Bostad först för vem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostad först för vem?"

Transkript

1 Examensarbete Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Författare: Jhanna Linde Anna Olvssn Handledare: Per-Olf Hlmberg Termin: VT13 Kurskd: 2MB322-II [

2

3

4 ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutinen för pedaggik Pedaggik med inriktning mt ungdms - ch missbruksvård, Examensarbete 15hp Titel Engelsk titel Författare Handledare Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Husing First fr whm? What peple say abut a jint prject between City f Stckhlm and Stckhlm s City Missin Jhanna Linde, Anna Olvssn Per-Olf Hlmberg Datum Mars 2013 Antal sidr 42 Nyckelrd Bstad först, hemlöshet, missbruksprblematik, Stckhlms Stadsmissin, Scialtjänst. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar ch erfarenheter hs persnal inm Scialtjänsten i Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin vid val av klienter till prjektet Bstad först. Syftet var även att se m prjektet kan ha påverkat synen på hemlösa persner med missbruksprblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt sm bygger på sex semistrukturerade intervjuer med persnal, sm arbetar med klientarbete. Det teretiska perspektiv sm valdes för att analysera resultatet var människvårdande rganisatiner ch Lipskys teri Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att persnalen uppfattar att missbruksprblematik, psykisk prblematik, individuella faktrer ch de ökande krav sm finns i samhället är rsaker till hemlöshet. Det urval sm görs av klienter till Bstad först bygger på att klienten inte har tillgång till den vanliga bstadsmarknaden, ett aktivt missbruk ch har haft många insatser från Scialtjänsten. Det framkm även hs persnalen att de klienter sm väljs ut är de sm anses kunna lyckas i prjektet. Inm de prfessinellas verksamhet kan en förändrad syn på hemlöshet ha skett, i ch med att persner sm br i träningslägenheter får b kvar vid återfall i missbruk.

5

6 Förrd Först vill vi tacka våra intervjupersner sm ställt upp på intervjuer, ch låtit ss ta del av era uppfattningar ch erfarenheter inm mrådet hemlösa persner med missbruksprblematik, ch i prjektet Bstad först. Utan er kunskap ch erfarenhet hade vår studie inte varit möjlig att genmföra. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Per-Olf Hlmberg, sm kmmit med gda råd ch tips längs med vägen. Till sist vill vi tacka Pia Rthsten sm har läst igenm ch granskat språket i vårt arbete. Stckhlm mars 2013 Jhanna Linde & Anna Olvssn

7

8 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 2 Definitin av begreppet hemlös... 2 Definitin av missbruk... 3 Scialtjänsten... 3 Stckhlms Stadmissin... 4 Husing First... 4 Bstad först... 5 TIDIGARE FORSKNING... 6 Samband mellan hemlöshet ch missbruk... 6 Prfessinellas förhållningssätt... 7 Bendetrappan... 7 Bstad först... 8 Vilken bendelösning är bäst?... 8 TEORETISKT PERSPEKTIV... 9 Human service rganisatins... 9 Street-Level Bureaucracy SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Frågeställningar Avgränsning Centrala begrepp METOD METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Hermeneutisk utgångspunkt Kvalitativ frskningsmetd Hermeneutisk tlkningsmdell vid intervju Trvärdighet ch äkthet PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Sökstrategi Urval ch etiska överväganden Datainsamling Databearbetning ch analysmetd RESULTAT UTANFÖRSKAP PRIORITERAR DROGEN Mtivera till förändring Alla har inte missbruksprblem DE SVÅRASTE FALLEN Den sm kan prata för sig Det rätta urvalet ENGAGEGERADE MEN INTE ALLTID ÖVERRENS BUNDEN MEN ÄNDÅ FEXIBEL DET GODA MÖTET... 25

9 FÖRÄNDRAD SYN PÅ HEMLÖSHET Passar inte alla Den mest hpplösa Misstänksamhet hs andra prfessinella Ingen kppling mellan klient ch allmänhet Mötet med individen Gd eknmisk insats TEORETISK PROBLEMATISERING Hemlöshet Urvalet av klienter Handlingsutrymme Samarbetet mellan Scialtjänsten ch Stckhlms Stadsmissin Bemötande Förändrad syn på hemlöshet DISKUSSION METODDISKUSSION Urval av intervjupersner Trvärdighet ch äkthet RESULTATDISKUSSION Hemlöshet ch missbruksprblematik Vilken bendelösning är bäst? Urvalet av klienter Handlingsutrymme Förändrad syn på hemlöshet Framtiden BEHANDLINGSPEDAGOGISKT PERSPEKTIV SLUTSATS REFERENSER SAMARBETSAVTAL... I FÖRFRÅGAN OM MEDVERKAN I C-UPPSATS... II INTERVJUGUIDE... III

10

11 INTRODUKTION I Sverige är persner hemlösa vilket innebär att dessa persner inte har någn fast bstad. Av dessa persner lever 4500 i akut hemlöshet d.v.s. sver på härbärgen, jurbenden, utmhus eller på ffentliga platser. Av de 4500 persner sm lever i akut hemlöshet finns 20 % av dessa i Stckhlms stad (Scialstyrelsen, 2011). En av dessa akut hemlösa persner i Stckhlms stad var Raine Gustafssn (2010), sm varken hade bstad eller bstadskntrakt ch hade dessutm missbruksprblem. Detta samtidigt sm han hade skulder ch efter att nyligen ha avtjänat ett fängelsestraff fanns det inte många möjligheter att erhålla ett bstadskntrakt. Raine var hemlös ch sv där det gavs möjlighet på Stckhlms gatr under tlv års tid. Även fast Raine hade en sysselsättning genm att sälja tidningen Situatin Sthlm (säljs av hemlösa i Stckhlm, varav halva försäljningspriset går till säljaren) dröjde det ändå tlv år tills att han fick en lägenhet. Scialtjänsten hade kmmit med förslaget att Raine kunde b på ett gruppbende. Men Raine menade att det inte var lösningen, eftersm han ch andra hemlösa vill ha en egen bstad att kmma hem till. Han menade att det kan vara en gd idé att ändra spelreglerna på bstadsmarknaden. Man bör ckså tänka på att sprida ut dessa persner över hela staden, istället för att samla alla med liknande prblem på ett ch samma ställe (Gustafssn, 2010). Utbildningen Pedaggik med inriktning mt ungdms- ch missbruksvård ges vid Linnéuniversitetet i Växjö ch är på 180 högsklepäng. Utbildningen ges utifrån ett behandlingspedaggiskt perspektiv sm intresserar sig för hur kunskap, värden ch människr förändras ch utvecklas. Den intresserar sig ckså för hur människan skapar nya tankesätt ch strategier så att de bättre kan hantera ch förändra svåra livssituatiner. Detta skapas i det gda mötet mellan klienten ch behandlaren (Linnéuniversitetet, 2009). Prblemmrådet hemlösa persner med missbruksprblematik är ett viktigt mråde eftersm det är ett mfattande prblem i Sverige. Dessa människr behöver skapa nya tankesätt ch strategier för att kunna förändra sin livssituatin sett ur ett behandlingspedaggiskt perspektiv. Det är ckså en förutsättning, för att människr skall förändras, att ett gtt möte sker mellan behandlare ch klient. Utan det gda mötet är det svårt för dessa människr att skapa nya strategier ch tankesätt, sm gör att de kan få en bstad ch kmma ifrån sitt missbruksprblem. Samtidigt är prblemmrådet viktigt att belysa ur ett samhällsperspektiv. Vilket innebär att prblemet kan ha uppstått utifrån att samhället förändrats t.ex. genm arbetsmarknads- ch bstadsplitik ch på grund av eknmiska förutsättningar. Prblemmrådet behöver därför en mer mfattande lösning än enbart på individnivå. Området har väckt vårt intresse för att se vad samhället kan tänkas ha för insatser att erbjuda. Sm så många andra i vårt samhälle har vi sett persner sm är hemlösa sva under en br eller sittandes inne på en tågstatin för att värma sig. Att hjälpa dessa människr att hitta verktyg sm gör att de kan få en bättre livssituatin, känns viktigt för ss blivande behandlare. Ett exempel är prjektet Bstad först sm bl.a. finns i Stckhlm ch sm är ett samarbete mellan Scialtjänsten i Stckhlms stad, Stckhlms Stadsmissin, Svenska Bstäder AB ch Lunds universitet. Detta prjekt väckte vår uppmärksamhet när en av våra lärare på utbildningen berättade m prjektet Bstad först i samband med en föreläsning. Bstad först innebär att hemlösa persner 1

12 med missbruksprblematik får en lägenhet utan att de behöver ta steget till drgfrihet (Stckhlms Stadsmissin, 2010). Bakgrund De persner sm är hemlösa i Sverige delas de in i fyra grupper: I den första gruppen ingår de sm har mest akuta prblem ch sver utmhus, på campingplatser ch härbärgen. I denna grupp är missbruk- ch berendeprblem samt psykisk hälsa vanligt förekmmande. Nästa grupp är persner sm skrivs ut från institutiner eller har avtjänat sin tid inm kriminalvården. Den tredje gruppen är de sm br i sciala bendelösningar i kmmunal regi. Men även m intentinen med dessa är en långsiktig placering kan persnen plötsligt vräkas. Den fjärde ch sista gruppen är de sm sökt hjälp hs sin hemkmmun, men ändå får b hs släkt ch vänner. Studenter räknas inte till denna grupp. Den största gruppen är den med hemlösa persner sm har sciala bendelösningar i kmmunens regi ch den minsta gruppen är de persner sm befinner sig i akut hemlöshet. Det är dck svårt att exakt beräkna hur många persner sm lever i hemlöshet, eftersm det är svårt att undersöka en grupp sm inte har någn fast punkt i samhället (Scialstyrelsen, 2011). Enligt Scialstyrelsen (2011) har 40 % av de hemlösa persnerna i Sverige ett missbruksprblem. Definitin av begreppet hemlös Hemlöshet kan ses ur lika perspektiv berende på vilken syn betraktaren har på hemlöshet. De flesta undersökningar sm är gjrda har i syfte att räkna eller beskriva hemlösa individer sm har kntakt med Scialtjänsten eller frivilliga rganisatiner. Missbruksprblematik ch psykisk prblematik hs dessa individer hamnar i bakgrunden i dessa undersökningar ch tlkas sm rsaker till att en individ är hemlös. Den andra typen av undersökningar har fkus på hur sciala institutiner påverkar situatinen för hemlösa. Dessa studier lyfter fram samhälleliga förhållanden bakm hemlöshet (Löfstrand, 2003). Swärd (2008) skiljer på hemlös ch bstadslös, ch menar att det finns tre lika sätt att relatera till begreppen hemlös ch bstadslös. Enligt den första definitinen är endast en liten del av de bstadslösa hemlösa. Alltså kan människr enligt denna definitin vara utan bstad, men inte definieras sm hemlösa. Hemlöshet ses i den första definitinen sm ett delkulturellt begrepp där missbruk, kriminalitet ch avvikande beteende är de främsta rsakerna till bstadslösheten. Den andra definitinen kännetecknas enligt Swärd (2008) av att den större mängden är hemlösheten ch bstadslösheten en delmängd. Detta innebär att även m en persn har en bstad, sm t.ex. flyktingar, kan de uppleva att de saknar ett hem sm de skulle valt själva ch utfrmat efter sina önskemål. Den tredje definitinen skiljer helt på hemlöshet ch bstadslöshet. Begreppet hemlös ses sm ett känslmässigt tillstånd, ch har inget med bendefrm att göra, utan relateras med känslmässigt välbefinnande ch sciala band. Att vara bstadslös är i denna definitin kpplad till att sakna eget bstadskntrakt, lägenhet eller annan bplats. 2

13 Definitin av missbruk Missbruk ch berende är två begrepp sm används i samband med människans bruk av drger (drg står här för alkhl, narktika ch läkemedel). Enligt de medicinska diagnskriterierna sm idag används för att definiera missbruk ch berende är två lika tillstånd. ICD-10 (Internatinal Statistical Classificatin f Diseases and Related Heath prblems) används av häls- ch sjukvården medan DSM-IV (Diagnstic and Statistical Manual f Mental Disrders) används inm psykiatrin ch frskningen (Scialstyrelsen, 2010). DSM-IV:s diagnskriterier för missbruk, menar att missbruk leder till nedsättningar av individens funktiner, vilket innefattar att individens missbruk måste ha en upprepad drganvändning. Individen kan inte uppfylla sina förpliktelser i arbetet, sklan ch i hemmet, samt brukar drger vid fysiskt riskabla situatiner t.ex. vid bilkörning. Individen kan ckså ha upprepad drgrelaterad kriminalitet ch hålla fast vid ett frtsatt drganvändande, trts upprepade eller ihållande sciala eller interpersnella prblem. Ett av dessa kriterier måste uppfyllas under en ch samma tlvmånadersperid för att diagnsen missbruk skall kunna ges (MINI-D IV, 2002). Berende är allvarligare än missbruk ch syftar på krppslig tillvänjning av drgen. Missbruk kan variera i intensitet ch vara situatinsberende medan berende är mer permanent. De diagnser sm används är beskrivande men ger inga förklaringar till varför missbruk ch berende uppkmmer (Jhanssn & Wirbing, 2005). Scialtjänsten En viktig del i den svenska välfärdsmdellen är Scialtjänstens Individ- ch familjemsrg (IFO). De individer i samhället sm av lika skäl inte själva kan tillgdse sig de resurser sm behövs för att ha ett drägligt liv, ska erbjudas insatser. Scialtjänsten är uppbyggd utifrån tre mråden: Eknmiskt bistånd, barn ch ungdm samt missbruksvård. Eknmiskt bistånd har till uppgift att ge försörjningsstöd till individer sm inte själva kan skapa sig en stabil eknmi. Barn ch ungdm har uppgift att stötta barn, ungdmar ch familjer. Missbruksvården har ansvar för att vuxna persner med missbruksprblematik får den hjälp ch behandling sm de behöver (Bergmark, Lundström, Minas & Wiklund, 2008). I Stckhlm är Scialtjänsten uppdelad i 14 lika stadsdelsförvaltningar utifrån gegrafiska mråden. Varje stadsdelsförvaltning kan bidra med Scialtjänstens lika frmer av stöd ch resurser (Stckhlms stad, 2012a). I Stckhlm finns förutm de 14 stadsdelsförvaltningarna en enhet för hemlösa, dit endast hemlösa persner kan vända sig för att söka hjälp ch stöd. De kan bland annat erbjudas stöd i frm av dagliga verksamheter sm drivs av staten eller frivilliga rganisatiner dit hemlösa kan vända sig för att få umgänge, tvätta kläder eller äta. Stckhlms stad kan erbjuda bendefrmer efter beslut ifrån stadsdelsförvaltningarna eller Enheten för hemlösa. Scialtjänsten försöker även förbygga hemlöshet genm att erbjuda budget- ch skuldrådgivning samt försöker få kntakt via brev ch ibland hembesök med de persner sm riskerar att vräkas från sina bstäder. Stckhlms stads definitin på en persn sm är hemlös är en persn sm inte har någn egen eller hyrd bstad, samt inte br sm stadigvarande innebende ch därför br i ett tillfälligt bendealternativ eller är uteliggare. Hit räknas även persner sm br på institutiner (stöd- ch 3

14 mvårdnadsbenden samt behandlingshem) eller härbärgen ch sm vid utskrivning inte har någn bstad. Till hemlösa persner räknas ckså de sm tillfälligt br hs vänner. Men de sm hyr i andra hand eller är stadigvarande innebende räknas inte hit (Stckhlms stad, 2012b). Vårdkedjan, även kallad bendekedjan i Sverige, innefattar en samrdning av lika insatser av behandling ch lika temprära bendeinsatser. Målet är att individen ska få ett eget ch mer permanent bende. Vårdkedjan är en mdell sm kmmer ifrån USA ch har spridit sig till Eurpa när en mdell behövdes för att rdna bstad för persner sm genmgått en missbruksbehandling. I Sverige består vårdkedjan i huvudsak av lika jurbenden, utslussningsverksamheter samt vård- ch behandlingsbenden. Bendetrappan är en del av vårdkedjan ch innefattar bendeinsatser sm individen stegvis ska ta sig igenm för att lära sig att b i eget bende. Tanken är att nrmalisering ska ske på lika nivåer i en viss rdning. Det finns en viss flexibilitet i bendetrappan då individuella förutsättningar kan göra att man får starta på lika nivåer i trappan samt att rdningen mellan de lika nivåerna kan kmma att ändras (Scialstyrelsen, 2009). Stckhlms Stadmissin Stckhlms Stadsmissin beskriver sig sm en ideell rganisatin sm finns för att stötta utsatta grupper, familjer ch ensamstående, unga sm vuxna. Då samhällets resurser inte räcker till kan stadsmissinen gå in med både akuta ch långsiktiga insatser. Stckhlms Stadsmissins utgångspunkt är att förändra livssituatinen hs dem sm hamnat utanför samhället. Verksamheten är uppdelad i tre mråden: scial verksamhet, sciala företag ch sklverksamhet (Stckhlms Stadsmissin, 2012a). Scial verksamhet är deras största mråde. Det består i sin tur av ett tjugtal självständiga enheter sm syftar till att hjälpa familjer, unga, vuxna ch äldre, vilka lever i utsatta situatiner. Den sciala verksamheten består av allt från dagliga verksamheter till benden sm är öppna dygnet runt (Stckhlms Stadsmissin, 2012b). Arbetet inm Stckhlms Stadsmissin bedrivs av både anställd persnal ch vlntärer. Den verksamhet sm finns finansieras med gåvmedel från privatpersner, företag, församlingar, fnder ch stiftelser samt bidrag från stat, kmmun ch landsting. Intäkter kmmer ckså från Stckhlms Stadmissins affärsverksamhet (Stckhlms Stadsmissin, 2012c). Husing First Organisatinen Pathway t Husing grundades 1992 av dktr Sam Tsemberis, sm står för mdellen Husing First. Mdellen Husing First inriktar sig främst på hemlösa med psykiska funktinshinder. Dessa persner förses med ett tryggt bende i kmbinatin med stödjande behandling (Pathway t Husing, 2012). Mdellen är uppbyggd utifrån vad hemlösa behöver från sitt eget perspektiv, istället för från samhällets. Pathway t Husing låter hemlösa själva definiera sina behv ch det de anser sig behöva. Om den hemlöse persnen vill ha ett bende, rdnar Pathway t Husing det utan krav på behandling. Men i samband med att de hjälpsökande får en lägenhet blir de erbjudna behandling ch stöd genm ett prgram sm heter Assertive Cmmunity Treatment (ACT). ACT består av ett team av scialsekreterare, 4

15 sjuksköterskr, psykiatriker ch kntaktpersner sm är ständigt tillgängliga för de persner sm br i lägenheterna. Pathway t Husing menar att ett tryggt bende ch behandling skall gå hand i hand, samt att den behandling sm erbjuds skall vara anpassad till individen berende på var denne har för behv (Tsemberis, Gulcur & Nakae, 2004). Husing First har försett 600 människr med bstad i New Yrk, varav 85 % av dem sm fått bstad br kvar. Idag har Pathway t Husing kntr i flera stra städer i USA, samt att deras mdell Husing First har spridit sig till andra länder sm bl.a. Spanien, Japan ch Sverige. Bstad först är den svenska översättningen på Husing First. (Pathway t Husing, 2012). Bstad först I Stckhlms stad tg man under 2009 beslut m att införa en svensk variant av Husing First. Prjektets syfte var att ge hemlösa persner en permanent bstad samtidigt sm man i samråd med hyresgästen skulle utveckla individuella stöd- ch behandlingsinsatser. I februari 2010 påbörjades prjektet i Stckhlms stad ch sträcker sig till smmaren Bstad först är ett samarbete mellan Scialtjänsten i Stckhlms stad, Stckhlms Stadsmissin, Svenska Bstäder AB ch Lunds universitet (Stckhlms stad, 2010). Enligt Utbildningsradin (2012) fanns från början 15 lägenheter till prjektets förfgande. Idag finns det 30 lägenheter i prjektet. För att ingå i prjektet finns det tre krav sm hyresgästen måste följa: betala hyran, följa rdningsreglerna ch träffa sin kntaktman (även kallad vägledare) en gång i veckan. Om hyresgästen följer dessa tre punkter samt upprättar en eventuell skuld- ch avbetalningsplan (krav från Svenska Bstäder AB) kan persnen efter 9 månader överta lägenheten ch få ett förstahandskntrakt. När hyresgästen får ett förstahandskntrakt kan stödet till viss del frtfarande finnas kvar m hyresgästen så önskar. Hyresgästen skriver tillsammans med Scialtjänsten, Stckhlms Stadsmissin ch Svenska Bstäder AB på ett samarbetsavtal, vilket innefattar de krav sm ställs (Bilaga I). Precis sm titeln, Bstad först så slussas persnen in i en bstad direkt från ett akutbende eller härbärge. Persnen behöver alltså inte vara kvalificerad ett bende enligt Scialtjänstens klassificering. Det ställs inga kvar på varken nykterhet eller att persnen ska vara skuldfri. Meningen med detta urval är att en ny målgrupp ska ha möjligheten att få ett bende. Urvalet av klienter görs av respektive Scialtjänst sm sedan får gdkänt av övriga aktörer. De ska ckså sträva efter att ha en jämn fördelning mellan kvinnr ch män, samt att par ska kunna ingå i prjektet. Stödet sm ingår i prjektet är frivilligt ch bygger på samarbete mellan hyresgäst ch vägledare. Att träffa sin vägledare går inte att förhandla brt, utan det ska vara en rutin ch en trygghet. Vägledaren måste vara tillgänglig för sin klient dygnet runt alla dagar m året. En ytterligare stödinsats sm finns är krisplatser sm persnen kan söka upp när denne tillfälligt måste kmma ifrån sin bstad (Stckhlms stad, 2010). De lika aktörerna i prjektet har lika rller. Stckhlms Stadsmissin ansvarar för att vägledarna ska vara tillgängliga dygnet runt under hela året, ch därmed kunna rycka ut m det behövs. Det förutsätter även att de har ansvar över nycklarna till lägenheterna. Stckhlms Stadsmissin har regelbunden kntakt med hyresgästerna i ch med vägledningen. Vid behv av krisplatserna har Stckhlms Stadsmissin det yttersta ansvaret att förutse dessa tillfällen samt förmedla kntakten till Scialtjänsten ch följa 5

16 persnen till ett tillfälliga bende. Scialtjänsten har myndighetsrllen ch ansvarar för andrahandskntraktet ch förstahandskntraktet så att det blir juridiskt rätt samt ansvarar för biståndsbeslut. Svenska Bstäder AB är skyldiga att direkt meddela Stckhlms Stadsmissin ch Scialtjänsten m det förekmmer störningar ifrån hyresgästen, samt ha regelbunden kntakt med vägledare för att hitta lösningen på praktiska prblem ch upprätthålla en trygg relatin. Alla tre aktörer har tillsammans ansvar för att delta i utvärdering av prjektet, sm kmmer att ske under hösten Frskningen ch utvärderingen sm kmmer att göras ansvarar Håkan Källmén för. Om Bstad först kmmer att bli en permanent insats att använda i Stckhlms stad finns inget beslut taget, utan utvärdering av insatsen inväntas (Ibid). Tidigare frskning Hemlöshet kan förstås på lika nivåer menar Ne ch Pattersn (2010) sm i sin studie har analyserat hemlöshet utifrån ett eklgiskt perspektiv. Det eklgiska perspektivet har utgångspunkten i att ett prblem inte går att förklara utifrån en rsak, utan ser till flera faktrer på lika nivåer. De menar att hemlöshet berr på individuella riskfaktrer, sci-eknmiska strukturer, yttre mständigheter ch samspelet dem emellan. Ne ch Pattersn (2010) ger med detta ett alternativ till synen sm innefattas av att hemlöshet är ett resultat av antingen individuella eller strukturella faktrer. Vidare menar de att för att skapa effektiva lösningar av hemlöshet krävs ett helhetstänkande ch inte bara undersökningar sm undersöker varför människr blir hemlösa. Deras resultat visar på riskfaktrer sm fattigdm, psykisk sjukdm ch missbruksprblem sm ökar risken för en persn att bli hemlös. Deras resultat visar ckså att hemlöshet ökar risken för att bli utsatt för kriminella handlingar, få sämre hälsa ch hamna i missbruksprblem. Samband mellan hemlöshet ch missbruk Panget, Guldur ch Sembergs (2006) studie visar att 50-70% av de hemlösa har psykiska besvär ch/eller missbruksprblematik. Jhnsn (2008) diskuterar sambandet mellan ett prblematiskt missbruk ch hemlöshet. Det finns flera studier sm tyder på ett samband. Jhnsn (2008) försöker reda ut vilket sm kmmer först, hemlöshet eller det prblematiska missbruket. Det finns studier sm klart visar att missbruksprblem är en riskfaktr till hemlöshet. Medan andra visar att hemlösheten ftast leder till missbruksprblem. Andra riskfaktrer sm finns till hemlöshet är hyresskulder sm leder till vräkning eller familjerelatiner sm upphör ch därmed bidrar till hemlöshet. Jhnsns (2008) slutsats av studien är att ett prblematisk alkhl- ch drganvändande i hög grad leder till hemlöshet. Löfstrand (2003) menar att i studier då hemlösa persners missbruksprblem uppmärksammas framstår dessa sm rsak till persnens hemlöshet. Men Löfstrand (2003) menar att det är svårt att veta vad sm km först. Om missbruksprblemet är en rsak av hemlösheten eller tvärt m. Scialstyrelsen (2009) menar att persner sm varit på behandling för sitt missbruk behöver eftervård för att förebygga att missbruk leder till hemlöshet. 6

17 Prfessinellas förhållningssätt Hrsell (2006) menar att scialarbetare arbetar efter de plitiska riktlinjer sm satts upp. Därför kan fkus på individen kmma i bakgrunden m scialarbetaren är upptagen med att endast ta hänsyn till de riktlinjer sm finns. Hrsell (2006) betnar scialarbetarens unika psitin sm gör att de kan fkusera på ch underlätta för individen. Han beskriver den sciala kntext sm hemlösa befinner sig i ch menar att det är lätt för scialarbetare att bli påverkade av denna, vilket kan innebära att hemlösa ses sm en grupp sm inte har möjligheter till förändring. Genm att scialarbetarna bekräftar de hemlösas kunskap ch inte ser hemlösa sm en underklass, bidrar detta till att hemlösa ses sm människr sm en integrerad del av samhället. Även Frte (2002) menar att scialarbetare kan bidra med sin kunskap, skicklighet ch genm sina beslut se till att samhället blir medvetna m hemlöshetens prblem, hur prblemen skall kunna lösas ch integrera hemlösa i samhället. Knutagård (2009) beskriver i sin avhandling hur scialsekreterare inm Scialtjänsten arbetar med att placera sina klienter i lika bendefrmer. Hans syfte med sin avhandling var bl.a. att undersöka hur de hemlösa klienterna srterades ch hur insatserna från Scialtjänsten rganiserades. Knutagårds (2009) resultat blev att de flesta av de benden ch stödfunktin sm fanns var bra. Det är dck Scialtjänstens sätt att rganisera insatserna sm inte fungerar. Prblemet sm Knutagård (2009) lyfter fram är att vissa synsätt inm Scialtjänsten blir institutinaliserade d.v.s. tas för givna ch är därför svåra att förändra. Detta innebär att det arbetet rganiseras efter dessa institutinaliserade synsätt ch förklaringar ch utvecklas därmed inte. Även Blid (2008) tar upp Scialtjänstens insatser i sin avhandling m hemlöshet. Han menar att hemlöshet är ett invecklat mråde ch för mfattande för att enbart Scialtjänsten skall ha eget ansvar för det. Blid (2008) beskriver liksm Knutagård (2009) att scialsekreterarna inm Scialtjänsten själva frmar sina förhållningssätt, istället för att grunda det på strategier sm har sin grund i frskning. Dck ser Zufferey ch Kerr (2004) svårigheter med att förena den frskning sm finns m hur scialarbetare bör bemöta hemlösa persner ch den samhälleliga kntexten sm finns d.v.s. de riktlinjer ch mål sm finns uppsatta. Samhället ch dess plitiska beslut påverkar scialarbetaren till att bli alltmer målinriktad ch driven av de kriterier sm det beslutats m. Zufferey ch Kerr (2004) pängterar att hemlösa persner inte går att bemöta sm en grupp, utan förhållningssättet behöver anpassas till individen. Scialarbetare bör se individerna i gruppen för att kunna bemöta dessa persner. Samtidigt sm hänsyn måste tas till den kntext sm finns, vilket innefattar den sciala, eknmiska ch plitiska rdningen. Bendetrappan Scialstyrelsen (2009) pängterar att det saknas ett tydligt vårdinnehåll i bendetrappan. Sahlin (1996) menar i sin avhandling att trts att Bendetrappan har specialkntrakt, d.v.s. lägenhetskntrakt sm Scialtjänsten står för, minskar inte hemlösheten. Hn beskriver ett misslyckande sm finns i Bendetrappan ch det är därför sm många hemlösa har svårt att nå översta trappsteget. De kan ckså behöva klättra neråt på trappan m t.ex. återfall i missbruk sker. Scialtjänsten både ger lägenheter till hemlösa ch straffar dem genm att ta lägenheten ifrån dem m de återfaller i missbruk. Sahlin 7

18 (1996) menar att Bendetrappan inte bara ger klienterna en möjlighet till bstad, utan ckså fungerar sm en sanktinstrappa, d.v.s. bestraffar de klienter sm inte lever upp till de krav sm ställs av Scialtjänsten. Tsemberis, Gulcur ch Nakae (2004) menar liksm Sahlin (1996) att det är svårt för hemlösa persner att få ett bende på grund av att det är många mment ch krav sm den hemlösa persnen måste uppfylla. Även Löfstrand (2005) tar upp hur Bendetrappan fungerar i praktiken ch hennes resultat visar på att den inte fungerar sm det är tänkt teretisk sätt. Löfstrand (2005) tar upp de persner sm Scialtjänsten inte anser klara av ett eget bende ch sm befinner sig i trappans mellersta delar. Denna grupp anses ha förmågan att lära sig att b, men kmmer inte vidare i bendetrappan m de inte klarar av att lära sig att b. Den största gruppen innefattar de sm aldrig kmmer högre än till det första trappsteget ch det innebär t.ex. att de antingen br på härbärgen eller utmhus. Sahlin (2005) håller med m detta ch menar att det är skillnad i det praktiska arbetet med Bendetrappan ch även hn beskriver att det är svårt att avancera uppåt i trappan. Bstad först Scialstyrelsen (2009) menar att skillnaderna mellan vårdkedjemdellen ch Bstad först främst handlar m vem sm har kntrll över bendet, graden av integratin, fastighetsägarens rll, m det finns persnal på plats i bendet samt m det finns särskilda krav på exempelvis nykterhet eller deltagande i behandling. Resultatet av Scialstyrelsens kunskapsöversikt (2009) tyder på att ett tryggt bende i många fall är en förutsättning för att stöd- ch vårdinsatser ska ha effekt. Nelsn, Aubry ch Lafrance (2007) styrker terin m att Bstad först kmbinerat med fristående stöd är effektfullt. För att en persn ska tillgdse sig behandlingen behövs ett tryggt ch långsiktig bende. Nelsn, Aubry ch Lafrance (2007) menar att persner sm får behandling, men br i ett tillfälligt bende under tiden, inte tillgdser sig behandlingen. Pearsn, Mntgmery ch Lcke (2009) har jämfört tre lika verksamheter sm har använt denna mdell. Resultatet av studien visade att 80 % av deltagarna hade kvar sin lägenhet ch sitt förstahandskntrakt efter ett år. Bstad först är en mdell sm kan användas för att minska hemlöshet menar Pearsn, Mntgmery ch Lcke (2009), även m de ckså trycker på att ytterligare frskning behövs på vad det är i mdellen Bstad först sm ger resultat. Studier sm Scialstyrelsen (2009) tagit del av ger ett starkt stöd till Bstad först. En studie visar att sannlikheten att persner sm deltagit i Bstad först skulle ha egen bstad efter 5 år var 88 % i jämförelse med kntrllgruppen där knappt hälften hade bstad efter 5 år. Ppulatinen sm studierna är genmförda på är hemlösa persner med psykiska funktinshinder ch/eller missbruksprblem. Eftersm en str del av materialet Scialstyrelsen (2009) tagit del av är studier sm gjrts i USA, måste hänsyn tas till länders likheter. Vilken bendelösning är bäst? Scialstyrelsen (2009) menar att Bstad först ch vårdkedjemdellen är de två huvudtyperna av bendeprgram sm går att urskilja utifrån de 104 effektstudierna sm gjrts inm mrådet. Scialstyrelsens kunskapsöversikt (2009) visar på att inget av prgrammen är rendlade utan hybrider där det används lika inslag från prgrammen. Vilket bendeprgram sm är mest verksamt diskuterar Scialstyrelsen (2009) i sin kunskapsöversikt. En slutsats är att Bstad först är en lvande strategi sm har gda 8

19 skäl till att utvecklas utifrån de erfarenheter sm finns. Den grundläggande filsfin bakm Bstad först, att alla behöver ett tryggt ch långsiktigt bende, är högst angeläget för denna grupp i samhället. Det ger dck inte underlag för att avfärda vårdkedjemdellen. Det är frtfarande en verksam mdell m det finns stödinsatser sm är kpplade till den. En generell slutsats är att kmmunerna måste erbjuda permanenta bendelösningar i den mån det är möjligt att kmbinera med ett behvsanpassat stöd. Detta grundar sig i att hemlösa persner har samma behv av ett tryggt bende sm andra människr i samhället. Resultatet tyder på att ett tryggt bende är en förutsättning för att stöd- ch vårdinsatser ska ha effekt. Den trygghet sm Bstad först förmedlar med ett långsiktigt bende kan ses psitivt. Om utvecklingen i bendetrappan för med sig en känsla av trygghet d.v.s. att kanske behöva flytta när man kvalificerat sig till en egen bstad, ifrågasätter Scialstyrelsen (2009) m denna trygghet kan mtverka målet ch istället bli ett bakslag. Tsemberis, Gulcur ch Nakae (2004) studie är gjrd på drygt 200 hemlösa persner, där hälften av persnerna delades in i experimentgruppen ch fick ta del av Husing First. Den resterande halvan fick ta del av vårdkedjemdellen ch var kntrllgruppen i studien. Uppföljning skedde var sjätte månad under två års tid ch resultatet visade att experimentgruppen upplevde större frihet ch valmöjlighet än i kntrllgruppen. Experimentgruppens hemlöshet minskade, samtidigt sm deras bende blev allt stabilare. En tydlig kurva visar på att experimentgruppens bendesituatin blev bättre ch efter två år hade 81 % av persnerna kvar ett stabilt bende. Endast tre prcent av persnerna i experimentgruppen uppgav att de någn dag under de senaste sex månaderna hade varit utan bstad. Till skillnad från kntrllgruppens kurva, sm inte var lika kraftfull, hade efter två år endast 34 % av persnerna ett stabilt bende ch 24 % av persnerna uppgav att de någn dag under de senaste sex månaderna varit utan bstad. Det gick inte att se någn signifikant skillnad i mätningen av missbruksprblem, varken av alkhl eller narktikaanvändande. Dck visar Padgett, Gulcur ch Tsemberis (2006) i sin senare gjrda studie att Bstad först rankas sm den mest effektiva metden för nykterhet ch avhållsamhet från drger. Deras studie visar efter 48 månaders uppföljning att experimentgruppens alkhldrickande minskar i jämförelse med kntrllgruppens. Användandet av narktika visar dck ingen märkbar skillnad ifrån kntrllgruppen. Dck visade Tsemberis, Gulcur ch Nakae (2004) på en skillnad på grupperna när det gällde deltagande i lika typer av behandlingar. Kntrllgruppen deltg i fler behandlingsprgram både för missbruksprblem ch den psykiska hälsan, än experimentgruppen gjrde. Teretiskt perspektiv För att studiens resultat skall kunna analyseras har terin m människvårdande rganisatiner (Hasenfeld, 2010), Olssns (2008) teri m naiva terier samt Lipskys (2010) teri m gräsrtsbyråkrater ch deras handlingsfrihet valts. Human service rganisatins Human service rganisatins översätts med de människvårdande rganisatinerna. Dessa menar Hasenfeld (2010) är de rganisatiner sm utför uppgifter sm traditinellt sett har utförts av familjen ch att dessa rganisatiner är länken mellan staten ch 9

20 medbrgarna. Människvårdande rganisatiner är rganisatiner sm ska hjälpa klienten att åstadkmma välfärd såsm t.ex. Scialtjänsten, hälsrganisatiner eller utbildningsrganisatiner. Dessa rganisatiner har gemensamma drag sm att deras mål kan tlkas på lika sätt ch ses sm prblematiska. Berende på klient finns en säkerhet på hur de mål sm finns ska uppnås (Höjer, Beijer & Wissö, 2007). Dessa rganisatiner beskriver Hasenfeld (2010) sm rganisatiner med flera rller, vilka innebär att de ska ta hand m samhället samtidigt sm de ska kntrllera ch ansvarar för kstnader för insatser. Hasenfelds (2010) definitin på klienter är att de är råmaterial sm de människvårdande rganisatinerna arbetar med. Oberende av vilka verktyg eller resurser sm används påverkas de av klientens medverkan för att nå ett bra resultat. De aktiviteter sm finns i dessa rganisatiner innefattas av att handlägga, upprätthålla eller att förändra människrs liv. Att relatinen mellan persnal ch klient är central i en människvårdande rganisatin är ett gemensamt drag, men det ser lika ut berende på hur relatinen utvecklas mellan persnal ch klient (Höjer, Beijer & Wissö, 2007). Dessutm har frågr m mral ch värderingar str vikt för arbetet inm dessa rganisatiner, vilket Hasenfeld (2010) menar påverkar arbetet med klienten. Berende på mral ch värderingar hs persnalen kan det få mraliska knsekvenser för klienten (Höjer, Beijer & Wissö, 2007). Dessutm påverkas rganisatinen av andras värderingar i samhället ch dessa kan ckså förändras över tid. Med detta menar Hasenfeld (2010) att en människvårdande rganisatin kan visa lika värderingar vid lika tidpunkter berende på vilka värderingar sm finns i rganisatinens mgivning. Olssn (2008) beskriver begreppet naiv teri ch använder det begreppet för att förklara persnalens val av handlingsalternativ i mötet med klienten. Han menar att begreppet naiv teri bygger på att persnalens handlande ska förstås sm en prcess sm styrs med hjälp av persnalens persnliga planer, persnliga terier m sig själva, andra människr ch mvärlden. Dessa terier sm Olssn (2008) beskriver sm en grund hs persnalen är terier sm skapats i en livsprcess ch utgör en del av persnalens tillvar ch grund för överlevnad ch uppbyggda utifrån persnliga praktiska erfarenheter. Street-Level Bureaucracy Lipskys (2010) teri behandlar tjänstemän sm han kallar gräsrtsbyråkrater d.v.s. de tjänstemän sm befinner sig närmast medbrgarna i samhället. Hans teri bygger på deras handlingsutrymme ch den makt tjänstemän inm ffentlig förvaltning har. Det sm Lipskys (2010) teri handlar m är hur gräsrtsbyråkraternas handlingar msätts till det praktiska arbetet ch skiljer sig från det sm har beslutats på en högre nivå, exempelvis genm lagar. De tjänstemän sm befinner sig längst ner i hierarkin skall alltså verkställa det sm tagits beslut m på en högre nivå. Gräsrtsbyråkraternas arbete sker under förhållande mellan handlingsfrihet ch en bundenhet. Terin Street-Level Bureaucracy syftar på att gräsrtsbyråkraterna har egen handlingsfrihet ch är självständiga utan speciellt hård kntrll från plitikerna i samhället (Lipsky, 2010). Lipsky (2010) prblematiserar m det är möjligt att en ffentlig förvaltning kan bestå av helt neutrala tjänstemän, utan påverkan av deras egna värderingar. Lipsky (2010) tar ckså upp den direkta kntakt sm gräsrtsbyråkraterna har med medbrgarna. Detta innebär att gräsrtsbyråkraterna arbetar med klienterna sm enskilda fall, avsett vilka 10

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014

Myndighetssamverkansplan i Norrbottens län år 2014 Myndighetssamverkansplan i Nrrbttens län år 2014 Mäns våld mt kvinnr ch barn Barn sm bevittnat våld Hedersrelaterat våld ch förtryck Prstitutin ch människhandel för sexuella ändamål Sven-Erik Österberg

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE. ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE ACT-teamet samlat stöd för persner med psykisk sjukdm ch missbruk i Huddinge SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 2 PLANERING OCH UPPSTART AV VERKSAMHETEN 3 Målgruppen 3 Arbetsmetd

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten Kvalitetsredvisning för försklrna i Kisa Trnhagen, Bäckgården, Berget ch Glimten 2009 / 2010 Innehållsförteckning Inledning Presentatin Organisatin Eknmi Frtbildning Insatser Åtgärder enligt förgående

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter

RIKTLINJER. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Beroendemottagningen Avdelning 65 i Falun. Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter RIKTLINJER Läkemedelsassisterad behandling vid piatberende Berendemttagningen Avdelning 65 i Falun Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter Versin 1.8. 2012-03-05 Inledning Läkemedelassisterad behandling

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje Plan mt diskriminering ch annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska försklan i Södertälje Uppdaterad 2015-08-31 Innehållsförteckning 1. Visin... 3 2. Förankring av Planen mt diskriminering ch

Läs mer

Utökad timplan i matematik

Utökad timplan i matematik Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Utökad timplan i matematik Och systemets tröghet Extended timetable in mathematics And system interia

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Processbeskrivning ITIL Change Management

Processbeskrivning ITIL Change Management PrcIT-P-012 Prcessbeskrivning ITIL Change Management Lednings- ch kvalitetssystem Fastställt av IT-chef/biträdande IT-chef 2014-02-06 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symbler i prcessbeskrivningarna

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015 2014-02-06 Verksamhetsplan Persnalenheten 2014-2015 Yvnne Anderssn Persnalenheten Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsplanering... 3 2 Persnalenheten... 3 2.1 Uppdrag ch verksamhetsidé... 4 2.2 Hur

Läs mer

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER

REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER REHABILITERING TILL ARBETE FÖR PERSONER MED PSYKISKT FUNKTIONSHINDER ETTÅRSUPPFÖLJNING AV EN VERKSAMHET ENLIGT SUPPORTED EMPLOYMENT-METODIK I UMEÅ Ulla Nygren Urban Markström Mikael Sandlund INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet Sverige följer trenden Mer selektiv residual

Läs mer

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker

när texten flyter runt och bokstäverna hoppar Resurser för vuxna dyslektiker när texten flyter runt ch bkstäverna hppar Resurser för vuxna dyslektiker Läs- ch skrivsvårigheter kan lätt leda till dåligt självförtrende, en jbbig skltid ch kntakten med bibliteket blir fta ett misslyckande

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Övertalighet inom förskola, grundskola och gymnasium

Övertalighet inom förskola, grundskola och gymnasium Övertalighet inm förskla, grundskla ch gymnasium Juridiskt spelrum Ledarskapsfrågan Mål ch resultat Stefan Anderssn Tmmy Hellström Snnie Eklund 1 Innehållsförteckning 1. Intrduktin a. Frågeställning b.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk.

Föreningspolicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Version: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Torkelsson E-mail: rikard.torkelsson@varlaibk. Föreningsplicy Varla Innebandyklubb (Varla IBK) Versin: 2013-09-26 Ansvarig: Rikard Trkelssn E-mail: rikard.trkelssn@varlaibk.nu Innehållsförteckning Varla IBK Ledrd... 3 Mål med Barnverksamhet... 3 Mål

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag

- Är du entreprenör? En studie om hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag - Är du entreprenör? En studie m hur rådande nrmer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hs kvinnr sm vill starta företag Kandidatuppsats i Industriell ch finansiell eknmi Handelshögsklan vid

Läs mer

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Sammandrag av utvärdering LYSA-prjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete Juni 2008 juli 2010 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete

Läs mer

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner.

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner. Stckhlm 22 nvember 2012 Infrmatin från H&M till Kalla Fakta Vi har tidigare skickat över infrmatin till er m hur H&M aktivt arbetar med lönefrågan hs våra leverantörer samt m vårt hållbarhetsarbete. Nedan

Läs mer

Stadgar för Sorundanet

Stadgar för Sorundanet SORUNDANET Stadgar för partiet Srundanet Sidan 1 av 5 Stadgar för Srundanet 1 Allmänt Srundanet är ett lkalt, självständigt plitiskt parti i Nynäshamns kmmun, Stckhlms län. Srundanets syfte är: Att vara

Läs mer

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet

ABB Sverige har fattat beslut om att samtliga entreprenörer och konsulter skall certifieras i arbetsmiljöoch säkerhet ABB Sverige har fattat beslut m att samtliga entreprenörer ch knsulter skall certifieras i arbetsmiljöch säkerhet Genmförd SSG Entré är en förutsättning för att arbeta åt ABB. Bakgrund Brister i arbetsmiljökmpetens

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg Scial Innvatin@Stckhlms universitet Förstudierapprt 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet

Läs mer