Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun"

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Jändelsklan 7-9 i Karlskrna kmmun

2 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Jändelsklan 7-9 Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren Granskningen vid Jändelsklan 7-9 i Karlskrna kmmun ingår i detta prjekt. Jändelsklan 7-9 besöktes den 13 till 15 ktber 2015 Ansvariga inspektörer har utredare Kerstin Martinssn ch utredare Jsefine Esbjörnssn varit. I denna rapprt redvisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 19 kmmunala sklr ch 10 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.

3 2 (14) del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärarnas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersök m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bakgrundsuppgifter m Jändelsklan 7 9 Jändelsklan 7-9 är belägen i Karlskrna kmmun ch mfattar årskurserna 7 till 9. Sklan har ttalt 270 elever ch klasserna är rganiserade i ett arbetslag. Sklan leds av en rektrer ch en biträdande rektr. Sklinspektinen genmförde år 2010 tillsyn av Jändelsklan ch i beslutet knstaterades att sklan inte ger alla elever förutsättningar att nå målen i kursplanerna, att rektr inte i tillräcklig grad tar tillvara på ch analyserar resultaten av sin uppföljning ch utvärdering på ett sådant sätt att dessa kan msättas i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen samt att rektrn inte säkerställer att lärarna arbetar tillräckligt aktivt för att öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utfrmning utifrån stigande ålder ch mgnad. Karlskrna kmmun granskades våren 2015 men det gjrdes inget tillsynsbesök på Jändelsklan 7-9. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 78 prcent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 214 päng. Det genmsnittliga meritvärdet har förbättrats med drygt 10 päng de senaste två åren, medan andelen elever sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen har minskat någt sedan 2014 ch ligger på samma nivå sm 2013.

4 3 (14) Av den elevenkät sm Sklinspektinen inför granskningen genmfört med sklans samtliga elever i årskurserna 7 till 9 framgår att drygt 70 prcent av eleverna anser att de har studier ch fyra av fem elever anser att lärarna ser till att det är studier på lektinerna. Lika många elever uppger att de lär sig mycket på lektinerna. 43 prcent svarar att eleverna är med ch bestämmer vilka rdningsregler sklan ska ha. Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. De lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmfört visar att samtliga lärare bemöter eleverna med värme ch respekt. Samtliga lärare hälsar på eleverna ch hälsar dem välkmna när lektinen börjar. Vid flera tillfällen syns exempel på lärare sm inleder lektinen med att prata m någt sm rör elevers hela sklsituatin eller att småprata med enskilda elever m hur de mår. Vid samtliga lektiner sm bserverats bjuds eleverna in att delta i klassrumssamtalet främst genm att besvara frågr. I några fall mbeds de även att dra slutsatser, uttrycka åsikter eller presentera lösningar på prblem. Vid ett par tillfällen ger läraren utrymme för frågr ch prat sm eleverna visar mer intresse för. Vid dessa tillfällen är fler elever aktiva i samtalet. Då eleverna arbetar enskilt eller i grupp rör sig samtliga lärare runt i klassrummet ch går företrädesvis till de elever sm räcker upp handen. Det förekmmer att vissa av klassens elever inte tilltalas alls av läraren på en hel lektin. I de fall lärarna tilltalar eleverna med anledning av att de är uppmärksamma, pratar eller sysselsätter sig

5 4 (14) med annat sker detta fta med ett hyssjande ch i vissa fall med att eleven tilltalas med namn. Vid flera tillfällen flyttar sig läraren närmare eleven ch tilltalar denne tyst. Observatinerna visar även exempel på att lärare pratar med enskild elev i syfte att mtivera eleven att rka frtsätta lyssna. I de elevenkäter sm genmfördes i anslutning till de bserverade lektinerna framgår att eleverna med några få undantag anser att lärarna behandlar dem med respekt ch att lärarna bryr sig m hur det går för dem. I intervjuer bekräftar de flesta eleverna detta med tillägget att det finns skillnader mellan hur lärarna bemöter eleverna. De ger exempel på lärare sm de upplever visar str respekt för eleverna ch på enstaka lärare sm ibland upplevs sm rättvisa. På frågan m det är kej att säga vad man tycker svarar de intervjuade eleverna att det berr på vilket ämne det är. De ger sm exempel att i tyska ch de samhällsrienterande ämnena uppskattar lärarna att eleverna har synpunkter ch att detta leder till ett resnemang mellan elever ch lärare. Några intervjuade elever säger att när lärare frågar m alla förstått vågar de inte säga till, för att det är pinsamt att erkänna det inför klassen. Då kan det, enligt eleverna, kännas sm att läraren tycker att man är dålig sm inte förstår. Av lärarintervjuer framgår att lärarna anser att det är en gd studier på sklan. Alla lärare betnar värdet av att skapa gda relatiner till eleverna ch är överens m att gda relatiner skapar bättre studier. Enligt lärarna handlar det m strategier sm att prata med eleverna utanför klassrummet, lägga märke till vad eleverna är intresserade av ch att prata m annat än sklarbetet. Sklans mfattande prgram med läger ch temadagar bidrar ckså till att skapa relatiner mellan lärare ch elever, menar de intervjuade lärarna. De betnar även att det är viktigt att våga vara persnlig, att bjuda på sig själv, ha en psitiv framtning ch använda humr. De menar visare att det är viktigt att ha höga förväntningar på eleverna, men samtidigt stödja eleverna när de frågar ch visa att det inte finns några dumma frågr. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 90 prcent av de elever sm besvarat enkäten anser att lärarna behandlar eleverna med respekt ch 86 prcent uppger att lärarna bryr sig m hur det går för dem. Drygt 25 prcent uppger dck att påståendet Jag vågar säga vad jag tycker stämmer ganska dåligt eller inte alls Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad.

6 5 (14) Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. De bserverade lärarna tar ett tydligt ansvar för det arbete sm ska utföras i klassrummet. Detta visar sig exempelvis i att lärarna presenterar de mment sm lektinen kmmer att innehålla, skriftligt på tavlan eller muntligt. Vid de flesta bserverade lektiner kpplar läraren den aktuella lektinens innehåll till innehållet i föregående lektiner ch arbetsmrådet i sin helhet ch i några fall förklarar läraren syftet med lektinen. De bserverade lektinerna skiljer sig åt gällande genmförande. Ett par lektiner innehåller en genmtänkt struktur där arbetssätt varieras, på övriga lektiner dminerar ett arbetssätt. På samtliga de bserverade lektinerna kan läraren genmföra den planering sm anges i början av lektinen. Övergångar mellan lika mment sker till övervägande del utan att arbetet störs. Vid ett par lektiner uppstår viss r då elever inte förstår instruktiner ch då ställer frågr rakt ut eller pratar med en klasskamrat. På ett par av lektinerna upptar det lärarledda klassrumssamtalet större delen av lektinen, på två lektiner arbetar eleverna helt enskilt hela lektinen ch på ett par av lektinerna varvas genmgångar, med grupparbete eller enskilt arbete. Vid enstaka tillfällen förekmmer icke undervisningsrelaterat prat eller att elever sysselsätter sig med annat än sklarbetet. På så gtt sm samtliga lektiner ingriper läraren mt störande inslag genm att hyssja, tilltala eleven, flytta sig närmare eleven eller prata enskilt med eleven. Vid ett par tillfällen uppmanar läraren en elev att byta plats. Vid båda tillfällena vägrar eleven ch läraren framhärdar inte. I någt fall beslagtar läraren en mbiltelefn. Sena ankmster förekmmer på flera av de bserverade lektinerna, ch de elever sm kmmer försent uppmärksammas på lika sätt av lärarna. I ett fall påpekar läraren den sena ankmsten högt, i någt fall kmmenterar läraren inte de sena ankmsterna alls ch i någt fall uppmärksammas eleven genm att läraren hälsar. Elevernas beteende leder inte till att rdningsreglerna tas upp ch diskuteras. Drygt 90 prcent av eleverna uppger i enkäter sm genmfördes i anslutning till bserverade lektiner att läraren ser till att eleverna förstår vad de ska göra ch 87 prcent anser att läraren ser till att de får arbeta på lika sätt under lektinerna. Nästan samtliga elever har svarat att lärarna är tydliga med vilka regler sm gäller ch cirka 90 prcent anser att lärarna ser till att reglerna följs ch att det är studier på lektinerna. I elevintervjuer bekräftar eleverna att de i de

7 6 (14) flesta ämnen vet vad de ska lära sig. De uppger att lärarna gör pedaggiska planeringar, att dessa gås igenm vid terminsstart ch sedan finns tillgängliga på den gemensamma lärplattfrmen. De anser dck att det varierar mellan ämnena hur fta ch i vilken frm lärarna återkmmer till planeringarna. Eleverna anser även att det skiftar mellan lärare ch ämne hur varierad undervisningen är. De nämner ämnen där de får tydliga planeringar ch instruktiner kring vad de ska lära sig i varje arbetsmråde ch där undervisningen är varierad, exempelvis samhällsrienterande ämnen ch naturrienterande ämnen. Eleverna ger ckså exempel på ämnen där syfte ch mål upplevs sm tydligare ch undervisningen sm förutsägbar. Av elevintervjuerna framkmmer även att de tycker att en del undervisning inte går att variera eftersm de anser att det ligger i ämnets karaktär att man arbetar på ett visst sätt. Eleverna uttrycker dck att de uppfattar det sm att lärarna i allmänhet arbetar för att undervisningen ska bli mer varierad. De anser även att lärarna i det stra hela lyssnar på vad de vill ch tycker, men att finns skillnader mellan lärarna. De uttrycker att det finns begränsningar i vad de kan ha inflytande över. De exempel eleverna ger på mråden de kan påverka är exempelvis m de ska arbeta i grupp eller m de ska ha prv samt m de ska göra studiebesök. De intervjuade eleverna anser att de, med enstaka undantag, har gd studier på sina lektiner. Samtidigt ger de exempel på ämnen där de upplever att lärare inte ingriper när elever sysselsätter sig med annat, exempelvis mbil eller spel på Ipad. De uppger vidare att lärarna gör på lika sätt för att skapa rdning ch reda i klassrummet. Det vanligaste ingripandet är enligt de intervjuade eleverna att läraren säger till elever, genm att hyssja eller att säga elevens namn eller uppmanar en elev att byta plats. Vid enstaka tillfällen beslagtas mbil eller Ipad av läraren ch någn gång har en elev utvisats ut klassrummet. Eleverna menar att de lärare sm säger ifrån direkt ch sätter gränser redan första dagen, får respekt av eleverna vilket skapar gda förutsättningar för studier. Lärare sm intervjuats anser att en viktig del i att skapa struktur är att ha en tydlig lektinsstart där man markerar att arbetet ska börja ch där man även presenterar det kmmande lektinsinnehållet. Någn lärare nämner att även mål för lektinen eller arbetsmrådet tas upp i den inledande genmgången. Andra sätt att skapa rdning på lektinerna är, enligt de intervjuade lärarna, att man sm lärare är tydlig ch knsekvent, samt att man skapar gda relatiner till eleverna. Det är viktigt att markera direkt m det uppstår störande inslag, först med en allmän tillsägelse ch sedan med en riktad då man säger elevens namn. En av de intervjuade lärarna betnar att det är viktigt att vara tydlig i sina instruktiner. Andra viktiga faktrer, enligt de intervjuade lärarna är att ha

8 7 (14) en tydlig struktur på lektinerna, att starta ch avsluta lektinerna lugnt, samt att vara flexibel ch anpassa undervisningen efter situatinen. De intervjuade lärarna menar vidare att de fasta placeringar sm eleverna har i årskurs sju bidrar till studiern, då lektinerna kmmer igång snabbare när alla vet var de ska sätta sig. Flera lärare anger även att var eleverna arbetar spelar rll. De använder sig av möjligheten att låta elever arbeta i separata klassrum eller byta grupp m de inte kan fkusera i den grupp de befinner sig. Flera intervjuade lärare uppger att samtal med eleverna, både i grupp ch enskilt, är en strategi de använder för att skapa studier. De menar att eleverna fta kan bidra med gda förslag på hur studiern kan förbättras. Ett par av lärarna berättar att de har sm strategi att visa att de blir sura, genm att sätta sig ner ch sluta prata, ch att eleverna då uppmärksammar detta ch ändrar beteende. En lärare menar att ett sätt att behålla elevernas mtivatin ch därigenm studiern är att variera lektinsinnehållet så att eleverna får arbeta med lika mment ch på lika sätt. De intervjuade lärarna anser att eleverna vet målen ch vad sm förväntas av dem. Lärarna gör pedaggiska planeringar sm gås igenm med eleverna vid varje terminsstart, samt i viss mån löpande under terminen. Ett par av de intervjuade lärarna uppger att de använder sig av exempel ur elevernas vardag för att skapa förståelse för varför eleverna ska lära sig lika saker. När det gäller elevers inflytande över undervisningen uppger flera av de intervjuade lärarna att de inleder terminerna med att prata med eleverna m förväntningar ch önskemål inför terminen. En lärare menar att det är viktigt att man sm lärare bryter ner arbetsmrådet i delar ch presenterar alternativ för eleverna att välja mellan, t ex vilket engelskspråkigt land de vill arbeta med. Samtliga intervjuade lärare ger exempel på hur eleverna ges inflytande över undervisningen ch nämner sm exempel att eleverna får välja redvisningsfrm, välja texter inm ett mråde, designa egna plagg, välja egna rätter att tillaga. En lärare berättar m ett arbetsmråde där eleverna fått planera innehållet själva utifrån givna mål. En av de intervjuade lärarna anser att eleverna är mgna att utöva inflytande först i årskurs åtta ch att de i årskurs sju ska presenteras för ett antal lika arbetsfrmer sm läraren planerar ch bestämmer. De intervjuade lärarna är överens m att de behöver arbeta med att medvetandegöra eleverna m vad elevinflytande innebär. De disciplinära åtgärder sm används är i första hand beslagtagande av Ipads ch mbiltelefner. Sklans knsekvenstrappa används, men det är vanligt att det går så långt sm till sista steget så att de mer kraftfulla åtgärderna behöver användas. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 87 prcent av de elever sm besvarat enkäten anser att de förstår vad det är de ska lära sig på lektin-

9 8 (14) erna. 83 prcent uppger att de får arbeta på lika sätt på lektinerna ch ungefär hälften av de tillfrågade eleverna menar att de får kmma med synpunkter på vad de ska göra på lektinerna Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. Det finns i de lektiner sm bserverats en variatin vad gäller elevers synliga engagemang för innehållet i undervisningen. Det bristande engagemanget tar sig främst uttryck i att elever inte deltar i klassrumssamtalet eller gruppdiskussinen ch i vissa fall att de inte tar sig an de arbetsuppgifter sm ges. I några fall bserveras att elever småpratar med varandra, sysselsätter sig med mbil eller Ipad eller sitter helt verksamma. Antalet elever med van beskrivna beteenden varierar från lektin till lektin men återfinns i så gtt sm samtliga bserverade lektiner. På en av de bserverade lektinerna leder elevernas synbara brist på engagemang till att de stör andra elever. Lärarens agerande när det gäller elever sm inte tycks följa undervisningen varierar. Samtliga lärare rör sig runt i klassrummet medan eleverna arbetar enskilt eller i grupp ch stannar företrädesvis hs de elever ch grupper sm signalerar att de behöver hjälp, samt vänder sig i samtalen till de elever sm är aktiva i gruppsamtalet. Inga frågr ställs till de elever sm inte är aktiva i gruppsamtalen. Den enskilda hjälp sm bserveras innebär att läraren visar hur eleven ska lösa uppgiften. På samtliga lektiner bserveras att elever sällan får fördjupande frågr eller mbeds förklara sina tankegångar. Lärarna ställer frågr ch ber elever redvisa svar på prblemlösning ch de elever sm vill svarar. Det är ett fåtal elever sm är aktiva i klassrumssamtalen ch gruppdiskussiner. De elever sm inte tar initiativ, genm att räcka upp handen eller prata rakt ut i klassrummet, får inget synbart stöd av läraren för att delta mer aktivt. Det finns ingen synlig strategi för att aktivera alla elever i klassrumssamtalen. På någn av de bserverade lektinerna syns flera exempel på hur läraren använder lika strategier för att mtivera eleverna att frtsätta lektinsarbetet. Någn förändring i innehåll eller arbetssätt görs inte. Det syns exempel på att lärare rör sig närmare en passiv elev, pratar tyst med enskild elev eller påkallar enskild elevs uppmärksamhet genm att rpa elevens namn. På enstaka av de bserverad lektin rör sig läraren mellan alla elever, ställer frågr ch följer upp att de förstått vad de ska göra ch hur de ska gå vidare. I samtliga bserverade lektiner arbetar alla elever med identiska uppgifter ch det syns inte m några elever har någn frm av anpassade uppgifter.

10 9 (14) Av de elevenkäter sm genmfördes i anslutning till de bserverade lektinerna svarar drygt 90 prcent av eleverna att de lär sig mycket på lektinerna i dessa ämnen. Av elevintervjuer framgår att eleverna upplever att undervisningens svårighetsgrad berr på ämne ch elev. Eleverna berättar att alla elever i en årskurs delas in i grupper i matematik ch de naturrienterande ämnena, sm arbetar på lika svårighetsnivå, ch eleverna menar att denna rganisatin leder till att de får möjlighet att arbeta på lagm svår nivå. När en elev varit frånvarande eller inte hänger med får eleven gå fram till läraren ch säga till, enligt de intervjuade eleverna. De kan då byta till en annan grupp ch det finns extra lärare i alla teretiska ämnen, förutm i de samhällsrienterande ämnena, sm kan ge stöd åt de elever sm har det svårt. Eleverna säger att de trr att de kan få lättare texter m de behöver det samt att de kan få extrauppgifter m de ber m det i de flesta ämnen. De betnar att det är elevens ansvar att säga till m detta. Intervjuade lärare har str tilltr till vid den rganisatin de har i matematik ch naturrienterande ämnen, med grupperingar sm arbetar med lika svårighetsgrad ch menar att denna gör att eleverna kan få undervisning på den nivå de behöver i varje aktuellt arbetsmråde. Även i svenska ch engelska menar lärarna att rganisatinen är viktig. I dessa ämnen finns en extra resurslärare i varje årskurs, vilket gör att små grupper kan bildas. Båda lärargrupperna betnar att grupperna inte är statiska utan skapas ch förändras utifrån elevernas behv. De intervjuade lärarna ger exempel på hur de arbetar med att anpassa undervisningen utifrån elevernas behv till exempel med hjälp av lärböcker med lika svårighetsnivåer inm samma arbetsmråde, examinatinsfrm, inlästa lärmedel, lektinsanteckningar från läraren, lättare eller svårare texter i svenska, prgram på Ipad, förstrad text samt möjlighet att välja recept ch designuppgifter på lika nivå. Ett par av de intervjuade lärarna uttrycker att det är svårt att utmana alla elever varje lektin, ch att detta är någt sm kllegiet behöver hjälpas åt att utveckla. Lärarna uppger att det är svårt att dels anpassa undervisningen till elever med större stödbehv, ch dels utmana ch stimulera alla elever på den nivå de befinner sig på. En lärare uttrycker att det är svårt att planera genmgångar då det är möjligt att lägga dem på en nivå sm är lagm för alla elever i gruppen. De intervjuade lärarna uppger att de inte har någn pedaggisk strategi för hur passiva ch tysta elever ska aktiveras, men att de försöker mtivera dem genm individuella samtal, genm att knyta an undervisningen till elevernas intressen ch genm att variera undervisningen. Å ena sidan menar de att det är viktigt att alla elever får möjlighet att utvecklas, men å andra sidan upplever de att det är svårt att pressa elever

11 10 (14) sm inte vill prata i klassrummet. De intervjuade lärarna menar att de detta är någt de har behv att hjälpas åt med att utveckla. Sm tidigare redvisats anser 83 prcent av de elever sm besvarat Sklinspektinens enkät inför granskningen att de lär sig mycket på lektinerna. Tre fjärdedelar av eleverna uppger ckså att de kan få svårare uppgifter m de vill, medan en elev av fyra anser att de får för lite utmanande uppgifter. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i str utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Utredningen visar att lärandemiljön är stödjande ch präglas av ett respektfullt bemötande mellan elever ch lärare vilket gör att eleverna upplever att deras lärare bryr sig m dem. Lärarna arbetar målinriktat med att skapa gda relatiner sm en grund för studier. Utredningen visar vidare att eleverna i hög utsträckning ges möjlighet att följa undervisningen genm att deras lärare agerar ch ingriper när det blir rligt i klassrummet. Trts detta visar utredningen att det finns många elever på sklan sm inte anser att de har studier på lektinerna. Sklinspektinen kan ckså knstatera att det finns elever sm är verksamma ch utredningen visar att det saknas ett systematiskt arbete bland lärarna kring utveckling av arbetssätt ch arbetsfrmer sm syftar till att aktivera ch utmana samtliga elever. 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa. Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever.

12 11 (14) Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genmförande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv. Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på systemch verksamhetsnivå. Sklans förebyggande arbete Rektr upplever att sklan överlag har gd studiemiljö, men uppger att det finns en variatin i hur lärarna lyckas i arbetet med att skapa studier. I de dkument rektr lämnat in inför granskningen, samt i intervju med rektr framkmmer att rektr initierat ett utvecklingsarbete gällande trygghet ch studier sm kmmer att löpa över flera år. Första delen i detta arbete mfattade att utöka rdningsreglerna med en knsekvenstrappa, att tydliggöra reglerna för all persnal ch alla elever ch vårdnadshavare samt se till att rutinerna för hantering av incidenter ch incidentrapprtering är kända ch används av alla lärare. Vidare har arbetet innefattat att rektr, för alla medarbetare, klargjrt vilket ansvar lärarna har i sin rll sm mentrer. Rektr uppger att sklans rutiner gällande mentrs ansvar är väl implementerade hs samtliga lärare ch att de nu tar ansvar för alla delar i sitt uppdrag. Rektr anser även att hennes grundsyn, att studier grundar sig i gda relatiner mellan lärare ch elever, delas av alla lärare, ch att lärarna arbetar aktivt för att bygga relatiner med sina elever. Under ledning av sklans förstelärare har sklan ckså påbörjat ett utvecklingsarbete, kallat Öppna dörrar, där lärarna auskulterar på varandras lektiner. Förstelärarna auskulterar hs alla lärare sm ingår i deras arbetslag samt planerar för vilka frågeställningar sm ska lyftas. Rektr uppger att sklan ännu inte kmmit så långt sm till att arbeta med att förbättra elevinflytandet, men att detta är nästa steg i utvecklingsarbetet. I intervju beskriver rektrn att hn får infrmatin m undervisningens kvalitet ch planerar utvecklingsarbetet i de möten hn har med förstelärare/arbetslagsledare, specialpedaggisk samrdnare ch utvecklingsledare. Rektrn uppger vidare att hn använder arbetsplatsträffarna för att prata m utvecklingsarbetet, tydliggöra vad sm

13 12 (14) är aktuellt ch betna förstelärarnas mandat i arbetet. Infrmella samtal med både elever ch lärare är en annan viktig källa till kunskap m verksamheten, enligt rektrn. Vidare uppger rektrn att hn gör lektinsbservatiner, men inte i den mfattning hn hade önskat ch företrädesvis i klasser sm hn via förstelärarna, elever ch mentrer fått signaler m att hn behöver besöka. Rektrn anser vidare att medarbetarsamtalen är ett annat viktigt frum för att följa upp varje medarbetares uppdrag ch del i utvecklingsarbetet. Medarbetarsamtalen kmpletteras med ytterligare individuella samtal vid behv. De intervjuade lärarna beskriver att sklans rdningsregler tagits fram genm diskussiner i klassråd, elevråd ch persnalgruppen. Lärarna uppger vidare att de har uppfattningen att rektr vet vad sm händer på sklan eftersm lärarna snabbt får besked m vilka åtgärder de ska arbeta med då incidenter skett. De intervjuade lärarna anser att ledningsgruppen är viktig för att förse rektr med infrmatin, ch framhåller vidare att de upplever att de åtnjuter ett strt förtrende från rektrn att såväl utföra sm vidareutveckla undervisningen. I elevintervjuer framkmmer att eleverna i viss mån känner till rdningsreglerna. De vet att de finns ch att de fått dem hemskickade men inte varför de finns. De vet inte heller vem sm gjrt reglerna. Eleverna uppger att enskilda regler lyfts när någt inträffat, men att de inte brukar prata m dem däremellan. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 43 prcent av eleverna anser att de är med ch bestämmer vilka rdningsregler sklan ska ha. Sklans agerande för att upprätthålla studier Rektr uppger i intervju att sklan har sm rutin att disciplinära åtgärder ska dkumenteras på avsedd blankett. Detta läsår har detta inte skett någn gång ch rektr trr att det berr på att lärarna hanterar rdningsfrågr på ett sätt sm gör att disciplinära åtgärder inte behöver tillgripas. Av intervju ch dkument framgår att såväl enskilda elevers sm gruppers utveckling följs upp löpande, ch behv kntaktas elevhälsteamet sm planerat ch beslutar m åtgärder. Åtgärderna kan mfatta såväl särskilt stöd sm insatser för att främja studiern. I slutet av varje läsår analyserar lärarna tillsammans elevernas resultat, med uppdrag att skapa åtgärder för att utveckla sklans arbetssätt ch lärarnas undervisning. Rektr följer upp frågr m lärares undervisning ch ledarskap både löpande ch i medarbetarsamtal. I de fall rektr, i samtal med elever eller lärare, får signaler m att en enskild lärare behöver mer stöd i sitt ledarskap än arbetslaget har till sitt förfgande, gör rektr en handlingsplan tillsammans med berörd lärare. Stödet har exempelvis inneburit att lärare fått stöd

14 13 (14) av specialpedaggisk samrdnare eller att lärare tillförts en resurs i sina undervisningsgrupper. Rektr uppger att hn är medveten m att kvalitén på undervisningen varierar mellan lärarna, men att hn för närvarande inte fått signaler m att det finns någn i persnalgruppen sm inte klarar sitt uppdrag. Intervjuade lärare uppger att rektr har arbetat mycket för att skapa förutsättningar för studier, genm att implementera rutinerna kring disciplinära åtgärder, knsekvenstrappa ch incidentrapprter. Samtliga intervjuade lärare uppger att de är väl förtrgna med dessa rutiner samt att detta arbete har lett till ökad tydlighet ch en ökad känsla av trygghet hs persnalen. Lärarna uppger att rektr följer upp hur lärarna arbetar med sklans aktuella utvecklingsmråden på medarbetarsamtalen. Intervjuade lärare anser att rektr är mycket tydlig, att det sm diskuterats följs upp samt att det finns en gd struktur för arbetet med studier på sklan. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn i str utsträckning tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i strt ch för studiern i klassrummet. Det framkmmer av utredningen att rektrn arbetar målinriktat för att skapa ch förbättra prcesser i syfte att uppnå en gd lärmiljö ch en ökad måluppfyllelse. Detta visar sig i den långsiktiga planering för utvecklingsarbetet på sklan sm rektrn gjrt, ch sm sätts igång stegvis. Det framkmmer vidare att rektr följer upp såväl enskilda elevers sm klassers kunskapsutveckling ch lärmiljö. Sklinspektinen bedömer dck att rektr behöver utveckla arbetet med framtagandet av sklans rdningsregler så att elevernas inflytande ch delaktighet i denna prcess förbättras. Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att inspektörerna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken.

15 14 (14) Syftet med lektinsbservatinerna är att inspektörerna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar. Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare genmförs en uppföljande elevenkätmed elever i de två klasser vars lektiner bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. Jändelsklan sklan Antal Inledande elevenkät 83 % (224 elever) Intervjuade elever 12 Lektinsbservatiner 7 Uppföljande elevenkät 114 Intervjuade lärare 13

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Eriksdalsklan i Skövde kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Eriksdalsklan

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Dalhemsskolan i Helsingborgs kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Dalhemsskolan i Helsingborgs kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Dalhemssklan i Helsingbrgs kmmun 1 (15) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Dalhemssklan Resultat

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4-9

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. ANNERSTASKOLAN ANNERSTASKOLANS Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. 2019-01-01 till 2019-12-31 Planen (bestämmelserna) gäller för förskleklass, grundskla ch fritidshem Grunduppgifter

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Vallaskolans särskola i Sollefteå

Kvalitetsgranskning av Vallaskolans särskola i Sollefteå Valla särskla Kyrkvägen 7 881 34 Sllefteå 1 (15) Sllefteå kmmun Djupövägen 3 881 80 Sllefteå Kvalitetsgranskning av Vallasklans särskla i Sllefteå kmmun Sklinspektinens beslut Sklinspektinen har i Vallasklans

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Gröndalsskolans Elevhälsoplan

Gröndalsskolans Elevhälsoplan Gröndalssklans Elevhälsplan Läsår: 2017/18 Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga arbetet. Barnens ch elevernas behv av kunskaper, färdigheter, mtanke

Läs mer

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Geografiska undersökningar

Geografiska undersökningar DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Gegrafiska undersökningar I kursplanen i gegrafi sm började gälla 2011 i grundskleutbildningen framgår det tydligare än i tidigare kursplaner att eleverna

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling enhet 3 Oktber 2017 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3. Visin:

Läs mer

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19. Bråstrpsklans plan mt diskriminering, kränkande behandling ch trakasserier 2018/19. Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen: Grundskla f-6 ch fritidshem Ansvariga för planens genmförande:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Digitalisering ch skla Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Vad menar vi med digitalisering av sklan? Digitalisering av prcesser för att rganisera utbildning Digitaliseringen av undervisning

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Leda digitalisering 21 september Ale

Leda digitalisering 21 september Ale Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan Malmö stad Blankebäckssklan Blankebäckssklans likabehandlingsplan Handlingsplan för all frm av kränkande behandling ch trakasserier läsåret 2016/2017 Blankebäckssklans likabehandlingsplan Inledning Blankebäckssklan

Läs mer

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Att intervjua elever om hållbar utveckling Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling - Enhet 3 Oktber 2016 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr Granskningsrapprt Falu kmmun KPMG AB 2017-06-07 Antal sidr 7 Falu kmmun Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr KPMG AB 2017-06-07 Innehållsförteckning

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020 Sklenhet: Birger Sjöberggymnasiet Riktlinjer för plan mt kränkande behandling ch likabehandlingsplan Sklan ska varje år ta fram två planer, en

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört

Läs mer

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde Södra Utmarkens rektrsmråde Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING samt MOTVERKA DISKRIMINERING ch KRÄNKANDE BEHANDLING Södra Utmarkens rektrsmråde Reviderad augusti 2016 Gäller för Södra Utmarkens Grundskla

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Intern rapport - Roller och ansvar

Intern rapport - Roller och ansvar Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2017-08-15 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19 Ekenässklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 18/19 1 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Förskleklass, grundskla 1-6 ch fritidshem Planen gäller läsåret 2018/2019

Läs mer

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år Dnr 2019/90-612 Handlingsplan för kmmunens aktivitetsansvar för ungdmar 16-20 år Västerviks kmmun Barn- ch utbildningsförvaltningen 2019 Innehåll Försättsblad 1 Innehåll 2 Inledning 3 Förebyggande arbetet

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering Parksklans plan mt kränkande behandling ch diskriminering HT2016/VT2017 - Med fkus på välmående ch trygga elever, med gda kunskaper Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap.

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument.

Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskola utifrån skolans pedagogiska koncept kopplat till nationella styrdokument. Fördjupningsarbete i Rektrsprgrammet, Blck 5 Kursgrupp 3 Från ideal till verklighet -en fallstudie av en friskla utifrån sklans pedaggiska kncept kpplat till natinella styrdkument. Författare: Stefan Nemeth

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning Kvalitetsrapprt 2017/2018 - Sammanfattning Vår Visin: En förskla för alla där kunskap ch människr växer Engagemang- Kmpetens- Arbetsglädje Mål Linköpings kmmun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas

Läs mer

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ... mdell plan plicy prgram regel rutin rutin för arbete med kmmunalt aktivitetsansvar riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- ch utbildningsnämnden Beslutandedatum: 2017-06-13

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN HAMMARBYSKOLAN

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN HAMMARBYSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN PÅ HAMMARBYSKOLAN Läsåret 2017/2018 Reviderad av Hammarbysklans elevhälsteam 2017-04-26 0 Innehåll Elevhälsan Hammarbysklan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet...2 Rektr...2

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN. FRIDNÄS- och HAMMARBYSKOLAN

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN. FRIDNÄS- och HAMMARBYSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSAN PÅ FRIDNÄS- ch HAMMARBYSKOLAN Läsåret 2018/2019 Reviderad av elevhälsteamet 2018-04-25 0 Innehåll Elevhälsan...2 Ansvarsfördelning i elevhälsarbetet...2 Rektr...2 Specialpedagg...2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mt diskriminering ch kränkande behandling i sklan Håsta skla ch fritidshem Upprättad Mars 2018 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter ch möjligheter

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap PM 1 (9) Tillsynsenheten Frida Billström Charltte Larsgården Magnus Olfssn Hans Pettersn Jenny Selrt Elenr Strm Årssammanställning för 2013 av MSB:s

Läs mer

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA

Delrapport Utvärdering av C2C/PIMA Utvärdering av sciala investeringar Delrapprt Utvärdering av C2C/PIMA Jnas Huldt Götebrg, 2018-01-23 payff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefn 076-13 41 503 www.payff.se Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskla Centrum försklr Läsåret 2016/2017 Oktber 2016 1 Innehållsförteckning Till dig sm är vårdnadshavare 2 Likabehandlingsplanens syfte 3

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskla Fårdala/Stimmets enhet Läsåret 2015/2016 Datum för upprättande: nvember 2015 Innehållsförteckning Till dig sm är barn 3 Till dig sm är vårdnadshavare 3 Likabehandlingsplanens

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensam CBRNEstrategi samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...

Läs mer

IT-strategi för Ålidhems skolområde

IT-strategi för Ålidhems skolområde den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS!

METOD IPP METOD AICKO UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? PÅ PLATS! 18-06- 04 METOD IPP METOD AICKO METOD IPP - INFLYTANDE PÅ PLATS Hur? Var? Varför? Resultat? När ska det inte användas? UTBILDNING FÖR PERSONAL/BRUKARE HUR TILLKOM METODEN IPP? HUR SER METODEN UT? Elsa

Läs mer

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB www.pwc.se Revisinsrapprt Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olssn, Cert. kmmunal revisr Erika Brlin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning... 2 1.3. Rekmmendatiner...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan Kvalitetsredvisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässklan 1 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Ett systematiskt kvalitetsarbete... 4 3 Förskleklass... 5 4 Fritidshem... 6 4.1 Resultat... 6 4.1.1 Nrmer

Läs mer