Utvärdering. Projekt Socialt ansvarsfull upphandling. Östersunds kommun. Östersund Utvärdering av sociala investeringar

Transkript

1 Utvärdering av sciala investeringar Utvärdering Prjekt Scialt ansvarsfull upphandling Östersunds kmmun Östersund payff kunskapens väg 6, östersund telefn

2 Innehåll INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 8 BAKGRUND... 8 PAYOFFS UPPDRAG... 8 PROJEKT SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING EKONOMISKT LÖNSAMHETSPERSPEKTIV PÅ SOCIALT ANSVARFULL UPPHANDLING METOD OCH GENOMFÖRANDE MERKOSTNAD VID SOCIALT ANSVARFULL UPPHANDLING INTÄKT VID SOCIALT ANSVARFULL UPPHANDLING LÖNSAMHET LÖNSAMHET, SAMMANFATTNING INDIVIDPÅVERKAN VAD GÄLLER FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ ARBETSMARKNADEN FÖRETAGENS SYN PÅ KOMPETENSFÖRSÖRJNING I PROJEKTET SYSSELSÄTTNINGSKRAV VID UPPHANDLING VAD HAR GJORTS PÅ ANDRA HÅLL I SVERIGE? ANALYS, SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMHÄLLSNYTTA AV PROJEKTET SAMMANFATTANDE RESULTAT AV PROJEKT SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING STRATEGISKA EFFEKTER AV PROJEKT SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING AVSLUTANDE REKOMMENDATIONER BILAGA 1, PROJEKTLEDARENS REDOVISNING AV PROJEKT SOCIALT ANSVARSFULL UPPHANDLING BAKGRUND TILL ATT PROJEKTET STARTADES PROJEKTÄGARE PROJEKTPARTER PROJEKTGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH KOMPETENS STYRGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH UPPGIFT EXTERNA SAMARBETSPARTNERS OCH INTRESSENTER PROJEKTKOSTNADER OCH FINANSIERING PROJEKTETS SYFTE PROJEKTETS MÅL MÅLGRUPP PROJEKTTID ARBETSFORMER OCH METODIK HAR SYFTET FÖLJTS? VAD HAR PROJEKTET RESULTERAT I? BESKRIV FÖRBÄTTRINGS- OCH FRAMGÅNGSFAKTORER TYPFALL PROJEKTET RELATIVT ETT LÄRANDE, STRATEGISKT OCH STRUKTURELLT PERSPEKTIV

3 IMPLEMENTERING PROJEKTETS SAMARBETE MED ANDRA PROJEKT BILAGA 2, NYTTOSAM MODELL FÖR SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING

4 Sammanfattning Utvärdering av prjekt Scialt ansvarsfull upphandling Scialt ansvarsfull upphandling är ett prjekt för att utveckla ch pröva en mdell för att ställa sysselsättningskrav vid upphandlingar. Det övergripande effektmålet är att fler persner sm står utanför arbetsmarknaden skall inkluderas ch kmma i egenförsörjning. Därutöver skall upphandlingarna innebära minskade kstnader ch ökade intäkter för prjektägaren Östersunds kmmun. Prjektet har finansierats av Samrdningsförbundet i Jämtland ch övriga prjektparter är Upphandlingskntret, Arbetsförmedlingen ch Mittuniversitetet. Prjektet genmförs under tiden Målgruppen är persner sm står långt från arbetsmarknaden enligt Arbetsförmedlingens definitin. Det innebär vuxna sm varit inskrivna på Arbetsförmedlingen minst ett år, unga sm varit inskrivna minst sex månader samt persner med status nyanländ. Payff har ett utvärderingsuppdrag sm skall visa på prjektets effekter avseende samhällseknmisk nytta, individernas förutsättningar på arbetsmarknaden, företagens syn på kmpetensförsörjning genm prjektet ch resultatet av prjektet relativt liknande natinella prjekt. Därutöver skall utvärderingen ligga till grund för hur sysselsättningskrav ch scial hänsyn skall integreras i kmmunens löpande verksamhet när det gäller upphandling. Prjektets resultat ch möjliga effekter Sammanfattande slutsatser Prjektet Scialt ansvarsfull upphandling ligger väl i linje med Östersunds kmmuns tydliga satsning ch plitiska visin. Kmmunen ska kännetecknas av att vara hållbar relativt demkratiska, sciala, eklgiskt ch eknmiska värden. Den sciala hållbarheten i detta prjekt handlar m att alla individer kan ch behöver vara med ch bidra, ingen skall vara tvungen att stå utanför. Allt hänger samman ch utvecklingen i kmmunen måste styras utifrån dessa nyckelvärden, särskilt i denna typ av prjekt. Genmförandet av prjekt Scialt ansvarsfull upphandling kännetecknas av att det varit väl planerat, knkret ch strukturerat. Prjektet bedrivs både sm en metdutvecklings- ch en piltinsats för att testa en mdell för att genmföra upphandlingar med sysselsättningskrav i Östersunds kmmun. Prjektet är ett bra exempel på hur gråzner måste ch kan överbryggas genm att styra samrdning, samverkan ch samarbete inm ch mellan lika ffentliga parter. Detta underlättar i sin tur arbetet med målgruppen för prjektet ch de invlverade leverantörerna/företagen. Prjektet har ännu inte resulterat i tänkta effekter för individerna, d.v.s. att de kmmit i egenförsörjning. Detta berr på att genmförda upphandlingar både är få ch att det krävs längre tid för att individerna skall nå en egenförsörjning. Det har även inneburit att anlitade företag via upphandlingarna är för få för att dra några säkra slutsatser hur de upplevt upphandlingarna med sysselsättningskrav. Erfarenheter från andra kmmunerna visar dck att en väl genmarbetad ch underhållen mdell för att ställa sysselsättningskrav vid upphandlingar leder till tänkta effekter vad gäller individerna samti- 4

5 digt sm leverantörerna i strt ser psitivt på att vara en partner i det hållbara arbetet. Därutöver bedrivs ett mfattande utvecklingsarbete under ledning av Upphandlingsmyndigheten. Uppdraget är att i bred samverkan ta fram en natinell mdell för att ffentliga verksamheter sm kmmuner/städer, reginer/landsting ch statliga myndigheter skall arbeta hållbart med scial hänsyn ch sysselsättningskrav vid ffentliga upphandlingar. Vi hppas att Östersunds kmmun har den plitiska viljan ch ambitinen att ta vara på lärandet, mervärden ch den mdell ch de metder sm arbetats fram genm prjektet. Det ger möjligheter att arbeta strategiskt ch strukturerat med upphandlingar sm tar scial hänsyn ch ställer sysselsättningskrav på de företag sm skall leverera tjänster ch prdukter till kmmunen. I praktiken krävs därför en implementering av mdellen i den löpande verksamheten efter avslutat prjekt. Först när mdellen implementeras ch tillämpats i den reguljära verksamheten under en längre perid går det att bedöma fullt ut hur effektivt det är att ställa sysselsättningskrav. Scialt ansvarsfull upphandling skapar samhällseknmisk nytta ch strategiska fördelar En kmmun har idag många sciala utmaningar ch snabba förändringar att möta där traditinella lösningar inte fungerar tillfredsställande eller där det krävs samverkan med andra aktörer för att arbeta innvativt, effektivt ch på ett hållbart sätt. Ett av de mråden sm kräver utveckling ch nya grepp är arbetsmarknadsåtgärder ch integratin. Fördelen för en kmmun är att de har möjligheter att pröva nya lösningar för att arbeta med sciala innvatiner t.ex. inm ramen för upphandlingar ch IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap). I detta prjekt har Samrdningsförbundet i Jämtland varit en partner ch finansiär, vilket visar på andra vägar till samarbete för kmmunen. Förbundet har en lång erfarenhet ch en gedigen kmpetens kring bl.a. samrdning, samverkan ch arbetslivsinriktad rehabilitering. Eftersm en allt större del av ffentlig verksamhet utförs av externa utförare är det viktigt att upphandlaren, där det är lämpligt ställer krav på leverantören sm ligger utanför de mer traditinella kvalitets- ch lägsta priskraven. Många av Sveriges kmmuner arbetar idag med någn frm av scial hänsyn ch/eller sysselsättningskrav vid upphandlingar, sm ett verktyg för att nå lika mål. Strategiskt ligger prjektet helt rätt i tiden ch genm samverkan med Arbetsförmedlingen kan kmmunen få tillgång till en bredare bas för lika arbetsmarknadsinsatser för de individer sm behöver det mest. Vi anser att Arbetsförmedlingens resurser både eknmiskt ch persnellt är en viktig framgångsfaktr för en implementering i löpande verksamhet. Samtidigt får kmmunen tillgång till fler individer sm har rätt kmpetens ch prfil för att möta företagens behv av få rätt persnal på plats. En mycket viktig aspekt för att kmmunen skall frtsätta satsa på att ställa sysselsättningskrav vid kmmande upphandlingar är dels att skattemedel måste hanteras hållbart så att de skapar långsiktiga effekter, dels att välfärden kräver att så många individer sm möjligt i arbetsför ålder har möjligheter till egenförsörjning. I det perspektivet är prjekt Scialt ansvarfull upphandling ch det förslag till implementering sm tagits fram av prjektledaren startskttet för att Östersunds kmmun skall arbeta strukturerat ch hållbart med upphandlingar. De samhällseknmiska effekterna består främst av det prduktinsvärde sm skapas m ch när individer kmmer i arbete. I andra hand leder fta individernas förbättrade livs- ch sciala situatin till minskat behv av ffentliga resurser, vilket ckså skapar samhällsnytta. Denna typ av satsning bygger även upp det sciala kapitalet ch samtidigt stärker det individernas förutsättningar scialt ch i arbetslivet. Payff har en mycket gedigen erfarenhet sm visar att effektiva sciala arbetslivsinriktade investeringar för grupper i utanförskap skapar samhällsnytta. Vi bedömer därför att en väl genmförd 5

6 implementering av mdellen för sysselsättningskrav vid upphandling i Östersunds kmmun har gda möjligheter att skapa såväl kmmunaleknmisk sm samhällseknmisk nytta. Återbetalningstiden är krt för kmmunen vid scialt ansvarfulla upphandlingar när alternativet för de berörda persnerna är att de skulle uppburit försörjningsstöd. Om alternativet utgörs av aktivitetsstöd är den kmmunala återbetalningstiden betydligt längre, eftersm det då blir Arbetsförmedlingen sm minskar sina kstnader för utbetalade ersättningar. I detta senare fall är även intäkten för kmmunen mer synlig då den enbart utgörs av skatteintäkter. Vid det första scenarit, då intäkten primärt utgörs av minskade utbetalningar av försörjningsstöd (inkl. frigjrd handläggningstid), är intäkten mer knkret för kmmunen. Vår sammanfattande bedömning utifrån våra intervjuer ch våra kalkyler är att sannlikheten för att de scialt ansvarfulla upphandlingarna ska vara lönsamma för kmmunen är hög avsett m persnen kmmer in i subventinerat eller subventinerat arbete. Däremt ökar den samhällseknmiska lönsamheten m individerna sm får arbete genm upphandlingarna klarar av att gå till subventinerade anställningar, eftersm det prduktinsvärde sm skapas då blir större. Avslutande frågeställningar En viktig del när Payff genmför utvärderingar med fkus på samhällseknmisk nytta är att vi lyfter fram ett antal frågeställningar till uppdragsgivaren ch parterna, vilka vi hppas ska bidra till den frtsatta analysen ch tillvaratagandet av prjektets resultat ch långsiktiga effekter: En implementering av mdellen för scialt ansvarsfull upphandling kräver utöver beslutet i sig ett antal delbeslut för att mdellen skall fungera väl. Hur skall upphandlingar genmföras med sysselsättningskrav, vilka resurser skall avsättas för det perativa arbetet ch hur skall styrning- ch ledning rganiseras? Vilka samarbetsparter krävs, vilka branscher ch upphandlingar skall mfattas? Till sist vilken målgrupp skall pririteras, vilka kstnader skall avsättas ch hur skall dessa finansieras? Huvuddelen av detta finns beskrivet i prjektledarens bilaga 1 i rapprten. En frtsatt extern samverkan med Arbetsförmedlingen är nödvändig för att Östersunds kmmun skall ha möjligheter till att arbeta med scialt ansvarsfull upphandling i löpande verksamhet fr..m på ett effektivt sätt. Har Arbetsförmedlingen resurser ch möjlighet till detta på både på styrgrupps- ch utförarnivå? Samrdningsförbundet har varit en viktig prjektpart ch finansiär av prjektet Scialt ansvarsfull upphandling. Vilka slutsatser drar förbundet av prjektet ch vilken rll skall förbundet ha i frtsättningen. Vilken nivå på kraven skall ställas för tilltänkta leverantörer, dialg eller skarpa krav? Det finns möjligheter att i vissa upphandlingar ställa särskilda krav på att leverantören måste anställa istället för att bara föra en dialg angående en anställning. Hur skall arbetsmarknadskraven på leverantörerna utfrmas; praktik, lärling, trainee, rehabiliteringsplatser eller uttalade möjligheter till anställning från start? Hur skall företagen stöttas på ett effektivt sätt när det gäller de individer sm är aktuella för praktik ch anställning? Krav behöver ställas på företagen sm levererar när det gäller ev. befattningars kravprfil, vilken kmpetens sm krävs ch vilka persnliga egenskaper sm är lämpliga för det specifika arbetet. 6

7 Hur skall målen för kmmande upphandlingar frmuleras ch hur skall resultatet ch effekterna av upphandlingarna med sysselsättningskrav följas upp? Scial hänsyn vid upphandlingar ger Östersunds kmmun unika chanser att ställa krav med kppling till scial hänsyn på leverantörerna utöver sysselsättningskraven. Det ger Östersunds kmmun möjligheter att prfilera sitt sciala arbete mt hållbarhet ch inkludering ytterligare. Hur skulle dessa krav kunna utfrmas relativt kmmande upphandlingar? 7

8 Inledning Bakgrund Vid årsskiftet 2016/2017 genmfördes en mfattande förändring av Lagen m Offentlig Upphandling (LOU), i vilken möjligheterna att kräva sciala hänsyn vid upphandlingar utökats markant. I kölvattnet av detta har ett prjekt Scialt ansvarsfull upphandling startats i samarbete mellan Östersunds kmmun ch Samrdningsförbundet i Jämtlands län, i vilket kmmunen är prjektägare ch förbundet är finansiär. Övriga prjektparter är Upphandlingskntret, Arbetsförmedlingen ch Mittuniversitetet. Målgruppen är persner sm står långt från arbetsmarknaden enligt Arbetsförmedlingens definitin. Det innebär vuxna sm varit inskrivna på Arbetsförmedlingen minst ett år, unga sm varit inskrivna minst sex månader samt persner med status nyanländ. Prjektet genmförs under tiden Läs mer m prjektet i prjektledarens utförliga redvisning i bilaga 1 i denna rapprt. Payffs uppdrag Uppdraget Utvärderingen skall svara på prjektets effekter avseende: Samhällseknmisk nytta ch eknmiska effekter för kmmunen ch andra aktörer. Individpåverkan vad gäller förutsättningar på arbetsmarknaden. Företagens syn på kmpetensförsörjning i prjektet. Resultatet av prjektet skall analyseras relativt liknande natinella prjekt. Utvärderingen skall ta fram ett underlag sm skall ligga till grund för hur sysselsättningskrav ch scial hänsyn skall integreras i kmmunens löpande verksamhet när det gäller upphandling. Genmförande Under uppdraget har Payff använt sig av ett flertal metder. Bland annat har vi använt ss av dkumentstudier, intervjuer ch arbetsmöten. Utöver detta har Payff använts sig av sin mfattande erfarenhet ch sina mdeller för verksamhetsutveckling ch samhällseknmisk utvärdering. Payffs mdeller Payff arbetar i alla sina uppdrag med fkus på att stödja våra uppdragsgivare att skapa samhällsnytta ch hållbara resultat. För att åstadkmma detta arbetar vi enligt två strategiska mdeller; VerkSam ch NyttSam. Verksam är vår mdell för verksamhetsutveckling ch NyttSam är vår mdell för samhällseknmisk utvärdering av sciala insatser. VerkSam är en strukturerad ch väl beprövad mdell för verksamhetsutveckling, med fkus på långsiktiga effekter. Genm att sammanställa ch analyser relevant bakgrundsinfrmatin kan ett syfte för 8

9 verksamheten arbetas fram. Syftet svarar på Vad verksamheten ska göra, för Vem verksamheten ska finnas ch Varför det är viktigt att satsa på verksamheten? Därefter kan mål beslutas för att visa på vad verksamheten ska uppnå. Därpå planeras aktiviteter ch hur rganisatinen ska se ut samt vilka kmpetenser ch vilken samverkan sm behövs. Avslutningsvis byggs en struktur för ledning, styrning ch uppföljning upp. Infrmatin ch analys Ledning, styrning ch uppföljning Syfte Långsiktiga effekter Organisatin, resurser ch kmpetens Mål Aktiviteter Figur 1. Illustratin av Payffs mdell för verksamhetsutveckling, VerkSam. NyttSam är Payffs mdell för samhällseknmiska utvärderingar. Den bygger på grundläggande natinaleknmisk teri, Sveriges skattesystem, scialförsäkringssystemet, lagar ch regler för arbetsmarknadsplitiska åtgärder ch standardkstnader för ett strt antal insatser inm myndigheter ch rganisatiner. Före-läge Efter-läge Insats Intäkt Lönsamhet Återbetalningstid Figur 2. Illustratin av Payffs mdell för samhällseknmiska utvärderingar, NyttSam. Genm att beräkna värdet av det prduktinsvärde sm en individ sm arbetar bidrar med ch kstnaden för resursförbrukningen, lika stödinsatser, handläggning av lika bidrag ch sjukvård, kan NyttSam beräkna samhällseknmisk ptential, intäkt, lönsamhet ch återbetalningstid. Beräkning- 9

10 arna kan göras i frm av ttalstudier, urvalsstudier ch typfallsstudier. Det kan ske både sm förkalkyler, delkalkyler, kalkyler efter avslutad insats ch framtidsprgnser. Samtliga beräknade resultat kan redvisas på samhällsnivå ch nedbrutet för stad/kmmun, regin/landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet, försäkringsgivarna ch för individ/målgrupp. Avgränsningar För att inte överdriva effekter i våra samhällseknmiska beräkningar gör Payff alltid avgränsningen att enbart räkna på effekterna för den aktuella individen, sm ingår i beräkningarna för det aktuella uppdraget. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram att individens livssituatin i läget före en insats även påverkar människr i deltagarens mgivning. Om deltagarens situatin förbättras genm utbildningen, får rdning på sitt liv ch mår bättre är det sannlikt att familjen ch mgivningen påverkas psitivt. Dessa sekundära effekter är mycket viktiga att lyfta fram, men för att skapa tydliga rsak-verkan-samband väljer Payff att inte ta med dessa sekundära effekter i beräkningarna. Det betyder att det, utöver vad sm visas i denna rapprt sannlikt uppstår ytterligare samhällseknmiska effekter. Prjekt Scialt ansvarsfull upphandling Syfte Syftet med prjektet är att utveckla en mdell sm Östersunds kmmun kan använda för att arbeta strukturerat med scialt ansvarsfull upphandling. Mdellen ska leda till att fler människr inkluderas på arbetsmarknaden vilket bland annat innebär ökad självständighet för individer. Det förväntas även innebära minskade kstnader ch ökade intäkter för Östersunds kmmun. Mål Utifrån prjektets syfte ch övergripande mål i prjektdirektivet har tre prjektmål med delmål frmulerats. Prjektet kmmer att utfrmas för att dessa mål ska nås under utsatt prjekttid. Prjektets första mål är att ta fram en mdell för hur Östersunds kmmun arbetar med Scialt ansvarsfull upphandling. Mdellen är ett arbetssätt sm tas fram, ch sm kmmer att beskrivas i en rapprt mt slutet av prjekttiden. Mdellen ska mfatta beskrivning av: Hur Östersunds kmmun arbetar med Sciala hänsyn i upphandling ch vilka målgrupper sm pririteras. Rller ch ansvarsmråden inm Östersunds kmmun för Scialt ansvarsfull upphandling vem sm gör vad i lika mment ch hur mdellen ska användas i upphandlingsprcessens lika faser inklusive uppföljning. Prcessbeskrivning av arbetssätt ch metd för upphandlande enheter vid upphandlingar där sciala hänsyn tas: en instruktin till hur man ställer sciala krav i en upphandling. Prcessbeskrivning av det arbetssätt sm bör användas då en kmmunal enhet (IFO, AME, Integratin eller annan enhet sm prjektet identifierar) blir engagerad i att stötta arbetsmarknadsåtgärder till följd av sciala krav i upphandling. Beskrivning av matchningsprcessen: målgrupp till arbetsplats. Vilka förutsättningar sm ska råda för att scialt ansvarsfull upphandling ska tillämpas samt i vilken mfattning man ska ställa sciala krav. Hur leverantörsdialger genmförs inm ramen för mdellen. Rutiner för planering av upphandlingar. Uppföljningsrutiner. 10

11 Prjektets andra mål är att testa mdellen i skarpa upphandlingar. Under prjekttiden ska minst tre upphandlingar göras. Upphandlingarna ska mfatta lika stra belpp Upphandlingarna ska helst mfatta lika upphandlingsmråden Upphandlingarna ska bedömas av styrgruppen vara av sådan karaktär att de främjar framtagandet av mdellen Prjektets tredje mål är att infrmera ch frtbilda upphandlande enheter samt andra berörda kring scialt ansvarstagande i upphandlingar. Prjektet ska även infrmera ch samverka med näringslivet ch dess branscher samt fackliga rganisatiner för att öka kunskapen m ch deltagandet i upphandlingar av denna karaktär. Detta behöver planeras utifrån behv ch förutsättningar (tex vilken bransch man riktar sig till). För att nå detta mål ska följande uppfyllas: Prjektet ska bjuda in anställda inm Östersunds kmmun sm arbetar med upphandling, till wrkshps på temat ansvarsfull upphandling vid minst två tillfällen under prjekttiden För varje upphandling sm genmförs inm prjektets ramar ska dialg m de sciala kravställningarna föras med den aktuella branschen enligt struktur sm prjektet tar fram För varje upphandling sm genmförs ska dialg föras med relevanta fackliga rganisatiner kring sciala krav Dialg ch tex wrkshps kring ämnet scialt ansvarsfull upphandling ska även föras övergripande med paraplyrganisatiner inm näringslivet ch planeras utifrån behv ch resurser Tänkta effekter av prjektet är att fler persner skall kmma i egenförsörjning alternativt stärka sina förutsättningar för att få ett arbete. Mer infrmatin m prjektet ch dess resultat Kntakt: Prjektledare Kristina Hlmblad, kristina.hlmblad@stersund.se En närmare beskrivning av prjekt Scialt ansvarsfull upphandling förutsättningar, genmförande, resultat ch effekter presenteras i bilaga 1. Vi vill rikta ett särskilt tack till Kristina, sm tålmdigt tagit fram underlag sm varit viktig för utvärderingen av prjektet. 11

12 Eknmiskt lönsamhetsperspektiv på scialt ansvarfull upphandling Metd ch genmförande Att lägga ett eknmiskt lönsamhetsperspektiv på scialt ansvarfull upphandling innebär att ställa kstnaden för de extra resurser sm den scialt ansvarfulla upphandlingen kräver relativt en vanlig upphandling, d.v.s. en upphandling utan sciala krav, mt den nytta sm den scialt ansvarfulla upphandlingen skapar. Själva analysen genmförs sm en cst-benefit analys, innebärande att den ttala merkstnaden för upphandlingen ställs mt de (sannlika) framtida intäkter sm upphandlingen förväntas ge upphv till. Analysen genmförs med hjälp av en alternativscenarimetd sm bygger på att den faktiska situatinen för en persn sm är föremål för en scialt ansvarfull upphandling jämförs med en trlig situatin UTAN de specifika förutsättningar sm den scialt ansvarfulla upphandlingen tillför. Anledningen till att vi väljer denna metd är att den nytta/de intäkter sm de scialt ansvarfulla upphandlingar sm Östersunds kmmun genmfört är få ch så nyligen genmförda att några säkra slutsatser inte kan dras utifrån dessa. Det sm möjliggjrt att vi trts detta kan dra vissa försiktiga slutsatser är att vi haft möjlighet att intervjua ett antal persner sm på lika sätt varit invlverade i lika upphandlingsprcesser. Det gäller dels intervjuer med persner inm Östersunds kmmun, företrädare för Innanförskapsakademin, tre lkala företag sm varit delaktiga i scialt ansvarfulla upphandlingar samt, inte minst, två persner sm varit föremål för scialt ansvarfulla upphandlingar. Merkstnad vid scialt ansvarfull upphandling Merkstnaden för en scialt ansvarsfull upphandling består av den extra tid sm persnal inm kmmunen lägger ner på prcessen då det rdinarie upphandlingsförfarandet kmpletteras med sciala krav. Detta innebär att ett antal förberedelser, träffar, dialger, uppföljningar, återkpplingar etc. måste genmföras ch sm INTE behöver genmföras vid en rdinarie upphandling. En alternativ kstnad till den tid sm kmmunen lägger ner är att kmmunen i sin tur kan köpa vissa tjänster i prcessen med scialt ansvarfull upphandling det kan t.ex. gälla rekryteringen av persner sm är föremål för upphandlingen. Kmmunen Med hjälp av prjektledaren för prjektet Scialt ansvarsfull upphandling har vi genmfört en uppskattning av de extraresurser sm en dylik upphandling kräver sm riktar sig mt att mellan en ch tre persner berörs av de sciala kraven. Den ttala tidsåtgången i prcessen från ax till limpa utgörs av 116 timmar fördelade mellan dessa parter/persner; 1. Dialg med branschföreträdare, genmförs av upphandlare ch ansvarig SAU 2. Dialg med beställare inm kmmunen, genmförs av upphandlare, ansvarig SAU ch beställare 12

13 3. Kravställning, genmförs av upphandlare, ansvarig SAU ch beställare 4. Utvärdering av erhållna anbud, genmförs av upphandlare ch ansvarig SAU 5. Dialg med leverantör, genmförs av ansvarig SAU ch rekryterare 6. Rekrytering av persn(er), genmförs av rekryterare (Af) 7. Intrduktin av persnen på arbetsplatsen, genmförs av rekryterare 8. Uppföljning av persnen, genmförs av rekryterare 9. Avslutning av persnen efter genmfört arbete, genmförs av rekryterare 10. Återkppling, genmförs av rekryterare, beställare ch upphandlare 11. Administratin ch kmmunikatin, samtliga Med en genmsnittlig timkstnad för dessa tjänster på 600 kr blir den ttala kstnaden för merkstnaden för den scialt ansvarsfulla upphandlingen kr. Samhället Uttryckt i samhällseknmiska krnr, d.v.s. inklusive indirekta skatter, mtsvarar merkstnaden kr. Intäkt vid scialt ansvarfull upphandling Kmmunen De ptentiella intäkter sm är aktuella vid en scialt ansvarfull upphandling utgörs av att persner sm blivit rekryterade kan kmma i arbete tidigare än vad sm skulle ha varit fallet UTAN den scialt ansvarfulla upphandlingen. Det behöver inte innebära att alla persner sm blivit rekryterade på detta sätt medelbart kmmer in i ett heltidsarbete utan subventin. Vägen dit kan vara mer eller mindre lång ch gå via praktik- eller lärlingsplats ch/alternativt via arbete på hel- eller deltid sm är subventinerat. Kmmunen har nrmalt tre lika intäktskällr när en persn gör sig berende av försörjningsstöd ch kmmer i arbete, ibland färre ch i vissa fall fler. Mest frekventa intäkter är minskat försörjningsstöd inkl. mindre handläggningstid samt ökade skatteintäkter. Vad gäller skatteintäkterna tillfaller de nrmalt sett inte helt ch hållet hemmakmmunen p.g.a. det natinella utjämningssystemet sm fördelar m skapade skatteintäkter efter en kmplicerad algritm. Å andra sidan påverkas vår hemmakmmuns marginella skatteintäkter både psitivt ch negativt av händelser i andra kmmuner. Med ett försörjningsstöd enligt nrm ch med en inkmst på kr per månad skapas en intäkt på cirka kr per år för kmmunen m en persn kmmer i arbete, avsett m arbetet är subventinerat eller inte, förutsatt att alternativscenarit är att persnen skulle varit utan arbete ch erhållit försörjningsstöd. Om berörda persner inte hade försörjningsstöd i periden innan de blir rekryterade utan har bidrag eller ersättningar från andra aktörer än kmmunen blir intäkten mindre för kmmunen ch består då enbart av ökade skatteintäkter. Om alternativet vre aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen ch lönen densamma sm van blir den årliga intäkten för kmmunen cirka kr. Anledningen till den kraftigt minskade intäkten, jämfört med exemplet med försörjningsstödet van, är inte bara kpplat 13

14 till att aktivitetsstödet betalas av Arbetsförmedlingen utan även berende på att skatteintäkten blir ca kr lägre då persnen även betalar skatt på aktivitetsstödet i föreläget. Samhället På samhällsnivå utgörs de ptentiella intäkterna för de persner sm blir rekryterade av skapat prduktinsvärde (genm att deltagarna kmmer in i arbete på hel- eller deltid med eller utan subventin) ch minskat behv av lika stödresurser (t.ex. handläggning, sjukvård, kriminalvård etc.). I mtsats till samhällets lika aktörer (kmmun, regin ch stat) tillkmmer inga finansiella effekter, t ex ökade skatteintäkter, minskat försörjningsstöd etc. Dessa finansiella pster är ett nllsummespel på samhällsnivå då det för varje transferering finns en utbetalare ch en mttagare t ex utgör försörjningsstödet en kstnad för kmmunen ch en lika str intäkt för mttagande individ. Nivån på det samhällseknmiska värde sm skapas när en persn utan arbete kmmer in i arbete på heltid utan subventin ligger nrmalt på drygt kr årligen baserat på de utvärderingar Payff genmfört under årens lpp. Den största delen av detta, ca kr, utgörs av själva prduktinsvärdet medan resten utgörs av kstnader för lika stöd- ch insatsresurser. I det fall det finns persner i gruppen sm varit föremål för plisen, rättsväsendet ch kriminalvården stiger kstnaden snabbt mt, eller till ch med över, 1 mkr årligen. Vår bedömning är att de persner sm är föremål för rekrytering vid scialt ansvarfulla upphandlingar inte utgörs av persner sm knsumerar nrmalt stra resurser. Årlig kstnad för icke-arbete ligger därmed på ca kr. Stegförflyttning En ptentiell intäktspst vid scialt ansvarsfull upphandling sm med str sannlikhet är värdefull men sm är svår att värdera mnetärt utgörs av den stegförflyttning sm upphandlingen ger upphv till. Med stegförflyttning avses för det första den förstärkning av den berörda persnens ställning gentemt arbetsmarknaden m rekryteringen inte direkt leder till en tillsvidareanställning. Med stöd av ett fylligare cv ch utökad erfarenhet från lika arbeten har persnens psitin på den reguljära arbetsmarknaden förstärkts inför kmmande rekryteringar. För det andra har stegförflyttningen en indirekt psitiv effekt på andra persner sm står längre ner på sysselsättningsstegen i kmmunen. Genm att ett antal persner sm står högt upp på stegen erhåller arbete genm den scialt ansvarsfulla upphandlingen kan persner längre ner på stegen förflytta sig närmare ett arbete, vare sig det erhålls via upphandling eller inte. Lönsamhet Vi redvisar nedan utfallet av två kalkyler med hjälp av alternativscenarir, d.v.s. hur persnernas försörjning skulle varit m de INTE rekryterats vid en scialt ansvarfull upphandling. I det första scenarit skulle persnen erhållit försörjningsstöd ch i det andra aktivitetsstöd. Kmmunen, alternativscenari försörjningsstöd Om vi ska bedöma sannlikheten för lönsamhet för kmmunen vid en scialt ansvarfull upphandling sm berör en persn kan vi inledningsvis knstatera att m denna persn kmmer in i arbete (subventinerat eller subventinerat) ch därmed gjrt sig berende av försörjningsstöd är denna persn lönsam för kmmunen efter att ha arbetat i cirka fem månader förutsatt att persnen i fråga INTE 14

15 erhållit arbete i alla fall, dvs avsett den scialt ansvarfulla upphandlingen. Om sannlikheten för detta hade varit 50 prcent hade kravet på arbetstid för lönsamhet varit cirka ti månader. Om upphandlingen berört tre persner med samma kstnad, kr, hade det räckt att dessa tre persner, var för sig, hade arbetat två månader för att den scialt ansvarfulla upphandlingen skulle varit lönsam (under samma förutsättning sm van). Kmmunen, alternativscenari aktivitetsstöd Om alternativet för den berörda persnen är att ha aktivitetsstöd krävs en längre återbetalningstid för att den scialt ansvarfulla upphandlingen ska vara lönsam. Persnen måste nu arbeta i minst 19 månader för att upphandlingen ska vara lönsam för kmmunen, förutsatt att persnen INTE erhållit arbete även utan upphandlingen. Om sannlikheten för det är 50 prcent måste persnen arbete minst 38 månader (drygt tre år) för att nå lönsamhet. Om upphandlingen berört tre persner hade det räckt att dessa tre persner, var för sig, hade arbetat ett halvt år för att den scialt ansvarfulla upphandlingen skulle varit lönsam. Samhället En persn sm kmmer in i subventinerat arbete med en lön på kr skapar ett årligt prduktinsvärde på kr eller kr per månad m alternativscenarit innebär försörjningsstöd. Det innebär att en persn med denna (subventinerade) lön behöver arbeta i drygt två månader för samhällseknmisk lönsamhet. Om arbetet är subventinerat (80 prcent) skapas ett årligt prduktinsvärde på kr eller kr per månad. I detta fall måste persnen arbeta sex månader för lönsamhet vid samma alternativscenari. Utfallet när aktivitetsstöd utgör alternativscenari är snarlikt detta utfall, återbetalningstiden är enbart marginellt längre. Lönsamhet, sammanfattning Kmmunen Återbetalningstiden är mycket krt för kmmunen vid scialt ansvarfulla upphandlingar när alternativet för de berörda persnerna är att de skulle uppburit försörjningsstöd. Om alternativet utgörs av aktivitetsstöd är återbetalningstiden betydligt längre. I detta senare fall är även intäkten för kmmunen mer synlig då den enbart utgörs av skatteintäkter. Vid det första scenarit, då intäkten primärt utgörs av minskade utbetalningar av försörjningsstöd (inkl. frigjrd handläggningstid), är intäkten mer knkret för kmmunen. Vår sammanfattande bedömning utifrån våra intervjuer ch våra kalkyler är att sannlikheten för att de scialt ansvarfulla upphandlingarna ska vara lönsamma för kmmunen är mycket hög avsett m persnen kmmer in i subventinerat eller subventinerat arbete. 15

16 Samhället Utifrån det samhällseknmiska perspektivet är kravet på lönsamhet mindre jämfört med kmmunen förutsatt att persnen kmmer in i subventinerat arbete. Oavsett subventinerat eller subventinerat arbete bedömer vi att sannlikheten för att de scialt ansvarfulla upphandlingarna ska vara lönsamma för samhället är mycket hög. 16

17 Individpåverkan vad gäller förutsättningar på arbetsmarknaden För att undersöka hur prjektet har påverkat förutsättningarna för de persner sm blivit föremål för scialt ansvarfulla upphandlingar har vi genmfört intervjuer med två persner. Med förutsättningarna menar vi hur persnernas ställning visavi arbetsmarknaden påverkats genm den praktik ch de arbeten de erhållit via de scialt ansvarfulla upphandlingarna. Båda persnerna, sm är i yngre medelåldern, km till Sverige 2014 respektive 2015 ch hade lång arbetslivserfarenhet med praktiskt, huvudsakligen manuellt, arbete från tiden i sitt hemland. En av dem har genm kmpletterade kurser validerat sina kunskaper ch därmed fått behörighet att arbeta inm sitt fack i Sverige. Studierna genmfördes sm ett led i den scialt ansvarfulla upphandlingen. Båda två hade nt m pengar innan de blev rekryterade via de scialt ansvarfulla upphandlingarna genm Innanförskapsakademin under De var båda arbetslösa när deras handläggare på Arbetsförmedlingen kntaktade dem för att ge infrmatin m möjligheten att få praktik ch sedan jbb. Till att börja med hade de en ganska låg lön men nu när de arbetar heltid med kllektivavtal tjänar de mellan kr ch kr i månaden. På frågan m hur deras situatin trligen sett ut m de inte fått möjligheten att kmma in på arbetsmarknaden via den scialt ansvarfulla upphandlingen uppger båda att det skulle tagit längre tid; den ena uppger att hen trr det skulle tagit åtminstne två år till medan den andra uppskattar att det skulle tagit upp till fem år till. Några kmmentarer var; Matchningen var viktig, hade tagit två, tre år annars ch Det hade varit mycket svårt att få jbb utan denna praktik! samt Det hjälper mig i framtiden, jag har nu referenser ch det påverkat mitt cv psitivt. Båda persnerna är mycket nöjda med sina jbb även m de möter en del fördmar särskilt bland äldre medarbetare. De är särskilt nöjda med arbetsmiljön ch arbetsförhållandena, här i Sverige har de raster, mderna maskiner samt persnalförsäkringar. 17

18 Företagens syn på kmpetensförsörjning i prjektet I syfte att undersöka hur företag sm blivit upphandlade under etiketten scialt ansvarsfull upphandling ser på vilken nytta denna frm av upphandling har för företagen själva har vi intervjuat tre företag verksamma i Östersund. Dessa tre företag är de enda företag sm varit föremål för scialt ansvarsfulla upphandlingar under prjekttiden. Följande är de frågr vi ställde ch de svar sm vi erhållit; Varför gick ni med i en upphandling där det ställdes sciala krav? a. Vi hade behv av jbb b. Att det ställdes dessa krav var inget prblem för ss eftersm vi har tillämpat detta tidigare c. För det upplevdes inte sm ett hinder Vad tyckte ni m att det ställdes sciala krav vid upphandlingen? (Utgå från ert eget perspektiv) a. Det tyckte vi inte m b. Bra initiativ c. Eftersm vi tidigare har arbetat med Scial krav kring Vinterparken så var det inga knstigheter utifrån vårt perspektiv. Vad tycker ni m att det ställs sciala krav vid upphandlingen nu i efterhand (jag undrar alltså m er uppfattning har påverkats på någt sätt nu när upphandlingen är genmförd)? (Utgå från ert eget perspektiv) a. Det tycker vi inte m b. Ingen direkt skillnad eftersm vi har det sen tidigare c. Bra i de delar det går att applicera, men för ss sm skall göra stadsfesten är det svårt att hitta vissa arbetsuppgifter då det är under en begränsat perid (ti dagar) sm Stadsfesten är. Dessutm krävs det specialkunskaper för eventet sm måsta vara på natinell nivå, Vilka typ av krav fick ni? Var det enbart dialgkrav eller fanns krav på att ta emt persner? a. Vi framförde rganisatinen Galaxen vilket kmmunen tyckte vara bra att nyttja b. Kravet var dialgkrav ch sen ev ta emt flera persner m de tidigare slussas ut på arbetsmarknaden c. Dialgkrav Hur har upphandlingen (där det ställdes sciala krav) fungerat för er? a. I vårt bjekt bra 18

19 b. Allt fungerar mycket bra men det måste plan med persnerna (MÖTE) dagligen c. Se van att det varit svårt då det krävs så specifik kmpetens under ett intensivt ch relativt krt prjekt Vad ser ni allmänt sm fördel (dvs för kmmunen ch samhället sm strt) med att det ställs sciala krav vid upphandlingar? a. Vi tycker inte att kmmunen ska ställa krav på detta byggnadsrådet räcker sm part b. Fördelar men detta är att arbetstagaren kan gå vidare i livet ch ev skaffa ett jbb utan stöd. Fördelar för kmmun ch stat är mera skatteintäkter ch mindre bidrag c. Att hjälpa till att få in människr sm behöver hjälp att kmma in i ett sammanhang är väl superbra att ha med Vad ser ni för nackdelar? a. Att det kan kmma tilldelad arbetskraft sm vi byggare inte vet någt m (kunskap, lycksfallsrisker, m m) b. Nackdel är att det tar mycket arbetskraft för de övriga i blaget med möten, diskussiner, prblemlösningar ch eknmi c. I vissa fall svårt att tillgdse m det krävs speciella kmpetenser för arbetet Någt övrigt sm ni vill framhålla a b. Måste vara nga med att de lär att kmma i tid hålla raster ch att de gör de sm skall göras. Att vi kllar att arbetet är gjrt ch ger plus ch ev minus kritik på rätt sätt c

20 Sysselsättningskrav vid upphandling vad har gjrts på andra håll i Sverige? Natinell utblick Vid en natinell jämförelse finns det väldigt mycket gjrt för att både beskriva ch bedöma värdet av att ställa sysselsättningskrav vid upphandlingar. Vi har tagit del av ett mfattande underlag sm främst beskriver hur ett flertal kmmuner ch städer arbetar med scial hänsyn vid upphandlingar med målet att få fler individer i arbete. I några fall har vi även varit i kntakt med upphandlande kmmuner. Dessutm finns det ett flertal satsningar, dels av ett par statliga myndigheter, Upphandlingsmyndigheten ch Tillväxtverket, dels av Sveriges kmmuner ch Landsting, SKL, sm tagit fram stödmaterial för att underlätta för ffentlig verksamhet att satsa på scial hänsyn vid upphandlingar. För att stödja ch utveckla en mdell natinellt genmför Upphandlingsmyndigheten det av ESF-finansierade prjektet Sysselsättning genm ffentlig upphandling, sm har sm målsättning att utveckla metderna sm kan användas för att ställa sysselsättningskrav vid upphandling för att få fler individer i arbete, med fkus på nyanlända. I prjektet deltar bl.a. flera svenska ch eurpeiska städer ch Trafikverket. Externt har även synpunkter tagits in från arbetsmarknadens parter, näringslivet m.fl. sm ingått i prjektets referensgrupp. De satsningar sm görs samrdnat av lika myndigheter ch SKL är viktiga för att ta fram mdeller ch stödmaterial för att underlätta för bl.a. kmmunerna att satsa på ffentliga upphandlingar med scial hänsyn. Eftersm det är mfattande skattemedel sm hanteras i upphandlingar är det utmärkt att en samrdnad satsning görs för att ta vara på arbetsfrmer, lärande ch mervärden. Dessa erfarenheter kan sedan användas för att bygga strukturer ch strategier för de kmmuner sm satsar på scial hänsyn vid upphandling för att fler individer skall kmma i egenförsörjning på längre sikt. De kmmuner ch städer sm vi tittat närmare på vad gäller deras satsningar på sysselsättningskrav har hunnit betydligt längre än Östersunds kmmun i sin satsning genm att fler upphandlingar har gjrts ch att dessa har resulterat i ett flertal anställningar, praktiker m.m. Främst ser vi att Götebrgs Stad styrt upp ch arbetat mycket strukturerat med scial hänsyn vid upphandlingar ch dessutm visat på nyttan av dessa genm lika utvärderingar, bl.a. vad gäller samhälls- ch företagseknmi. Sedan 2016 ska alla blag ch förvaltningar i Götebrgs Stad arbeta efter den mdellen. Fkus ligger på att skapa anställningar hs stadens leverantörer för ungdmar, utrikes födda ch persner med funktinsnedsättning. Syftet är att stärka integratinen, kmpetensförsörjningen ch den sciala hållbarheten i Götebrg. Det finns även ett mfattande webbaserat material med egen hemsida kring upphandling med scial hänsyn sm underlättar för alla berörda. Andra kmmuner sm vi studerat närmare är bl.a. Btkyrka, Örebr, Umeå kmmun ch ett upphandlingscenter i Dalarna sm samrdnat upphandlingen för sex kmmuner. Satsningarna har lika fkus men har det gemensamma att det tar tid att arbeta fram en väl fungerande mdell för upphandling med scial hänsyn. Ett flertal individer har fått möjligheter att pröva på ett arbete hs företagen sm upphandlats, men det är relativt få individer sm gått vidare till ett arbete. Flera av kmmunerna har därför jbbat med att utveckla mdellen ch vilken typ av sysselsättningskrav sm skall ställas vid upphandlingarna. I praktiken innebär det att skarpa krav på anställning ställs istället för att i första hand använda sig av dialgkrav. Några av kmmunerna har även fkuserat på att utveckla relatinerna med leverantörerna, förstärka samarbetet med Arbetsförmedlingen ch hur stödet till de individer sm får praktik ch/eller anställning skall utfrmas med hjälp av kmmunens arbetsmarknadsenhet. 20

21 Ytterligare ett exempel på sysselsättningskrav vid upphandling är från Götebrgsreginen där ett antal kmmuner arbetat tillsammans för att utveckla rutiner för att ställa sysselsättningskrav vid kmmunal upphandling av bygg- ch anläggningsprjekt ch vid markanvisning. Tanken är att råda bt på den kmpetensbrist sm finns inm bygg- ch anläggningssektrn ch bristen på bstäder i reginen. I ett första steg är det viktigast att ta fram en fungerande mdell. Läs vidare Innanförskapsakademin, Östersundshem, kmmunalägt bstadsblag En av de mer mfattande satsningarna på att ställa sysselsättningskrav vid anställningar har gjrts av Östersundshem. Detta är särskilt intressant eftersm kmpetensen ch en färdig väl utprvad mdell i princip finns inhuse i Östersunds kmmuns äg. Det kmmunala bstadsblaget Östersundshem har sedan 2016 drivit satsningen Innanförskapsakademin (IA). Syftet med IA`s verksamhet ch med Verket sm mötesplats är att förebygga utanförskap ch bidra till ett inkluderande samhälle samt främja en effektiv kmpetensförsörjning inm det lkala näringslivet. Målet är att främja inkludering ch mtverka utanförskap bland målgruppen arbetslösa ungdmar ch nyanlända. IAs deltagare ska nå egenförsörjning genm jbb, högre utbildning eller eget företagande. Ett ytterligare mål är att inspirera andra, både lkala arbetsgivare men även ffentlig ch privat sektr lkalt sm natinellt, att ta sitt samhällsansvar ch förstå affärsnyttan med tex mångfaldsrekrytering. IA vänder sig primärt till målgrupperna arbetssökande ungdmar upp till 24 år, samt asylsökande ch nyanlända sm ingår i arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Sedan årsskiftet 2017/2018 bedriver IA sin verksamhet i lkalen Verket i centrala Östersund. Här sker undervisning ch wrkshps inm akademins prgram ch här sker aktiviteter så sm matchningsträffar mellan arbetsgivare ch ptentiella arbetstagare. IA består i dagsläget av fyra delar - praktikprgram, utvecklingsprgram för utrikesfödda kvinnr (Tillverket), drp in-cachning ch inspiratinsprgram. År 2018 ingick även ett företagarprgram. Praktikprgrammet, företagarprgrammet ch drp in vänder sig mt ungdmar ch nyanlända medan Tillverket endast riktar sig mt utrikesfödda kvinnr. Praktikplatser skapas genm sciala krav i upphandlingar. Östersundshem ställer både direkta sysselsättningskrav/krav på praktikanter men även dialgkrav i t.ex. RAM-avtalsupphandlingar där mängden arbete ch uppdrag är mer klart. Företagarprgrammet har kmbinerat en traditinell företagarutbildning med wrkshps anpassade till målgruppen kring kulturella skillnader samt med fkus på att utveckla sina kreativa ch entreprenöriella färdigheter. Inspiratinsprgrammet vänder sig till redan etablerade svenskar ch arbetsgivare med målet att höja inkluderingen på arbetsplatser genm att jbba med attitydförändringar. Tillverket är ett ti månaders utbildningsprgram på deltid för utrikesfödda kvinnr med 15 platser per mgång. IA medfinansieras av Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen ch Rikshem samt har kntinuerlig samverkan med Arbetsförmedlingen ch Migratinsverket. Dessutm samverkar IA i frm av matchningskntr varannan vecka med Arbetsförmedlingen, Östersunds kmmun, studieförbunden ch ett antal frivilligrganisatiner. 21

22 Analys, slutsatser ch rekmmendatiner Bakgrund ch förutsättningar Utvärderingens fkus Denna utvärdering är ett viktigt underlag för Östersund kmmuns beslut m hur upphandlingar med scial hänsyn ch sysselsättningskrav skall genmföras efter att prjektet Scialt ansvarsfull upphandling avslutats. I praktiken betyder det att kmmunen måste ta ett beslut m att antingen frtsätta ställa sysselsättningskrav vid upphandlingar för vilka det är möjligt ch lämpligt ch därefter implementerar en mdell för detta alternativt att inte ställa sysselsättningskrav i samband med kmmande upphandlingar. Utvärderingen redvisar ch beskriver prjekt Scialt ansvarsfull upphandling ur ett samhällseknmiskt perspektiv kmpletterad med en redgörelse av hur deltagarnas förutsättningar på arbetsmarknaden påverkats av insatsen ch hur företagen ser på kmpetensförsörjning genm prjektet. Därefter beskriver vi hur upphandling med scial hänsyn genmförs i några andra ffentliga verksamheter. Slutligen gör vi här i det avslutande avsnittet en sammanfattande analys av prjektets möjliga resultat ch möjliga långsiktiga effekter relativt liknande satsningar på andra håll i Sverige ch insatsens möjliga strategiska värde genm att redvisa våra slutsatser kring prjektet. Vi avslutar rapprten med att ta upp några rekmmendatiner/frågeställningar för den frtsatta analysen av prjektets resultat ch möjligheter att ta tillvara erfarenheter ch skapa långsiktiga effekter. Det är mycket viktigt att utvärderingen kmmer till nytta för prjektägaren. En väsentlig del i utvärderingen är prjektägarens redvisning ch beskrivning av Scialt ansvarsfull upphandling bakgrund, genmförande ch resultat, se bilaga 1. Denna redvisning utgör dels ett kmplement för utvärderingens analys, slutsatser ch rekmmendatiner, dels är viktig sm en infrmatin till läsaren av rapprten för att få en samlad infrmatin kring prjektet. Scial hänsyn vid upphandlingar Scialt ansvarsfull upphandling i en vidare mening innebär enligt Upphandlingsmyndigheten 1 att bl.a. följande aspekter kan mfattas: Arbetsrättsliga villkr sm innebär att upphandlande myndigheter inkluderar villkr i upphandlingen sm syftar till att säkerställa att leverantören erbjuder skäliga arbetsvillkr till arbetstagarna vid utförandet av kntraktet. Att ställa arbetsrättsliga villkr är i vissa fall bligatriskt. Arbetsmiljö sm innebär att upphandlande myndigheter vid upphandling säkerställer att leverantören har ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. Sysselsättningsmöjligheter sm innebär att upphandlande myndigheter i samband med upphandlingen vidtar åtgärder sm syftar till att bidra till ökad sysselsättning

23 Främjande av lika rättigheter ch möjligheter sm innebär att upphandlande myndigheter genm upphandling exempelvis bidrar till att nå lika jämställdhetsplitiska mål ch ökad medvetenhet ch efterlevnad av diskrimineringslagen. Tillgänglighet sm innebär att upphandlande myndigheter bidrar till att öka delaktigheten i samhället för alla, avsett funktinsförmåga. Att vid upphandling säkerställa tillgänglighet är bligatriskt m det sm ska upphandlas ska användas av fysiska persner. Rättvis handel, sm är ett internatinellt handelssamarbete, har uppmärksammats inm EU där dess betydelse för glbal utveckling ch fattigdmsbekämpning har lyfts fram på lika sätt, bland annat i samband med ffentlig upphandling. Observera att denna utvärderings främsta fkus är sysselsättningskraven, sm ckså är prjekt Scialt ansvarsfull upphandlings effektmål. Det intressanta med upphandlingsmyndighetens beskrivning av begreppet visar att det finns betydligt mer långtgående krav sm den ffentliga upphandlaren kan ställa på leverantörerna för att möjliggöra ett samhälle där fler görs delaktiga samtidigt sm ffentliga skattemedel används på ett ansvarsfullt ch effektivare sätt sm även skapar samhällsnytta. Förutsättningar för samhällsnytta av prjektet Den samhällseknmiska utvärderingen skall tillsammans med den övriga analysen i utvärderingen ge ett bredare ch bättre underlag för att bedöma resultat ch möjliga, långsiktiga effekter av de insatser sm prjektet genmfört. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att samhällsnytta består av flera lika delar. De rent samhällseknmiska effekterna består främst av det prduktinsvärde sm skapas m ch när individer kmmer i arbete. I andra hand brukar individernas förbättrade livs- ch sciala situatin skapa mindre behv av ffentliga resurser, vilket ckså skapar samhällsnytta. Därutöver skapas finansiella effekter, vilka består av transaktiner när betalningsförmåga mfördelas i samhället. Exempelvis består de finansiella effekterna av bidrag, skatter ch lön. De finansiella effekterna påverkar de lika aktörernas resultat, däremt inte resultatet på samhällsnivå där summan av de finansiella effekterna är nll. Den ttala samhällsnyttan innefattar dck även livskvalitet. Livskvalitet är en viktig dimensin av samhällsnyttan, men bör hanteras sm en icke-mnetär effekt. Det betyder att det är bara prduktinsvärde ch förbrukningen av reala resurser sm tas med i utvärderingen av den samhällseknmiska nyttan. För aktörerna tillkmmer värdet av de finansiella effekterna. Livskvalitetfaktrer, eller mjuka faktrer, kan snarare ses sm förklaringsvariabler. Därigenm blir livskvalitetfaktrerna ett sätt att sätta det eknmiska resultatet i en kntext ch förbättra möjligheten till en frtsatt analys. Påverkan på de mjuka faktrerna kan även ses sm en prgnsfaktr för de långsiktiga eknmiska effekterna. Den samhällseknmiska utvärderingen ger en helhetsbild av prjektets resultat ch möjliga hållbarhet, effektivitet ch lönsamhet. Genm analysen redvisas hur fördelningen av kstnader ch nytta varierar mellan lika samhällsaktörer (myndigheter) relativt vilken part sm finansierat satsningen. Ytterligare användningsmråden av den samhällseknmiska utvärderingen är att underlätta implementering, spridning, lärande ch ta fram underlag för beslut m satsningar sm innebär höga initiala kstnader, men sm sannlikt är lönsamma på sikt. Ur ett rganisatinsperspektiv kan kstnaderna för respektive part/myndighet ställas mt de intäkter sm skapas genm prjektet. Till synes höga kstnader initialt i ett prjekt kan vid en samhällseknmisk utvärdering visa sig lönsamma genm att insatsen skapat intäkter sm överstiger kstnaderna. 23