Kvalitetsredovisning 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2004"

Transkript

1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning

2 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Inledning Bakgrund Organisatin Central förvaltning Barn- ch sklmråden Ledningsgrupp Kmpetensutvecklingsgrupp Arbetet under läsåret Krt beskrivning av uppföljnings- ch utvärderingsarbetet Metder Uppföljning, utvärdering ch utveckling i verksamheten Arbetsgång Uppföljning ch utvärdering Resultat, måluppfyllelse ch åtgärder för utveckling Förskla ch grundskla Vuxenutbildningen Kvalitetsredvisning Försklans ch sklans huvuduppdrag Förbättringsmråden Kmpetensutveckling Central kmpetensutveckling lå 2003/ Lkal kmpetensutveckling lå 2003/ Elev- ch föräldraenkäter Kvalitetsnätverk Bergslagen Natinella prv Sklår Sklår Betyg Behörighet till gymnasiesklan Genmsnittligt meritvärde Resultat Sklår Sklår Sklår Pririterade mråden i förskle- ch sklplanen Försklan ch sklan - Ett centrum för kunskap ch utveckling Barns, ungdmars ch föräldrars inflytande ch ansvar Barn- ch ungdmar i behv av särskilt stöd Samverkan med det mgivande samhället Miljö ch hälsa Kultur

3 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Vuxenutbildningen Styrdkument Persnal Materiella resurser Resultat Mål ch strategier för utvecklingen av vuxenutbildningen under Utvecklingsinsatser sm avses genmföras under Eknmiska förutsättningar Avslutning

4 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Inledning Det grundläggande mtivet för kravet på kvalitetsredvisningar är att redvisningarna skall fungera sm ett hjälpmedel för att utveckla ch förbättra verksamheten genm att sklans resultat förbättras ch arbetet med att uppfylla sklans mål utvecklas. 2. Bakgrund Barn- ch utbildningsförvaltningen arbetar enligt en i ledningsgruppen gemensamt framtagen mdell för hur arbetet med kvalitetsredvisningen ska gå till. Uppföljning ch utvärdering ute i verksamheten har lagt grunden till denna kvalitetsredvisning. Detta arbete har bedrivits systematiskt sedan höstterminen Organisatin Kmmunens förskle- ch sklverksamhet mfattar förskla, sklbarnsmsrg, grundskla ch vuxenutbildning. Fr..m. höstterminen 2004 erbjuder kmmunen ckså särskla för elever i sklår Dessutm ingår den kmmunala musiksklan i verksamheten. Verksamhetens kmmunala mål finns beskrivna i förskle- ch sklplanen Central förvaltning Förvaltningen består av förvaltningschef, biträdande förvaltningschef, förvaltningseknm, ch förvaltningsassistent Barn- ch sklmråden Verksamheten är indelad i följande mråden. Område Verksamhet Antal barn/ elever/ Ledning lå 03/04 studerande lå 03/04( kt 2003) Gustafs barn- ch sklmråde förskla till sklår rektr 1 biträdande rektr Stra Skedvi barn- ch sklmråde förskla till sklår rektr 1 biträdande rektr Säters barn- ch sklmråde förskla till sklår rektr 3 biträdande rektrer Klckarsklan sklår 7 till rektr 1 biträdande rektr Resurscentrum En för sklan, försklan ch 1 rektr sklbarnsmsrgen övergripande verksamhet Vuxenutbildning Grundläggande vux, SFI, rektr Musiksklan Frivillig verksamhet 293 ledningsgrupp bestående av 4 persner 3.3. Ledningsgrupp Förvaltningschefen, biträdande förvaltningschef, förvaltningseknmen samt alla sklledarna bildar tillsammans en ledningsgrupp sm arbetar med gemensamma, pedaggiska ch strategiska kmmunövergripande frågr. Vid behv bildas mindre arbetsgrupper sm ansvarar för lika frågr Kmpetensutvecklingsgrupp Består av utvecklare samt sklledarrepresentanter, en från varje mråde. Gruppen planerar den gemensamma kmpetensutvecklingen med utgångspunkt i förskle- ch sklplanen. En kmpetensutvecklingsplan för följande läsår fastställs i januari varje år, enligt tidsplan i sklutvecklingsavtalet. 4

5 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Arbetet under läsåret I det sklutvecklingsavtal sm tecknades i kmmunen i maj 2001 finns en arbetsgång, Årsblmman, sm bl a beskriver vilka aktiviteter sm ska genmföras ch när dessa aktiviteter ska äga rum. Avtalet består av en rad delar, sm tillsammans skall bidra till att skapa förutsättningar för att måluppfyllelsen ska förbättras. Eftersm vikten av måluppfyllelse genmsyrar hela avtalet, blir uppföljning ch utvärdering viktiga delar i Årsblmman. Årsblmmans aktiviteter har kpplats samman med den mdell för uppföljning ch utvärdering sm finns i förskle- ch sklplanen. Årsblmman Verksamhetsplaner avstämning Budget fastställs i nvember Oktber Sklutvecklingsgrupp avstämning 1:a veckan i december Nvember December Januari Central kmpetensutvecklingsplan klar 31/1 Februari Mars Lönesamtal avklarade innan april Elev- ch föräldraenkäter mars- april Skyddsrnder avklarade Arbetsmiljöenkäter Medarbetarsamtal inkl kmpetensutvecklingsplan för individen under höstterminen Sklans kvalitetsredvisning lämnas in senast 1/ 9 Verksamhetsplan inkl kmpetensutvecklingsplan för arbetslaget klar vid höstterminens början September Augusti Sammanställning av sklans kvalitetsredvisning Juli Juni Maj Sklutvecklingsgrupp avstämning 1:a veckan i juni April Löneöversyn Utvärdering verksamhetsplaner klar in senast 30/4 Kmmunens kvalitetsredvisning Budgetdiskussiner inför påföljande år startas Lkal arbetsplan inkl kmpetensutvecklingsplan för mrådet klar vid vårterminens slut 5. Krt beskrivning av uppföljnings- ch utvärderingsarbetet 5.1. Metder En utgångspunkt är att vi försöker att kmbinera flera lika granskningsmetder när vi gör vår kvalitetsredvisning. Det kan vara Objektiva mått t ex rganisatin, budget, betyg, natinella diagnser, natinella prv, kmmunala diagnser m m Subjektiva mått, attityder, uppfattningar t ex enkäter- föräldrar, barn, elever, persnal- samt barn- ch sklmrådenas egna utvärderingar Besök, iakttagelser, bservatiner t ex förvaltningens ch nämndens verksamhetsbesök, kntaktpersnernas besök i verksamhet Frskning, specialstudier t ex utvärdering av lika prjekt, uppsatser ingående i lika utbildningar 5

6 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Uppföljning, utvärdering ch utveckling i verksamheten Följande mdell, definierad i förskle- ch sklplanen, används för uppföljning ch utvärdering i verksamheten Arbetsgång Arbetslagen inleder läsåret med att arbeta fram en verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna skrivs enligt en gemensam mdell. Själva utfrmningen kan dck variera. Rubrikerna sm används är följande Vad? - aktivitet Varför? - syfte Hur? - metd När? - tidsplan Ansvarig? Verksamhetsplanen följs sedan upp kntinuerligt, för att sedan utvärderas i slutet av läsåret av arbetslagen. Utvärderingen av dessa planer samt av förskle- ch sklplanen sker enligt en gemensam mdell. Samma rubriker sm i verksamhetsplanen används, med tilläggsfrågrna Hur blev det? Nuläge? Vad har fungerat bra? Vad har inte fungerat bra? Vad ch hur kan vi utveckla? Sklledningen bedömer sedan utifrån den samlade bild, där arbetslagens utvärderingar är en del, man har av sin verksamhet hur långt man kmmit jämfört med målen i förskle- ch sklplanen. Sklledarnas utvärdering lämnas till förvaltningen, sm sedan i sin tur gör en samlad bedömning av verksamheten, vilket sedan resulterar i kmmunens kvalitetsredvisning till Sklverket. Kvalitetsredvisningen fastställs av Barn- ch utbildningsnämnden. 6

7 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Uppföljning ch utvärdering Uppföljning ch utvärdering ska vara ett verktyg för att se m ch hur målen i våra styrdkument nås ska vara ett underlag för beslutsfattande på lika nivåer ska vara ett verktyg för förändringar ch förbättringar ska användas för att utöka ch sprida den prfessinella kunskapen genm att vi delger varandra våra kunskaper ch erfarenheter måste bli en naturlig del av det rdinarie arbetet Resultat, måluppfyllelse ch åtgärder för utveckling är viktiga begrepp i kvalitetsredvisningarna. Vi har försökt att finna en redvisningsmdell för att kunna göra dessa beskrivningar tydligare. De mråden sm har färdiga eller påbörjade nya lkala arbetsplaner har lättare att hitta meningsfullheten i kvalitetsarbetet. Detta medför att dessa kvalitetsredvisningar lättare blir underlag för ny verksamhet, för utveckling. Här ligger ett strt ansvar på sklledarna driva detta arbete vidare, för att mtivera persnalen att utveckla kvalitetsarbetet. 7

8 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Resultat, måluppfyllelse ch åtgärder för utveckling 6.1. Förskla ch grundskla I den förskle- ch sklplan för sm antgs av kmmunfullmäktige i januari 2000 finns ett antal pririterade mråden. Inm dessa mråden finns ett antal mål ch metder angivna. Dessutm finns ett antal övergripande mål sm ska genmsyra all verksamhet. Förskle- ch sklplanen har förlängts till att ckså gälla 2003 ch Vi är mitt i den övergångsperid där mrådena/sklrna rienterar sina kvalitetsredvisningar mt de natinella styrdkumenten. Arbeter pågår med att upprätta lkala arbetsplaner= ett verktyg för att arbete med måluppfyllelse= kvalitetsredvisning. De pririterade mrådena i förskle- ch sklplanen överensstämmer i strt med de natinella målmrådena ch ger därmed en bild av måluppfyllelsen gentemt de natinella målen. Lpfö 98 Lp 94 Säters förskle- ch sklplan Nrmer ch värden Nrmer ch värden Försklan ch sklan - Ett centrum Utveckling ch lärande Kunskaper för kunskap ch utveckling Barns inflytande Elevernas ansvar ch inflytande Barns, ungdmars ch föräldrars Förskla ch hem Skla ch hem inflytande ch ansvar Samverkan med förskleklassen, sklan ch fritidshemmet Övergång ch samverkan Försklan ch sklan - Ett centrum för kunskap ch utveckling Sklan ch mvärlden Samverkan med det mgivande samhället Bedömning ch betyg Försklan ch sklan - Ett centrum för kunskap ch utveckling Rektrs ansvar Barn- ch ungdmar i behv av särskilt stöd Miljö ch hälsa Kultur 6.2. Vuxenutbildningen Fr m januari 2003 ingår Vuxentbildningen i barn- ch utbildningsnämnden. Förskle- ch sklplanen mfattar inte denna verksamhet. De utvärderingsinstrument sm använts inm förskla ch grundskla har inte heller hunnit anpassas efter Vuxenutbildningens behv. Detta gör att Vuxenutbildningen inte använt samma grundmallar sm övrig verksamhet Kvalitetsredvisning I årets kvalitetsredvisning görs en kmmunövergripande sammanfattning av resultat, måluppfyllelsen ch åtgärder för utveckling i relatin till målen inm de pririterade mrådena i förskle- ch sklplanen. Kmmunens kvalitetsredvisning anger ckså övergripande förbättringsmråden. Musiksklans verksamhet ingår endast i begränsad mfattning i uppföljningen ch utvärderingen då musiksklans verksamhet till str del består av frivillig verksamhet. Inte heller särsklan redvisas, då kmmunens barn med rätt till särskla gått i skla i andra kmmuner. Detta kmmer att förändras, då kmmunen har startat grundsärskla i egen regi fr m höstterminen Då en ny förrdning m kvalitetsredvisning inm förskla ch skla kmmer, trligtvis under hösten 2005, innebär detta att strukturen ch innehållet i kvalitetsredvisningarna kmmer att förändras. 8

9 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Försklans ch sklans huvuduppdrag En str utmaning är att kmbinera försklans ch sklans två huvuduppdrag: Scialisera Kvalificera Försklan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn sm deltar. Försklan ska erbjuda barnen en gd pedaggisk verksamhet, där msrg, fstran ch lärande bildar en enhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människr ch samhällsmedlemmar främjas.( Lpfö98) Sklans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall sklan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människr ch samhällsmedlemmar. ( Lp94) Förbättringsmråden Genm att följa upp ch utvärdera verksamheten framträder en rad förbättringsmråden. Förbättringsarbetet måste innehålla delar sm påverkar av människrs tänkande ch värderingar, samt tillför nya kunskaper. Under de senaste åren har ett antal förbättringsmråden tydliggjrts. Styrdkumentens mål måste tydliggöras Kunskapsmål Inflytande ch delaktighet Uppföljning ch utvärdering Ovanstående mråden ingår i flera av de huvudmråden sm finns i Lärplan för försklan, Lpfö 98, samt Lärplanen för grundsklan, LPO 94. Jämför man då de pririterade mråden i Säters förskle- ch sklplan ser man att mrådena finns med sm viktiga mål ckså där Kmpetensutveckling Kmpetensutveckling är ett viktigt redskap i det frtsatta arbetet med att nå de uppsatta målen. En tydlig mdell finns för hur arbetet med kmpetensutvecklings innehåll ska bedrivas. Kmpetensutvecklingen ska planeras dels centralt, utifrån gemensamma mål i förskle- ch sklplanen, dels lkalt, för att stödja det lkala utvecklingsarbetet. De centrala insatserna har varit mycket begränsade de senaste läsåren berende på att alla mråden har varit mitt uppe i steg 1 eller 2 i Växtkraft Mål 3. Här finns behv av att åter gå in med fler insatser av central karaktär. En central satsning behövs för att ge en tydligare gemensam riktning i arbetet. Exempel på vad sm behöver betnas är hur vi följer upp ch synliggör barns ch elevers sciala ch kunskapsmässiga utveckling. För att klara detta behöver arbetet med målen i lär- ch kursplaner intensifieras, framförallt i de lägre åldrarna, förskla till sklår Central kmpetensutveckling lå 2003/2004 Barn i behv av särskilt stöd Samtalsmetdik - hur man bemöter föräldrar ch barn, har bedrivits i studiecirkelfrm kmbinerat med ett par föreläsningar. Denna satsning avslutades under hösten 2004 med en heldag Lkal kmpetensutveckling lå 2003/2004 Det mesta av kmpetensutvecklingen sker lkalt utifrån de lkala förutsättningar sm råder på de lika mrådena. För flera mråden ingår dessa insatser frtfarande i Växtkraft Mål 3-arbetet. Dessa insatser har sträckts sig över flera år. Innehåll: Lkal arbetsplan/ Kvalitetsredvisning Kursplaner- Måltlkning EQ- emtinell intelligens Prtfli Ämnesfrtbildning 9

10 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Elev- ch föräldraenkäter Säter ingår i Kvalitetsnätverk Bergslagen, där ett antal kmmuner genmför lika brukarundersökningar. Hösten 2004 genmfördes en undersökning med fkus på grundsklan. Föräldra- ch elevenkäter ingick i undersökningen. Läsåren 2002/ 2003 ch 2003/ 2004 har inte några andra kmmunövergripande enkäter genmförts. Dessa elev- ch föräldraenkäter genmfördes under 4 år, Inflytande ch delaktighet var de mråden sm uppvisade de lägsta värdena i dessa enkäter. Vissa lkala enkäter har genmförts. I sklår 7-9 har man t e x genmfört elev- ch föräldraenkäter sm en del i Växtkraft Mål 3. Dessa enkäter har ingått sm en del av underlaget för sklans kvalitetsredvisning Kvalitetsnätverk Bergslagen Säter ingår i Kvalitetsnätverk Bergslagen, där ett antal kmmuner genmför lika brukarundersökningar. Hösten 2004 genmfördes en undersökning med avsikt att belysa kstnadsmässiga ch kvalitativa aspekter för grundsklan. Resultatet har sammanställts av Sveriges Kmmuner ch Landsting. Nätverket mfattar kmmunerna Fagersta, Falun, Hallstahammar, Heby, Hedemra, Hfrs, Skinnskatteberg, Sala, Säter ch Vansbr. Undersökningen bygger på data ch dkument från deltagande kmmuners förvaltningar ch en betydande del utgörs av material från Sklverkets databas. Vidare har infrmatin tagits fram genm enkätundersökningar riktade till rektrer, föräldrar ch elever ( sklår 6 ch 9) samt genm en mätning där lärare har fått uppge hur de fördelar sina uppgifter med fkus på den tid sm avsätts till eleven; en frm av kundtid. De statistiska måtten visar bl a på att det är en str skillnad mellan andel behöriga till gymnasiesklan jämfört med andelen gdkända i alla ämnen. Då det gäller betygsresultat m m redvisas dessa längre fram i detta kapitel. Då det gäller undersökningens statistiska mått har Säter mycket varierande resultat mätåren Siffran för antal lärare/100 elever ligger över rikssnittet, men någt under snittet för gruppen. Föräldrar ch rektrer i Säters kmmun är relativt överens m vad sm är sklans starka sidr. Föräldrarna anser att det finns bra rganisatin för lärande, bra arbete med nrmer ch grundvärderingar, ch att sklmiljön är relativt bra Rektrer anger lärandet sm främsta förbättringsmrådet, ch sklmiljön sm ett annat mråde. Föräldrarna anger även arbetet med nrmer ch värderingar, samt ökade resurser sm förbättringsmråden I ttalresultatet har Säters elever en jämn ch hög nöjdhetsgrad. Flickr i åk 9 någt mer nöjda än flickr i åk 6, vilket är en avvikelse från övriga kmmuner. Området Inflytande-ansvar-delaktighet; Säter har sm övriga kmmuner minst nöjdhetsgrad på detta mråde. Pjkar åk 6 är minst nöjda, detta är en avvikelse från övriga kmmuner. 10

11 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Natinella prv Sklår 5 De natinella prven i sklår 5 är inte bligatriska. T m vårterminen 2004 har inte alla delar i prven genmförts. För att ändå få en jämförbarhet har man gemensamt beslutat vilka delar sm skulle genmföras i hela kmmunen. Inrapprteringen av resultaten från de natinella prven i sklår 5 blir mer ch mer tillförlitlig. Detta gör att resultaten ckså kan anses sm mer ch mer rättvisande. Fr..m kmmer dessutm alla delar av prven att genmföras, vilket kmmer att ge en ännu större giltighet. Då prven genmförts görs en bedömning m eleven har nått målen eller ej. De lika sklrna sätter sedan in lika insatser för att dessa elever ska ges möjlighet att uppnå målen. Når ej uppnåendemålen Engelska 15,6% 15,5% 20% 18,6% Matte 12,4% 13% 15% 24,3% Svenska 10,2% 18% 16% 20,0% Sklår 9 De natinella prven för sklår 9 är bligatriska. Prven genmförs varje år. Resultaten på prven utgör tillsammans med övriga arbeten ch prv underlag för betygssättningen Betyg Betyg vt 04, sklår 9 Ej gdkänt betyg vt 01 Ej gdkänt betyg vt 02 Ej gdkänt betyg vt 03 Ej gdkänt betyg vt 04 Antal elever Engelska 15 8,8 % 9 5,2 % 15 7,5% 3,9% Matte 4 2,4 % 6 3,4 % 6 3,2% 5,2% Svenska 2 1,2 % 4 2,3 % 7 3,7% 2,6% Särskilda utvecklingssamtal har genmförts med elever sm ej uppnått betyget Gdkänd(G) vid höstterminens slut i sklår 8 ch 9. Åtgärdsprgram har upprättats för dessa elever. Str tnvikt läggs på att arbeta med att fler elever ska uppnå betyget G i kärnämnena. Andel (%) elever sm ej uppnått målen i alla ämnen Säter Rikssnitt % av eleverna sm slutade sklår 9 våren 2004 fick inte betyget G i ett eller flera ämnen. Detta är en förbättring jämfört med

12 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Behörighet till gymnasiesklan För att en elev ska vara behörig till gymnasiesklans natinella prgram krävs minst betyget gdkänd i ämnena svenska/svenska sm andraspråk, engelska ch matematik. Andelen beräknas av dem sm fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- ch kunskapsrelaterade betygssystemet. Behörighet till gymnasiesklan, % Rikssnitt, Behörighet till gymnasiesklan, % % av eleverna i sklår 9 är gdkända i samtliga kärnämnen ch därmed behöriga att söka in på gymnasiets natinella prgram. Det är en liten ökning jämfört med Här har kmmunen legat i nivå med eller över rikssnittet sedan Genmsnittligt meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 ch MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 päng. Det genmsnittliga meritvärdet beräknas för de elever sm fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda päng divideras med antal elever sm fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- ch kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning. Genmsnittligt meritvärde Rikssnitt, Genmsnittligt meritvärde

13 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Resultat Sklår 5 Andelen elever sm inte når uppnåendemålen är hög. Även m erfarenheten från tidigare år visar att andelen minskar fram till sklår 9, måste ytterligare insatser till för att fler elever ska nå målen tidigare, arbetet måste bli tydligare redan i sklår 1-6. För att detta ska vara möjligt måste arbetet med att tydliggöra kunskapsmålen intensifieras. Detta arbete måste mfatta alla ämnen, inte bara de s k kärnämnena. För att nå detta behöver arbetet bedrivas på flera nivåer; kmmunalt, lkalt ch individuellt. Respektive sklledning måste ckså följa upp hur arbetet går vidare efter att natinella prven genmförts: Upprättas åtgärdsprgram i tillräcklig mfattning? Hur bedrivs undervisningen? Sätts resurser in för dessa elever? Omfördelas resurser på mrådet? Sklår visar en förbättring överlag jämfört med 2003 i sklår 9. Förbättringen jämfört med 2003 är ett steg i rätt riktning, men det är viktigt att den trenden håller i sig. Det genmsnittliga meritvärdet har ökat, men ligger frtfarande under rikssnittet. Andelen elever sm inte uppnått betyget Gdkänd i ett eller flera ämnen har minskat. Andelen elever sm inte uppnått G i kärnämnena har minskat i engelska ch svenska, men ökat i matematik. Andelen elever sm har behörighet till gymnasiesklan har ökat. Det genmsnittliga meritvärdet visar på att betyget G är vanligt förekmmande, men att betygen VG ch MVG är vanligare. Mycket arbete har lagts på att eleverna under sklår 7-9 i första hand ska nå de uppsatta målen i kärnämnena, för att kunna söka till ett natinellt prgram på gymnasiet. Sm synes har arbetet varit lycksamt ch resulterat i att 93% är behöriga. Men, i ch med att det satsas så mycket resurser ch kraft på kärnämnena, både från elever, föräldrar ch skla, är det svårt att få resurser eller kraft kvar till övriga ämnen. Detta faktum nterads ckså i Kvalitetsnätverk Bergslagens undersökning. I alla årskurser finns ckså ett antal elever sm har stra läs- ch skrivprblem ch/ eller inlärningssvårigheter, vilket naturligtvis påverkar deras möjligheter att uppnå betyget G i alla ämnen. Genm en grundligare analys av betygsutfallet, på kmmunal ch lkal nivå, kan frågeställningar tas fram ch bearbetas. Dessa diskussiner kan sedan leda fram till förslag på förändringar ch förbättringar i lika avseenden Sklår 1-9 I ett vidare perspektiv måste arbetet med att tydlig- ch synliggöra målen intensifieras från det att eleverna börjar i sklan. Varje elev måste kunna gå vidare från den nivå där man befinner sig. Det innebär att verksamheten i ännu högre grad måste anpassas efter individens förutsättningar. Fkuseringen på kärnämnena får inte innebära att övriga ämnen glöms brt. Arbetet måste i första hand ske på varje barn- ch sklmråde, men ckså kmmunövergripande. Målsättningen är att fler elever ska nå målen tidigare. Här blir resursfördelningen ett viktigt instrument. Räcker resurserna till? Fördelas resurserna riktigt? Sätts resurserna in där de verkligen behövs? Också möjligheten att erbjuda lärarna kmpetensutveckling i ämnesmetdik, t ex läsutveckling måste ses över. I ett ännu vidare perspektiv måste den ttala undervisningssituatinen granskas. Hur ser strukturen för arbetet ut? Hur möter man t ex elever med beteendeprblematik? Hur påverkar detta undervisningen? Måluppfyllelsen i svenska visar på ett behv att göra en satsning på språkutveckling ch läsning i förskla ch skla. 13

14 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning Pririterade mråden i förskle- ch sklplanen Försklan ch sklan - Ett centrum för kunskap ch utveckling Övergripande mål Sklans huvuduppgifter, att främja lärandet ch persnlig utveckling, ska sättas i förgrunden Pedaggerna i förskla ch skla ska ha en gemensam grundsyn på barns ch ungdmars utveckling ch lärande d v s en röd tråd följs, både då det gäller den sciala ch kunskapsmässiga utvecklingen Stimulerande inlärnings- ch utvecklingsmöjligheter ska erbjudas barn, ungdmar ch persnal Trygghet ch ömsesidig respekt ska prägla verksamheten Grundläggande begrepp sm rättskänsla, ansvarstagande, tlerans ch genersitet ska vara självklara Persnalen ska vara kmpetent, utvecklingsinriktad ch engagerad Så när vi detta Ansvaret för det egna lärandet utvecklas Kreativitet ch prblemlösningsförmåga utvecklas Olika inlärningsstilar uppmuntras Basfärdigheter befästs Värdegrundsfrågrna, d v s arbete med värderingar, attityder, etik ch mral, står ständigt i fkus Åtgärder för att förebygga ch stävja våld, mbbning ch rasism vidtas Lkalerna anpassas efter de pedaggiska grundtankarna IKT (Infrmatins- ch Kmmunikatinsteknik) används då det är pedaggiskt mtiverat ch utvecklande Pedaggerna arbetar i arbetslag sm har en gemensam helhetssyn på barns ch ungdmars lärande Medarbetarsamtal genmförs regelbundet Kmpetensutveckling ges inm pririterade mråden, i samråd med persnalen Medveten rekrytering tillämpas för att säkerställa kvaliteten i verksamheten Resultat ch måluppfyllelse - Inm detta mråde har målen en mer övergripande karaktär. Målen ska ses sm en prgramförklaring för all verksamhet inm förskla ch skla i Säter. Målen, m de uppfylls, ger förutsättningar för bättre måluppfyllelse inm övriga mråden. Det pågående arbetet med de lkala arbetsplanerna handlar m att finna vägar att arbeta med dessa övergripande mål på varje förskla ch skla. EQ-, värdegrunds-, arbetet frtsätter på de lika mrådena. Det upplevs sm mycket psitivt av alla inblandade. Det övergripande arbetet med vilken typ av dkumentatin sm bör följa alla barn ch elever, från det att man börjar försklan till dess att man slutar sklår 9, har frtsatt. Tanken är att denna dkumentatin ska vara en gemensam struktur- gemensamt frmaliserade kntrllpunkter- för att tydliggöra en utvecklingslinje. Dkumentatinen samlas i den s k Röda mappen. Röda mappen ska innehålla följande: 1-6 år ( inkl förskleklass) Anteckningar från utvecklingssamtal 7-16 år ( sklår 1-9) Anteckningar från utvecklingssamtal Åtgärdsprgram Överenskmmelser Kmmentarer Överenskmmelser Kmmentarer Långsiktiga, ibland även krtsiktiga Resultat med kmmentarer från kmmungemensamma prv Natinella prv sklår 5 ch 9 Diagnstiska prv Kmmundiagnser Arbetet inkluderar att ta fram ett test- ch prvmaterial för engelska, matematik ch svenska för förskleklass till sklår 9. Diagnstiska prv i svenska avseende läsförmåga har genmförts i kmmunen under ett antal år. Detta för att säkerställa att ingen elev med läs ch skrivprblem förblir identifierad. Läsdiagnserna är sk screeningtest sm testar avkdning ch läsförståelse. Resultaten av testerna har använts av speciallärare ch klasslärare. Under höstterminen 2004 har ckså ett läsutvecklingsarbete för förskleklass till sklår 3 startat i ett barn- ch sklmråde. Tanken är att alla mråden ska följa efter. 14

15 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 Åtgärder för utveckling Lkala arbetsplaner ska upprättas på alla mråden. Här ska det framgå hur man avser att följa upp ch utvärdera arbetet. Barns ch elevers utveckling, såväl scialt sm kunskapsmässigt behöver tydlig- ch synliggöras ännu mer. Detta för att öka tydligheten över vilka åtgärder ch stöd sm behövs. Arbetet med att utveckla den kmmungemensamma dkumentatinen, Röda mappen, ingår i detta. Detta behöver kmpletteras med lkalt framtagna uppföljnings- ch dkumentatinsmdeller. I försklan behöver man arbeta mer med att följa barnets tidiga utveckling. I grundsklan behöver arbetet med bedömning ch betyg fördjupas, detta för att öka medvetenheten m målen ch elevens sciala utveckling samt kunskapsutvecklingen i alla ämnen från sklår 1 till 9. Arbetet med PODB, prjekt- ch mdömesdatabasen sm testats i delar av sklår 7-9, bör följas upp nggrant för att se m arbetet kan mfatta fler årskurser. Till detta måste kpplas diskussiner m resursfördelning, kmpetensutveckling, metder ch arbetssätt. Då det gäller de diagnstiska prven i svenska bör en diskussin, analys ch användande av resultaten på lika nivåer systematiskt genmföras årligen. Ett arbete i den riktningen har inletts. Exempel Individnivå: Resultaten indikerar att djupare analys av elevens läsförmåga ska ske när eleven når stanine 1,2 eller 3 Gruppnivå: Resultaten analyseras i arbetslaget med frågeställningar avseende inlärningsmetder ch inlärningsklimat i de respektive klasserna. Områdesnivå: Utrymme för en diskussin i persnalknferens gällande resursfördelning ch kmpetensutvecklingsbehv Kmmunnivå: Resultaten presenteras för förvaltning ch nämnd ch ger underlag för lika beslut t ex kmmungemensamma satsningar avseende läsning Sättet att redvisa resultaten 2004 kmmer ckså att ge en ökad möjlighet att jämföra resultaten år från år, vilket kmmer att öka användbarheten ytterligare. 15

16 Mål Metd Barns, ungdmars ch föräldrars inflytande ch ansvar Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 Elev- ch föräldramedverkan ska präglas av gd kmmunikatin ch ömsesidig respekt mellan likvärdiga parter Barns ch ungdmars ökande förmåga till ansvarstagande för den egna inlärningssituatinen ska uppmuntras Allas kunskaper ch erfarenheter ska tas tillvara Alla inm förskla ch skla ska känna delaktighet, inflytande ch ansvar Nya frmer för elev- ch föräldrainflytande ska stimuleras ch prövas Utvecklingssamtalen vidareutvecklas till att bli ännu mer angelägna för alla parter Elever ch föräldrar ges möjlighet att delta i arbetet med värdegrundsfrågrna Arbetsfrmer ch arbetssätt sm ger barn ch ungdmar förutsättningar att ta ansvar för sitt eget lärande tillämpas Resultat ch måluppfyllelse Mycket arbete återstår för att nå de uppställda målen. Detta mråde är det sm fått lägst resultat i de elev- ch föräldraenkäter sm genmfördes tidigare år. Också i mrådenas egna kvalitetsredvisningar lyfts det sm ett förbättringsmråde. Den undersökning sm Kvalitetsnätverk Bergslagen genmfört förstärker bilden. De lika verksamheterna försöker utveckla detta mråde på lika sätt, men det är svårt att påvisa några påtagliga förändringar. En del i arbetet att öka inflytande ch delaktighet för både barn, elever ch föräldrar är tydlig- ch synliggörandet av den sciala ch kunskapsmässiga utvecklingen. Mest påtaglig är möjligheten till delaktighet för föräldrarna i Stra Skedvi, där ett Brukarråd inrättades under vårterminen 2004 efter beslut i BUN. Även elever sitter med i Brukarrådet. Här upplever man dck från både föräldrach ledningshåll att alltför str tnvikt har lagts på de besparingar man hade i uppdrag att genmföra. Detta har gjrt att det pedaggiska arbetet har kmmit i skymundan. Då det gäller de eknmiska förhållandena har man erfarit att möjligheterna att själva påverka försklans ch sklans kstnader är mycket små. Persnal ch lkaler står för de största kstnaderna ch ligger fast. Kst, städ, utmhusskötsel regleras av lika avtal ch blir då ckså svåra att påverka. Förskla Det dagliga mötet då barn hämtas ch lämnas är en viktig del i försklan, en del sm gör att man når långt i kmmunikatinen mellan hem ch förskla. Att utöver detta få föräldrar att känna delaktighet ch inflytande är inte enkelt. Olika insatser görs; utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldragrupper startas, aktivitetsdagar m m. Skla Klass- ch elevråd, ibland kmbinerat med miljöråd finns på alla sklr. Här är eleverna med ch påverkar de yttre förutsättningarna. Däremt är det svårare att kmma åt inflytandet över sin egen inlärningssituatin. Prtfliförsök görs på någn enhet, men behöver utvecklas. Ett mråde beskriver ckså ett arbete där man kartlägger elevernas lika inlärningsstilar. Utvecklingssamtal ch föräldramöten hålls. I sklår 8-9 beskriver både elever ch föräldrar att sklans mål är väl kända. Eleverna anser ckså att bedömningsgrunder ch betygskriterier är väl kända, men här är föräldrarna av en annan åsikt. Åtgärder för utveckling Förskla Skla Verksamheten behöver utveckla lika möjligheter för barn, elever, föräldrar ch persnal att mötas; utvecklingssamtal, föräldramöten, Öppet Hus- dagar, drp- in-fika Frågan m ökat inflytande ch delaktighet måste lyftas i elev- ch föräldragrupper. Det kan dels ske på klass- ch eleveråd ch föräldramöten, men ckså genm enkäter eller andra undersökningar. Också de förtrendevalda bör engageras i denna fråga. En förutsättning för att få barn, elever ch föräldrar mer delaktiga är att den sciala ch kunskapsmässiga utvecklingen tydlig- ch synliggörs, även i de lägre åldersgrupperna. Tankar finns inm sklår 7-9 att ta fram en plan för innehållet i föräldramöten= föräldrautbildning. Detta arbete brde utsträckas till att mfatta förskla till sklår 9. Brukarrådet i Stra Skedvi kmmer att kunna fkusera mer på verksamhetens innehåll, då kravet på besparingar kmmer att tas brt från brukarrådet. 16

17 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 Mål Metd Barn- ch ungdmar i behv av särskilt stöd Varje barn ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar Barn i behv av särskilt stöd ska tidigt identifieras Lämpliga åtgärder ska snarast möjligt sättas in Föräldrar, barn ch ungdmar ska vara delaktiga i de beslut sm fattas Samverkan med scialtjänst, habilitering ch barn- ch ungdmspsykiatri m fl utökas Persnalen erbjuds frtlöpande kmpetensutveckling t ex utbildning i arbetet med åtgärdsprgram, samtalsmetdik Persnalen erbjuds pedaggisk handledning Ett kmmungemensamt diagnstiskt material används Resurscentrum sm mfattar skl-, fältdel ch kmpetensutvecklande verksamhet byggs upp Resultat ch måluppfyllelse Resurscentrums uppbyggnad har bidragit till att måluppfyllelsen inm mrådet är gd, flera av de mer knkreta målen har uppfyllts redan tidigare. De mer övergripande målen inm mrådet kräver ett frtsatt utvecklingsarbete; inm Resurscentrum, ute i de lika barn- ch sklmrådena samt mellan Resurscentrum ch de lika barn- ch sklmrådena. Trappan Arbetsgång i elevvårdsärenden Rektr är ansvarig för all elevvård ch måste infrmeras kntinuerligt Resurscentrum Samhällets övriga stödfunktiner Scialtjänst, habilitering, barnpsykiatri s v Observatin, dkumentatin, kartläggning, åtgärdsprgram upprättas på alla nivåer i trappan Specialkmpetens på rektrsmrådet Sklhälsvård, kuratr Försklan skickar ärendeansökan till RC efter första trappsteget, m ytterligare behv finns Arbetslaget med speciallärare I kmmunen finns en tydlig gång för elevvårdsarbetet. Det primära arbetet genmförs i arbetslaget, nära barn ch elever. Det finns speciallärare på alla sklr. Frågr kan sedan lyftas vidare i lika frum. På alla mråden genmförs regelbundna träffar i s k elevvårdsteam. I elevvårdsteamet ingår speciallärare, rektr, sklkuratr, sklsköterska samt specialpedagg från Resurscentrum. På försklan består mtsvarande team av biträdande rektr, förskllärare ch specialpedagg från RC. I dessa team diskuteras elevvårdsarbetet kntinuerligt. Det ger en bra förståelse ch beredskap i arbetet med barn ch elever. Det ger ckså en insikt i varandras yrken ch uppdrag. Man kan samla insatserna ch ckså srtera i vem sm gör vad. Sm en paraplyrganisatin för arbetet med barn ch elever i behv av särskilt stöd finns Resurscentrum. Om elevvårdsteamet tycker att man behöver gå vidare med frågr kan man bl a göra det genm en ärendeansökan till Resurscentrum. Resurscentrum genmför då en utredning, för att se vilka åtgärder sm bör sättas in. 17

18 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 Resurscentrum består av fältgrupp(sklpsyklg, talpedagg, speciallärare, fyra specialpedagger ch familjebehandlare), två resurssklr samt kmmunens elevassistenter. Under läsåret 2003/2004 inkm 56 ärendeansökningar. Från läsåret 2002/2003 har arbetet frtsatt i 74 ärenden. Sammantaget har därmed arbete utförts i 130 ärenden under läsåret. Av dessa kmmer 55% från grundsklan ch 45% från försklan ch förskleklass vilket innebär en klar förskjutning från grundskla mt förskla ch förskleklass jämfört med läsåret 2002/2003. ( 70% grundskla, 30% förskla ch förskleklass) Under läsåret har sammanlagt 20 elever (21 lå 2002/2003) haft sin sklgång förlagd till Resurssklan. 35 barn/elever (26 st lå 2002/2003) har haft stöd av elevassistent. Antalet ärenden till Resurscentrum har minskat, vilket kan ses sm resultat av att fler arbetslag har handledning samt att ärenden tas upp ch bearbetas redan i de lkala elevvårdsteamen. En annan förklaring till det minskade antalet ärenden är en effektivare srtering ch hantering av ärenden. Den pedaggiska handledning sm specialpedaggerna ger i arbetslag i grundskla ch förskla är uppskattad. Handledningen avser att öka pedaggernas medvetenhet ch kunskap m hur man kan skapa förutsättningar för barn ch elever att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Under läsåret 2004/2004 har handledning kmmit igång i all verksamhet utm sklår 7-9. Specialpedaggerna har ckså handledning med gruppen elevassistenter. Talpedaggtjänst har köpts in under läsåret 2003/2004. Den s k röda mappen har införts. Detta tydliggör dkumentatinsarbetet, vilket är viktigt sm en grund i arbetet med barn i behv av särskilt stöd. Resurscentrums specialpedagger är ansvariga för de kmmunövergripande grupper av lärare sm arbetar med att utveckla dkumentatinen kring barn ch elever. Samverkan mellan scialförvaltningen ch barn- ch utbildningsförvaltningen har frtsatt. De plitiska nämndernas presidier träffas regelbundet tillsammans med en grupp av tjänstemän från de båda förvaltningarna. Olika samarbetsfrågr tas upp ch bearbetas vidare. Resultatet är ett bättre samtalsklimat vilket ckså visar sig i enskilda ärenden. Skldelen av Resurscentrum mfattar sklår 1-6 samt sklår 6-9. Resurssklan 1-6 utgår i sitt arbete från KBT, Kgnitiv beteende träning. Också specialpedaggerna använder sig av detta arbetssätt ch de handleder fta elevassistenterna till att arbeta enligt KBT med sina elever. Metden ger ett gtt resultat. Arbetet i Resurssklan upplevs många gånger sm pressande av persnalen utifrån att eleverna har en mfattande prblematik samt att man sm persnal upplever att det finns en förväntan från övriga sklr m att ta emt fler elever. Detta tyder på en bristande kunskap m varandras uppdrag ch förhållanden. Resurssklan 7-9 har haft en rlig persnalsituatin med många persnalbyten p.g.a. lika mständigheter under ett antal år. Detta har inneburit att det varit svårt få kntinuitet i verksamheten för både elever ch persnal. Elevassistenterna har inm Växtkraft Mål 3 deltagit i Att vara elevassistent, utbildning ch handledning. Detta har medfört att elevassistentrllen har blivit tydligare. Elevassistenter ch ansvarig pedagg har genmfört en gemensam kmpetensutvecklingsdag i ktber Hösten 2004 startade kmmunen en egen särskla för sklår 1-9. Ledstjärnr i detta arbete har varit: Att ge eleverna en ökad möjlighet till hemkänsla ch tillhörighet i sin hemkmmun. Det blir enklare att få insyn i elevernas sklgång vilket ökar möjligheten till att kvalitetssäkra verksamheten för kmmunens elever i utvecklingsstörning. Det kan kmma till stånd ett pedaggiskt utbyte mellan särskla, grundskla ch resursskla. Integrering/inkludering underlättas Ge de flesta av eleverna krtare skldag genm att minska restiden. Ni elever började hösten 2004, några elever valde att gå kvar i särskla i andra kmmuner. Föräldrarna har varit mycket delaktiga i uppbyggnaden. Bl a har man varit deltagit vid anställningsintervjuerna. Detta för att tillgdse föräldrarnas ch elevernas behv av trygghet ch samtidigt möta de utvecklingsstörda elevernas behv av en utbildning sm ger stimulans ch en gd känsla av tillhörighet sm medbrgare i sitt samhälle. Starten för verksamheten har varit psitiv. 18

19 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 Åtgärder för utveckling Det primära elevvårdsarbetet sker ute i arbetslagen. De lkala elevvårdsteamen är frtsatt viktiga frum för att utveckla det lkala arbetet. Det handlar då framförallt m steg 1 ch steg 2 i trappan. De åtgärder för utveckling sm tgs upp i avsnittet Försklan ch sklan - Ett centrum för kunskap ch utveckling gäller ckså detta mråde. Där tgs behvet av att tydlig- ch synliggöra barns ch elevers utveckling, såväl scialt sm kunskapsmässigt, upp. Detta för att öka tydligheten över vilka åtgärder ch stöd sm behövs. Här ingår arbetet med att utveckla den kmmungemensamma dkumentatinen, Röda mappen. Resurscentrum inrättades Sedan dess har en uppbyggnad pågått utifrån de mål sm satts upp för verksamheten. För att få en djupare bild av verksamheten kmmer en extern utvärdering av Resurscentrum att genmföras våren För att utveckla Resurscentrums arbete behöver nya kmmunövergripande mål arbetas fram. Den pedaggiska handledningen bör utvecklas ännu mer ch ckså kmma att mfatta sklår 7-9. För att lösa talpedaggbehvet kmmer en av specialpedaggerna att utbilda sig i tal, språk- ch kmmunikatinssvårigheter. Samverkan mellan scialförvaltningen ch barn- ch utbildningsförvaltningen bör utvecklas ännu mer. Persnal från Resursskla ch scialförvaltning behöver ha regelbundna träffar för att möta gemensamma barn på bästa sätt. En annan viktig fråga här är hur vi tillsammans arbetar kring de barn ch elever sm vi har svårt att klara inm våra ramar. Andra frågr vi arbetar med är bl a planer på en gemensam föräldrautbildning, enligt en mdell sm kallas COPE. Också i det drgförebyggande arbetet finns tankar på en gemensam satsning mt riktas till föräldrar. Resurssklans persnal ch persnal i elevernas rdinarie klasser ch sklr behöver få till stånd ett utökat samarbete. Detta för att få en ökad förståelse för varandras verksamhet ch underlätta utsklning av elever. Arbetet i Resurssklrna måste kmma att präglas av större kntinuitet. En viktig fråga blir då hur persnalsituatinen kan hanteras då det t ex blir aktuellt med uppsägningar av lärarpersnal. Särsklans uppbyggnad måste följas upp nga utifrån styrdkument ch de ledstjärnr sm funnits med. Här finns bl a en str möjlighet att ta tillvara föräldrarnas tankar, då man varit mycket delaktig i uppbyggnaden. 19

20 Mål Metd Samverkan med det mgivande samhället Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 En nära ch meningsfull kntakt med samhället utanför sklan ska utvecklas Sambandet mellan sklans undervisning ch arbetslivet ska förstärkas Ungdmarna ska få erfarenhet av yrkeslivet Övergången till gymnasiesklan ska underlättas Tillsammans med det lkala närings- ch arbetslivet utvecklas frmer ch mötesplatser för infrmatin, studiebesök, praktisk arbetslivsrientering ch praktik Samarbetet med arbetsförmedlingen fördjupas Via studie- ch yrkesvägledare etableras gda ch väl planerade kntakter med gymnasiesklan Resultat ch måluppfyllelse Detta är ett mråde sm inte förändrats nämnvärt under de år sm förskle- ch sklplanen funnits. I försklan ch de lägre sklåldrarna handlar arbetet mycket m att utfrska ch lära känna närsamhället. I de högre åldrarna inriktas arbete mer på frtsatta studier ch kännedm m lika yrken. Det är ckså i sklår 7-9 sm viljan ch behvet av en utveckling av mrådet är sm störst. Framförallt har man påtalat att PRAO-verksamheten ska ses över. Inga större förändringar har dck genmförts. Förskla Närsamhället utfrskas genm utflykter ch studiebesök; pst, bank, butiker, kyrkan Skla I de tidigare sklåren består kntakterna med närsamhället fta av studiebesök ch PRAO på föräldrarnas arbetsplatser. Ett samarbete pågår mellan Säter, Brlänge ch Gagnefs sklår 7-9 sklr, gymnasiesklr samt näringsliv, NÄRLINK. Åtgärder för utveckling Förskla Arbetet frtsätter sm tidigare. Skla I de lägre sklåren frtsätter arbetet sm tidigare. Samverkansgruppen grundsklan ch gymnasiet frtsätter. NÄRLINK-arbetet frtsätter. PRAO-verksamheten i sklår 7-9 måste ses över. 20

21 Mål Metd Miljö ch hälsa Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 Barn ch ungdmar ska ges insikt i ch kunskap m miljöns betydelse för vårt samhälles utveckling ch överlevnad Alla ska bli medvetna m livsstilens betydelse för den enskildes hälsa ch utveckling Alla verksamheter ska bedrivas i ändamålsenliga lkaler Den genmförda miljöinventeringen utmynnar i lkala handlingsplaner Alla sklr kvalificerar sig för en miljöcertifiering enligt Grön Flagg En kursplan för det lkala hälsarbetet från förskleklass till sklår 9 upprättas Resultat ch måluppfyllelse Målen i förskle- ch sklplanen uppfylls i hög grad. I december 2004 var 10 enheter anmälda till Grön Flagg, av dessa var 8 stycken certifierade. En enhet är ännu ej anmäld. Grön Flagg-arbetet bidrar till att öka medvetenheten m sambandet livsföring ch miljö. Aktuellt tema för flera av de certifierade enheterna är just Livsstil ch hälsa. Utifrån arbetet med hälsprfilbedömning på persnal har en mdell för hälsprfilbedömning-hpb- för elever tagits fram. Arbetet med hälsprfiler ch de samtal de medför är av central betydelse för att påverka barn ch ungdmar till en sundare livsföring. På 7-9 sklan säljs inte gdis ch läsk i sklcafeterian. Alla sklr är m - ch tillbyggda under de senaste åren. Vissa av enheterna, både inm förskla ch skla är dck frtfarande trångbdda. Vissa försklelkaler är ej ändamålsenliga. Ambitinen att behålla lkaler då barn- ch elevantal sjunker håller inte. I spartider förtätas verksamheten. Förskla Arbetet med Grön Flagg är en del i vardagen på försklrna med bl a kmpstering ch källsrtering. Utevistelse ch rörelse är viktiga delar av verksamheten. Skla Arbetet med att ta fram en mdell för HPB för elever påbörjades i december 2002 ch har frtsatt under Detta arbete har bedrivits av en grupp persnal sm utbildats till hälsprfilbedömare. Under våren 2004 startade elevhälsprfilbedömningarna i ett antal klasser. Utvärderingar genmfördes bland föräldrar ch persnal. Fler klasser har deltagit under hösten 2004 ch en mer mfattande utvärdering kmmer att genmföras ch sammanställas under våren Prmenader, dagliga eller veckvisa genmförs på flera enheter, framförallt i de lägre sklåren. Flera av sklrna genmför ckså punktinsatser i frm av Hälsveckr ch Må bra dagar. Det förebyggande hälsarbetet i sklår 7-9 går ifrån att anrdna speciella temadagar kring drger, ätstörningar s v till att ta upp dessa frågr på ett annat sätt i undervisningen samt i sklhälsvårdens arbete. Man vill på detta vis stimulera det friska, tänka psitivt istället för att sätta fkus på det negativa. Drgfria discn för sklår 7-9 anrdnas av Flkets Hus med bidrag från barn- ch utbildningsnämnden ch scialnämnden Åtgärder för utveckling Grön Flagg arbetet frtsätter i reguljär verksamhet. Då alla enheter ännu inte är Grön flagg- certifierade kmmer detta arbete att frtsätta. För de enheter sm har flaggan handlar det m att gå vidare med nya mråden inm Grön Flagg. Beslut m huruvida arbetet med elevhälsprfilbedömningar ska vara en del av det rdinarie hälsarbetet behöver tas. Förskla ch skla Arbetet frtsätter i enlighet med vanstående beskrivning av verksamheten. Scialnämnden ansvarar för att kmmunens drgplitiska prgram följs upp ch utvärderas. Detta ska göras under våren 2005 ch utifrån detta ska en handlingsplan tas fram för hur arbetet ska bedrivas. Barn- ch utbildningsnämnden har tillsammans med scialnämnden börjat planera för att starta ett drgförebyggande arbetet med inspiratin från en mdell från Örebr. Tanken är att påverka de sm är närmast ungdmarna, föräldrarna. Genm att ta upp dessa frågr under föräldramöten i sklår 7-9 har man nått gda resultat. Avsikten är att starta arbetet hösten

22 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 Mål Metd Kultur Våra barn ch ungdmar ska lära känna sin ch andras kultur ch histria Våra barn ch ungdmar ska få kulturupplevelser genm att aktivt både arbeta med kultur ch erhålla kulturupplevelser Musiksklan erbjuder musikutbud i lika frmer Samarbetet mellan musiksklan ch sklan utvecklas genm t ex rkesterundervisning Bra film, teater, knst, litteratur ch musikupplevelser erbjuds Besök i biblitek, muséer ch hembygdsgårdar i kmmunen uppmuntras Alla barn ch ungdmar ska under sin skltid få möjlighet att aktivt delta i scenprduktiner Samarbetet med andra kulturanrdnare utvecklas Resultat ch måluppfyllelse Målen i förskle- ch sklplanen uppfylls i hög grad. Arbetet frtsätter sm tidigare. Förskla Musiken har en naturlig plats i försklan genm att persnalen sjunger med barnen vid många lika tillfällen. Närsamhället med t ex Säterdalen, hembygdsgården ch kyrkrna blir en väg till att lära känna sin kultur ch histria. Man arbetar ckså aktivt med traditiner ch högtider. Försklans barn bjuds in på lika musik- ch teaterprduktiner i sklan. Musiksklan genmför en förskleknsert varje år, där barnen har övat in sånger innan ch sedan deltar aktivt i knserten. Skla Sklkultur erbjuds alla elever minst 1 gång per termin, film eller teater. Eleverna deltar ckså i lika dramaprduktiner under sklår 1-6. En dramapedagg ansvarar för denna undervisning i hela kmmunen. Undervisningen utfrmas dck på lika sätt på lika mråden, utifrån lkala förutsättningar. Den kmmunala musiksklan ansvarar för delar av den rdinarie musikundervisningen i tre av barn- ch sklmrådena enligt den s k Sätermdellen vilken innebär att alla elever ges möjlighet att prva på lika srts musikutövande ch instrument. Musiksklan bjuder ckså in grundsklans elever till musikupplevelser varje år; Elever spelar för elever, Rck- ch ppknsert, allsångsknsert. Barn ch ungdmar ges ckså möjlighet att spela på frivillig basis inm den kmmunala musiksklan. Sklår 7-9 uttrycker en önskan att få mera samarbete med musiksklan. Det finns dck inga långtgående tankar på hur detta skulle kunna se ut. Kmmunens museer besöks i anknytning till rdinarie undervisning. I två av kmmundelarna är sklbibliteket integrerat med flkbibliteket vilket ger stra möjligheter att utnyttja biblitekens utbud. Åtgärder för utveckling Ett samarbete har startat mellan kultur- ch barn- ch utbildningsförvaltningen under hösten Ambitinen är att ta fram en plan med mål ch medel för hur barn ch ungdmskulturarbetet ska bedrivas de kmmande åren. - Vad vill vi med barn- ch ungdmskulturen i Säter? - Vilka resurser ställer vi till förfgande från lika instanser? Förskla Arbetet frtsätter sm tidigare. Skla Arbetet kmmer att frtlöpa sm tidigare. Här kan man dck se att begränsade resurser försvårar för sklr att priritera kultursatsningar. Det gäller t ex dramaundervisning ch resr i samband med museibesök s v. Sklår 7-9 bör se över vilka samarbetsmöjligheter sm finns med musiksklan. En annan utvecklingsfråga är hur bibliteket kan bli en bättre resurs i arbetet i sklan, både avseende läsning ch ett undersökande arbetssätt. Här måste samarbetet ökas. 22

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Kungabarn. Arbetsplan 2009

Kungabarn. Arbetsplan 2009 För genmförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare ch övrig persnal samt företrädare för eleverna ch deras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Hur använda måtten i KKiK?

Hur använda måtten i KKiK? Hur använda måtten i KKiK? Resultatmått ch infrmatinsmått Resultatmått Måttet har str påverkansmöjlighet för kmmunen ch kan användas sm resultatmått/indikatr till uppsatta mål. De kan därmed användas i

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

IT-strategi för Ålidhems skolområde

IT-strategi för Ålidhems skolområde den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Samarbetsra d 20150226

Samarbetsra d 20150226 Samarbetsra d 20150226 Närvarande Föräldrarepresentanter: Frank Schyberg, Lena Nilssn, Therese Berge, Gunnar Bman, Jörgen Petterssn, Oscar Frsberg, Sfie Matssn, Theres Leidenfrs Frnt, Persnalrepresentanter:

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det. Grupparbete 2 Annika Zetterström Utvecklingsmråden vi ser utifrån miniföreläsning vi hört. Vi tycker att det är väldigt viktigt att utveckla förtrendefulla relatiner. Många prblem kan lösas m man bara

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016

SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDET VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Ft: David Bengtssn SVENSKA FALLSKÄRMSFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN INLEDNING I denna verksamhetsplan beskrivs målen för 2016. Vidare ges uppdrag ch inriktningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer