT
REGLAB 2019-2022 181010 INRIKTNINGSDOKUMENT 1. INLEDNING Reglab är ett frum för kunskaps- ch kmpetensutveckling inm reginal utveckling, sm sedan 2010 drivs gemensamt av Sveriges reginer, Vinnva, Tillväxtverket
Läs merPlan för forskningskommunikation 2017
7 Plan för frskningskmmunikatin 2017 Publicerad: 2017-03-07 Beslutsfattare: Prrektr Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2017-03-07 Giltighetstid: 2017 Sammanfattning: Planen för frskningskmmunikatin
Läs merLokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg
Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag
2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad
Läs merGuide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten
Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet
Läs merACD Accelerated Competitive Dialogue
1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011
Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial
Läs merNätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)
Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merBeslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017
NOV 2016 ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag ch direktiv för verksamhetsdelarna i ny rganisatin från januari 2017 Inriktning för ledarskapet Ledarskapet är en central del
Läs merSammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Läs merDIGITALISERINGSPLAN 2016-2025
Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11
Läs merUnderlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden
Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...
Läs merKommunikationspolicy för Ängelholms kommun 2019
Kmmunikatinsplicy för Ängelhlms kmmun 2019 Dkumentnamn Dkumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Kmmunikatinsplicy Plicy 2019 Kmmunfullmäktige i Ängelhlm Dkumentansvarig Diarienummer Senast reviderad
Läs merSätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015
Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa
Läs merAvsiktsförklaring och riktlinjer
Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...
Läs merIntern rapport - Roller och ansvar
Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,
Läs mer~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.
Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta
Läs merRegional samverkanskurs 2014
L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde
Läs merVerksamhetsplan 2015-2016 KSA
Versin 1.0 Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Verksamhetsidé KSA Västerås är en idrttsförening sm har sin bas i kreansk kampsprt. Idag erbjuder föreningen träning inm följande kampsprter: Hapkid, Haidng Gumd
Läs merStadgar för Sorundanet
SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara
Läs merArbetsplan för förskolan Nolängen
Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merÖverenskommelse om kommunernas krisberedskap
1 (16) Överenskmmelse m kmmunernas krisberedskap 2019-2022 2 (16) Innehållsförteckning 1. Överenskmmelse... 3 2. Utgångspunkter... 4 3. Villkr för användning av ersättningen... 5 4. Ersättning... 6 5.
Läs merVERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna
VERKSAMHETSPROGRAM ArkitektStudenterna 2015-2017 Vad är ArkitektStudenterna och varför finns vi? ArkitektStudenterna är Sveriges Arkitekters studentorganisation och det samlande organet för Sveriges Arkitekters
Läs mer