världen & vi Lärarhandledning c/d

Transkript

1 världen & vi Lärarhandledning c/d Världen&vi, nr 3, 2013 Vi har till detta nummer gjrt två varianter av lärarhandledning. Den här handledningen lämpar sig för elever sm har en hörförståelse ch läsförståelse sm mtsvarar stark c-nivå på sfi eller högre, tänker vi ss. Många uppgifter från den andra lärarhandledningen kan säkert vara tillämpbara ckså på högre nivå. Tidningens idé ch upplägg (ca 2 timmar): För elever sm är vana tidningsläsare är det viktigt att ge en grundläggande rientering så att de får hjälp att förstå innehåll ch textgenrer. - Bläddra igenm tidningen tillsammans. Se på bilder, ftbyline/namn på ftgraf ch skribent ch tydliggör att det är elever på sfi ch sas sm skriver de allra flesta texterna i tidningen. Titta på namnen i redaktinsrutan på sidan 2 ch se hur många av medarbetarna sm är elever. Känner ni några av dem? - Stanna vid förstasidan ch förklara att den är ett slags fönster mt tidningen. Tidningens namn ch målgrupp presenteras här, ch rubriker ch bild talar m vad sm finns i tidningen. Läs rubrikerna tillsammans. - Presentera temat helt krt: Flykting i Sverige, flykten till Sverige, att lämna sitt land ch att kmma till ett nytt land. Förklara skillnaden mellan paraplybegreppet invandrare ch begreppen flykting ch asylsökande (se t ex ledaren sidan 2 ch diagrammet på sidan 7). - Visa vinjetten högst upp till vänster. Förklara de övriga vinjetterna: Ledare (plats för redaktinens åsikter ch kmmentarer) Lärarens tankar Tema Götebrg Kultur (plats för dikter, recensiner, mm) En bra bk Nyheter Debatt (elevernas egna sidr där man kan skriva åsikter under eget namn eller en signatur) Prträtt - Förklara hur man snabbt kan få en uppfattning m innehållet på en sida (t ex Nyheter sidan 13) genm att läsa vinjetten, rubriken, ingressen (texten med större typsnitt eller fetstil sm summerar artikeln) ch eventuella bildtexter (se exempel på s 6). Visa dem rutan med rdförklaringar, Nya rd. - Uppföljning: Låt eleverna jämföra med upplägget i en dagstidning, t ex Götebrgs-Psten. Vilka delar ch vinjetter finns där? Var hittar man utrikesnyheter, sprten, TV-tablån, guiden, insändare etc.? Visa ch förklara ckså skillnaden mellan reklam ch redaktinellt innehåll. Även m texterna är svåra kan eleverna lära sig söka den infrmatin sm intresserar.

2 Lektinstips, skriv- ch diskussinsuppgifter samt förslag på bedömningsuppgifter Vi ger förslag på båda aspekterna av sklans uppdrag här: språkutveckling ch arbete för demkrati. Flera av lektinsförslagen är förstås användbara på andra texter. Tematexter (Ledaren på sidan 2 samt sidan 3) - Låt eleverna läsa ledaren på sidan 2 i par eller enskilt med hjälp av lexikn. Gå runt ch lyssna för att få en uppfattning m läsnivån ch m vilka uttryck sm är svåra att förstå. - Gå igenm rd ch uttryck i ledaren sm inte alla förstår, t ex söker skydd, söker asyl, gömmer sig, sydde ihp, tände eld, skriva på, respektera ch asylplitiken. - Diskutera vilka lika skäl sm finns att kmma till Sverige. Även m det kan vara en privatsak så kan eleverna behöva hjälp med att hitta frmuleringar sm passar för deras eget livsöde. Lista vanliga rsaker på tavlan ch ta hjälp av cirkeldiagrammet på sidan 7. Se ckså ingressen till sidan 6 för att ge exempel på flyktingskäl. På Migratinsverkets hemsida finns mer statistik, bilder ch texter kring detta. - Läs texten m Htellet på sidan 3 i grupper eller enskilt. Arbeta med läsförståelseuppgifterna på nästa sida efter genmläsningen. Tematexter (sidan 4-5) - Läs ingressen till sidan 4-5 tillsammans. Här möter vi sfi-elever sm kmmit hit sm flyktingar. Ett mål med arbetet med dessa sidr kan vara att klassen får stöd ch fraser för att prducera egna berättelser m resan till Sverige även m många kmmit sm anhöriginvandrare eller av andra skäl. - Läs de krta texterna av Ayaan ch Amal i högerspalten på sidan 5. Låt eleverna stryka under fraser sm är användbara för dem själva, t ex meningar m resväg, färdsätt ch känslmässiga upplevelser under resan ch i mötet med Sverige. - Läs ckså texterna av Seghid, Rahman ch Rafid ch diskutera vilka lika skäl skribenterna hade för att lämna sina hemländer. - Skriv egna texter på temat resan till Sverige. Använd rd ch meningar ur texterna. Under hösten kmmer vi att låta fler elever berätta m sina resr ch m mötet med Sverige inte bara flyktingar. Så skicka gärna texter till redaktinen! - Läs Hamids text. Arbeta med läsförståelseuppgifterna längre fram i handledningen.

3 Htellet där det nya livet ska börja Förstår du texten? 1. Umut Kanir blir besviken. Varför? 2. Mannen från Kurdistan i Irak känner sig desperat. Varför? 3. Welat från Syrien känner sig lättad. Varför? 4. Murat är inte välkmmen in till htellet eftersm han är jurnalist. Varför är det så, trr du? Vad gör Murat istället? Förstår du rden? Kryssa för den synnym sm passar bäst till de understrukna rden. 5. Jag betalade krnr för behandlingen. a) medicinen b) vård av en persn c) id-handlingen 6. Det var en chck att kmma hit. a) En behaglig känsla sm kmmer plötsligt när någt hemskt har hänt. b) En glad känsla sm kmmer plötsligt när någt rligt har hänt. c) En ansträngning, till exempel när man gör en lång resa. 7. När jag tg mitt första steg i Sverige kunde jag andas ut. a) förbereda mig för att fly b) ta det lugnt efter en svår tid c) söka jbb 8. Du kan inte stanna m du vill vara berende. a) inte vill välja sida b) vill kämpa c) vill njuta av livet

4 Förstår du statistiken? 9) Från vilket land kmmer de flesta antalet asylsökande 2013? 10) Vilket asylland ökar mest jämfört med samma perid förra året? 11) Tre asylländer minskar jämfört med samma perid förra året. Vilka? 12) Hur många har sökt asyl i Sverige under de fyra första månaderna i år?

5 Jag flydde från mitt hemland Förstår du texten? 1. Varför flydde Hamid från Afghanistan? 2. Han reste först till Iran ch bdde där i 3 år. Varför åkte han tillbaka till Afghanistan? 3. Andra gången Hamid km till Iran tg han hjälp av en smugglare. Vad betyder det? Känner du till histrier m smuggling från ditt hemland? 4. Hamid tg sig över gränsen mellan Iran ch Turkiet till fts. Vilka länder har gränser mt Sverige? Svar: a) Vilka länder har gränser mt ditt hemland? Svar: b) Hur kan man ta sig över de gränserna? Är de kntrllerade? Kan man ta sig över gränsen till fts, med bil eller med båt? Svar:

6 5. Hamid försökte ta sig från Turkiet till Grekland 3 gånger. Tredje gången gick det bra. Vad hände de första två gångerna? Varför km han inte fram? Svar: 6. Hamid fick en jbbig resa mellan Grekland ch Italien. Vad är skillnaden mellan uttrycken i en lastbil på en lastbil under en lastbil Förstår du rden? Kryssa för den synnym eller förklaring sm passar bäst till de understrukna rden. 7. Sedan blev jag avvisad av iranska plisen. a) fick jag hjälp b) blev jag htad c) fick jag inte stanna 8. Ett år senare tg jag mig över gränsen. a) bergen b) havet c) den tänkta linjen mellan två länder 9. Hn var väldigt snäll ch hjälpte ss helt gratis. a) utan att vi behövde betala någnting b) utan att anmäla ss till plisen c) att köpa medicin 10. Vi skadade ss när vi vadade. a) simmade b) gick i vattnet c) gömde ss i en båt

7 Regeringen stänger dörren för människr sm har rätt till asyl (sidan 6-7) Intervjun med Branislav Desptvic är en av de svåraste texterna i tidningen. Den lämpar sig bäst sm läsförståelse på sfi d-kursen ch sas. Läs gärna texten tillsammans med eleverna när temat redan är etablerat, till exempel efter att ni har läst andra texter i tidningen. Ställ gärna frågr sm testar elevernas övergripande förståelse, till exempel dessa: a) Branislav Deptvic är kritisk till hur Migratinsverket väljer ut vilka sm får asyl. Han nämner två prblem med samtalen på Migratinsverket. Vilka? b) Branislav Deptvic säger att många asylsökande från Balkan, Baltikum, Ryssland ch Turkiet får avslag (=nej) direkt. De kan ändå överklaga beslutet. Vad blir skillnaden mellan dem ch asylsökande från till exempel Syrien ch Smalia? c) Vad säger Branislav Deptvic m familjer sm väljer att leva gömda i Sverige? Gör de rätt eller fel, tycker han? 6 frågr till Bergsjöns kyrka (sidan 9) Det finns flera rganisatiner sm hjälper gömda eller papperslösa flyktingar. En av dem är Ingen människa illegal, en annan är Rsengrenska stiftelsen. Låt eleverna söka efter infrmatin m dessa (eller andra) rganisatiner på nätet ch läsa mer m deras arbete. Äntligen smmar! (sidan 10 ch 11) - Låt eleverna läsa sidan ch gå sedan igenm nya rd ch uttryck, till exempel fin natur, rekmmendera, miljön ch utställning. - Visa eleverna hur uppslaget är upplagt. Vilken infrmatin finns i faktarutrna? I brödtexten? I ingressen? Vad visar bilderna? - Lista rd sm beskriver miljö ch natur, till exempel stad, park, sjö, hav, äng, berg, bäck ch ö. - Sätt eleverna i mindre grupper ch be dem diskutera vilka platser de besöker en varm smmardag. - Be eleverna välja en favritplats i närmrådet. Låt dem beskriva platsen enligt samma mönster sm på sidan 10 ch 11 ch m det är möjligt kmplettera med ett ft. - Samla in elevernas berättelser ch sammanställ dem till gruppens egen guidebk. Låt alla elever berätta m sin plats för de andra i gruppen.

8 Kultur (sidan 12) Skrivuppgift 1: Asss dikt handlar m en plats. Läs dikten tillsammans ch be eleverna berätta m en plats sm de tycker m. Använd sinnena för att beskriva platsen: synintryck, hörselintryck, dft/lukt, känslr? Kan de identifiera sig med Asss känslr? Skrivuppgift 2: Skriv en dikt, översätt en sångtext till svenska, skriv m en bk sm du har läst! På kultursidan vill vi exempelvis ha texter sm kan läsas sm dikter: persnliga, känslmässiga, beskrivande. Om ni skriver texter till bilder i undervisningen kan de ckså passa här, liksm många texter sm skrivs på b-kursen: beskrivningar av en händelse, en plats eller en persn. Vi vill ckså ha bktips. Använd gärna recensinen av Hundråringen sm mall för elevernas egna recensiner. - Bkens titel ch författarens namn - Presentera huvudpersnen - Presentera handlingen, krt ch gtt ch med egna rd - Åsikter m bken. Är den bra? Varför? Är den lätt eller svår att läsa? Vem rekmmenderar du bken till? Sammanställ recensinerna så att eleverna kan ta del av varandras recensiner. Skicka gärna till ss! Nyheter (sidan 13) Skriv nyheter från Sverige eller från elevernas hemländer. Försök att följa texttypen, m det går. Nyhetstexterna på den här sidan ska inte vara subjektivt skrivna ch innehålla skribentens åsikter, utan hålla frmen av rapprterande referat av händelser ch infrmatin. Texten från Libann i detta nummer är ett undantag från detta. Utmaningen med att skriva nyhetstexter kan ckså vara att använda källr på rätt sätt. Arbeta gärna tillsammans i klassen med att referera en nyhet först. Läs m en händelse i lika medier, gärna på elevernas mdersmål, ch försök sedan skriva en egen text med egna rd. Vill ni skicka ss texter till nyhetssidan så är de välkmna, men glöm inte att vi behöver hela namnet ch telefnnummer eller mailadress, för vi försöker alltid ha kntakt med skribenterna i möjligaste mån m vi behöver ändra eller stryka i texterna. Redaktinen har ckså ansvar för att kntrllera fakta. Debatt (sidan 14-15) Texterna tjänar sm malltexter för elevernas eget skrivande. Läs texterna enskilt ch tillsammans ch använd dem sedan sm exempel: Skrivuppgift: Ge eleverna samma uppgift sm tidningens skribenter fick det vill säga att svara på insändarna m talibanerna ch åldersdiskriminering. Svara ckså på insändaren m jbb ch invandring. Om temat kring asyl ch resan till Sverige har väckt tankar ch åsikter, så kan ni skriva tillsammans eller enskilt skriva m det i frm av debattinsändare. Skicka gärna insändare till ss. Debattsidrna är elevernas egna sidr här skriver sällan någn från den fasta redaktinen. Kraven på texterna är inte höga när det gäller krrekthet, men vi ställer vissa krav på texterna: - Texterna ska vara skrivna av eleverna själva, gärna i samarbete med dig sm lärare eller med ss i redaktinen.

9 - Texter sm är översatta från elevernas mdersmål blir fta både svårbearbetade ch för svåra för tidningens läsare. Det kan alltså vara bra att eleven skriver direkt på svenska. - Kraven på texter till debattsidrna är att de ska vara intressanta, innehålla en åsikt eller framställa kritik eller beröm ch röra frågr sm berör flera. Vi välkmnar både långa ch krta texter! Vi välkmnar ckså svar med mthugg eller medhåll på tidigare insändare ch åsikter ch idéer utifrån tidningens övriga innehåll. - Ett lektinstips för att kmma igång med insändarskrivandet är att skriva frågr på tavlan: Vad gör dig ledsen? Vad gör dig glad? Vad gör dig arg? Då kan eleverna ge exempel, kmma igång att tänka ch diskutera med varandra sm en inspiratin för skrivandet. Observera att elever sm inte skriver men pratar bra gärna får använda sig av läraren eller av klasskmpisar ch diktera texter till insändarsidan. - Texterna ska skickas med hela namnet till redaktinen, men vi kan gärna publicera med signatur. I så fall behöver det framgå tydigt i texter vi tar emt. Prträtt (sidan 16) Sidan är ett fast inslag i tidningen. Vi vill gärna ha tips på elever sm kan prträtteras i kmmande nummer alternativt elevernas egna prträtt av viktiga persner i deras liv. Skrivuppgift: Låt eleverna skriva ett prträtt på en persn sm de beundrar eller tycker mycket m. Det kan vara någn de har träffat eller någn de har läst eller hört m.