Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 YTTRANDE 1 av Scialdepartementet STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar kring de förslag sm LSSkmmittén lämnat: Kapitel 4.1 Behövs LSS sm rättighetslag? Kapitel 4.2 LSS en lag m sciala tjänster Kapitel 4.3 Vilka syften ch mål ska lagen ha? Kapitel 6.6 Tillsyn ch kntrll Kapitel 7.2 Insatser i annan kmmun Umeås synpunkter på slutbetänkandet Kapitel 4.4 Persnkretsen Umeå har inga invändningar kring att nuvarande persnkretsar även gäller framledes ch med de förtydligande sm lämnats. Lagstiftningen har dck kvar ett gammalt tänk från msrgslagen där diagns är tillräckligt för persnkretstillhörighet för 1 ch 2. För persnkrets 3 a ch 3 b ska däremt tre kriterier vara uppfyllda för att tillhöra persnkrets för LSS-insats d v s ej baserat på diagnser. Det bör ckså uppmärksammas knsekvensen av att en generell gräns vid 65 år införs för nybeviljande av insatser. För brukare sm hinner få persnlig assistans, bendestöd eller särskilt bende enligt LSS bara dagar före sin 65 års dag behåller stödet efter fyllda 65 år. Däremt en persn sm hinner fylla 65 år beviljas hemtjänst eller särskilt bende med stöd av SL. För SL-insatser gäller maxtaxa sm kan innebära en avgift för vård ch msrg med 1640 kr/månad, medan service ch mvårdnad är avgiftsfri vid LSS-insats. Det betyder för enskilda persner avsevärd skillnad i eknmi, sm skulle kunna undvikas m maxtaxa gällde för båda lagstiftningarna. Kapitel 4.5 Ett barnperspektiv i LSS Umeå stödjer till full de förslag sm anges under detta kapitel. Här är det viktigt att uppföljning av registerkntrllen i så fall sker kntinuerligt ch inte enbart vid anställningen. Förändringar kan ske över tid.

2 Registerkntrllen skulle även kunna införas för persner sm ska arbeta sm persnliga assistenter åt vuxna. Det bör förtydligas hur punkten -- barns inställning ska klarläggas ch hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av ålder ch mgnad -- praktisk kan hanteras i handläggningen m föräldrars vilja krckar med barnet/ungdmens. Flera insatser enligt LSS riktar sig till föräldrarna i avlastningssyfte. Kapitel 5. Huvudmannaskap för stöd ch service Kmmittén har på ett förtjänstfullt sätt redvisat de för- respektive nackdelar sm kan finnas kring lika tänkbara huvudmannaskapsförhållanden. Slutsatsen är dck att staten enbart blir huvudman för all persnlig assistans, även m en större förändring inte ses sm utesluten på längre sikt. Denna etapp skapar tydlighet i ansvar kring beslut ch finansiering av persnlig assistans. Ur medbrgarsynpunkt kan det dck upplevas till nackdel att ha Försäkringskassan sm beslutsfattare eftersm den inte är rganiserad med samma lkala förankring sm kmmunen. För små kmmuner i riket kan en persn sm beviljas LSS innebära svårighet att få en budgetprcess i harmni då enbart ett fåtal ärenden kan göra att hela budgeten faller. Det är därför viktigt att synpunkter från dessa remissinstanser särskilt beaktas i frågan m huvudmannaskap för LSS. Umeå kmmun stödjer därför SKL:s synpunkter kring huvudmannaskapsfrågan. Kapitel 6.2 Reglering ch ansvar Umeå ser det sm en framgång att LASS upphävs ch att tillämpliga delar av lagen inarbetas i LSS. Umeå har i tidigare remissvar bl a uttalat att samtliga assistansanrdnare/- arbetsgivare brde behandlas lika ch ha sitt fulla arbetsgivaransvar d v s kmmunen brde inte vara betalningsansvarig för enskilda anrdnares sjuklön. Umeå ser därför med tillfredställelse att arbetsgivare framöver behandlas lika. Umeå är dck tveksam till förslaget m att en ny regel ska införas i LSS sm gör det möjligt att kmmunen även frtsättningsvis förväntas utföra assistans i väntan på att Försäkringskassan tar beslut. Förslaget visar på ett misstrende till Försäkringskassans möjlighet att klara snabb handläggning (kvalitetsfråga för brukaren) Varför inte istället ställa samma krav på Försäkringskassan sm på kmmunerna att snabbt handlägga ärenden. Förslaget i betänkandet är en nödlösning ch skulle inte behövas m Försäkringskassan har rutiner för snabb handläggning.

3 Kapitel 6.3 Behv Kmmitténs förslag under detta avsnitt har en ambitin av att förtydliga vilka sm mfattas av persnlig assistans, vilket i sig är vällvligt ur bl a rättsäkerhetssynpunkt. Med en begränsning av målgrupp finns dck en uppenbar risk för övervältring av beslut till andra insatser inm LSS eller SL ch därmed uppstår kstnader hs kmmunen. Med förskjutning mt att persner både kan behöva beslut enligt LSS ch SL för att få sina tidigare behv tillgdsedda innebär det ckså en kstnadsökning för den enskilde eftersm maxtaxa gäller för SL-insatser. Av det skälet vre det önskvärt att maxtaxa gällde både för SL ch LSS insatser (se avsnitt 4.4) Kapitel 6.4 Utförande ch kvalitet Umeå har inga invändningar mt de förslag sm lagts under detta avsnitt dck med nedanstående reflexin I första punkten på sidan 477 Uppdraget att anrdna persnlig assistans för barn ch ungdm ska mfatta ett ansvar för att insatsen utfrmas så att deras växande ch frigörelse främjas ch att verka för att anhöriga får det stöd sm de kan behöva i sin rll sm persnlig assistenter. Frigörelsen skulle underlättas m det endast i undantagsfall var möjligt att anställa föräldrar sm persnliga assistenter. Kapitel 6.5 Ersättning Förslaget m att införa differentierad ersättning berende på när på dygnet insatsen utförs ger bättre rättvisa mellan utförare såtillvida att den utförare sm gör insats på b-tid får bättre betalt. Risk finns dck att Försäkringskassan har bedömt att stödbehvet finns under dagtid (ej b-tid), men brukaren väljer att få sin assistans vid tidpunkter när assistenten är berättigad till b-ersättning. Här måste det finnas ett enkelt system sm gör att ersättningsnivån snabbt kan ändras m brukaren väljer annan tidpunkt för service än vad sm framgår av beslutet från Försäkringskassan m ersättningsnivå. Umeå vänder sig emt det förslag sm innebär att övriga kstnader enbart ska räknas upp med nettprisindex. Förändringen innebär en förlust i strleksrdning 6-7 kr/timme, vilket inte kan anses acceptabelt. Umeå liksm många kmmuner i landet har tidigare påtalat att nuvarande ersättning inte täcker de kstnader sm löne-ch anställningsavtal ställer krav på kmmunala utförare. Kmmunen har exempelvis fått satsa egna medel för att

4 möjliggöra rimliga arbetspass nattetid eftersm nuvarande knstruktin för Försäkringskassans beräkning av tid nattetid inte är förenlig med arbetstidsavtal. Även Sveriges kmmuner ch landsting har årligen framfört synpunkter kring uppräkning av assistansersättningen. En försämring av prissättning för övriga kstnader anser vi därför inte gdtagbar, särskilt med tanke på att ett flertal av ingående pster avser lönekstnader för exempelvis ledning ch administrativ persnal. Kapitel 7.1 Övergripande frågr m kvalitet ch kstnader Inga invändningar mt förslagen i detta kapitel. Psitivt att det tydliggörs att lag m valfrihetssystem (LOV) ckså är avsedd att mfatta kmmunala LSSinsatser. Umeå påtalade vid remissvaret över LOV att det inte tydligt framgick m den även mfattade LSS-insatser. Kapitel 7.3 Insatser med beslut m bende Umeå tycker det är bra att insatsen bende för vuxna delas upp i tre lika insatser ch därmed i tre lagparagrafer. Däremt anser vi det vara lyckligt att det gamla begreppet bstad med särskild service sm mfattade gruppbstad respektive servicebstad i den nya lagen benämns gruppbstad respektive bstad med särskild service vuxna. Det vre mera lgiskt att benämna bendefrmerna ch lagparagraferna för gruppbstad respektive servicebstad. Bendefrmen särskilt anpassad bstad anser vi bör utgå sm insats. Den insatsen är lika tydlig sm den varit tidigare. I övrigt inga invändningar mt förslagen i detta kapitel. Kapitel 7.4 Stöd ch service i rdinärt bende Under detta kapitel lanseras en ny insats enligt LSS nämligen persnlig service med bendestöd. Samtidigt tas insatsen ledsagarservice brt. Den nya insatsen ska ses sm en tidsbunden hemtjänst dvs kärnan i insatsen är serviceuppgifter ch persnlig mvårdnad sm ingår i hemtjänsten. På sidan 632 framgår dck att den nya insatsen inte täcker mfattande stödbehv vid aktiviteter utanför bstaden exempelvis förvärvsarbete eller längre resr. Erfarenheten från persnlig assistans enligt LSS ch ledsagarservice är att dmstlarna i allt ökande takt har ställt sig mycket psitiva till sökande sm begärt dessa insatser i samband med semesterresr inm ch utm landet. Det nya lagförslaget innebär således en försämring för brukarna att kunna få dessa insatser utifrån en rättighetslag.

5 För kmmunen innebär förslaget en uppenbar risk att få kstnadsökningar inm SL-mrådet eftersm insatsen är begränsad till 40 tim/v ch inte avser längre resr. Det måste därför tydliggöras i vad mån det förväntas att SL ska täcka längre resr eller m avsikten är att i det gda livet ingår inte längre resr. Umeå ställer sig ckså frågande kring vilka ur persnkretsarna sm kan förväntas mfattas av stödet. För persnkrets 1 ch 2 kan sannlikt insatsen kunna vara ett alternativ framför beslut m bende, vilket får anses vällvligt. För persnkrets 3a ch 3b där samtliga av nedanstående kriterier ska vara uppfyllda kring funktinshindret Vara strt ch varaktigt Förrsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Vara i mfattande behv av stöd ch service. Umeås uppfattning är att ett mfattande behv bör kännetecknas av ett hjälpbehv flera ggr/dag vilket innebär att insatsen brde ha en lägsta tidsåtgång ch där frågan kan ställas hur många timmar ska man anses behöva för att tillhöra persnkrets 3 a ch b ch vara berättigad till insatsen. Umeå anser därför att det är viktigare att det anges ett glv för att kunna erhålla insatsen för att tydliggöra för vilka hemtjänst enligt SL ska gälla respektive bendestöd enligt rättighetslagen LSS. Glvet är viktigare att tydliggöra än ett tak. Taket m 40 tim/vecka sätter eknmisk gräns för vad sm kan beviljas via LSS, men innebär för persner sm behöver mer att tillägget får ges via SL-beslut. Umeå vänder sig emt att förslaget kmmer att innebära administratin både inm SL ch LSS för att åstadkmma stöd ch service. Genmförs detta vre det önskvärt att all dkumentatin för en persn kunde ske i ett system dvs att SL ch LSS kan hanteras samrdnat. Det skulle ckså underlätta arbetet med genmförandeplaner i verkställighet. Med föreslagen knstruktin finns uppenbar risk för att samma diskussin uppkmmer mellan persnlig assistans ch bendestöd sm mellan dagens persnlig assistans enligt LSS respektive LASS. För persner i bstad med särskild service sm tidigare kmpletterat sitt bendestöd med ledsagarservice kvarstår möjligheten att kmplettera beslutet med bendestöd alternativt ledsagning med SL-beslut. Således en uppenbar risk för samma administratin sm tidigare ch en tydlighet kring vad sm förväntas ingå i bendebeslutet.

6 Vidare får det eknmisk knsekvens för den enskilde m SL-beslut tillämpas eftersm här gäller maxtaxa. Kapitel 7.5 Sysselsättning Umeå psitiv till att daglig verksamhet utvidgas till gruppen psykiskt funktinshindrade. Det är dck lyckligt ur rättvisesynpunkt att en rättighetslagstiftning inte mfattar samtliga persnkretsar. Vidare anser vi det viktigt att det sker en bedömning av arbetsförmågan sm underlag för planering av lämpligt arbete. Med rättighetslagstiftningen finns samtidigt en risk att den i sig skapar inlåsningseffekt såtillvida att funktinshindrade hänvisas till daglig verksamhet istället för att erbjudas arbete på öppna marknaden. Det vre önskvärt att det fanns en öppen arbetsmarknad för funktinshindrade sm inte är så knjunkturkänslig. Vidare är det viktigt att det finns möjlighet till tjänster med lönebidrag. Kapitel 7.6 Persnligt stöd ch individuell planering Under denna punkt instämmer Umeå i de synpunkter sm Ellinr Englund lämnat i sista avsnittet på sidan 747 kring kntaktpersn. Framtagandet av detta remisvar har gjrts tillsammans med företrädare från verksamhetsansvariga i kmmundelarna Hlmsund, Sävar, Hörnefrs samt inm Scialnämndens ansvarsmråde. Arbetsutskttet har även utsett en från alliansen ch en från scialdemkraterna för medverkan i utfrmningen av yttrandet. Lennart Hlmlund Kmmunstyrelsens rdförande Jan Björinge Stadsdirektör