1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna"

Transkript

1 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många barn får inte i tid det stöd de behöver. Det leder till att prblem sm hade kunnat lösas tidigt, växer genm sklgången ch blir till slut överstigliga hinder för eleverna. Elever går hem från sklan ch känner att de inte blev sedda, lärare går hem från sklan ch känner att de inte hann med sitt jbb. Under de senaste åren har lärares administrativa arbetsbörda ökat. Ni av ti lärare vittnar m att de fått ägna mer tid åt pappersarbete sedan Alliansen bildade regering 1. Samtidigt har tusentals pedaggiska medarbetare skurits brt från svensk skla 2. Med färre medarbetare sm ska ägna mer tid åt att fylla i papper blir det mindre tid för eleverna. Läraryrket tillhör i dag ett av samhällets mest stressade yrken. Sklverkets studier visar att grundskllärare i genmsnitt endast har en dryg kvart på sig till för- ch efterarbete av en lektin 3. När stressade lärare får möjliga förutsättningar att genmföra sitt arbete blir kvaliteten i undervisningen lidande. Sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat yrket av andra skäl än pensin 4. Samtidigt står platser tmma på lärarutbildningar runt m i landet. I en undersökning riktad till Lärarförbundets medlemmar berättar fyra av ti lärare att de funderar på att lämna yrket. Det främsta skälet till att man funderar på att sluta sm lärare är lönen 5. Vi är på väg rakt in i en lärarkris. Inför starten av den här terminen saknas enligt Arbetsförmedlingen lärare 6. Fram till 2022 behöver Sverige rekrytera ca lärare 7. Ska vi klara att rekrytera dem måste fler vilja bli lärare. Då måste lärare få bättre förutsättningar, mer tid, att göra sitt arbete, vilket i sin tur förutsätter att vi rekryterar fler medarbetare. Krt sagt: ska vi ge varje elev de möjligheter de förtjänar, måste sklan vara en av våra mest attraktiva arbetsplatser, ch läraryrket uppfattas sm ett av samhällets rligaste ch viktigaste arbeten. Därför vill vi att en ny regering tar natinellt ansvar för att utvecklingen vänds ch att rekryteringen till sklan klaras. Vi vill att regeringen bjuder in kmmunerna, representerade av SKL, ch de lärarutbildande lärsätena, till att gemensamt utarbeta en rekryteringsstrategi. Strategin måste uppvärdera läraryrket ch innehålla statliga medel sm kan leda till höjda lärarlöner. För att detta ska finansieras skjuter Miljöpartiet nu till extra medel i vårt förslag m en rekryteringsstrategi. Detta är den viktigaste delen i vår natinella sklplitik, vi kan prata m allt annat i sklan, men tar vi inte itu med lärarkrisen kmmer vi inte lyckas ge våra barn de möjligheter de har rätt till. I rapprten Vi kan bättre än så Värdet av en gd lärare ur ett scialt investeringsperspektiv, författad av Ingvar Nilssn ch Eva Nilssn Lundmark, framgår lönsamheten i att göra rätt investeringar i sklan. En så str investering sm krnr i månaden per lärare, betalar sig m det leder till att läraren under sin lärargärning får möjlighet att hjälpa en enda ytterligare elev till gda studieresultat, ch därmed ge henne eller hnm en väg till arbete ch framtidstr. 1 Lärarnas Riksförbund, 2011, Arbetsmiljöundersökning Sklverket, 2013, Lärarnas yrkesvardag en natinell kartläggning av grundskllärarnas tidsanvändning 4 Lärarnas tidning, , En av fyra lärare hppar av 5 Lärarförbundet, 2011, Perspektiv på lärarlöner, del 6: Ge bra lärare högre lön 6 Dagens Nyheter, , Akut lärarbrist inför sklstarten 7 Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014:171, Framtida rekryteringsbehv av lärare

2 De pengar sm Miljöpartiet nu avsätter i en rekryteringsstrategi kan finansiera generella lönelyft sm möjliggör för lärare att inm mindre än tiårsperid få krnr mer per månad. I detta PM utvecklas detta ch andra förslag. Miljöpartiets ambitin är att återbygga läraryrket till att återigen uppfattas sm ett kreativt ch attraktivt yrke. 1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna Lärarnas tid till för- ch efterarbete är avgörande för undervisningens kvalitet ch en förutsättning för att läraren ska kunna ge alla elever det stöd de behöver. Miljöpartiet föreslg våren 2014 en rad åtgärder för att lärarnas administrativa arbetsbörda ska minska 8, till exempel vill Miljöpartiet att: Lärarnas tid till lektinernas för- ch efterarbete regleras i avtal. Miljöpartiet vill ta initiativ till att SKL, tillsammans med företrädare för fristående huvudmän ch lärarnas fackliga rganisatiner, sluter en ramöverenskmmelse sm möjliggör lkala avtal sm anger rimliga tidsangivelser för lärarnas för- ch efterarbete. Tidsåtgången för de natinella prven minskas. Det behövs en heltäckande utvärdering av prvens tidsåtgång, syfte ch effekt. De natinella prven ska utarbetas så de stödjer lärandet ch lärarnas frmativa bedömning. Under utvärderingsperiden ska prven i SO ch NO i årskurs sex ch ni göras frivilliga. Dkumentatin ch administratin underlättas. I dag sker dkumentatinsarbete i lika typer av rapprt- ch kmmunikatinssystem, vilket försvårar för såväl lärare sm dem sm förväntas ta del av dkumentatinen. Sklverket ska få i uppdrag att utveckla standardiserade kmmunikatinssystem så att dkumentatin, kmmunikatin ch rapprtering kan underlättas. Starkare lagstöd för rektrer. Vi vill ge rektr lagligt stöd att vägra arbetsuppgifter från huvudman sm saknar stöd i Skllagen eller Sklverkets föreskrifter. Om vi vill nå bästa möjliga resultat måste sklsystemet främja lärarens möjlighet att utifrån sin prfessin förbereda ch utveckla sin undervisning. Läraren måste få makt över sin egen arbetstid, då minskar stressen ch läraren kan finna en naturlig närvar i elevens vardag, sm då får möjlighet att prata med sin lärare, kanske ställa en fråga eller bara få tid till en stunds samtal. Att se varje elev måste få ta sin tid, det tillhör kärnan av läraruppdraget. Miljöpartiets målsättning är att lärare ska ha lika mycket tid till för- ch efterarbete sm själva undervisningstiden. I ett första steg ska tiden till för- ch efterarbete fördubblas, det ska ske under mandatperiden. 2) Anställ nya medarbete Ska lärare få tid för sitt arbete måste de ckså ha tillräckligt med kllegr lärarjbbet är inget ensamarbete. För att klara sitt jbb sm klass- eller ämneslärare behövs tillgång till specialister sm speciallärare/-pedagger, mdersmålslärare, studie- ch yrkesvägledare, sklbiblitekarier, elevhälsa ch fritidspedagger. Inm ramen för en rekryteringsstrategi vill vi att stat ch kmmun gemenensamt planerar för dels den nyrekrytering av lärare sm kmmande pensinsavgångar gör nödvändiga, dels rekryteringen av nya medarbetare till sklan. Vi har visat hur staten kan vara med ch finansiera nya medarbetare i sklan 9. Det handlar då m fler lärare så att barngrupperna i försklan kan minska, eller för att lärartätheten i andra stadier ch sklfrmer kan öka men det kan ckså handla m specialister sm gör att klass- ch ämnesläraren får mer tid för sitt arbete. Ttalt avsätts 2,9 miljarder för statlig medfinansiering av nya tjänster. I tidigare PM har Miljöpartiet föreslagit en medfinansiering m 75 prcent för satsningar i grundskla ch gymnasium ch 40 prcent för satsningar i försklan. Den lägre statliga finansieringsgraden i försklan mtiveras av ett gemensamt åtagande för Miljöpartiet i stat ch kmmun att få ner barngrupperna till högst fem barn per pedagg. 8 Miljöpartiet, 2014, PM Så vill vi ge lärare tid att vara lärare 9 Miljöpartiet, PM 2013, nya medarbetare ch 23 miljarder till svensk skla

3 3) Höjd lön för alla lärare En gemensam rekryteringsstrategi måste ckså innefatta ett gemensamt ansvar för höjda lärarlöner. Miljöpartiet vill se ett generellt lönelyft för Sveriges lärare. Att lärarkåren sm helhet kan garanteras bättre villkr utgör grunden för att lärarkrisen långsiktigt ska kunna lösas. Effekten av löneökningar för lärare är att det blir mer attraktivt att söka sig till yrket, att stanna i yrket ch för dem sm sökt sig från yrket att kmma tillbaka. Ska vi klara rekryteringen måste det vara minst lika naturligt för någn sm arbetat sm ingenjör, företagare eller tekniker att välja att utbilda sig till lärare, sm det är för en lärare att välja att göra någt annat. Då blir lönefrågan central. Det finns flera metder för staten att, inm ramen för principerna m den svenska mdellen, ta ansvar för höjda lärarlöner. Tillsammans med lärarnas fackliga rganisatiner skrev vi i Dagens Nyheter : Statliga insatser kan utfrmas på lika sätt, såsm en överenskmmelse inm ramen för en lärarstrategi, mtkrav för att ta del av statliga medel till sklan eller direkt riktade statsbidrag. Det avgörande är att det är statliga medel sm säkert leder till en avgörande höjning av lärarlönerna, att insatsen är pririterad, långsiktig ch når alla lärare från försklan ch uppåt i åldrarna. Det är viktigt att insatserna görs med respekt för den svenska mdellen. Lönebildning är parternas ansvar. Sklan är gemensamt finansierad, ch det är plitiken på natinell ch kmmunal nivå sm i slutändan avgör vilka resurser sm finns tillgängliga för sklan ch därmed för lärarlönerna. Kmmuner med vikande skatteunderlag har haft svårt att höja lärarlönerna så mycket sm krävs. Samtidigt har många sklhuvudmän, kmmunala sm fristående, inte satsat på lärarlöner trts att de har haft eknmiska resurser att göra det. Att staten då både samlar ch bistår kmmunerna är att ta ansvar för att undvika en akut lärarbrist. De statliga medel vi tidigare avsatt för nyrekrytering ch lönehöjning, inm ramen för gemensamma åtaganden mellan stat ch kmmun, mtsvarar 4,6 miljarder fullt utbyggt. Finansieringen kmmer då genm att vi backar skattesänkningarna någt för månadsinkmster över För att trygga finansieringen tillför vi nu genm att acceptera Företagsskattekmmittén förslag m en ny bankskatt ytterligare drygt två miljarder till en rekryteringsstrategi. Då kan vi satsa 3,75 miljarder årligen för lön i en rekryteringsstrategi. Fördelas dessa pengar helt till lön ch jämnt över alla lärare ger det en extra lönehöjning m 7,5 prcent första året. Därmed kmmer lönen uppgå till krnr mer i månadslön inm mindre än ti år 11. Räkneexemplet utgår från ett vägt genmsnitt av lärarnas löner 2013 ch då ingår utbildade lärare ch rektrer i förskla, förskleklass, grundskla, grundsärskla, specialskla, gymnasieskla, gymnasiesärskla, kmvux ch särvux. Lärare sm fått lönehöjning inm karriärtjänstsystemet är undantagna. Genmsnittlig löneutveckling År kr DN Debatt, , Låt höginkmsttagarna finansiera en sklsatsning 11 Beräkningen bygger på en genmsnittlig löneutveckling m tre prcent per år ch utöver det en engångshöjning m 7,5 prcent år 1. Dvs första året ökar lönen med 10,5 % (7,5+3)

4 4) Bättre möjlighet att utvecklas i yrket Vi vet att de bästa sklresultaten uppnås i sklr där lärare får gda möjligheter att samverka ch utvecklas tillsammans. Kllegial samverkan ch gemensam utvärdering av tillämpade arbetsmetder är nycklar till gda sklresultat. Därför är det viktigt att systemet med karriärtjänster används till just sklutveckling ch kllegial samverkan. Hur en sådan samverkan ska gå till kan skilja från skla till skla, ch mellan lika huvudmän, men att den typen av samverkan ska äga rum anser vi är rimligt att kräva. Vi föreslår därför att Sklverket ska få i uppdrag att gdkänna tjänstebeskrivningar för karriärtjänster, så att det säkerställs att lärare sm tilldelas uppdrag inm karriärtjänstsystemet har ett tydligt sklutvecklingsuppdrag ch tid att genmföra det uppdraget. För att tydliggöra detta fkus vill vi ckså byta namn på karriärtjänsten förstelärare till lärare med särskilt utvecklingsuppdrag (utvecklingslärare). Även mdellen m ett särskilt myndighetsuppdrag, Samarbete för bästa sklan, sm Miljöpartiet tidigare föreslagit tillsammans med Sveriges Sklledarförbund 12 ger sklr med särskilda utmaningar möjligheter att utvecklas. Mdellen innebär att staten får mandat att sluta samverkansavtal med sklr sm är i särskilt behv av stöd ch sklutveckling. 5) Bättre arbetsmiljö Arbetsmiljön för elever ch lärare ch är fta undermålig. Energimyndigheten ch Bverket har visat att tre av fyra sklr i varierande grad har prblem med t.ex. ventilatin, buller, temperatur ch fukt 13. Den dåliga arbetsmiljön kan leda till hälsa: huvudvärk, trötthet ch kncentratinssvårigheter är inte vanliga symptm i sklan. Detta är mycket allvarligt. Vi vet i dag mer än någnsin hur inlärning fungerar, ch det råder ingen sm helst tvekan m att dålig arbetsmiljö hämmar lärande ch utveckling. Därför måste landets skllkaler renveras. Med behvet av renveringar följer ckså möjligheter. Landets sklbyggnader kan mderniseras, med gd ventilatin ch akustik, anpassade för frskningsbaserad pedaggik. Energianvändningen kan effektiviseras. Eleverna kan ckså göras delaktiga i arbetet, på så sätt skapas delaktighet ch ägarskap i den egna sklan, vilket minskar riskerna för skadegörelse. Miljöpartiets målsättning är att alla lärare ch elever ska ha en gd arbetsmiljö senast Därför satsar vi under de kmmande åren 1,5 miljarder på ett statligt stöd, sm huvudmännen kan använda sm delfinansiering i arbetet med att renvera sina skllkaler. Miljöpartiets satsning på ett statligt klassrumslyft är en liten investering sm ger mångfalt tillbaka i bättre hälsa ch studieresultat, effektiv resursanvändning ch fler jbb. Till lärmiljöerna hör ckså IT-miljöerna. Svenska sklr behöver mderna IT-miljöer ch därför arbetar miljöpartiet för en natinell IT-strategi för sklan. 6) Verktyg sm matchar lärarens uppdrag Den vanligaste årskursen där särskilt stöd ges är i dag årskurs ni 14. Det innebär att nödvändigt stöd kmmer alldeles för sent. Om elever garanteras stöd i rätt tid ökar deras - möjligheter att nå kunskapsmålen, därför måste byråkratin kring att få extra stöd bli så liten ch kmplicerad sm möjligt. Lärare är pedaggiska experter ch vet vad eleverna behöver för att växa ch utvecklas. Detta till trts är det i dag fta svårt för lärare att ge snabbt stöd till de elever sm är i behv av det. Det är frustrerande för sklan, eleven ch föräldrarna då en elev sm behöver stöd inte får det i tid. Lärarna måste därför få större rätt att besluta m särskilt stöd till elever. Vi vill införa en så kallad rdinatinsrätt för lärare. Det betyder att en lärare själv ska kunna bestämma m en elev ska få extra hjälp med någt i sklan. Det ger lärare mer makt över tillgänglig resurser, ch befgenhet att ge elever det stöd sm läraren bedömer behövs. Extra stöd kan handla m allt från avsteg från timplanen, extra lärarstöd, specialundervisning, integrerat språkstöd, särskilt studiematerial, hjälp från elevhälsan eller annat stöd. 12 SvD Brännpunkt, , Fkus på att granska leder inte sklan rätt 13 Energimyndigheten ch Bverket, 2007, Energianvändning ch innemiljö i sklr ch försklr 14 Sklverket, 2013, Särskilt stöd i grundsklan läsåret 2012/13

5 Vi vill ckså se en läsa-skriva-räkna garanti sm innebär att elever ges rätt att, fram till årskurs tre, få ämnena svenska ch matematik pririterade framför andra ämnen. Under begränsade perider möjliggörs fullständiga pririteringar av svenska ch matematik för de elever sm bedöms vara i behv av det. Läsa-skriva-räkna-garantin ska, tillsammans med rdinatinsrätten, innebära att eleven får stöd så snart behvet upptäcks. Läsa-skriva-räkna-garantin ska fungera sm en garanti för att alla elever sm är i behv av stöd, garanteras alla tillgängliga stödinsatser, innan de lämnar årskurs tre. Gröna sklsatsningar År 1 År 2 År 3 År 4 Lönelyft lärare Persnalrekrytering Summa rekryteringsstrategi Övriga sklsatsningar Övriga utbildningsväsendet SUMMA

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare

Skolverkets lärlingscentrum. Lotta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare Sklverkets lärlingscentrum Ltta Naglitsch, Föreståndare Björn Wärnberg, Natinell lärlingssamrdnare Lärlingscentrum ska: stimulera anrdnandet av gymnasial lärlingsutbildning främja ungdmars intresse för

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-13 GSN-2014/154.182 1 (5) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Susanne.Stahlberg@huddinge.se Grundsklenämnden Budgetunderlag inför

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan Kvalitetsredvisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässklan 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 4 3 Förskleklass... 5 4 Fritidshem... 6 4.1 Resultat... 6 4.1.1 Nrmer

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

3 Upprättande av närvarolista. Stefan Revestam Anette Airo Hilde Rosell-Rivertz. Eva Schreiber Lisa Friström

3 Upprättande av närvarolista. Stefan Revestam Anette Airo Hilde Rosell-Rivertz. Eva Schreiber Lisa Friström Nrrvikens sklas föräldraförening Föräldrarådsmöte 2014-10-21, 18.30-20:30, prtkll 1 Mötets öppnande Viktria Tengstrand förklarade mötet öppnat ch hälsade alla välkmna till läsårets andra föräldrarådsmöte.

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Styrelseprotokoll nr 15

Styrelseprotokoll nr 15 2006-09-21 Styrelseprtkll nr 15 Närvarande: Hans Perssn Ordförande HansGöran Högquist Sveriges Kmmuner ch Landsting Annika Engström Riksidrttsförbundet Sven Bremberg Statens flkhälsinstitut Ulla-Kaisa

Läs mer

Kungabarn. Arbetsplan 2009

Kungabarn. Arbetsplan 2009 För genmförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare ch övrig persnal samt företrädare för eleverna ch deras

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE

JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE JUNGSKILEHE FÖR ETT NÄRMARE BOENDE STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM ARSBOKSLUT 2013 Förvaltningsberättelse Styrelsen ch verkställande direktören för Stiftelsen Ljungskilehem, rganisatinsnummer 858500-1285, får

Läs mer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer

Handlingsplan för kris- och katastrofsituationer Ankarsviks skla Handlingsplan för kris- ch katastrfsituatiner 2010-12-08 Vad är en kris? Ett psykiskt tillstånd man kan sägas befinna sig i då man råkat in i en sådan livssituatin att ens tidigare erfarenheter

Läs mer

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL

SAMMANTRÄDES PROTOKOLL W KOMMUNSTYRELSEN /... Sammantrildesdatum "~:::-. TRANAs KOMMUN 2013-06-18 Sida 8 (22) )

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om psykiatrin Sveriges LANDSTINGET DALARNA Kmmune.l-tlf 2011-11- 04 ch Lands 'DNR...&I?!.!../.P... ~.!,[QO.. SKR... l.... KOD.(a.~.O'.:... Avdelningen för vård ch msrg Ing-Marie Wieselgren STYRELSENS BESLUT NR 13 2011-10-21

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium Handlingsplan: förebygga diskriminering ch främja likabehandling. Asper Idrttsgymnasium Värdedeklaratin ch ansvar På Asper tar vi bestämt ch kraftfullt avstånd från alla frmer av diskriminering eller kränkande

Läs mer

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014-2015 förskola Vejbystrands skla ch försklas årliga plan för likabehandling ch mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2014-2015 förskla Trygghetsgruppen Bdil Nrdkvist (sammankallande) Eva Maria Oladttir Malin

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad HT 2014 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gudhemssklan, enhet Gudhem Skla/sklbarnmsrg Läsåret 2014/2015 Rektr Bitr. Rektr Margareta Lindmark Hlm Enhet Gudhem, B-U förvaltningen Claes

Läs mer

Kommuners styre och upphandling av ekologisk mat

Kommuners styre och upphandling av ekologisk mat Kmmuners styre ch uhandling av eklgisk mat ammanställning av de 50 bästa kmmunerna när det gäller ffentlig uhandling av eklgisk mat, deras litiska styre ch de lkala artiernas målsättningar i relatin till

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

13? SAMMANTRÄDESPROTOKOLH Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (18) 2011-10-20

13? SAMMANTRÄDESPROTOKOLH Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (18) 2011-10-20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLH Kultur- ch fritidsnämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (18) Tid: 14:00-17:40 (ajurnering 15:15-16:10 samt 17.20-17:25) Plats: Rydals knferenscenter, Rydal Beslutande M Jannicke Wichne

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Utredning av svenska skolnätet i Borgå

Utredning av svenska skolnätet i Borgå Utredning av svenska sklnätet i Brgå 9.10.2013 Innehåll Inledning... 3 Sklnätet idag 4 Utgångspunkter för utredningen. 5 Utmaningar i sklfastigheter. 5 Elevantal 6 Eknmi. 6 Sklskjuts. 7 Sammanfattning.

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Övertalighet inom förskola, grundskola och gymnasium

Övertalighet inom förskola, grundskola och gymnasium Övertalighet inm förskla, grundskla ch gymnasium Juridiskt spelrum Ledarskapsfrågan Mål ch resultat Stefan Anderssn Tmmy Hellström Snnie Eklund 1 Innehållsförteckning 1. Intrduktin a. Frågeställning b.

Läs mer

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11.

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11. Sida 1 Kmmunala rådet för funktinshinderfrågr Plats ch tid Kmmunhuset Frum, nsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kmmunala pensinärsrådet kl 10.00-11.00 Beslutande ledamöter

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Sal N1, Norrtelje teknikgymnasium Sommargatan 4, Norrtälje kl. 14.00-16.10

Sal N1, Norrtelje teknikgymnasium Sommargatan 4, Norrtälje kl. 14.00-16.10 NORRTÄLJE KOMMUN SAM MANTRADES PROTOKOLL Utbildningsnämnden 1 (26) Plats h tid Sal N1, Nrrtelje teknikgymnasium Smmargatan 4, Nrrtälje kl. 14.-16.1 Beslutande Luise Branting (C), rdf. Ann Lewerentz (M)

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Sammandrag av utvärdering LYSA-prjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete Juni 2008 juli 2010 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete

Läs mer

IT-hantering. Kalmar kommun. Sammanställning av enkät om användares uppfattning av IT-stödet. Göran Persson Lingman. Caroline Liljebjörn 2011-08-15

IT-hantering. Kalmar kommun. Sammanställning av enkät om användares uppfattning av IT-stödet. Göran Persson Lingman. Caroline Liljebjörn 2011-08-15 IT-hantering Sammanställning av enkät m användares uppfattning av IT-stödet Kalmar kmmun Göran Perssn Lingman Carline Liljebjörn 2011-08-15 Innehåll Bakgrund ch metd... 3 Sammanfattande resultat... 4 Bilaga

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23

RAPPORT. Resvaneundersökning Cargo City. Analys & Strategi 2009-11-23 RAPPORT Resvaneundersökning Carg City 2009-11-23 Knsulter inm samhällsutveckling WSP är en knsultverksamhet inm samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag ch rganisatiner för att

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

HimlaNytt Nr.1 Februari 2013. Olofström Årets kulturkommun. Hästgårdar vid Rosenfors. Hemsjukvården numera i kommunal regi

HimlaNytt Nr.1 Februari 2013. Olofström Årets kulturkommun. Hästgårdar vid Rosenfors. Hemsjukvården numera i kommunal regi HimlaNytt Nr.1 Februari 2013 Olfström Årets kulturkmmun 2013 Hästgårdar vid Rsenfrs Hemsjukvården numera i kmmunal regi Om HimlaNytt Ansvarig utgivare: Iréne Rbertssn, kmmunchef Redaktin: Linda Rydkvist,

Läs mer

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker när texten flyter runt ch bkstäverna hppar Resurser för vuxna dyslektiker Läs- ch skrivsvårigheter kan lätt leda till dåligt självförtrende, en jbbig skltid ch kntakten med bibliteket blir fta ett misslyckande

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

för Storfors kommun Mål och Budget IJOOSTORFORS [JJJKOMMUN Bilaga 2 Kommunstyrelsen 2015-03-30 37 Version uppdaterad 2015-03-27

för Storfors kommun Mål och Budget IJOOSTORFORS [JJJKOMMUN Bilaga 2 Kommunstyrelsen 2015-03-30 37 Version uppdaterad 2015-03-27 Bilaga 2 Kmmunstyrelsen 2015-03-30 37 Versin uppdaterad 2015-03-27 Mål ch Budget 2015 för Strfrs kmmun C:\Users\beia7112\Dcuments\Budget 2015\budget ny rg\mål ch budget för Strfrs kmmun 2015 ny rganisatin.dcx

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer