1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna"

Transkript

1 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många barn får inte i tid det stöd de behöver. Det leder till att prblem sm hade kunnat lösas tidigt, växer genm sklgången ch blir till slut överstigliga hinder för eleverna. Elever går hem från sklan ch känner att de inte blev sedda, lärare går hem från sklan ch känner att de inte hann med sitt jbb. Under de senaste åren har lärares administrativa arbetsbörda ökat. Ni av ti lärare vittnar m att de fått ägna mer tid åt pappersarbete sedan Alliansen bildade regering 1. Samtidigt har tusentals pedaggiska medarbetare skurits brt från svensk skla 2. Med färre medarbetare sm ska ägna mer tid åt att fylla i papper blir det mindre tid för eleverna. Läraryrket tillhör i dag ett av samhällets mest stressade yrken. Sklverkets studier visar att grundskllärare i genmsnitt endast har en dryg kvart på sig till för- ch efterarbete av en lektin 3. När stressade lärare får möjliga förutsättningar att genmföra sitt arbete blir kvaliteten i undervisningen lidande. Sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat yrket av andra skäl än pensin 4. Samtidigt står platser tmma på lärarutbildningar runt m i landet. I en undersökning riktad till Lärarförbundets medlemmar berättar fyra av ti lärare att de funderar på att lämna yrket. Det främsta skälet till att man funderar på att sluta sm lärare är lönen 5. Vi är på väg rakt in i en lärarkris. Inför starten av den här terminen saknas enligt Arbetsförmedlingen lärare 6. Fram till 2022 behöver Sverige rekrytera ca lärare 7. Ska vi klara att rekrytera dem måste fler vilja bli lärare. Då måste lärare få bättre förutsättningar, mer tid, att göra sitt arbete, vilket i sin tur förutsätter att vi rekryterar fler medarbetare. Krt sagt: ska vi ge varje elev de möjligheter de förtjänar, måste sklan vara en av våra mest attraktiva arbetsplatser, ch läraryrket uppfattas sm ett av samhällets rligaste ch viktigaste arbeten. Därför vill vi att en ny regering tar natinellt ansvar för att utvecklingen vänds ch att rekryteringen till sklan klaras. Vi vill att regeringen bjuder in kmmunerna, representerade av SKL, ch de lärarutbildande lärsätena, till att gemensamt utarbeta en rekryteringsstrategi. Strategin måste uppvärdera läraryrket ch innehålla statliga medel sm kan leda till höjda lärarlöner. För att detta ska finansieras skjuter Miljöpartiet nu till extra medel i vårt förslag m en rekryteringsstrategi. Detta är den viktigaste delen i vår natinella sklplitik, vi kan prata m allt annat i sklan, men tar vi inte itu med lärarkrisen kmmer vi inte lyckas ge våra barn de möjligheter de har rätt till. I rapprten Vi kan bättre än så Värdet av en gd lärare ur ett scialt investeringsperspektiv, författad av Ingvar Nilssn ch Eva Nilssn Lundmark, framgår lönsamheten i att göra rätt investeringar i sklan. En så str investering sm krnr i månaden per lärare, betalar sig m det leder till att läraren under sin lärargärning får möjlighet att hjälpa en enda ytterligare elev till gda studieresultat, ch därmed ge henne eller hnm en väg till arbete ch framtidstr. 1 Lärarnas Riksförbund, 2011, Arbetsmiljöundersökning Sklverket, 2013, Lärarnas yrkesvardag en natinell kartläggning av grundskllärarnas tidsanvändning 4 Lärarnas tidning, , En av fyra lärare hppar av 5 Lärarförbundet, 2011, Perspektiv på lärarlöner, del 6: Ge bra lärare högre lön 6 Dagens Nyheter, , Akut lärarbrist inför sklstarten 7 Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014:171, Framtida rekryteringsbehv av lärare

2 De pengar sm Miljöpartiet nu avsätter i en rekryteringsstrategi kan finansiera generella lönelyft sm möjliggör för lärare att inm mindre än tiårsperid få krnr mer per månad. I detta PM utvecklas detta ch andra förslag. Miljöpartiets ambitin är att återbygga läraryrket till att återigen uppfattas sm ett kreativt ch attraktivt yrke. 1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna Lärarnas tid till för- ch efterarbete är avgörande för undervisningens kvalitet ch en förutsättning för att läraren ska kunna ge alla elever det stöd de behöver. Miljöpartiet föreslg våren 2014 en rad åtgärder för att lärarnas administrativa arbetsbörda ska minska 8, till exempel vill Miljöpartiet att: Lärarnas tid till lektinernas för- ch efterarbete regleras i avtal. Miljöpartiet vill ta initiativ till att SKL, tillsammans med företrädare för fristående huvudmän ch lärarnas fackliga rganisatiner, sluter en ramöverenskmmelse sm möjliggör lkala avtal sm anger rimliga tidsangivelser för lärarnas för- ch efterarbete. Tidsåtgången för de natinella prven minskas. Det behövs en heltäckande utvärdering av prvens tidsåtgång, syfte ch effekt. De natinella prven ska utarbetas så de stödjer lärandet ch lärarnas frmativa bedömning. Under utvärderingsperiden ska prven i SO ch NO i årskurs sex ch ni göras frivilliga. Dkumentatin ch administratin underlättas. I dag sker dkumentatinsarbete i lika typer av rapprt- ch kmmunikatinssystem, vilket försvårar för såväl lärare sm dem sm förväntas ta del av dkumentatinen. Sklverket ska få i uppdrag att utveckla standardiserade kmmunikatinssystem så att dkumentatin, kmmunikatin ch rapprtering kan underlättas. Starkare lagstöd för rektrer. Vi vill ge rektr lagligt stöd att vägra arbetsuppgifter från huvudman sm saknar stöd i Skllagen eller Sklverkets föreskrifter. Om vi vill nå bästa möjliga resultat måste sklsystemet främja lärarens möjlighet att utifrån sin prfessin förbereda ch utveckla sin undervisning. Läraren måste få makt över sin egen arbetstid, då minskar stressen ch läraren kan finna en naturlig närvar i elevens vardag, sm då får möjlighet att prata med sin lärare, kanske ställa en fråga eller bara få tid till en stunds samtal. Att se varje elev måste få ta sin tid, det tillhör kärnan av läraruppdraget. Miljöpartiets målsättning är att lärare ska ha lika mycket tid till för- ch efterarbete sm själva undervisningstiden. I ett första steg ska tiden till för- ch efterarbete fördubblas, det ska ske under mandatperiden. 2) Anställ nya medarbete Ska lärare få tid för sitt arbete måste de ckså ha tillräckligt med kllegr lärarjbbet är inget ensamarbete. För att klara sitt jbb sm klass- eller ämneslärare behövs tillgång till specialister sm speciallärare/-pedagger, mdersmålslärare, studie- ch yrkesvägledare, sklbiblitekarier, elevhälsa ch fritidspedagger. Inm ramen för en rekryteringsstrategi vill vi att stat ch kmmun gemenensamt planerar för dels den nyrekrytering av lärare sm kmmande pensinsavgångar gör nödvändiga, dels rekryteringen av nya medarbetare till sklan. Vi har visat hur staten kan vara med ch finansiera nya medarbetare i sklan 9. Det handlar då m fler lärare så att barngrupperna i försklan kan minska, eller för att lärartätheten i andra stadier ch sklfrmer kan öka men det kan ckså handla m specialister sm gör att klass- ch ämnesläraren får mer tid för sitt arbete. Ttalt avsätts 2,9 miljarder för statlig medfinansiering av nya tjänster. I tidigare PM har Miljöpartiet föreslagit en medfinansiering m 75 prcent för satsningar i grundskla ch gymnasium ch 40 prcent för satsningar i försklan. Den lägre statliga finansieringsgraden i försklan mtiveras av ett gemensamt åtagande för Miljöpartiet i stat ch kmmun att få ner barngrupperna till högst fem barn per pedagg. 8 Miljöpartiet, 2014, PM Så vill vi ge lärare tid att vara lärare 9 Miljöpartiet, PM 2013, nya medarbetare ch 23 miljarder till svensk skla

3 3) Höjd lön för alla lärare En gemensam rekryteringsstrategi måste ckså innefatta ett gemensamt ansvar för höjda lärarlöner. Miljöpartiet vill se ett generellt lönelyft för Sveriges lärare. Att lärarkåren sm helhet kan garanteras bättre villkr utgör grunden för att lärarkrisen långsiktigt ska kunna lösas. Effekten av löneökningar för lärare är att det blir mer attraktivt att söka sig till yrket, att stanna i yrket ch för dem sm sökt sig från yrket att kmma tillbaka. Ska vi klara rekryteringen måste det vara minst lika naturligt för någn sm arbetat sm ingenjör, företagare eller tekniker att välja att utbilda sig till lärare, sm det är för en lärare att välja att göra någt annat. Då blir lönefrågan central. Det finns flera metder för staten att, inm ramen för principerna m den svenska mdellen, ta ansvar för höjda lärarlöner. Tillsammans med lärarnas fackliga rganisatiner skrev vi i Dagens Nyheter : Statliga insatser kan utfrmas på lika sätt, såsm en överenskmmelse inm ramen för en lärarstrategi, mtkrav för att ta del av statliga medel till sklan eller direkt riktade statsbidrag. Det avgörande är att det är statliga medel sm säkert leder till en avgörande höjning av lärarlönerna, att insatsen är pririterad, långsiktig ch når alla lärare från försklan ch uppåt i åldrarna. Det är viktigt att insatserna görs med respekt för den svenska mdellen. Lönebildning är parternas ansvar. Sklan är gemensamt finansierad, ch det är plitiken på natinell ch kmmunal nivå sm i slutändan avgör vilka resurser sm finns tillgängliga för sklan ch därmed för lärarlönerna. Kmmuner med vikande skatteunderlag har haft svårt att höja lärarlönerna så mycket sm krävs. Samtidigt har många sklhuvudmän, kmmunala sm fristående, inte satsat på lärarlöner trts att de har haft eknmiska resurser att göra det. Att staten då både samlar ch bistår kmmunerna är att ta ansvar för att undvika en akut lärarbrist. De statliga medel vi tidigare avsatt för nyrekrytering ch lönehöjning, inm ramen för gemensamma åtaganden mellan stat ch kmmun, mtsvarar 4,6 miljarder fullt utbyggt. Finansieringen kmmer då genm att vi backar skattesänkningarna någt för månadsinkmster över För att trygga finansieringen tillför vi nu genm att acceptera Företagsskattekmmittén förslag m en ny bankskatt ytterligare drygt två miljarder till en rekryteringsstrategi. Då kan vi satsa 3,75 miljarder årligen för lön i en rekryteringsstrategi. Fördelas dessa pengar helt till lön ch jämnt över alla lärare ger det en extra lönehöjning m 7,5 prcent första året. Därmed kmmer lönen uppgå till krnr mer i månadslön inm mindre än ti år 11. Räkneexemplet utgår från ett vägt genmsnitt av lärarnas löner 2013 ch då ingår utbildade lärare ch rektrer i förskla, förskleklass, grundskla, grundsärskla, specialskla, gymnasieskla, gymnasiesärskla, kmvux ch särvux. Lärare sm fått lönehöjning inm karriärtjänstsystemet är undantagna. Genmsnittlig löneutveckling År kr DN Debatt, , Låt höginkmsttagarna finansiera en sklsatsning 11 Beräkningen bygger på en genmsnittlig löneutveckling m tre prcent per år ch utöver det en engångshöjning m 7,5 prcent år 1. Dvs första året ökar lönen med 10,5 % (7,5+3)

4 4) Bättre möjlighet att utvecklas i yrket Vi vet att de bästa sklresultaten uppnås i sklr där lärare får gda möjligheter att samverka ch utvecklas tillsammans. Kllegial samverkan ch gemensam utvärdering av tillämpade arbetsmetder är nycklar till gda sklresultat. Därför är det viktigt att systemet med karriärtjänster används till just sklutveckling ch kllegial samverkan. Hur en sådan samverkan ska gå till kan skilja från skla till skla, ch mellan lika huvudmän, men att den typen av samverkan ska äga rum anser vi är rimligt att kräva. Vi föreslår därför att Sklverket ska få i uppdrag att gdkänna tjänstebeskrivningar för karriärtjänster, så att det säkerställs att lärare sm tilldelas uppdrag inm karriärtjänstsystemet har ett tydligt sklutvecklingsuppdrag ch tid att genmföra det uppdraget. För att tydliggöra detta fkus vill vi ckså byta namn på karriärtjänsten förstelärare till lärare med särskilt utvecklingsuppdrag (utvecklingslärare). Även mdellen m ett särskilt myndighetsuppdrag, Samarbete för bästa sklan, sm Miljöpartiet tidigare föreslagit tillsammans med Sveriges Sklledarförbund 12 ger sklr med särskilda utmaningar möjligheter att utvecklas. Mdellen innebär att staten får mandat att sluta samverkansavtal med sklr sm är i särskilt behv av stöd ch sklutveckling. 5) Bättre arbetsmiljö Arbetsmiljön för elever ch lärare ch är fta undermålig. Energimyndigheten ch Bverket har visat att tre av fyra sklr i varierande grad har prblem med t.ex. ventilatin, buller, temperatur ch fukt 13. Den dåliga arbetsmiljön kan leda till hälsa: huvudvärk, trötthet ch kncentratinssvårigheter är inte vanliga symptm i sklan. Detta är mycket allvarligt. Vi vet i dag mer än någnsin hur inlärning fungerar, ch det råder ingen sm helst tvekan m att dålig arbetsmiljö hämmar lärande ch utveckling. Därför måste landets skllkaler renveras. Med behvet av renveringar följer ckså möjligheter. Landets sklbyggnader kan mderniseras, med gd ventilatin ch akustik, anpassade för frskningsbaserad pedaggik. Energianvändningen kan effektiviseras. Eleverna kan ckså göras delaktiga i arbetet, på så sätt skapas delaktighet ch ägarskap i den egna sklan, vilket minskar riskerna för skadegörelse. Miljöpartiets målsättning är att alla lärare ch elever ska ha en gd arbetsmiljö senast Därför satsar vi under de kmmande åren 1,5 miljarder på ett statligt stöd, sm huvudmännen kan använda sm delfinansiering i arbetet med att renvera sina skllkaler. Miljöpartiets satsning på ett statligt klassrumslyft är en liten investering sm ger mångfalt tillbaka i bättre hälsa ch studieresultat, effektiv resursanvändning ch fler jbb. Till lärmiljöerna hör ckså IT-miljöerna. Svenska sklr behöver mderna IT-miljöer ch därför arbetar miljöpartiet för en natinell IT-strategi för sklan. 6) Verktyg sm matchar lärarens uppdrag Den vanligaste årskursen där särskilt stöd ges är i dag årskurs ni 14. Det innebär att nödvändigt stöd kmmer alldeles för sent. Om elever garanteras stöd i rätt tid ökar deras - möjligheter att nå kunskapsmålen, därför måste byråkratin kring att få extra stöd bli så liten ch kmplicerad sm möjligt. Lärare är pedaggiska experter ch vet vad eleverna behöver för att växa ch utvecklas. Detta till trts är det i dag fta svårt för lärare att ge snabbt stöd till de elever sm är i behv av det. Det är frustrerande för sklan, eleven ch föräldrarna då en elev sm behöver stöd inte får det i tid. Lärarna måste därför få större rätt att besluta m särskilt stöd till elever. Vi vill införa en så kallad rdinatinsrätt för lärare. Det betyder att en lärare själv ska kunna bestämma m en elev ska få extra hjälp med någt i sklan. Det ger lärare mer makt över tillgänglig resurser, ch befgenhet att ge elever det stöd sm läraren bedömer behövs. Extra stöd kan handla m allt från avsteg från timplanen, extra lärarstöd, specialundervisning, integrerat språkstöd, särskilt studiematerial, hjälp från elevhälsan eller annat stöd. 12 SvD Brännpunkt, , Fkus på att granska leder inte sklan rätt 13 Energimyndigheten ch Bverket, 2007, Energianvändning ch innemiljö i sklr ch försklr 14 Sklverket, 2013, Särskilt stöd i grundsklan läsåret 2012/13

5 Vi vill ckså se en läsa-skriva-räkna garanti sm innebär att elever ges rätt att, fram till årskurs tre, få ämnena svenska ch matematik pririterade framför andra ämnen. Under begränsade perider möjliggörs fullständiga pririteringar av svenska ch matematik för de elever sm bedöms vara i behv av det. Läsa-skriva-räkna-garantin ska, tillsammans med rdinatinsrätten, innebära att eleven får stöd så snart behvet upptäcks. Läsa-skriva-räkna-garantin ska fungera sm en garanti för att alla elever sm är i behv av stöd, garanteras alla tillgängliga stödinsatser, innan de lämnar årskurs tre. Gröna sklsatsningar År 1 År 2 År 3 År 4 Lönelyft lärare Persnalrekrytering Summa rekryteringsstrategi Övriga sklsatsningar Övriga utbildningsväsendet SUMMA

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Samarbetsra d 20150226

Samarbetsra d 20150226 Samarbetsra d 20150226 Närvarande Föräldrarepresentanter: Frank Schyberg, Lena Nilssn, Therese Berge, Gunnar Bman, Jörgen Petterssn, Oscar Frsberg, Sfie Matssn, Theres Leidenfrs Frnt, Persnalrepresentanter:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare Sklverkets lärlingscentrum Ltta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Natinell lärlingssamrdnare Lärlingscentrum ska: stimulera anrdnandet av gymnasial lärlingsutbildning främja ungdmars intresse för

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Verksamhetsråd Sandeplanskolan

Verksamhetsråd Sandeplanskolan 2016-02-04 1 (5) Sandeplansklan Verksamhetsråd Verksamhetsråd Sandeplansklan Närvarande Vårdnadshavare: Magnus Manders, Mnica Pålssn, Ltta Åbjörnssn, Maria Klitte, Lena Nrell, Mattias Petterssn, Jenny

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

IT-strategi för Ålidhems skolområde

IT-strategi för Ålidhems skolområde den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan

Läs mer

Lokal arbetsplan Täppan

Lokal arbetsplan Täppan Lkal arbetsplan Täppan Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling El Sistema i Oxhagen - musiken sm mål ch medel för persnlig utveckling Partnerskap Varberga/Oxhagen Identifierade utmaningar för mrådet El Sistema Metd utvecklad i Venezuela 1975 Klassisk musik sm verktyg

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 5. Anna Österman Anne-Christine Hillman. Dnr 2010/242 BUN.149. Barn- och ungdomsnämnden

Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 5. Anna Österman Anne-Christine Hillman. Dnr 2010/242 BUN.149. Barn- och ungdomsnämnden Tjänsteutlåtande Anna Österman Anne-Christine Hillman Sidan 1 av 5 Barn- ch ungdmsnämnden Otasdffråg angående en uppföljningsmdell för att säkerställa att persnaltätheten ch andelen anställda med pedaggisk

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan Kvalitetsredvisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässklan 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 4 3 Förskleklass... 5 4 Fritidshem... 6 4.1 Resultat... 6 4.1.1 Nrmer

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-13 GSN-2014/154.182 1 (5) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Susanne.Stahlberg@huddinge.se Grundsklenämnden Budgetunderlag inför

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. industrin. skärteknikcentrum. Förstudie Referens O la Olssn ~'& Beteckning l/tl6/ll }1/ ;v; f 9~, R13114 ~ Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Så vänder vi trenden - fler ungdmar till industrin Prjektägare: skärteknikcentrum

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Hur använda måtten i KKiK?

Hur använda måtten i KKiK? Hur använda måtten i KKiK? Resultatmått ch infrmatinsmått Resultatmått Måttet har str påverkansmöjlighet för kmmunen ch kan användas sm resultatmått/indikatr till uppsatta mål. De kan därmed användas i

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Uppdragshandling UTKAST LSG

Uppdragshandling UTKAST LSG B-Staffan Jsefssn, sklchef Uppdragshandling UTKAST LSG 061129 2006-11-20 Framtidens lärmiljöer i Majrna vägval inför framtiden? Krtsiktigt, långsiktigt? Mt bakgrund av våra lärplaner 2000-talets arbetssätt?

Läs mer

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL W KOMMUNSTYRELSEN /... Sammantrildesdatum "~:::-. TRANAs KOMMUN 2013-06-18 Sida 8 (22) )

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

3 Upprättande av närvarolista. Stefan Revestam Anette Airo Hilde Rosell-Rivertz. Eva Schreiber Lisa Friström

3 Upprättande av närvarolista. Stefan Revestam Anette Airo Hilde Rosell-Rivertz. Eva Schreiber Lisa Friström Nrrvikens sklas föräldraförening Föräldrarådsmöte 2014-10-21, 18.30-20:30, prtkll 1 Mötets öppnande Viktria Tengstrand förklarade mötet öppnat ch hälsade alla välkmna till läsårets andra föräldrarådsmöte.

Läs mer

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument.

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument. Fördjupningsarbete i Rektrsprgrammet, Blck 5 Kursgrupp 3 Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskla utifrån sklans pedaggiska kncept kpplat till natinella styrdkument. Författare: Stefan Nemeth

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Styrelseprotokoll nr 15

Styrelseprotokoll nr 15 2006-09-21 Styrelseprtkll nr 15 Närvarande: Hans Perssn Ordförande HansGöran Högquist Sveriges Kmmuner ch Landsting Annika Engström Riksidrttsförbundet Sven Bremberg Statens flkhälsinstitut Ulla-Kaisa

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Kungabarn. Arbetsplan 2009

Kungabarn. Arbetsplan 2009 För genmförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare ch övrig persnal samt företrädare för eleverna ch deras

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige

Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Natinella föräldrastödsstrategin Frågan m evidens Föräldrastödsarbetet i Sverige Gda exempel från prjekt sm fått stimulansmedel Krt m kmmande satsningar

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer