Kvalitetsrapport Rytmus Malmö

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö"

Transkript

1 Kvalitetsrapprt Rytmus Malmö

2 Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 4 Åtgärder enligt föregående års rapprt... 8 Funktinell kvalitet: Upplevd kvalitet: Ändamålsenlig kvalitet: Nya utvecklingsmråden: Sammanfattning

3 Visin ch värdegrund: På Rytmus erbjuder vi en kreativ gemenskap sm utvecklas utifrån ett gemensamt intresse för musiken. Detta intresse utgör grunden för ett lustfyllt lärande ch är en viktig ingrediens i målet att alla elever ska klara sin utbildning. Rytmus ska vara det naturliga valet för den sm vill studera musik på gymnasiet. Utbildning sker i samklang med hur svenskt ch internatinellt yrkesliv utvecklas. Vi vill att våra elever under sina tre år skaffar sig md ch självinsikt, så att de under ch efter utbildningen blir alltmer självgående, initiativtagande ch kreativt skapande individer. Rytmus Malmö satsar på ämnesöverskridande ch skapande prjekt där eleverna själva har en drivande rll medan lärarna på sklan driver på ch vägleder. På Rytmus sker mycket av lärandet i samspel med partners såväl i sm utanför sklan. Detta för att öka elevernas förmåga att tillägna sig andra verksamheters ch kulturers uttryckssätt ch värderingar. Vidare vill vi att man sm elev på Rytmus vågar ta vara på sig själv, att acceptans för ch nyfikenhet på likheter präglar det dagliga umgänget på sklan. Vi vill dessutm att eleven under sin tid på Rytmus Malmö utvecklar sin förmåga till skapande verksamhet. Det ger dem verktyg för persnlig utveckling ch självförverkligande liksm mdet att våga, lusten att skapa ch kunskapen att genmföra. 3

4 Grundfakta m sklan/förutsättningar Rytmus Malmö Rektr Lena Gartmark Under det gångna året har sklans lärare varit uppdelade i två arbetslag; ett kärnämneslag ch ett musikämneslag. Varje arbetslag har en arbetslagsledare sm leder ch fördelar det dagliga arbetet med eleverna. De två arbetslagsledarna utgör tillsammans med rektr sklans ledningsgrupp. Persnal På Rytmus Malmö har, med undantag för en musiklärare ch en lärare i matematik, behörighet. Musikläraren var under läsåret visstidsanställd ch saknar C-uppsats för examen. Matematikläraren är behörig för grundskla ch det finns en plan för henne att bli behörig även på gymnasienivå. Sklan har under det gångna året haft 16,95 lärartjänster fördelade på 18 lärare, en rektr på 100% samt en administratör på 80%. Utöver detta har sklan ett elevhälsteam bestående av sklsköterska/sklläkare, studiech yrkesvägledare, kuratr, specialpedagg samt rektr. Bakgrundsstatistik elever Rytmus Malmö har elever från hela Skåne. De flesta kmmer från Malmö men vi har även elever från Lund, Svedala, Staffanstrp, Trellebrg, Ystad ch Älmhult. Våra 141 elever har under året varit fördelade enligt nedanstående: Åk 1: Åk 2: Åk 3: Åk 4: Ttalt: Dessutm har vi under året haft en utbytesstudent från USA sm följt samma schema sm våra elever i åk 3. 4

5 De elever sm tg studenten i juni 2014 hade ett genmsnittligt meritvärde från årskurs ni på 220 päng. Lkaler Sklan har inför uppstarten av det gångna läsåret investerat i ytterligare lkalyta. Vi huserar numera på 2 plan, varav det översta är nytt för detta läsår. På plan 2 har vi inrett matsal, datasal, persnalutrymmen, samtalsrum samt ett mindre klassrum. Klassrummet har under året använts sm studieverkstad dit eleverna har kunnat gå när de vill bedriva egenstudier i lugn ch r. Vi har även haft studieverkstaden bemannad med lärare måndag-trsdag eftermiddag mellan ch Arbetet i verksamheten En viktig iakttagelse under året har varit i vilken utsträckning eleverna uppskattar att arbeta ämnesöverskridande. I de nya ämnesplanerna (GY11) kan vi tydligt se hur samma förmågr bedöms i flera ämnen. Detta faktum har vi i viss utsträckning försökt utnyttja genm att låta eleverna göra uppgifter/prjekt där fler ämnen är inblandade men där samma förmågr tränas. Exempel på detta är det turnéprjekt sm åk 2 genmför på hösten ch åk 1 på våren där flera lika musikkurser är inblandade i samma prjekt. Våra tvår har även detta år gjrt ett samprjekt mellan naturkunskap/engelska ch estetisk kmmunikatin sm handlade m hållbar utveckling. Även där kan vi se hur eleverna går in för uppgiften på ett helt annat sätt än via vanlig klassrumsundervisning. Såväl lärandet, resultatet ch lusten vid genmförandet lyfter till nya nivåer med det här sättet att arbeta. Viktiga händelser under året Vi har under året befäst rutinerna för vårt elevhälsarbete ch resultatet av det är att får tillgång det stöd de har rätt till tidigare. Tillsammans har såväl undervisande lärare sm mentrer ch elevhälspersnal bra kll på de elever sm är i behv av särskilda insatser av någt slag. En annan framgångsfaktr i sammanhanget har varit tillsättning av förstelärare. Vår förstelärare har haft extra ansvar för mentrskap ch mentrns rll i arbetet med elevhälsa har blivit tydligare ch mer vattentätt när det kmmer till att fånga upp elever sm har behv av stöd. Någt annat sm i det här sammanhanget varit erhört värdefullt ch framgångsrikt är det arbete sm sklans studiecacher gjrt. Dels genm sitt riktade arbete med vissa elever men även genm att de upplevts väldigt närvarande på sklan. De har under året varit fyra till antalet (under våren fem) ch med sina lika kmpetenser har de varit en verklig tillgång för eleverna. Studiecacherna har 5

6 ckså haft ansvar för studieverkstaden sm erbjuds två timmar varje eftermiddag. Eftersm de inte varit lika schemabundna sm lärarna är så har de även funnits för eleverna vid andra tider under dagen då de velat ha stöd med läxr eller annat. Tillsättning av studiecacher med hjälp av tilläggsbelpp har sklans gda struktur för arbete med elevhälsa lagt grund för. Ett härligt, uppskattat ch uppmuntrande inslag på sklan har våra trsdagsknserter blivit. Varje trsdag uppträder antingen elever, lärare eller gästartister på sklans scen under lunchtid. Det kan antingen vara elever sm gör uppspel sm ska bedömas enligt kurskrav, elever sm anmält sig till öppen scen för att de vill spela tillsammans, gästartister sm besöker sklan eller lärare sm förebildande uppträder för eleverna. Ljudet sköts vid dessa tillfällen alltid av våra musikprducenter med stöd av deras lärare. En verksamhet sm verkligen är kulturdanande ch sm bidrar till känslan av samhörighet ch tillhörighet. I år har våra singer/sngwriters skapat ett event sm vi hppas ska bli traditin. Det har fått namnet Barkgatanfestivalen ch är ett utmhusevenemang där vår del av Barkgatan stängs av för trafik ch det bjuds på elevernas egenprducerade musik hela kvällen. Festivalen bjuder även in gästartister att spela detta år std Hurricane Lve på scenen. Underbart evenemang sm eleverna ch deras lärare mycket engagerat arbetat med under nästan hela läsåret. Rytmus i Malmö uppmuntrar externa musiker ch föreläsare att kmma till sklan på clinics. Det kan vara musiker sm spelar ch berättar m sina respektive karriärer men ckså andra föreläsare sm behandlar ämnen sm självkänsla, studieteknik eller andra angelägna ämnen. Under läsåret har vi haft besök av bl a Alexander Hlmgren & Anders Grahn musiker ch låtskrivare, Rbben Frd från USA, Sazed Ul Alam ch Abijit Bannerjee från Spanien/Indien på sina speciella instrument sitar ch tablas, Erik Rapp känd från svenska Idl m fl. 6

7 Åtgärder enligt föregående års rapprt Kultur ch Struktur Under det gångna läsåret har fkus framför allt legat på att via bra strukturer skapa en kultur sm: Ø Ø Ø Ø ger förutsättningar för eleverna till övning ch läxläsning på sklan på lika sätt stöttar eleverna i att hitta såväl studiemtivatin sm studiestrategier sm underlättar för dem att prestera till sin fulla ptential implementera resultaten av prjekten Attraktiv kunskap ch Mentrskap i den dagliga verksamheten etablera strukturer för ökat elevinflytande. Medvetenheten m vanstående har funnits med i alla de vardagliga handlingar sm genmförts på sklan ch därmed steg för steg bidragit till den kultur vi eftersträvar. Åtgärder De specifika åtgärder sm genmförts i arbetet med årets fkusmråde Kultur ch Struktur är bl a: Föreläsning i början av läsåret med Anna Tebelius Bdin, författare till bken TÄNK studiestrategier för gymnasiet. Anna är själv dyslektiker ch delar med sig av sina de hinder ch funna strategier sm hn själv erfarit pga detta. Alla elever i åk ett får ett eget exemplar av nämnda bk sm de tillsammans med sina mentrer jbbar med ch har sm stöd under året. Viss förändring av möbleringen gjrdes inför läsårstarten i syfte att styra elevernas beteende till lkalernas utifrån hur de för tillfället spenderar sin tid. Sffmöblemanget flyttades upp till plan två i förhppningen att eleverna skulle använda den ytan för scialt umgänge ch häng ch därmed skapa utrymme för studier ch övningsmöjligheter på plan ett. Varje vecka har det kmmit upp nya citat veckans citat/veckans hjälte - på intern-tvn. Klka rd sagda eller skrivna av någn känd persn. Citat sm anspelat såväl på det ena ansvarstagandet av sin situatin sm på samspelet med andra. Några av lärarna har genmfört kunskapsprmenader utmhus sm ett alternativt sätt att ta in infrmatin sm sedan diskuterats i mentrs- eller undervisningsgrupp berende på ämne. Att lära sig nya saker under rörelse (sm kmmer naturligt för 7

8 krppen) är fta en psitiv upplevelse ch påverkar förmågan till kncentratin gynnsamt. Rektrn har haft egen tid (ca 30 min) med samtliga i åk 1 varje vecka. Där har ämnen sm studiestrategier, vikten av en gd hälsa för att rka/förmå prestera i sklan, vår gemensamma arbetsmiljö mm lyfts ch diskuterats. Mentrerna har infört Framgångsbken i syfte att hjälpa eleverna att belysa ch fkusera på de psitiva saker de gör. Varje elev har fått en egen bk där de löpande (med påminnelse av mentrerna till en början) skriver in saker de lyckats med, hinder de övervunnit, resultat de är nöjda med etc. Allt i syfte att stärka elevernas självkänsla ch därmed tr på sig själva. I år har vi äntligen etablerat Club Rytmus sm ett begrepp. Detta år med mycket stöd av persnalen. Tanken är att det på sikt ska vara helt elevstyrt. Där uppträder våra elever, deras kmpisar, andra band sm vill ha en spelscen i Malmö för ch med ungdmar sm pga av ålder ch annat inte har tillträde till de etablerade scenerna i stan. Erik Rapp var t ex gästartist vid ett tillfälle under året ch våra elever kmpade hnm. Studieverkstad för stöd ch hjälp med läxr ch andra skluppgifter ligger inlagt på schemat för alla elever. Särskilda studieverkstäder för t ex gehörs- ch musiklära samt matematik har ckså inrättats utöver de fasta eftermiddagstillfällena. Rektr har vid medarbetarsamtalen med lärarna utgått från beslutade fkusmråden i syfte att hjälpa lärarna att alltid ha med fkusmrådena i sina planeringar av kurser ch lika aktiviteter. En del av bedömningen utgår ckså från hur helhjärtat persnalen haft fkus på just det vi gemensamt beslutat m. En strävan har under året varit att samtliga mentrer sak få in några tillfällen till auskultatin av sina mentrselever i syfte att få förståelse för deras skldag sm ibland upplevs sm splittrad med många lika kurser på en ch samma dag, håltimmar mm. Rektr har under läsåret infört en samverkansgrupp bestående av tre elever från varje årskurs där varje årskurs representanter består av en elev från varje gren (instrument/vcals, music prductin, singer/sngwriter), rektr ch ett par lärare. Samverkansgruppen träffas två gånger per termin ch lyfter frågr sm rör utbildningen där eleverna önskar vara delaktiga. Friskvård Åtgärder 8

9 De specifika åtgärder sm genmförts i arbetet med årets fkusmråden Friskvård är bl a: Alla sm vill både elever ch persnal - deltar i skljggen sm går av stapeln i början av läsåret. Eleverna i åk 1 ch 2 för hälsdagbk. Det är framför allt idrttsläraren sm initierar detta men mentrerna diskuterar ckså regelbundet vardagsrutinerna med sina mentrselever. Under året har vi infört frukstservering till eleverna inför de natinella prven. Vi vet att ett huvud sm sitter på en mätt mage bättre klarar att kncentrera sig ch prestera bra ch vi vill därför med detta visa på vikten av ch uppmuntra eleverna till en gd start på dagen. Det är ckså ett sätt för ss att visa att vi verkligen vill att de ska ha de bästa förutsättningarna att klara prven. Sammanfattning Det övergripande målet för verksamheten är att höja måluppfyllelsen bland våra elever. Vi kan aldrig vara nöjda förrän alla våra elever lämnar gymnasiet med ett examensbevis i handen. Vägen dit handlar m att bygga en studiekultur på sklan sm främjar ch uppmuntrar gda studieresultat. Det handlar ckså m att upprätthålla ch bygga strukturer sm skapar gda förutsättningar för lusten att lära, arbetsrn, återkppling/bedömning ch tillgänglighet. Med nuvarande elevantal fungerar dagens rutiner relativt väl men för att säkra upp att vi även inför en framtid med växande elevantal har möjlighet att snabbt identifiera elever sm halkar efter behöver vi hitta system för att på ett systematiskt sätt tidigt uppmärksamma dem. 9

10 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a; nå de lika betygen Mina lärare hjälper mig i sklarbetet så a; det ska gå så bra sm möjligt för mig Mina lärare infrmerar mig m hur det går i sklarbetet Mina lärare gör så a; jag får lust a; lära mig mer Rytmus ttalt Rytmus Malmö Vi har en kultur på sklan sm eleverna benämner Rytmusandan. Den kan krt beskrivas sm att det på sklan råder ett varmt, väldigt tillåtande klimat på sklan. Relatinerna mellan eleverna, mellan lärarna ch mellan elever ch lärare är väldigt fina, vilket ckså syns i siffrrna van där Rytmus Malmö ligger ca 10 prcent över Rytmus sm helhet när det gäller relatinen mellan lärare ch elever. Eleverna upplever alltså att de har gd kntakt med sina lärare ch att de väl känner till vad sm krävs av dem för att uppnå lika betyg i respektive ämne. Däremt uttrycker eleverna i brukarundersökningen att lärarna inte i så hög grad sm vi skulle önska lyckas få elevernas lust att lära att öka. Här kan vi dck knstatera en viss differens i vad de svarar på brukarundersökningen sm genmförs i februari jämfört med vad de svarar på våra egna kursutvärderingar i slutet av läsåret. Många elever uttrycker i slutet på läsåret att de fått nya perspektiv på ämnet ch att de nu tycker ämnet är mer intressant ch rligt än när de först började läsa det för ett år sedan. Denna skillnad märks mest markant bland årskurs ett vilket jag tlkar sm att de då är psitivt överraskade av att undervisningen många gånger går till på ett annat sätt än de är vana vid från grundsklan. Detta har i årskurs två ch tre blivit nrmen för dem ch är då inte lika psitivt annrlunda sm i årskurs ett. Vi har under året sm gått störts väldigt mycket av byggarbeten sm pågått i närliggande lkaler i huset. Detta har påverkat arbetsmiljön ch arbetsrn för både lärare ch elever. 10

11 Funktinell kvalitet: Det genmsnittliga meritvärdet för Rytmus Malmö ligger någt över kncernens snitt, men någt under snittet för Rytmus. Höjningen jämfört med tidigare år är inte relevant eftersm man i ch med GY11 har ändrat förutsättningarna för mätningarna någt. I genmsnittssiffran för meritpäng räknas endast de sm fullgjrt sin examen. Det blir därför bara intressant att titta på den siffran m man samtidigt tar med ttala antalet elever sm klarar sin examen. Där ligger Rytmus Malmö på 67.3%, vilket är en bra bit under kncernsnittet ch ännu längre under snittet för Rytmussklrna. Genmsnittliga betygspäng prel Kncern 14,0 13,9 13,9 14,5 Rikssnitt 14,1 14,0 14,0 - Rytmus 15,5 15,5 15,2 15,9 Rytmus Stckhlm 15,9 16,5 17,4 16,5 Rytmus Nrrköping 13,4 14,3 11,0 15,1 Rytmus Malmö 14,8 14,0 14,1 15,3 Rytmus Götebrg - 13,4 14,0 14,8 Rytmus Örebr ,4 Andel examensbevis 2. Måluppfyllelse GY 11 ttalt prel Kncern 79,7% Rytmus 83,8% Rytmus Stckhlm 90,7% Rytmus Nrrköping 62,5% Rytmus Malmö 67,3% Rytmus Götebrg 84,7% Rytmus Örebr 96,4% Resultaten från de natinella prven ch kursbetygen för sklans alla elever(alla betyg sm är satta under sklåret) Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 6 14% 17 40% 6 14% 6 14% 6 14% Sv 1 NP % 3 12% 8 31% 3 12% 8 31% 3 12% Sv % 10 22% 9 20% 7 16% 10 22% 6 13% 11

12 Sv % 5 10% 10 21% 6 13% 4 8% 20 42% Sv 3 NP % 2 6% 6 19% 4 13% 5 16% 13 41% Ma 1b % 21 55% 4 11% 1 3% 1 3% 3 8% Ma 1b NP % 10 40% 5 20% 1 4% 0 0% 3 12% Ma 2b % 8 35% 6 26% 1 4% 0 0% 0 0% Ma 2b NP % 3 30% 2 20% 1 10% 0 0% 0 0% Ma 3b % 2 20% 1 10% 1 10% 1 10% 0 0% Ma 3b NP % 2 33% 1 17% 1 17% 1 17% 0 0% Eng % 1 2% 13 30% 12 28% 11 26% 6 14% Eng 5 NP % 2 5% 13 33% 12 30% 9 23% 4 10% Eng % 5 12% 6 14% 9 21% 14 33% 8 19% Eng 6 NP % 4 10% 9 23% 9 23% 12 31% 4 10% Hi 1b % 10 23% 6 14% 10 23% 6 14% 7 16% Idr & Hälsa % 10 23% 13 30% 10 23% 4 9% 3 7% Nk 1b % 7 18% 6 15% 8 21% 7 18% 6 15% Re % 15 29% 8 16% 6 12% 8 16% 13 25% Shk 1b % 13 31% 10 24% 4 10% 6 14% 7 17% Det råder en bra samstämmighet mellan kursbetyg ch resultaten på natinella prven. Det sm kan vara värt att ntera är att skillnaden i det ttala antalet elever sm fått kursbetyg respektive ett resultat på natinella prv berr på att det är endast de elever sm genmfört samtliga delar av ett natinellt prv i respektive kurs sm finns med i statistiken. Eftersm det är relativt många elever sm av en eller annan anledning inte fullgör sina natinella prv så bör lärarna reflektera över anledningen till detta. Lärarna behöver ckså vara bättre på att förmedla att natinella prv bara är en av flera möjligheter att visa att man uppnått ett visst kunskapskrav. Vi kan ckså knstatera att alltför många elever inte når upp till gdkänt betyg i matematik-kurserna. Detta gäller även matematik 2b ch 3b trts att det är individuella val, dvs kurser sm eleverna själva valt till. Examensbevis ch studiebevis för elever sm slutar sina studier efter 3 eller 4 år 12

13 Ämne Antal betyg F E D C B A Sv % 9 18% 10 20% 16 33% 9 18% 5 10% Sv % 15 31% 9 18% 6 12% 10 20% 7 14% Sve % 5 10% 10 21% 6 13% 4 8% 20 42% Ma 1b % 20 40% 12 24% 11 22% 4 8% 1 2% Ma 2b % 11 55% 3 15% 2 10% 2 10% 0 0% Ma 3b % 2 20% 1 10% 1 10% 1 10% 0 0% Eng % 7 14% 10 20% 23 46% 7 14% 3 6% Eng % 6 12% 13 25% 14 27% 10 19% 8 15% Eng % 2 8% 2 8% 6 25% 3 13% 7 29% Hi 1b % 8 16% 7 14% 16 31% 9 18% 6 12% Idr & hälsa % 1 2% 21 41% 10 20% 13 25% 4 8% Nk 1b % 16 31% 8 16% 9 18% 5 10% 2 4% Re % 14 28% 8 16% 6 12% 8 16% 13 26% Shk 1b % 9 18% 16 31% 10 20% 9 18% 5 10% Våra elever har haft möjlighet att välja att läsa matematik 1 b under ett eller två år. Det har visat sig att de elever sm upplever att matematik är svårt har valt att läsa matematik över två år. Det har alltså i praktiken blivit en nivågruppering. Baserat på det faktum att nivågruppering sällan har psitiv inverkan på resultatet så har vi framöver valt att lägga matematiken över ett år, vilket får effekten att alla läser i samma takt. Det innebär ckså att kntinuiteten i undervisningen inte blir lika lidande vid schemabrytande aktiviteter sm när de bara hade ett undervisningstillfälle i veckan. Sklan har erbjudit öppna studieverkstäder fyra eftermiddagar i veckan sm varit bemannad med pedaggisk persnal. Eleverna har där haft möjlighet att få läxhjälp samt jbba ikapp med eventuella restuppgifter mm. Utöver detta har speciella matematikverkstäder erbjudits sm schemalagts med särskild hänsyn till de elever sm haft svårighet att uppnå målen i matematik. Dessutm har lärarna erbjudit eleverna många timmar individuell undervisning/läxhjälp utöver de schemalagda tillfällena. Eftersm studieverkstäderna haft relativt liten närvar av elever så har vi istället inför 13

14 nästa läsår valt att sätta in extra resurser på lektinerna. Alla matematiklektiner kmmer att bemannas av två pedagger. Matematik 2b ch 3b är individuella val ch framför allt matematik 3b har eleverna upplevt sm en väldigt svår kurs. Under berörda elevers första ett ch ett halvt år hade sklan några lärarbyten just på matematiksidan ch det kan ha bidragit till resultatet. Sklan har inför kmmande läsår gjrt en översyn av kursutlägget ch matematiken kmmer fr m nästa läsår sm tidigare nämnts endast att förläggas över ett år. Vi bedömer att sannlikheten för eleverna att hålla matematiken levande ch därmed ckså nå högre måluppfyllelse är större m de har fler än ett lektinstillfälle i veckan. Möjligheten att utnyttja studieverkstäderna är sm sagt delvis utbytt åt större tillgång till lärare på lektinstid eftersm vi av erfarenhet vet att närvarn är mycket högre på lektinstid än de mer frivilliga studieverkstäder sm vi tidigare erbjudit. Även naturkunskapen har lägre grad gdkända betyg än andra ämnen. Under ämnesöverskridande prjekt kunde dck den undervisande läraren se att fler elever klarade av arbetsuppgifterna med minst E sm resultat. Dessutm bedömdes eleverna på flera kunskapskrav i andra kurser utan att öka på arbetsbördan. Inför nästkmmande läsår kmmer naturkunskapen att schemaläggas så att den kan samläsas med andra kurser ch således förväntas ckså mtivatinen ch måluppfyllelsen hs eleverna öka. 14

15 Upplevd kvalitet: Rytmus genmför årliga undersökningar av hur verksamheten upplevs av både elever ch persnal. Arbetet sker i samarbete med Markör ch mäter förtrendet för sklan men även hur väl vår visin avspeglar sig i vår dagliga verksamhet. Vår strävan är att sklan ska upplevas sm en kreativ mötesplats ch att eleverna utvecklar sin kreativa förmåga under sina tre år hs ss. Under de första två åren har alla elever en kurs i estetisk kmmunikatin där de ges alla möjligheter att bekanta sig med ch själva prva på lika estetiska uttryckssätt. Kurserna avslutas med någn frm av vernissage/knsert/framträdande fta både internt ch externt. Årskurs två har under året t ex gjrt lika typer av prduktiner sm de framfört på försklr ch/eller sklr runt m i Malmö med mnejd. Även de teretiska kurserna tränar elevernas kreativitet på lika sätt. Det kan vara genm lika kurssamarbeten, starta eget företag, nvellskrivning, etc. I resultatet nedan är det nterbart att Rytmus Malmö ligger i paritet med Rytmus ttalt, men att de sm upplever att de har utvecklat sin kreativa förmåga minskat någt jämfört med föregående år. Skillnaden är dck relativt liten, men m detta blir en ihållande trend behöver vi vara uppmärksamma ch analysera varför. Våra elever trivs väldigt bra på sin skla. Trygghetsfaktrn är hög vilket delvis är ett resultat av sklans lilla frmat men även av de gda relatiner sm präglar sklan. Det finns en hög ambitin när det gäller att skapa ett tillåtande klimat ch arbetet med allas lika rättigheter ch likabehandling lever verkligen på sklan. I tabellen nedan bekräftas detta genm att Rytmus, både jämfört med Rytmus ttalt men även med Academedias sklr ligger mycket högt på nedan berörda mråden. 15

16 AcadeMedia ttalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus ttalt Rytmus Malmö Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 Studiemiljö 2014 Undervisning 2014 Vi har under året startat upp ett samråd sm består av rektr, representant för lärarkllegiet samt tre elever från varje årskurs, en från varje gren. Samrådet träffas regelbundet två gånger per termin i syfte att få in ett mer aktivt, systematiskt elevinflytande i reella sklfrågr. En viktig del i arbetet med inflytande är att samråda med elever ch därigenm ge elever möjlighet att lyfta fram synpunkter, önskemål, idéer ch krav. Med samråd avser vi en gemensam överläggning där elever ch sklpersnal enas m en gemensam handling eller ändrar på någt de tidigare kmmit överens m. Vår avsikt är ckså att samrådet kan användas för att ge alla parter möjlighet att lyfta fram synpunkter, önskemål, idéer ch krav. Sm kan utläsas ur tabellen nedan så har eleverna skattat arbetsrn lågt, både jämfört med Rytmus ttalt, men framförallt jämfört med andra mråden. Detta kan till str del härledas till de byggarbeten sm har pågått i huset under ett ch ett halvt års tid. Vi har åtskilliga gånger störts av diverse byggljud ch byggarbetena har peridvis ckså påverkat inmhusklimatet negativt. Både elever ch persnal kan dck uppleva att det även under tider då bygget inte stör kan vara ganska snackigt ch stökigt i vissa klasser. Kmmande läsår kmmer vi att prva att ha tydligare rutiner för när man får ha mbiltelefn eller inte. Nästan 9 av 10 elever tycker att persnalen tar hänsyn till vad eleverna tycker ch tänker, känner sig trygga på sklan ch anser att eleverna behandlar varandra med respekt. 16

17 Jag tycker a; persnalen på sklan tar hänsyn [ll vad vi elever tycker ch tänker Jag tycker jag kan få arbetsr i sklan Jag känner mig trygg i sklan Persnalen på min skla tar anvar för a; alla ska bli behandlade med respekt På min skla behandlar eleverna varandra med respekt Rytmus ttalt Rytmus Malmö De första eleverna sm gått igenm den nya gymnasiesklan (GY11) har nu tagit studenten. Både lärare ch persnal har nu kmmit in i det nya regelverket, de nya ämnesplanerna ch de nya bedömningskriterierna. Glädjande ng så upplever våra elever att lärarna bistår dem på ett bra sätt genm att göra det tydligt för eleverna var de befinner sig i förhållande till de lika betygsstegen samt stöttar eleverna i avsikt att de ska lyckas så bra sm möjligt utifrån sina förutsättningar. I jämförelsen med Rytmus ttalt ligger Rytmus Malmö över eller mycket över genmsnittet. Detta är rimligtvis en prdukt av de senaste årens medvetna satsning på bedömning för lärande. Vi kmmer att frtsätta satsa på BFL under nästkmmande år för att höja resultaten ytterligare. Bland annat kmmer vi att ha bättre systemstöd till vårt ch elevernas förfgande. Eleverna kmmer löpande att kunna se sammanställning av sina resultat ch lättare kunna kmmunicera individuellt med sina lärare. De nya kunskapskraven ch målfrmuleringarna ställer högre krav på både elever ch lärare, det är mer fyrkantigt än det gamla men i ch med det ckså mer likvärdigt ch rättssäkert då det inte i lika hög grad är gdtyckligt hur läraren ska bedöma lika uppgifter. Även m Rytmus Malmö ligger någt högre än genmsnittet för Rytmus ttalt så kan detta möjligen vara ett av skälen till att eleverna inte upplever att lärarna ökar elevernas lust att lära i den mfattning vi skulle önska. Vi kmmer under nästa år att successivt börja arbeta med en case-liknande metd där eleverna under avgränsade perider arbetar med specifika kursövergripande prjekt. Av erfarenhet vet vi att våra elever trivs väldigt väl med ett sådant arbetssätt ch presterar då ckså väldigt väl. Vi 17

18 har diskuterat kring detta i vårt frum för samråd med eleverna ch de ställer sig väldigt psitiva. En annan metd för att öka elevernas glädje i lärandet är att arbeta med krta, överblickbara avstämningar där eleverna går från en nivå till en annan när de klarat vissa mment. Tekniken är att jämföra med datrspelens levels där du inte kan kmma vidare i spelet innan du nått en viss nivå. Persnalen kmmer under kmmande läsår att utbildas i knceptet levels för att stärka elevernas medvetenhet m vad sm förväntas av dem för att nå sitt mål ch slutprdukt. Förutm vanstående så kmmer lärarna naturligtvis ckså att se över kursinnehåll, presentatiner, uppgifter, examinatinsfrmer etc. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a; nå de lika betygen Mina lärare hjälper mig i sklarbetet så a; det ska gå så bra sm möjligt för mig Mina lärare infrmerar mig m hur det går i sklarbetet Mina lärare gör så a; jag får lust a; lära mig mer Rytmus ttalt Rytmus Malmö NMI Persnalen på Rytmus trivs mycket bra på sin arbetsplats. De upplever att Rytmus Malmö är en arbetsplats med högt attraktinsvärde. Detta bekräftas i antalet spntanansökningar sm kmmer in till sklan. Det har aldrig varit svårt att rekrytera bra persnal till sklan. Vi är ckså en uppskattad ch efterfrågad praktikplats för studenter från både Lärarhögsklan ch Musikhögsklr från lika håll i Sverige. Rytmus Malmö ligger genmgående i paritet eller någt över riksgenmsnittet inm Academedias verksamheter. 18

19 AcadeMedia ttalt Rytmus ttalt Rytmus Malmö NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex A;rak[vitet A;rak[vitet 19

20 Ändamålsenlig kvalitet: Rytmus har genmfört en intervjuserie med tidigare elever. Ungdmar sm gick ut gymnasiet på Rytmus Malmö 2013 har knappt ett år efter studenten tillfrågats hur de idag tänker kring sin gymnasietid. Eleverna är generellt väldigt nöjda med sin gymnasietid. Nterbart är att 100 prcent är nöjda med lärarnas engagemang. De rekmmenderar gärna sklan till andra ungdmar. På dessa två punkter ligger Rytmus Malmö långt över både Rytmus ttalt genmsnitt ch Academedias genmsnitt. De upplever dck inte att de varit så väl förberedda för högre studier ch i än lägre grad för arbetslivet. Siffran på 13 prcent sm känner sig förberedda på yrkeslivet är inte bara låg i sig utan ckså långt under snittet för Academedia ch Rytmus ttalt. Detta är mycket tillfredsställande ch vi kmmer att arbeta med att göra sklan mer verklighetsinriktad med fler kntakter med näringslivet ch sklprdukter sm i större utsträckning ska ha ett verkligt ändamål. En del av arbetet är redan inlett, bland annat genm att vi under det gångna läsåret har sklan varit en UF-skla, dvs eleverna i årskurs 3 har genmfört ett UF-år i enlighet med rganisatinen Ung Företagsamhets struktur. Våra elever har gjrt detta inm ramen för kurserna Gymnasiearbete ch Entreprenörskap. När frågan m hur förberedda de känner sig inför arbetslivet ställs till dessa elever åren 2015 trr vi att de kmmer att svara att de gör det i högre utsträckning än tidigare årskurser gjrt. Vi kmmer att frtsätta samarbetet med Ung Företagsamhet även kmmande läsår. Dessutm avser vi sm sagt att ta sklan utanför våra egna lkaler ut i verkligheten för att i högre utsträckning få eleverna att känna sig förberedda för yrkeslivet än tidigare. 20

21 Hur väl tycker du a; utbildningen stärkte dig i din persnliga utveckling? Hur väl tycker du a; [den på din skla förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du a; [den på din skla förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekmmendera sklan Kamraterna ch stämningen på sklan Lärarnas engagemang Om du tänker [llbaka på din gymnasieskla i sin helhet, hur nöjd är du då med rela[nen [ll lärarna? Om du tänker [llbaka på din gymnasieskla i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker [llbaka på din gymnasieskla i sin helhet, hur nöjd är du då? Uppföljande enkät 2013 Rytmus ttalt Uppföljande enkät 2013 Rytmus Malmö Uppföljande enkät 2013 AcadeMedias Gymnasiesklr Sammantagen analys av funktinell, upplevd ch ändamålsenlig kvalitet Sammanfattningsvis kan man knstatera att Rytmus Malmö har många styrkr. Eleverna känner sig i mycket str utsträckning trygga, behandlade med respekt ch är mycket nöjda med lärarnas engagemang. Eleverna tycker ckså i str utsträckning att lärarna är bra på att visa vad sm krävs för att eleverna ska nå de lika betygen. Rytmus Malmö har mycket hög nöjdhet bland eleverna ch lärarna. Det är dck tillfredsställande att var tredje elev inte går ut gymnasiet med gymnasieexamen. Detta resultat skiljer sig kraftigt från alla andra mätpunkter. Vi kan alltså se att Rytmus Malmö lyckas med det mesta utm vårt huvudmål nämligen att ge eleverna en fullständig examen. På ytterligare en punkt skiljer sig resultatet åt ch det är upplevd studier, där endast 6 av 10 upplever att de får studier i sklan. Det är intressant att ntera att detta mråde krrelerar med de frmella resultaten. Av detta dras slutsatsen att vi bör fkusera på att öka studiern ch ge eleverna större möjligheter att nå målen. Vidare ser vi att elever sm har slutat Rytmus känner i liten grad att de är förberedda för yrkeslivet. Inte tillräckligt många elever tycker att lärarna ökar deras lust att lära. Detta sammantaget leder fram till utvecklingsmrådena Verklighetsbaserat lärande ch studier. 21

22 Utvecklingsmråden : 1. Studier Bättre arbetsklimat ger bättre resultat Vi vill frtsätta att stärka studiekulturen på sklan. Vi vill att eleverna ska ingå i en kultur där nrmen är att man vill prestera bra i sitt sklarbete, där eleverna stöttar varandra till gda resultat. Vi trr att en förutsättning för detta är att ha tydligare struktur för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att prestera. Vi vill förbättra rganisatinen genm att lägga våra resurser där eleverna är. Detta kmmer bland annat innebära att vi kmmer att ha tätare bemanning på lektiner. Vi kmmer även att vara tydligare gentemt eleverna vad sm gäller när man ska pröva en kurs. Vi skiljer nu på resthantering ch prövning, där resthanteringen avser enstaka mment av en kurs ch måste hanteras i direkt anslutning till kurs. Uppföljning Uppföljning sker genm mätning av frmella resultat men även på upplevd kvalité. Fkus på m eleven upplever att läraren tydliggör vad sm förväntas av dem samt frågr kring studiern i sklan. Förväntad utveckling ch resultat: Målet är en högre måluppfyllelse bland våra elever ch än högre attraktivitet för sklan. Vi förväntar ss att eleverna i större utsträckning kmmer att beta av sina kurser i rätt rdning d.v.s. ha färre rester eller underkända betyg med sig upp i högre årskurser. Vi förväntar ss att 9 av 10 (jämfört med 6 av 10 idag) ska ange att de får studier i sklan. Vi förväntar ss även att meritvärdet ska öka samt andel eleven sm klarar sin examen ska öka. 2. Verklighetsbaserat lärande ger mer mtiverade elever Vi vill genm att fkusera på att göra undervisningen på riktigt öka elevernas delaktighet ch mtivatin. Vi vill även göra eleverna bättre förberedda på vad sm väntar dem efter deras gymnasietid hs ss. Eftersm vi gång på gång gör iakttagelsen att eleven presterar bättre när målet är tydligt kpplat till en verklig situatin så kmmer vi att fkusera på att utöka dylika aktiviteter ch prjekt. Detta kmmer att ske genm att vi hittar samarbetspartners utanför sklan i frm av andra sklr ch företag. Prdukten sm eleven ska tillverka kan vara allt från en knsert till en föreläsning för yngre elever på en annan skla. Det centrala är att eleven har ett mål sm den upplever sm meningsfullt. 22

23 Uppföljning Uppföljning sker genm mätning av frmella resultat, uppföljning av NKI ch närvarstatistik. Förväntad utveckling ch resultat: Vi förväntar ss att eleverna ska se utbildningen sm mer meningsfull ch att eleverna i större utsträckning ska känna att lärarna ger dem lust att lära. Vi förväntar ss att den ttala närvarn ska öka ch att eleverna ska nå högre resultat. Vidare förväntar vi ss att måluppfyllelsen ökar i ämnet naturkunskap ch att eleverna i större utsträckning känner sig förberedda för yrkeslivet. Sammanfattning Det finns många gda resultat att redvisa för verksamheten sm helhet såväl elever, sm medarbetare ser psitivt på sin skla/arbetsplats. Vi behöver dck öka den frmella måluppfyllelsen ch med draghjälp av de gda mjuka resultaten kmmer vi under kmmande år att fkusera på att göra sklan till en naturlig arbetsplats för eleverna. Arbete med denna typ av frågr måste ses på lång sikt ch vår tr ch förhppning är att vi mgående ska kunna urskilja en trend sm pekar mt högre måluppfyllelse utan att för den delen ge avkall på det sm eleverna idag uppskattar med sin skla. Vi kmmer att på lika sätt stötta eleverna i att hitta såväl studiemtivatin sm studiestrategier sm underlättar för dem att prestera till sin fulla ptential. Genmförandet kmmer att ske dels genm mindre, löpande insatser ch dels genm större satsningar sm digitala bedömningsstöd ch en datr till varje elev. Båda i syfte att bygga ch stärka en kultur sm betnar att sklan är en plats för tillväxt ch maximal prestatin utifrån de egna förutsättningarna. Arbetet med att skapa än bättre förutsättningar för eleverna till övning ch läxläsning på sklan kmmer att frtgå, liksm arbetet med att stärka mentrskapet. Sklan kmmer ckså att verka för att i än högre grad bli en del av Malmös kulturliv. Vi kmmer ckså att utveckla arbetet med elevernas egna företagande ch de entreprenöriella inslagen inm ramen för samarbetet med Ung Företagsamhet. 23

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN patienter ch persnal i samverkan Rapprt från ett delprjekt inm prgrammet Tillsammans, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. INNEHÅLL 1. Inledning s.2 1.1 Tillsammans s.2 1.2

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Att planera och organisera

Att planera och organisera Att planera ch rganisera Du sm läser detta är på gd väg att göra en viktig insats för din förening ch för friidrtten i Sverige, eftersm du antagligen har tänkt tanken att din förening ska arrangera en

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013

Resultat Introduktionsprogrammet, IM, Sandvikens gymnasieskola, våren 2013 2013-04-09 KUN2013/91 Resultat Intrduktinsprgrammet, IM, Sandvikens gymnasieskla, våren 2013 2012: 118 (av 224 enligt prcapita 6/3) elever svarade på enkäten, dvs 53 %, 53 flickr ch 65 pjkar ch 2 sm inte

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna 2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utredning om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning. Februari 2015

SLUTRAPPORT. Utredning om Mårtensbro och Sökövikens skolors framtida förvaltning. Februari 2015 Utredning m Mårtensbr ch Sökövikens sklrs framtida förvaltning SLUTRAPPORT Februari 2015 Målet är att skapa en fungerande ledningsstruktur ch en mdell för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Framtidens OBK. För ungdomsverksamheten inom Onsala BK.

Framtidens OBK. För ungdomsverksamheten inom Onsala BK. Framtidens OBK För ungdmsverksamheten inm Onsala BK. Revisinslg: Versin Datum Författare Beskrivning 1.0 2013-02 Ftbllssektinen Dkument skapar Versin: 1.0 Framtidens OBK Sida 2 INNEHÅLL 1 VISION... 6 2

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

världen & vi Lärarhandledning b/c

världen & vi Lärarhandledning b/c världen & vi Lärarhandledning b/c Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse

Läs mer

Samarbetsra d 20150226

Samarbetsra d 20150226 Samarbetsra d 20150226 Närvarande Föräldrarepresentanter: Frank Schyberg, Lena Nilssn, Therese Berge, Gunnar Bman, Jörgen Petterssn, Oscar Frsberg, Sfie Matssn, Theres Leidenfrs Frnt, Persnalrepresentanter:

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie

Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Persnalvetarprgrammet Validering av mätinstrument för anställningsbarhet - en förstudie Författare Maria Malm, Linda Westling, Martin Westman ch Camilla Åström Maria Malm mariasusannamalm@gmail.cm Linda

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

2 Upprättande av närvarolista F 1A. Anette Airo Hilde Rosell Rivertz. Anders Friström Annelie Andersson Shamsizadeh

2 Upprättande av närvarolista F 1A. Anette Airo Hilde Rosell Rivertz. Anders Friström Annelie Andersson Shamsizadeh Nrrvikens sklas föräldraförening Föräldrarådsmöte 2015-03-24, 18.30-20:30, prtkll 1 Mötets öppnande Victria Tengstrand förklarade mötet öppnat ch hälsade alla välkmna. 1.1 Val av mötesrdförande, sekreterare

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01 1(16) Uppföljning 2(16) Arbetsmiljöplicy 3 Systematiska arbetsmiljöarbetet 4 Årsplan - systematiska arbetsmiljöarbetet 5 Friskvårdsplicy 6 Tbak, Alkhl ch Drgplicy 6 Lagar ch föreskrifter 6 Ansvar 7 Förvaring

Läs mer