Bostad först för vem?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostad först för vem?"

Transkript

1 Examensarbete Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Författare: Jhanna Linde Anna Olvssn Handledare: Per-Olf Hlmberg Termin: VT13 Kurskd: 2MB322-II [

2

3

4 ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutinen för pedaggik Pedaggik med inriktning mt ungdms - ch missbruksvård, Examensarbete 15hp Titel Engelsk titel Författare Handledare Bstad först för vem? Några röster m ett samarbetsprjekt mellan Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin Husing First fr whm? What peple say abut a jint prject between City f Stckhlm and Stckhlm s City Missin Jhanna Linde, Anna Olvssn Per-Olf Hlmberg Datum Mars 2013 Antal sidr 42 Nyckelrd Bstad först, hemlöshet, missbruksprblematik, Stckhlms Stadsmissin, Scialtjänst. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa uppfattningar ch erfarenheter hs persnal inm Scialtjänsten i Stckhlms stad ch Stckhlms Stadsmissin vid val av klienter till prjektet Bstad först. Syftet var även att se m prjektet kan ha påverkat synen på hemlösa persner med missbruksprblematik. Studien utgick från en hermeneutisk utgångspunkt sm bygger på sex semistrukturerade intervjuer med persnal, sm arbetar med klientarbete. Det teretiska perspektiv sm valdes för att analysera resultatet var människvårdande rganisatiner ch Lipskys teri Street-Level Bureaucracy. Resultatet visar på att persnalen uppfattar att missbruksprblematik, psykisk prblematik, individuella faktrer ch de ökande krav sm finns i samhället är rsaker till hemlöshet. Det urval sm görs av klienter till Bstad först bygger på att klienten inte har tillgång till den vanliga bstadsmarknaden, ett aktivt missbruk ch har haft många insatser från Scialtjänsten. Det framkm även hs persnalen att de klienter sm väljs ut är de sm anses kunna lyckas i prjektet. Inm de prfessinellas verksamhet kan en förändrad syn på hemlöshet ha skett, i ch med att persner sm br i träningslägenheter får b kvar vid återfall i missbruk.

5

6 Förrd Först vill vi tacka våra intervjupersner sm ställt upp på intervjuer, ch låtit ss ta del av era uppfattningar ch erfarenheter inm mrådet hemlösa persner med missbruksprblematik, ch i prjektet Bstad först. Utan er kunskap ch erfarenhet hade vår studie inte varit möjlig att genmföra. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Per-Olf Hlmberg, sm kmmit med gda råd ch tips längs med vägen. Till sist vill vi tacka Pia Rthsten sm har läst igenm ch granskat språket i vårt arbete. Stckhlm mars 2013 Jhanna Linde & Anna Olvssn

7

8 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 2 Definitin av begreppet hemlös... 2 Definitin av missbruk... 3 Scialtjänsten... 3 Stckhlms Stadmissin... 4 Husing First... 4 Bstad först... 5 TIDIGARE FORSKNING... 6 Samband mellan hemlöshet ch missbruk... 6 Prfessinellas förhållningssätt... 7 Bendetrappan... 7 Bstad först... 8 Vilken bendelösning är bäst?... 8 TEORETISKT PERSPEKTIV... 9 Human service rganisatins... 9 Street-Level Bureaucracy SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Frågeställningar Avgränsning Centrala begrepp METOD METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER Hermeneutisk utgångspunkt Kvalitativ frskningsmetd Hermeneutisk tlkningsmdell vid intervju Trvärdighet ch äkthet PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Sökstrategi Urval ch etiska överväganden Datainsamling Databearbetning ch analysmetd RESULTAT UTANFÖRSKAP PRIORITERAR DROGEN Mtivera till förändring Alla har inte missbruksprblem DE SVÅRASTE FALLEN Den sm kan prata för sig Det rätta urvalet ENGAGEGERADE MEN INTE ALLTID ÖVERRENS BUNDEN MEN ÄNDÅ FEXIBEL DET GODA MÖTET... 25

9 FÖRÄNDRAD SYN PÅ HEMLÖSHET Passar inte alla Den mest hpplösa Misstänksamhet hs andra prfessinella Ingen kppling mellan klient ch allmänhet Mötet med individen Gd eknmisk insats TEORETISK PROBLEMATISERING Hemlöshet Urvalet av klienter Handlingsutrymme Samarbetet mellan Scialtjänsten ch Stckhlms Stadsmissin Bemötande Förändrad syn på hemlöshet DISKUSSION METODDISKUSSION Urval av intervjupersner Trvärdighet ch äkthet RESULTATDISKUSSION Hemlöshet ch missbruksprblematik Vilken bendelösning är bäst? Urvalet av klienter Handlingsutrymme Förändrad syn på hemlöshet Framtiden BEHANDLINGSPEDAGOGISKT PERSPEKTIV SLUTSATS REFERENSER SAMARBETSAVTAL... I FÖRFRÅGAN OM MEDVERKAN I C-UPPSATS... II INTERVJUGUIDE... III

10

11 INTRODUKTION I Sverige är persner hemlösa vilket innebär att dessa persner inte har någn fast bstad. Av dessa persner lever 4500 i akut hemlöshet d.v.s. sver på härbärgen, jurbenden, utmhus eller på ffentliga platser. Av de 4500 persner sm lever i akut hemlöshet finns 20 % av dessa i Stckhlms stad (Scialstyrelsen, 2011). En av dessa akut hemlösa persner i Stckhlms stad var Raine Gustafssn (2010), sm varken hade bstad eller bstadskntrakt ch hade dessutm missbruksprblem. Detta samtidigt sm han hade skulder ch efter att nyligen ha avtjänat ett fängelsestraff fanns det inte många möjligheter att erhålla ett bstadskntrakt. Raine var hemlös ch sv där det gavs möjlighet på Stckhlms gatr under tlv års tid. Även fast Raine hade en sysselsättning genm att sälja tidningen Situatin Sthlm (säljs av hemlösa i Stckhlm, varav halva försäljningspriset går till säljaren) dröjde det ändå tlv år tills att han fick en lägenhet. Scialtjänsten hade kmmit med förslaget att Raine kunde b på ett gruppbende. Men Raine menade att det inte var lösningen, eftersm han ch andra hemlösa vill ha en egen bstad att kmma hem till. Han menade att det kan vara en gd idé att ändra spelreglerna på bstadsmarknaden. Man bör ckså tänka på att sprida ut dessa persner över hela staden, istället för att samla alla med liknande prblem på ett ch samma ställe (Gustafssn, 2010). Utbildningen Pedaggik med inriktning mt ungdms- ch missbruksvård ges vid Linnéuniversitetet i Växjö ch är på 180 högsklepäng. Utbildningen ges utifrån ett behandlingspedaggiskt perspektiv sm intresserar sig för hur kunskap, värden ch människr förändras ch utvecklas. Den intresserar sig ckså för hur människan skapar nya tankesätt ch strategier så att de bättre kan hantera ch förändra svåra livssituatiner. Detta skapas i det gda mötet mellan klienten ch behandlaren (Linnéuniversitetet, 2009). Prblemmrådet hemlösa persner med missbruksprblematik är ett viktigt mråde eftersm det är ett mfattande prblem i Sverige. Dessa människr behöver skapa nya tankesätt ch strategier för att kunna förändra sin livssituatin sett ur ett behandlingspedaggiskt perspektiv. Det är ckså en förutsättning, för att människr skall förändras, att ett gtt möte sker mellan behandlare ch klient. Utan det gda mötet är det svårt för dessa människr att skapa nya strategier ch tankesätt, sm gör att de kan få en bstad ch kmma ifrån sitt missbruksprblem. Samtidigt är prblemmrådet viktigt att belysa ur ett samhällsperspektiv. Vilket innebär att prblemet kan ha uppstått utifrån att samhället förändrats t.ex. genm arbetsmarknads- ch bstadsplitik ch på grund av eknmiska förutsättningar. Prblemmrådet behöver därför en mer mfattande lösning än enbart på individnivå. Området har väckt vårt intresse för att se vad samhället kan tänkas ha för insatser att erbjuda. Sm så många andra i vårt samhälle har vi sett persner sm är hemlösa sva under en br eller sittandes inne på en tågstatin för att värma sig. Att hjälpa dessa människr att hitta verktyg sm gör att de kan få en bättre livssituatin, känns viktigt för ss blivande behandlare. Ett exempel är prjektet Bstad först sm bl.a. finns i Stckhlm ch sm är ett samarbete mellan Scialtjänsten i Stckhlms stad, Stckhlms Stadsmissin, Svenska Bstäder AB ch Lunds universitet. Detta prjekt väckte vår uppmärksamhet när en av våra lärare på utbildningen berättade m prjektet Bstad först i samband med en föreläsning. Bstad först innebär att hemlösa persner 1

12 med missbruksprblematik får en lägenhet utan att de behöver ta steget till drgfrihet (Stckhlms Stadsmissin, 2010). Bakgrund De persner sm är hemlösa i Sverige delas de in i fyra grupper: I den första gruppen ingår de sm har mest akuta prblem ch sver utmhus, på campingplatser ch härbärgen. I denna grupp är missbruk- ch berendeprblem samt psykisk hälsa vanligt förekmmande. Nästa grupp är persner sm skrivs ut från institutiner eller har avtjänat sin tid inm kriminalvården. Den tredje gruppen är de sm br i sciala bendelösningar i kmmunal regi. Men även m intentinen med dessa är en långsiktig placering kan persnen plötsligt vräkas. Den fjärde ch sista gruppen är de sm sökt hjälp hs sin hemkmmun, men ändå får b hs släkt ch vänner. Studenter räknas inte till denna grupp. Den största gruppen är den med hemlösa persner sm har sciala bendelösningar i kmmunens regi ch den minsta gruppen är de persner sm befinner sig i akut hemlöshet. Det är dck svårt att exakt beräkna hur många persner sm lever i hemlöshet, eftersm det är svårt att undersöka en grupp sm inte har någn fast punkt i samhället (Scialstyrelsen, 2011). Enligt Scialstyrelsen (2011) har 40 % av de hemlösa persnerna i Sverige ett missbruksprblem. Definitin av begreppet hemlös Hemlöshet kan ses ur lika perspektiv berende på vilken syn betraktaren har på hemlöshet. De flesta undersökningar sm är gjrda har i syfte att räkna eller beskriva hemlösa individer sm har kntakt med Scialtjänsten eller frivilliga rganisatiner. Missbruksprblematik ch psykisk prblematik hs dessa individer hamnar i bakgrunden i dessa undersökningar ch tlkas sm rsaker till att en individ är hemlös. Den andra typen av undersökningar har fkus på hur sciala institutiner påverkar situatinen för hemlösa. Dessa studier lyfter fram samhälleliga förhållanden bakm hemlöshet (Löfstrand, 2003). Swärd (2008) skiljer på hemlös ch bstadslös, ch menar att det finns tre lika sätt att relatera till begreppen hemlös ch bstadslös. Enligt den första definitinen är endast en liten del av de bstadslösa hemlösa. Alltså kan människr enligt denna definitin vara utan bstad, men inte definieras sm hemlösa. Hemlöshet ses i den första definitinen sm ett delkulturellt begrepp där missbruk, kriminalitet ch avvikande beteende är de främsta rsakerna till bstadslösheten. Den andra definitinen kännetecknas enligt Swärd (2008) av att den större mängden är hemlösheten ch bstadslösheten en delmängd. Detta innebär att även m en persn har en bstad, sm t.ex. flyktingar, kan de uppleva att de saknar ett hem sm de skulle valt själva ch utfrmat efter sina önskemål. Den tredje definitinen skiljer helt på hemlöshet ch bstadslöshet. Begreppet hemlös ses sm ett känslmässigt tillstånd, ch har inget med bendefrm att göra, utan relateras med känslmässigt välbefinnande ch sciala band. Att vara bstadslös är i denna definitin kpplad till att sakna eget bstadskntrakt, lägenhet eller annan bplats. 2

13 Definitin av missbruk Missbruk ch berende är två begrepp sm används i samband med människans bruk av drger (drg står här för alkhl, narktika ch läkemedel). Enligt de medicinska diagnskriterierna sm idag används för att definiera missbruk ch berende är två lika tillstånd. ICD-10 (Internatinal Statistical Classificatin f Diseases and Related Heath prblems) används av häls- ch sjukvården medan DSM-IV (Diagnstic and Statistical Manual f Mental Disrders) används inm psykiatrin ch frskningen (Scialstyrelsen, 2010). DSM-IV:s diagnskriterier för missbruk, menar att missbruk leder till nedsättningar av individens funktiner, vilket innefattar att individens missbruk måste ha en upprepad drganvändning. Individen kan inte uppfylla sina förpliktelser i arbetet, sklan ch i hemmet, samt brukar drger vid fysiskt riskabla situatiner t.ex. vid bilkörning. Individen kan ckså ha upprepad drgrelaterad kriminalitet ch hålla fast vid ett frtsatt drganvändande, trts upprepade eller ihållande sciala eller interpersnella prblem. Ett av dessa kriterier måste uppfyllas under en ch samma tlvmånadersperid för att diagnsen missbruk skall kunna ges (MINI-D IV, 2002). Berende är allvarligare än missbruk ch syftar på krppslig tillvänjning av drgen. Missbruk kan variera i intensitet ch vara situatinsberende medan berende är mer permanent. De diagnser sm används är beskrivande men ger inga förklaringar till varför missbruk ch berende uppkmmer (Jhanssn & Wirbing, 2005). Scialtjänsten En viktig del i den svenska välfärdsmdellen är Scialtjänstens Individ- ch familjemsrg (IFO). De individer i samhället sm av lika skäl inte själva kan tillgdse sig de resurser sm behövs för att ha ett drägligt liv, ska erbjudas insatser. Scialtjänsten är uppbyggd utifrån tre mråden: Eknmiskt bistånd, barn ch ungdm samt missbruksvård. Eknmiskt bistånd har till uppgift att ge försörjningsstöd till individer sm inte själva kan skapa sig en stabil eknmi. Barn ch ungdm har uppgift att stötta barn, ungdmar ch familjer. Missbruksvården har ansvar för att vuxna persner med missbruksprblematik får den hjälp ch behandling sm de behöver (Bergmark, Lundström, Minas & Wiklund, 2008). I Stckhlm är Scialtjänsten uppdelad i 14 lika stadsdelsförvaltningar utifrån gegrafiska mråden. Varje stadsdelsförvaltning kan bidra med Scialtjänstens lika frmer av stöd ch resurser (Stckhlms stad, 2012a). I Stckhlm finns förutm de 14 stadsdelsförvaltningarna en enhet för hemlösa, dit endast hemlösa persner kan vända sig för att söka hjälp ch stöd. De kan bland annat erbjudas stöd i frm av dagliga verksamheter sm drivs av staten eller frivilliga rganisatiner dit hemlösa kan vända sig för att få umgänge, tvätta kläder eller äta. Stckhlms stad kan erbjuda bendefrmer efter beslut ifrån stadsdelsförvaltningarna eller Enheten för hemlösa. Scialtjänsten försöker även förbygga hemlöshet genm att erbjuda budget- ch skuldrådgivning samt försöker få kntakt via brev ch ibland hembesök med de persner sm riskerar att vräkas från sina bstäder. Stckhlms stads definitin på en persn sm är hemlös är en persn sm inte har någn egen eller hyrd bstad, samt inte br sm stadigvarande innebende ch därför br i ett tillfälligt bendealternativ eller är uteliggare. Hit räknas även persner sm br på institutiner (stöd- ch 3

14 mvårdnadsbenden samt behandlingshem) eller härbärgen ch sm vid utskrivning inte har någn bstad. Till hemlösa persner räknas ckså de sm tillfälligt br hs vänner. Men de sm hyr i andra hand eller är stadigvarande innebende räknas inte hit (Stckhlms stad, 2012b). Vårdkedjan, även kallad bendekedjan i Sverige, innefattar en samrdning av lika insatser av behandling ch lika temprära bendeinsatser. Målet är att individen ska få ett eget ch mer permanent bende. Vårdkedjan är en mdell sm kmmer ifrån USA ch har spridit sig till Eurpa när en mdell behövdes för att rdna bstad för persner sm genmgått en missbruksbehandling. I Sverige består vårdkedjan i huvudsak av lika jurbenden, utslussningsverksamheter samt vård- ch behandlingsbenden. Bendetrappan är en del av vårdkedjan ch innefattar bendeinsatser sm individen stegvis ska ta sig igenm för att lära sig att b i eget bende. Tanken är att nrmalisering ska ske på lika nivåer i en viss rdning. Det finns en viss flexibilitet i bendetrappan då individuella förutsättningar kan göra att man får starta på lika nivåer i trappan samt att rdningen mellan de lika nivåerna kan kmma att ändras (Scialstyrelsen, 2009). Stckhlms Stadmissin Stckhlms Stadsmissin beskriver sig sm en ideell rganisatin sm finns för att stötta utsatta grupper, familjer ch ensamstående, unga sm vuxna. Då samhällets resurser inte räcker till kan stadsmissinen gå in med både akuta ch långsiktiga insatser. Stckhlms Stadsmissins utgångspunkt är att förändra livssituatinen hs dem sm hamnat utanför samhället. Verksamheten är uppdelad i tre mråden: scial verksamhet, sciala företag ch sklverksamhet (Stckhlms Stadsmissin, 2012a). Scial verksamhet är deras största mråde. Det består i sin tur av ett tjugtal självständiga enheter sm syftar till att hjälpa familjer, unga, vuxna ch äldre, vilka lever i utsatta situatiner. Den sciala verksamheten består av allt från dagliga verksamheter till benden sm är öppna dygnet runt (Stckhlms Stadsmissin, 2012b). Arbetet inm Stckhlms Stadsmissin bedrivs av både anställd persnal ch vlntärer. Den verksamhet sm finns finansieras med gåvmedel från privatpersner, företag, församlingar, fnder ch stiftelser samt bidrag från stat, kmmun ch landsting. Intäkter kmmer ckså från Stckhlms Stadmissins affärsverksamhet (Stckhlms Stadsmissin, 2012c). Husing First Organisatinen Pathway t Husing grundades 1992 av dktr Sam Tsemberis, sm står för mdellen Husing First. Mdellen Husing First inriktar sig främst på hemlösa med psykiska funktinshinder. Dessa persner förses med ett tryggt bende i kmbinatin med stödjande behandling (Pathway t Husing, 2012). Mdellen är uppbyggd utifrån vad hemlösa behöver från sitt eget perspektiv, istället för från samhällets. Pathway t Husing låter hemlösa själva definiera sina behv ch det de anser sig behöva. Om den hemlöse persnen vill ha ett bende, rdnar Pathway t Husing det utan krav på behandling. Men i samband med att de hjälpsökande får en lägenhet blir de erbjudna behandling ch stöd genm ett prgram sm heter Assertive Cmmunity Treatment (ACT). ACT består av ett team av scialsekreterare, 4

15 sjuksköterskr, psykiatriker ch kntaktpersner sm är ständigt tillgängliga för de persner sm br i lägenheterna. Pathway t Husing menar att ett tryggt bende ch behandling skall gå hand i hand, samt att den behandling sm erbjuds skall vara anpassad till individen berende på var denne har för behv (Tsemberis, Gulcur & Nakae, 2004). Husing First har försett 600 människr med bstad i New Yrk, varav 85 % av dem sm fått bstad br kvar. Idag har Pathway t Husing kntr i flera stra städer i USA, samt att deras mdell Husing First har spridit sig till andra länder sm bl.a. Spanien, Japan ch Sverige. Bstad först är den svenska översättningen på Husing First. (Pathway t Husing, 2012). Bstad först I Stckhlms stad tg man under 2009 beslut m att införa en svensk variant av Husing First. Prjektets syfte var att ge hemlösa persner en permanent bstad samtidigt sm man i samråd med hyresgästen skulle utveckla individuella stöd- ch behandlingsinsatser. I februari 2010 påbörjades prjektet i Stckhlms stad ch sträcker sig till smmaren Bstad först är ett samarbete mellan Scialtjänsten i Stckhlms stad, Stckhlms Stadsmissin, Svenska Bstäder AB ch Lunds universitet (Stckhlms stad, 2010). Enligt Utbildningsradin (2012) fanns från början 15 lägenheter till prjektets förfgande. Idag finns det 30 lägenheter i prjektet. För att ingå i prjektet finns det tre krav sm hyresgästen måste följa: betala hyran, följa rdningsreglerna ch träffa sin kntaktman (även kallad vägledare) en gång i veckan. Om hyresgästen följer dessa tre punkter samt upprättar en eventuell skuld- ch avbetalningsplan (krav från Svenska Bstäder AB) kan persnen efter 9 månader överta lägenheten ch få ett förstahandskntrakt. När hyresgästen får ett förstahandskntrakt kan stödet till viss del frtfarande finnas kvar m hyresgästen så önskar. Hyresgästen skriver tillsammans med Scialtjänsten, Stckhlms Stadsmissin ch Svenska Bstäder AB på ett samarbetsavtal, vilket innefattar de krav sm ställs (Bilaga I). Precis sm titeln, Bstad först så slussas persnen in i en bstad direkt från ett akutbende eller härbärge. Persnen behöver alltså inte vara kvalificerad ett bende enligt Scialtjänstens klassificering. Det ställs inga kvar på varken nykterhet eller att persnen ska vara skuldfri. Meningen med detta urval är att en ny målgrupp ska ha möjligheten att få ett bende. Urvalet av klienter görs av respektive Scialtjänst sm sedan får gdkänt av övriga aktörer. De ska ckså sträva efter att ha en jämn fördelning mellan kvinnr ch män, samt att par ska kunna ingå i prjektet. Stödet sm ingår i prjektet är frivilligt ch bygger på samarbete mellan hyresgäst ch vägledare. Att träffa sin vägledare går inte att förhandla brt, utan det ska vara en rutin ch en trygghet. Vägledaren måste vara tillgänglig för sin klient dygnet runt alla dagar m året. En ytterligare stödinsats sm finns är krisplatser sm persnen kan söka upp när denne tillfälligt måste kmma ifrån sin bstad (Stckhlms stad, 2010). De lika aktörerna i prjektet har lika rller. Stckhlms Stadsmissin ansvarar för att vägledarna ska vara tillgängliga dygnet runt under hela året, ch därmed kunna rycka ut m det behövs. Det förutsätter även att de har ansvar över nycklarna till lägenheterna. Stckhlms Stadsmissin har regelbunden kntakt med hyresgästerna i ch med vägledningen. Vid behv av krisplatserna har Stckhlms Stadsmissin det yttersta ansvaret att förutse dessa tillfällen samt förmedla kntakten till Scialtjänsten ch följa 5

16 persnen till ett tillfälliga bende. Scialtjänsten har myndighetsrllen ch ansvarar för andrahandskntraktet ch förstahandskntraktet så att det blir juridiskt rätt samt ansvarar för biståndsbeslut. Svenska Bstäder AB är skyldiga att direkt meddela Stckhlms Stadsmissin ch Scialtjänsten m det förekmmer störningar ifrån hyresgästen, samt ha regelbunden kntakt med vägledare för att hitta lösningen på praktiska prblem ch upprätthålla en trygg relatin. Alla tre aktörer har tillsammans ansvar för att delta i utvärdering av prjektet, sm kmmer att ske under hösten Frskningen ch utvärderingen sm kmmer att göras ansvarar Håkan Källmén för. Om Bstad först kmmer att bli en permanent insats att använda i Stckhlms stad finns inget beslut taget, utan utvärdering av insatsen inväntas (Ibid). Tidigare frskning Hemlöshet kan förstås på lika nivåer menar Ne ch Pattersn (2010) sm i sin studie har analyserat hemlöshet utifrån ett eklgiskt perspektiv. Det eklgiska perspektivet har utgångspunkten i att ett prblem inte går att förklara utifrån en rsak, utan ser till flera faktrer på lika nivåer. De menar att hemlöshet berr på individuella riskfaktrer, sci-eknmiska strukturer, yttre mständigheter ch samspelet dem emellan. Ne ch Pattersn (2010) ger med detta ett alternativ till synen sm innefattas av att hemlöshet är ett resultat av antingen individuella eller strukturella faktrer. Vidare menar de att för att skapa effektiva lösningar av hemlöshet krävs ett helhetstänkande ch inte bara undersökningar sm undersöker varför människr blir hemlösa. Deras resultat visar på riskfaktrer sm fattigdm, psykisk sjukdm ch missbruksprblem sm ökar risken för en persn att bli hemlös. Deras resultat visar ckså att hemlöshet ökar risken för att bli utsatt för kriminella handlingar, få sämre hälsa ch hamna i missbruksprblem. Samband mellan hemlöshet ch missbruk Panget, Guldur ch Sembergs (2006) studie visar att 50-70% av de hemlösa har psykiska besvär ch/eller missbruksprblematik. Jhnsn (2008) diskuterar sambandet mellan ett prblematiskt missbruk ch hemlöshet. Det finns flera studier sm tyder på ett samband. Jhnsn (2008) försöker reda ut vilket sm kmmer först, hemlöshet eller det prblematiska missbruket. Det finns studier sm klart visar att missbruksprblem är en riskfaktr till hemlöshet. Medan andra visar att hemlösheten ftast leder till missbruksprblem. Andra riskfaktrer sm finns till hemlöshet är hyresskulder sm leder till vräkning eller familjerelatiner sm upphör ch därmed bidrar till hemlöshet. Jhnsns (2008) slutsats av studien är att ett prblematisk alkhl- ch drganvändande i hög grad leder till hemlöshet. Löfstrand (2003) menar att i studier då hemlösa persners missbruksprblem uppmärksammas framstår dessa sm rsak till persnens hemlöshet. Men Löfstrand (2003) menar att det är svårt att veta vad sm km först. Om missbruksprblemet är en rsak av hemlösheten eller tvärt m. Scialstyrelsen (2009) menar att persner sm varit på behandling för sitt missbruk behöver eftervård för att förebygga att missbruk leder till hemlöshet. 6

17 Prfessinellas förhållningssätt Hrsell (2006) menar att scialarbetare arbetar efter de plitiska riktlinjer sm satts upp. Därför kan fkus på individen kmma i bakgrunden m scialarbetaren är upptagen med att endast ta hänsyn till de riktlinjer sm finns. Hrsell (2006) betnar scialarbetarens unika psitin sm gör att de kan fkusera på ch underlätta för individen. Han beskriver den sciala kntext sm hemlösa befinner sig i ch menar att det är lätt för scialarbetare att bli påverkade av denna, vilket kan innebära att hemlösa ses sm en grupp sm inte har möjligheter till förändring. Genm att scialarbetarna bekräftar de hemlösas kunskap ch inte ser hemlösa sm en underklass, bidrar detta till att hemlösa ses sm människr sm en integrerad del av samhället. Även Frte (2002) menar att scialarbetare kan bidra med sin kunskap, skicklighet ch genm sina beslut se till att samhället blir medvetna m hemlöshetens prblem, hur prblemen skall kunna lösas ch integrera hemlösa i samhället. Knutagård (2009) beskriver i sin avhandling hur scialsekreterare inm Scialtjänsten arbetar med att placera sina klienter i lika bendefrmer. Hans syfte med sin avhandling var bl.a. att undersöka hur de hemlösa klienterna srterades ch hur insatserna från Scialtjänsten rganiserades. Knutagårds (2009) resultat blev att de flesta av de benden ch stödfunktin sm fanns var bra. Det är dck Scialtjänstens sätt att rganisera insatserna sm inte fungerar. Prblemet sm Knutagård (2009) lyfter fram är att vissa synsätt inm Scialtjänsten blir institutinaliserade d.v.s. tas för givna ch är därför svåra att förändra. Detta innebär att det arbetet rganiseras efter dessa institutinaliserade synsätt ch förklaringar ch utvecklas därmed inte. Även Blid (2008) tar upp Scialtjänstens insatser i sin avhandling m hemlöshet. Han menar att hemlöshet är ett invecklat mråde ch för mfattande för att enbart Scialtjänsten skall ha eget ansvar för det. Blid (2008) beskriver liksm Knutagård (2009) att scialsekreterarna inm Scialtjänsten själva frmar sina förhållningssätt, istället för att grunda det på strategier sm har sin grund i frskning. Dck ser Zufferey ch Kerr (2004) svårigheter med att förena den frskning sm finns m hur scialarbetare bör bemöta hemlösa persner ch den samhälleliga kntexten sm finns d.v.s. de riktlinjer ch mål sm finns uppsatta. Samhället ch dess plitiska beslut påverkar scialarbetaren till att bli alltmer målinriktad ch driven av de kriterier sm det beslutats m. Zufferey ch Kerr (2004) pängterar att hemlösa persner inte går att bemöta sm en grupp, utan förhållningssättet behöver anpassas till individen. Scialarbetare bör se individerna i gruppen för att kunna bemöta dessa persner. Samtidigt sm hänsyn måste tas till den kntext sm finns, vilket innefattar den sciala, eknmiska ch plitiska rdningen. Bendetrappan Scialstyrelsen (2009) pängterar att det saknas ett tydligt vårdinnehåll i bendetrappan. Sahlin (1996) menar i sin avhandling att trts att Bendetrappan har specialkntrakt, d.v.s. lägenhetskntrakt sm Scialtjänsten står för, minskar inte hemlösheten. Hn beskriver ett misslyckande sm finns i Bendetrappan ch det är därför sm många hemlösa har svårt att nå översta trappsteget. De kan ckså behöva klättra neråt på trappan m t.ex. återfall i missbruk sker. Scialtjänsten både ger lägenheter till hemlösa ch straffar dem genm att ta lägenheten ifrån dem m de återfaller i missbruk. Sahlin 7

18 (1996) menar att Bendetrappan inte bara ger klienterna en möjlighet till bstad, utan ckså fungerar sm en sanktinstrappa, d.v.s. bestraffar de klienter sm inte lever upp till de krav sm ställs av Scialtjänsten. Tsemberis, Gulcur ch Nakae (2004) menar liksm Sahlin (1996) att det är svårt för hemlösa persner att få ett bende på grund av att det är många mment ch krav sm den hemlösa persnen måste uppfylla. Även Löfstrand (2005) tar upp hur Bendetrappan fungerar i praktiken ch hennes resultat visar på att den inte fungerar sm det är tänkt teretisk sätt. Löfstrand (2005) tar upp de persner sm Scialtjänsten inte anser klara av ett eget bende ch sm befinner sig i trappans mellersta delar. Denna grupp anses ha förmågan att lära sig att b, men kmmer inte vidare i bendetrappan m de inte klarar av att lära sig att b. Den största gruppen innefattar de sm aldrig kmmer högre än till det första trappsteget ch det innebär t.ex. att de antingen br på härbärgen eller utmhus. Sahlin (2005) håller med m detta ch menar att det är skillnad i det praktiska arbetet med Bendetrappan ch även hn beskriver att det är svårt att avancera uppåt i trappan. Bstad först Scialstyrelsen (2009) menar att skillnaderna mellan vårdkedjemdellen ch Bstad först främst handlar m vem sm har kntrll över bendet, graden av integratin, fastighetsägarens rll, m det finns persnal på plats i bendet samt m det finns särskilda krav på exempelvis nykterhet eller deltagande i behandling. Resultatet av Scialstyrelsens kunskapsöversikt (2009) tyder på att ett tryggt bende i många fall är en förutsättning för att stöd- ch vårdinsatser ska ha effekt. Nelsn, Aubry ch Lafrance (2007) styrker terin m att Bstad först kmbinerat med fristående stöd är effektfullt. För att en persn ska tillgdse sig behandlingen behövs ett tryggt ch långsiktig bende. Nelsn, Aubry ch Lafrance (2007) menar att persner sm får behandling, men br i ett tillfälligt bende under tiden, inte tillgdser sig behandlingen. Pearsn, Mntgmery ch Lcke (2009) har jämfört tre lika verksamheter sm har använt denna mdell. Resultatet av studien visade att 80 % av deltagarna hade kvar sin lägenhet ch sitt förstahandskntrakt efter ett år. Bstad först är en mdell sm kan användas för att minska hemlöshet menar Pearsn, Mntgmery ch Lcke (2009), även m de ckså trycker på att ytterligare frskning behövs på vad det är i mdellen Bstad först sm ger resultat. Studier sm Scialstyrelsen (2009) tagit del av ger ett starkt stöd till Bstad först. En studie visar att sannlikheten att persner sm deltagit i Bstad först skulle ha egen bstad efter 5 år var 88 % i jämförelse med kntrllgruppen där knappt hälften hade bstad efter 5 år. Ppulatinen sm studierna är genmförda på är hemlösa persner med psykiska funktinshinder ch/eller missbruksprblem. Eftersm en str del av materialet Scialstyrelsen (2009) tagit del av är studier sm gjrts i USA, måste hänsyn tas till länders likheter. Vilken bendelösning är bäst? Scialstyrelsen (2009) menar att Bstad först ch vårdkedjemdellen är de två huvudtyperna av bendeprgram sm går att urskilja utifrån de 104 effektstudierna sm gjrts inm mrådet. Scialstyrelsens kunskapsöversikt (2009) visar på att inget av prgrammen är rendlade utan hybrider där det används lika inslag från prgrammen. Vilket bendeprgram sm är mest verksamt diskuterar Scialstyrelsen (2009) i sin kunskapsöversikt. En slutsats är att Bstad först är en lvande strategi sm har gda 8

19 skäl till att utvecklas utifrån de erfarenheter sm finns. Den grundläggande filsfin bakm Bstad först, att alla behöver ett tryggt ch långsiktigt bende, är högst angeläget för denna grupp i samhället. Det ger dck inte underlag för att avfärda vårdkedjemdellen. Det är frtfarande en verksam mdell m det finns stödinsatser sm är kpplade till den. En generell slutsats är att kmmunerna måste erbjuda permanenta bendelösningar i den mån det är möjligt att kmbinera med ett behvsanpassat stöd. Detta grundar sig i att hemlösa persner har samma behv av ett tryggt bende sm andra människr i samhället. Resultatet tyder på att ett tryggt bende är en förutsättning för att stöd- ch vårdinsatser ska ha effekt. Den trygghet sm Bstad först förmedlar med ett långsiktigt bende kan ses psitivt. Om utvecklingen i bendetrappan för med sig en känsla av trygghet d.v.s. att kanske behöva flytta när man kvalificerat sig till en egen bstad, ifrågasätter Scialstyrelsen (2009) m denna trygghet kan mtverka målet ch istället bli ett bakslag. Tsemberis, Gulcur ch Nakae (2004) studie är gjrd på drygt 200 hemlösa persner, där hälften av persnerna delades in i experimentgruppen ch fick ta del av Husing First. Den resterande halvan fick ta del av vårdkedjemdellen ch var kntrllgruppen i studien. Uppföljning skedde var sjätte månad under två års tid ch resultatet visade att experimentgruppen upplevde större frihet ch valmöjlighet än i kntrllgruppen. Experimentgruppens hemlöshet minskade, samtidigt sm deras bende blev allt stabilare. En tydlig kurva visar på att experimentgruppens bendesituatin blev bättre ch efter två år hade 81 % av persnerna kvar ett stabilt bende. Endast tre prcent av persnerna i experimentgruppen uppgav att de någn dag under de senaste sex månaderna hade varit utan bstad. Till skillnad från kntrllgruppens kurva, sm inte var lika kraftfull, hade efter två år endast 34 % av persnerna ett stabilt bende ch 24 % av persnerna uppgav att de någn dag under de senaste sex månaderna varit utan bstad. Det gick inte att se någn signifikant skillnad i mätningen av missbruksprblem, varken av alkhl eller narktikaanvändande. Dck visar Padgett, Gulcur ch Tsemberis (2006) i sin senare gjrda studie att Bstad först rankas sm den mest effektiva metden för nykterhet ch avhållsamhet från drger. Deras studie visar efter 48 månaders uppföljning att experimentgruppens alkhldrickande minskar i jämförelse med kntrllgruppens. Användandet av narktika visar dck ingen märkbar skillnad ifrån kntrllgruppen. Dck visade Tsemberis, Gulcur ch Nakae (2004) på en skillnad på grupperna när det gällde deltagande i lika typer av behandlingar. Kntrllgruppen deltg i fler behandlingsprgram både för missbruksprblem ch den psykiska hälsan, än experimentgruppen gjrde. Teretiskt perspektiv För att studiens resultat skall kunna analyseras har terin m människvårdande rganisatiner (Hasenfeld, 2010), Olssns (2008) teri m naiva terier samt Lipskys (2010) teri m gräsrtsbyråkrater ch deras handlingsfrihet valts. Human service rganisatins Human service rganisatins översätts med de människvårdande rganisatinerna. Dessa menar Hasenfeld (2010) är de rganisatiner sm utför uppgifter sm traditinellt sett har utförts av familjen ch att dessa rganisatiner är länken mellan staten ch 9

20 medbrgarna. Människvårdande rganisatiner är rganisatiner sm ska hjälpa klienten att åstadkmma välfärd såsm t.ex. Scialtjänsten, hälsrganisatiner eller utbildningsrganisatiner. Dessa rganisatiner har gemensamma drag sm att deras mål kan tlkas på lika sätt ch ses sm prblematiska. Berende på klient finns en säkerhet på hur de mål sm finns ska uppnås (Höjer, Beijer & Wissö, 2007). Dessa rganisatiner beskriver Hasenfeld (2010) sm rganisatiner med flera rller, vilka innebär att de ska ta hand m samhället samtidigt sm de ska kntrllera ch ansvarar för kstnader för insatser. Hasenfelds (2010) definitin på klienter är att de är råmaterial sm de människvårdande rganisatinerna arbetar med. Oberende av vilka verktyg eller resurser sm används påverkas de av klientens medverkan för att nå ett bra resultat. De aktiviteter sm finns i dessa rganisatiner innefattas av att handlägga, upprätthålla eller att förändra människrs liv. Att relatinen mellan persnal ch klient är central i en människvårdande rganisatin är ett gemensamt drag, men det ser lika ut berende på hur relatinen utvecklas mellan persnal ch klient (Höjer, Beijer & Wissö, 2007). Dessutm har frågr m mral ch värderingar str vikt för arbetet inm dessa rganisatiner, vilket Hasenfeld (2010) menar påverkar arbetet med klienten. Berende på mral ch värderingar hs persnalen kan det få mraliska knsekvenser för klienten (Höjer, Beijer & Wissö, 2007). Dessutm påverkas rganisatinen av andras värderingar i samhället ch dessa kan ckså förändras över tid. Med detta menar Hasenfeld (2010) att en människvårdande rganisatin kan visa lika värderingar vid lika tidpunkter berende på vilka värderingar sm finns i rganisatinens mgivning. Olssn (2008) beskriver begreppet naiv teri ch använder det begreppet för att förklara persnalens val av handlingsalternativ i mötet med klienten. Han menar att begreppet naiv teri bygger på att persnalens handlande ska förstås sm en prcess sm styrs med hjälp av persnalens persnliga planer, persnliga terier m sig själva, andra människr ch mvärlden. Dessa terier sm Olssn (2008) beskriver sm en grund hs persnalen är terier sm skapats i en livsprcess ch utgör en del av persnalens tillvar ch grund för överlevnad ch uppbyggda utifrån persnliga praktiska erfarenheter. Street-Level Bureaucracy Lipskys (2010) teri behandlar tjänstemän sm han kallar gräsrtsbyråkrater d.v.s. de tjänstemän sm befinner sig närmast medbrgarna i samhället. Hans teri bygger på deras handlingsutrymme ch den makt tjänstemän inm ffentlig förvaltning har. Det sm Lipskys (2010) teri handlar m är hur gräsrtsbyråkraternas handlingar msätts till det praktiska arbetet ch skiljer sig från det sm har beslutats på en högre nivå, exempelvis genm lagar. De tjänstemän sm befinner sig längst ner i hierarkin skall alltså verkställa det sm tagits beslut m på en högre nivå. Gräsrtsbyråkraternas arbete sker under förhållande mellan handlingsfrihet ch en bundenhet. Terin Street-Level Bureaucracy syftar på att gräsrtsbyråkraterna har egen handlingsfrihet ch är självständiga utan speciellt hård kntrll från plitikerna i samhället (Lipsky, 2010). Lipsky (2010) prblematiserar m det är möjligt att en ffentlig förvaltning kan bestå av helt neutrala tjänstemän, utan påverkan av deras egna värderingar. Lipsky (2010) tar ckså upp den direkta kntakt sm gräsrtsbyråkraterna har med medbrgarna. Detta innebär att gräsrtsbyråkraterna arbetar med klienterna sm enskilda fall, avsett vilka 10

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Dnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION?

VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? VAD TÄNKER DU PÅ NÄR DU HÖR ORDET DEPRESSION? Den förlrade själen av Emma Eliassn UPPLEVELSER AV DEPRESSION Jag kände mig sm ett fysiskt skal utan mål, utan smak, utan åsikt ch utan rk, sm bara existerade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats 2016-12-01 1(8) Ansökan till Samspelet m finansiering i insats TRIS- Tidig Rehabilitering i Samverkan Bakgrund Stegen har varit ett väl fungerande prjekt under flera år där samverkan mellan parterna har

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande. Scialnämndens arbetsutsktt Utdrag ur PROTOKOLL 2016-12-01 115 Revidering av lkala värdighetsgarantier för äldremsrgen SN-2016/250 Beslut Arbetsutskttet beslutar att överlämna ärendet till scialnämnden

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp

Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdomslära och epidemiologi, 5 hp Tentamen 2010 01 15, 6 timmar Sjukdmslära ch epidemilgi, 5 hp Kurs: FH011G Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består av 2 delar sm bedöms var för sig. Detta betyder att det finns en miniminivå för det antal

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA?

VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? VAD SKA SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING INNEHÅLLA? EN DEFINITION AV HIVPREVENTION I VÄSTRA GÖTALAND www.hivpreventin.vgregin.se Ingång Vi vet att sklan är den enskilt viktigaste arenan för förebyggande

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer