Tänka, Planera och Arbeta. Formativt. Dean Cadhamn 2 Nov 2015

Transkript

1 Tänka, Planera ch Arbeta Frmativt Dean Cadhamn 2 Nv 2015

2 Sklverkets styrdkument m planering Vid planeringen bör läraren: Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte sm undervisningen ska inriktas mt Identifiera vilka delar av kunskapskraven sm bedömningen ska utgå ifrån ch avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper Skapa förutsättningar för att följa ch stödja elevernas kunskapsutveckling Välja arbetssätt ch arbetsfrmer sm ger eleverna möjlighet att utvecklas Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter ch föreställningar Samrdna planeringen av undervisningen med andra lärare Rektrn bör skapa förutsättningar för bra undervisning

3 FORMATIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT De tre grundläggande frågr A. Vad är målet (elev)? Vart är vi på väg (lärare)? B. Hur ligger jag i förhållande till målet (elev)? Var befinner vi ss just nu (lärare)? C. Hur ska jag gå vidare till målet (elev)? Hur kmmer vi dit (lärare)? BFL nyckelstrategier för lärande 1. Tydliggöra mål ch kunskapskrav: Vad ska eleverna lära sig? 2. Skapa aktiviteter sm synliggör lärandet: Vad kan de redan? 3. Återkppling sm för lärandet framåt: Vad ska eleven göra för att kmma vidare? 4. Aktivera eleverna sm lärarresurser för varandra: Hur kan eleverna stödja varandras lärande? 5. Aktivera eleven sm ägare av sin egen lärprcess: Hur kan eleven bedöma ch styra det egna lärandet?

4 PLANERA FORMATIVT (Heyer & Hull mdell 2014) 1. Planering utifrån Lärplan 8. Summativ bedömning 2. Arbetsmrådet presenteras 7. Behvsstyrd undervisning 6 3. Kartläggning av förkunskaper 6. Bedöma frmativt Knkretisering av lärplanen 5. Elevarbete

5 1. Planering utifrån Lärplan 1. Planering utifrån lärplanen a) Vilket är syftet med det sm ska läras? Vad är målet/målen?

6 I lärplanen (kursplanen - ämnets syfte) står att undervisningen i ämnet mdersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i ch m sitt mdersmål. Genm undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal- ch skriftspråk så att de får tilltr till sin språkförmåga ch kan uttrycka sig i lika sammanhang ch för skilda syften. Olika texttyper har lika syften ch lika språklig struktur. En faktatext har syftet att förmedla infrmatin m någt, till exempel ett djur eller en växt. Vårt mål är: 1. Att utveckla elevernas förmåga i skrift så att de kan frmulera ch strukturera en faktatext 2. Att få eleverna att öva på lika förmågr bl.a. att läsa ch analysera faktatext ch vara källkritisk

7 ÅRSKURSER, ARBETSOMRÅDE/TEMA OCH TEXTTYPER : BARNS RÄTTIGHETER EN FAKTATEXT FÖR ÅK 6

8 Planering utifrån lärplanen b) Vilka förmågr ska eleven utveckla?

9

10 I det här arbetsmrådet kmmer vi att träna på alla förmågr. Analysförmåga: Kunna läsa ch analysera texter, ch beskriva rsaker sm leder fram till knsekvenser. Kmmunikativ förmåga: Samtala, resnera ch diskutera med varandra ch med mig. Kunna berätta vad du tycker så att andra förstår. Redvisa sitt arbete för mig ch för andra. Metakgnitiv förmåga: Lösa övningar på ett bra sätt. Fundera över m infrmatinen är viktig eller inte. Våga testa sig fram. Prcedurförmåga: Kunna söka infrmatin från lika källr ch värdera dem. Begreppslig förmåga: Förstå vad lika begrepp betyder. Kan använda begreppen i nya sammanhang.

11

12 KÄLLKRITISKA FRÅGOR När du ska värdera dina källr kan du använda dessa fyra frågr: Vem är avsändaren? Vad har avsändaren för syfte? Hur vet vi att avsändaren har rätt infrmatin? Kan vi lita på avsändaren?

13

14

15 PLANERING UTIFRÅN LÄROPLANEN c) Vilket centralt innehåll ska eleverna möta?

16 CENTRALT INNEHÅLL Läsa ch skriva: Olika läs- ch skrivstrategier (lässtrategier + skrivregler) Tala, lyssna ch samtala: Muntliga presentatiner, uttal, betning ch satsmeldi i jämförelse med svenskan Berättande texter (skönlitteratur ch sagr), petiska texter ch sakprsatexter (faktatexter ch artiklar) Språkbruk: Ord ch begrepp, synnymer ch mtsatser Kultur ch samhälle: Seder, vanr ch traditiner, ch sklgång i jämförelse med svenska

17 Läsa ch skriva: Lässtrategier: för att förstå ch tlka texter från lika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade ch sådant sm står mellan raderna. Strategier för att skriva: lika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad ch språkliga drag. Mdersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans. Ordböcker ch andra hjälpmedel för stavning ch rdförståelse Språkbruk: Ord ch begrepp för att uttrycka känslr, kunskaper ch åsikter. Ords ch begrepps nyanser ch värdeladdning. Synnymer ch mtsatsrd. Kultur ch samhälle: Seder, bruk ch traditiner i mråden där mdersmålet talas i jämförelse med svenska seder, bruk ch traditiner. Sklgång i mråden där mdersmålet talas i jämförelse med sklgång i Sverige

18 Lässtrategier för att förstå ch tlka texter från lika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade ch sådant sm står mellan raderna.

19

20 PLANERING UTIFRÅN LÄROPLANEN d) Vilka kunskapskrav ska bedömningen utgå ifrån?

21 Eleven kan läsa elevnära ch åldersanpassade texter för barn ch ungdmar med visst f yt genm att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja ch använda lässtrategier. Genm att göra enkla, krnlgiska sammanfattningar av lika texters innehåll ch kmmentera centrala delar med viss kppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Kunskapskrav i slutet av årskurs 6 E C A Eleven kan läsa elevnära ch åldersanpassade texter för barn ch ungdmar med relativt gtt flyt genm att, på ett ändamålsenligt sätt, välja ch använda lässtrategier. Genm att göra utvecklade sammanfattningar av lika texters innehåll ch kmmentera centrala delar med relativt gd kppling till sammanhanget visar eleven gd läsförståelse. Eleven kan läsa elevnära ch åldersanpassade texter för barn ch ungdmar med gtt fl yt genm att, på ett ändamålsenligt ch effektivt sätt, använda lässtrategier. Genm att göra välutvecklade sammanfattningar av lika texters innehåll ch kmmentera centrala delar med gd kppling till sammanhanget visar eleven mycket gd läsförståelse. Dessutm kan eleven utifrån egna erfarenheter ch referensramar föra enkla ch till viss del underbyggda resnemang m texternas tydligt framträdande budskap. Läsning Eleven kan utifrån sitt mdersmåls särdrag, uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig Variatin ch inslag av ämnesrelaterade rd ch begrepp. Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet ch kan stava rd sm eleven själv fta använder ch sm är vanligt förekmmande i elevnära texter. Genm att jämföra mdersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resnemang m likheter ch skillnader mellan mdersmålet ch svenska. Skrivande Eleven kan med ett i huvudsak fungerande rd- ch begreppsförråd samtala m bekanta ämnen på ett enkelt sätt. I samtalen kan eleven ställa frågr ch framföra egna åsikter på ett sätt sm till viss del upprätthåller samtalet. När eleven berättar m vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar ch erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva ch resnera m för eleven viktiga kunskapsmråden med anknytning till mdersmålet ch mråden där mdersmålet talas. Tala ch Samtala Dessutm kan eleven utifrån egna erfarenheter ch referensrama föra utvecklade ch relativt väl underbyggda resnemang m texternas tydligt framträdande budskap. Eleven kan utifrån sitt mdersmåls särdrag, uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt gd språklig variatin ch inslag av ämnesrelaterade rd ch begrepp. Eleven använder då med relativt gd säkerhet grundläggande regler för språkriktighet ch kan stava rd sm eleven själv fta använder ch sm är vanligt förekmmande i elevnära texter. Genm att jämföra mdersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra utvecklade resnemang m likheter ch skillnader mellan mdersmålet ch svenska. Eleven kan med ett ändamålsenligt rd- ch begreppsförråd samtala m bekanta ämnen på ett utvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågr ch framföra egna åsikter på ett sätt sm upprätthåller samtalet relativt väl. När eleven berättar m vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med relativt gd tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar ch erfarenheter på ett utvecklat sätt beskriva ch resnera m för eleven viktiga kunskapsmråden med anknytning till mdersmålet ch mråden där mdersmålet talas. Dessutm kan eleven utifrån egna erfarenheter ch referensramar föra välutvecklade ch väl underbyggda resnemang m texternas tydligt framträdande budskap. Eleven kan utifrån sitt mdersmåls särdrag, uttrycka sig välutvecklat i skrift med gd språklig variatin ch inslag av ämnesrelaterade rd ch begrepp. Eleven använder då med gd säkerhet grundläggande regler för språkriktighet ch kan stava rd sm eleven själv fta använder ch sm är vanligt förekmmande i elevnära texter. Genm att jämföra mdersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra välutvecklade resnemang m likheter ch skillnader mellan mdersmålet ch svenska. Eleven kan med ett ändamålsenligt ch effektivt rd- ch begreppsförråd samtala m bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågr ch framföra egna åsikter på ett sätt sm upprätthåller samtalet väl. När eleven berättar m vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med gd tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar ch erfarenheter på ett välutvecklat sätt beskriva ch resnera m för eleven viktiga kunskapsmråden med anknytning till mdersmålet ch mråden där mdersmålet talas.

22 KUNSKAPSKRAVEN 4-6 Kunskapskrav ch förmågr 4-6 E C A Läser elevnära texter med ( ) flyt. visst relativt gtt gtt Väljer ch använder lässtrategier på ( ) sätt ett i huvudsak fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt ch effektivt Gör krnlgiska (..) sammanfattningar av lika texters innehåll. enkla utvecklade välutvecklade Kmmenterar centrala delar med ( ) kppling till sammanhanget. viss relativt gd gd Visar (..) läsförståelse. grundläggande gd mycket gd För ( ) underbyggda resnemang. enkla ch till viss del utvecklade ch relativt väl välutvecklade ch väl Uttrycker sig ( ) i skrift utifrån mdersmålets särdrag. enkelt utvecklat välutvecklat Uttrycker sig i skrift med (.) språklig variatin med inslag av ämnesrelaterade begrepp. Använder med ( ) säkerhet grundläggande regler för språkriktighet ch stavning. viss relativt gd gd viss relativt gd gd För (..) resnemang m likheter ch skillnader mellan mdersmålet ch svenska. enkla utvecklade välutvecklade Kan med ett (..) rd- ch begreppsförråd samtala m bekanta ämnen på ett (..) sätt. i huvudsak fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt ch effektivt Ställer frågr ch framför egna åsikter på ett sätt sm (..) upprätthåller samtalet. Berättar m vardagliga händelser så att det huvudsakliga innehållet framgår med (..) tydlighet. Kan utifrån egna referensramar ch erfarenheter på ett (..) sätt beskriva ch resnera m för eleven viktiga kunskapsmråden med anknytning till mdersmålet. enkelt utvecklat välutvecklat till viss del relativt väl väl viss relativt gd gd enkelt utvecklat välutvecklat

23 Eleven kan utifrån sitt mdersmåls särdrag, E C A uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variatin ch inslag av ämnesrelaterade rd ch begrepp. Eleven kan utifrån sitt mdersmåls särdrag, uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt gd språklig variatin ch inslag av ämnesrelaterade rd ch begrepp. Eleven kan utifrån sitt mdersmåls särdrag, uttrycka sig välutvecklat i skrift med gd språklig variatin ch inslag av ämnesrelaterade rd ch begrepp. Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet ch kan stava rd sm eleven själv fta använder ch sm är vanligt förekmmande i elevnära texter. Genm att jämföra mdersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resnemang m likheter ch skillnader mellan mdersmålet ch svenska. Eleven använder då med relativt gd säkerhet grundläggande regler för språkriktighet ch kan stava rd sm eleven själv fta använder ch sm är vanligt förekmmande i elevnära texter. Genm att jämföra mdersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra utvecklade resnemang m likheter ch skillnader mellan mdersmålet ch svenska. Eleven använder då med gd säkerhet grundläggande regler för språkriktighet ch kan stava rd sm eleven själv fta använder ch sm är vanligt förekmmande i elevnära texter. Genm att jämföra mdersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra välutvecklade resnemang m likheter ch skillnader mellan mdersmålet ch svenska. Skrivande

24 Eleven i klass 6 bör: A. Kunna använda lässtrategier för att läsa faktatexten m lika rättigheter för barn (delmål) B. Kunna skriva en enkel text m några av barns rättigheter ch följa skrivreglerna (huvudmål) C. Kunna jämföra barns rättigheter i Sverige ch landet sm hen/föräldrarna kmmer ifrån (delmål) Övergripande frågr: Av detta tema krävs från eleven att veta: A. Vilka rättigheter har barn, ch vem ansvarar för att skydda dessa rättigheter? B. Vilken av rättigheterna är viktigast, tycker du, ch varför? C. Samma rättigheter kan se lika ut i lika kulturer, jämfört med Sverige

25 2. ARBETSOMRÅDET PRESENTERAS Läraren presenterar arbetsmrådet ch kpplar till elevernas förkunskaper. Så här kan läraren kppla till förkunskaperna: Alla texter har ett syfte (mål), ch den här faktatexten har syftet att beskriva ch infrmera m Barns Rättigheter. Ni kmmer att lära er hur man skriver faktatext. Var har ni mött faktatexter förut? Eleverna lär sig ckså att leta efter texttypiska drag exempelvis, ch läraren förtydligar det för eleverna: Du utvecklar förmågan att urskilja språkliga strukturer Du skriver ch utvecklar förmågan att frmulera dig ch kmmunicera i skrift Du använder din förmåga att anpassa språket efter syftet med texten. Du utvecklar förmågan att läsa ch analysera texter för lika syften. Du utvecklar förmågan att använda lika lässtrategier när du läser texten Du utvecklar förmågan att jämför källr ch prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt 2. Arbetsmrådet presenteras På detta sätt förklarar läraren mål, innehåll ch förmågr

26 3. KARTLÄGGNING AV FÖRKUNSKAPER 3. Kartläggning av förkunskaper Att planera individanpassad undervisning. Kartlägga var varje elev befinner sig i förhållande till vad sm ska läras a) Självbedömningsmall b) Ställa frågr c) En lek d) Ett spel e) Ett prv

27 Barns rättigheter 1 Vet du vad rättighet betyder? Elevens självbedömningsmall för temat Barns rättigheter i åk 4 6 Arbetsmråde/Tema I början av arbetsmrådet I slutet av arbetsmrådet Kunskap/ Färdighet Vet inte Osäker Vet Vet inte Osäker Vet 2 Vet du vad mänskliga rättigheter betyder? 3 Vet du vad barns rättigheter betyder? 4 Vet du hur många paragrafer det finns i FN:s barnknventin? 5 Vet du hur många rättigheter du har? 6 Vet du hur rättigheter delas in? 7 Vet du hur barns rättigheter delas in? 8 Vet du varför det finns rättigheter? 9 Vet du vad barns rätt till msrg betyder? 10 Vet du vad barns rätt till skydd betyder? 11 Vet du vad barns rätt till utveckling betyder? 12 Vet du vem sm ansvarar m att skydda barns lika rättigheter? 13 Vet du vem sm ansvarar m barns msrg? 14 Vet du vem sm ansvarar m barns utveckling? 15

28 Ställa frågr Vad betyder rättighet? Vad trr du att barns rättigheter handlar m? Vilka rättigheter har barn? Vad trr du är viktigt att kunna i ämnet barns rättigheter? Vet du hur barns rättigheter delas in? Vem ansvarar för att skydda dessa rättigheter ch hur? Vilken av rättigheterna är viktigast tycker du ch varför? Vilken skillnad finns mellan barns rättigheter i Sverige ch i andra länder

29 EN LEK, ETT SPEL Lärare kan använda lika sätt för att testa elevernas förkunskaper, bl.a: Hänga gubbe, gissa, sv Krtspel, dataspel, sv Kaht: Förslag: Datrspel ch lärande I (Internetbaserad distansundervisning 7,5p Umeå) Spel ch lärande I ( Malmö högskla 7,5 )

30 4. KONKRETISERING AV LÄROPLANEN Syfte, förmågr ch kunskapskrav knkretiseras utifrån det centrala innehållet genm att utfrma: a) Exempel på hur ska du bedöma eleverna arbete b) Checklista c) Matris 4. Knkretisering av lärplanen Tala m för eleverna hur förmågr ska bedömas. Berätta för dem att de får lära sig att skriva lika texter med lika syften ch följa lika strukturer, ch att de ska lära sig att skriva faktatext m barns rättigheter i denna uppgift. Sedan ska de jämföra texten med texter sm de har arbetat med förut, ch titta på skillnader ch likheter mellan lika texter för att tydliggör särdragen. Fördjupa kunskap m texttypen genm att följa checklista/checklistr ch ämnesspecifika rd, ch jbba med rd ch begrepp. För att kunna bedöma elevernas kunskapar ch förmågr utifrån temat barns rättigheter så utfrmas en matris.

31 Förmågr kmmer att bedömas : Analysförmågan: Eleven förklarar rsaker till lika rättigheter i samhället ch knsekvenser m barn förlrar dem, samt kan visa samband mellan rättigheter ch barns hälsa, ch jämföra barns rättigheter i lika länder. Eleven visar på likheter ch skillnader mellan barns rättigheter i Sverige ch i andra länder. Kmmunikativa förmågan: Eleven läser ch redgör för lika budskap i texter m ämnet. Eleven skriver m några rättigheter för barn ch redvisar sina tankar ch idéer för andra ch diskuterar varför hen tycker att de rättigheterna är viktiga. Metakgnitiv förmåga: Eleven löser övningar på ett bra sätt. Funderar över m infrmatinen m barns rättigheter är viktig eller inte. Vågar testa sig fram genm att fundera på m man behöver lägga till rättigheter eller ta brt andra. Prcedurförmågan: Eleverna samlar in infrmatin ch fakta m barns rättigheter på datr, Ipad ch/eller telefn ch försöker skilja mellan fakta ch värderingar genm att vara källkritisk. Begreppsförmågan: Eleven använder lika begrepp i sitt sammanhang, ch vet vad dessa betyder genm att ge flera exempel på de viktigaste av barns rättigheter.

32 Begreppslistan I denna uppgift ska du lära dig dessa begrepp: Rättighet: Barns rättighet: Paragraf: FN: Skydd: Omsrg: Utveckling: Utbildning: Samhälle: Brtt:

33 Skrivstrategier ch checklista a) Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll ch frm b) Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken textuppbyggnad med hjälp av sambandsrd c) Texternas innehåll, uppbyggnad ch typiska språkliga drag d) Skillnader i språkanvändning berende på lika mttagare

34 Pre-flight checklist Har du gjrt klart för dig vem du skriver texten för ch varför? Skriver du det viktigaste först? Innehåller din text bara den infrmatin läsaren behöver? Har du frmulerat rubrikerna sm påståenden, uppmaningar eller frågr? Använder du nyckelrd ch verb i rubriker? Använder du samma rd varje gång du nämner en företeelse? Har du skrivit ut alla förkrtningar? Använder du många standardrd? Har du slagit upp alla rd du är säker på? Har du gjrt en stavningskntrll? Har du krrekturläst med papper ch penna? Har du låtit någn annan läsa din text?

35 Checklista för källr Använd pålitliga källr. Avgör detta genm att se vem sm är utgivare ch vilka källr de i sin tur använt Använd flera källr Jämför de fakta du samlat in. Stämmer den överens mellan de lika källr du använt? Ange vilka källr du använt i utfrmandet av din text Om du skriver av någt ska du använda citattecken

36 MATRIS Lärar- ch Elevmatris: Lärarmatris Kartlägg vilka förmågr ch kunskapskrav eleven ska utveckla, samt vilket centralt innehåll eleverna ska möta Skriv vilka kategrier sm ska ingå i matrisen utifrån din kartläggning i punkten van. Har du utvecklat en checklista kan du utgå ifrån den, eller delar av den Skriv ner hur prgressinen ska se ut i tre steg. Tänk på att alla elever ska kunna finna utmaningar i matrisen, avsett förkunskaper Fyll i matrisens rutnät genm att förtydliga kunskapskraven utifrån det centrala innehållet Kan vara fördel att utfrma ch testa matrisen i samarbete med lärarkllegrna, det ger en samsyn sm underlättar sambedömning

37 Elevmatris Ta fram lärarmatrisen sm stöd ch hjälp för arbetet med att utfrma elevmatrisen. Berätta m det nya arbetsmrådet för eleverna Knkretisera begreppen i lärplanen genm att kppla dem till lika sammanhang Kppla det sm ska läras till elevernas förkunskaper. Berätta ch exemplifiera Förklara arbetsuppgifter sm tillhör det nya arbetsmrådet Visa klassen en tm matris där du endast fyllt i kategrierna Diskutera ch fyll i de lika kvaliteterna tillsammans Använd din lärarmatris sm stöd när du leder diskussinen Låt eleverna bidra med sina frmuleringar i matrisen så att alla kan förstå innebörden av dem

38 ATT TÄNKA PÅ VID MATRIS Analysera Ämnesspecifika rd Stryk under ch diskutera Fyll i den tmma matrisen Vilka delar eleven ska tänka på Använd elevmatrisen för självbedömning ch kamratbedömning Det ingår i kunskapskraven ch centrala innehållet även källkritik, då elever ska resnera m källrs användbarhet, samt att elever ska ge mdömen m texters innehåll ch utifrån respns bearbeta texter. Ta källkritik ch mdömen i checklistan, vid sidan av matrisen, för att underlätta elevernas arbete

39 5. ELEVARBETE Eleverna får arbetsuppgifter/övningar kpplade till kunskapskraven (matrisen) 5. Elevarbete Under utfrmandet av (matris, checklista) har eleverna fått kunskap m faktatexter. Läraren förklarade ch visade för dem var ch hur ska använda sig av lika källr ch vikten av det Innan eleverna börjar skriva texten börjar de med att göra stödrd, för att underlätta för dem att frmulera sina egna texter ch inte skriva av de källr sm används Alla elever börjar skriva sin text m samma ämne ch använder checklista samt självbedömningsmall, för att jämföra sina arbeten med varandra ch ge varandra tips ch respns i samband med kamratbedömning Eleverna får tmt papper: De skriver rubrik, t.ex. Barns rättigheter De skriver underrubriker, t.ex. Omsrg, skydd, utveckling, ansvarighet, sv De söker fakta ur lika källr sm skrivs in i frm av stödrd

40 I slutet på lektinen - Eleverna värderar lektinen ch sitt lärande metden: Vad jag tyckte bäst m under lektinen var, Jag är inte säker på, Jag vill göra mer av metden: 3 saker jag lärt mig, 2 saker sm jag undrar över, 1 sak jag inte alls förstår Viktigaste frågan Exit-lappar När du prövar en metd med dina elever - hppa inte vidare till nästa metd, utan att gör den till en rutin i klassrummet

41

42 6. BEDÖMA FORMATIVT 6. Bedöma frmativt Lärare ser till att eleverna med jämna mellanrum få frmativ återkppling utifrån matrisen ch lika mallar. Det kan ske genm: a) Kamratbedömning b) Självbedömning c) Lärarbedömning

43 Kamratbedömning Syftet är att stärka elevens egen förmåga till bedömning ch hjälper till att tydliggöra kriterier Två stjärnr ch en önskan Prv i grupp Prcesskrivning Bedömningsmall

44 Kamratbedömningsstrategi Välj två kunskapskrav i matrisen ch visa att du uppfyller dem. Din kamrat kntrllerar att du har kunskapen ch ger stjärnr för dessa Välj ett kunskapskrav i matrisen du behöver lära dig eller bli säkrare på. Diskutera med din kamrat hur mrådet kan tränas Byt rller Tacka varandra för bedömningen Visa din önskan (det sm du vill förbättra) för din lärare Arbeta med din önskan

45 Två stjärnr ch en önskan Para eleverna slumpvis ihp två ch två genm att till exempel dra namnkrt, glasspinnar eller använda appen decide nw. Viktigt att inte ha fasta par vid kamratbedömning Vilka delar ska eleverna arbeta med i matrisen, t.ex. Struktur ch innehåll Eleven reflekterar över kamratens lärande genm att läsa högt för varandra i turrdning ch fylla i Två stjärnr ch en önskan Läraren antecknar under elevernas läsning för att ge var ch en tips på vad de behöver träna vidare på Då stöttar läraren eleverna att utvecklas mt nästa steg Matris (bedömningsmall) används sm stöd både för uppföljning ch för att sätta upp nya mål i frm av önskningar

46 Prv i grupp Lärare låter eleverna göra prv enskilt, ch samlar in prven. Nästa gång lämnar läraren tillbaka prven till eleverna sm nu sitter gruppvis, ch ger varje grupp i uppgift att skriva de bästa svaren i en nytt tmt prvpapper, ch gruppen står gemensamt för svaren. När läraren samlar in skrivuppgifter, stryk under fel med blyerts ch lämna tillbaka texterna till eleverna. Eleverna skulle sedan klassificera sina fel (till exempel grammatik, struktur, stavfel,...sv). Efter att ha fastställt vilka fel de hade gjrt, ch inm vilka mråden de hade fått fel, söker eleverna upp en kamrat med kmpletterande kmpetenser för att få hjälp med rättningen. Innan eleven får lämna in en uppgift till läraren, måste den signeras av en eller två kamrater sm kntrllerar att alla kraven är uppfyllda, t. ex enligt en checklista, bedömningsmall eller matrismall. Eleverna får ta ansvar för kamratrespnsen på uppgiften genm att eleven/eleverna sm har signerat får stå för svaren.

47 Självbedömning Det kan göras på flera sätt: Självbedömningsmall: Eleven får bedöma sig själv utan att relatera sina svar till arbete med uppgifterna. En jämförelse kan sedan göras mellan elevens svar på frågrna ch hens prestatiner på uppgifterna Ställa frågr: Att ställa frågr till eleven m ett visst innehåll. Dessa frågr kan behandla elevens inställning till ett eller flera ämnen ch vad hen vill lära sig Trafikljus: Under arbetet med uppgiften kan eleven markera de uppgifter sm hen känner sig riktigt säker respektive säker på eller inte kan Lggbk: Eleven får föra en dagbk över vad hen lär sig, ch kan ckså skriva upp sådant sm är viktigt att kmma ihåg

48 Elevens självbedömningsmall för temat Barns rättigheter i åk 4 6 Arbetsmråde/Tema I början av arbetsmrådet I slutet av arbetsmrådet Kunskap/ Färdighet Vet inte Osäker Vet Vet inte Osäker Vet Barns rättigheter 1 Vet du vad rättighet betyder? x 2 Vet du vad mänskliga rättigheter betyder? x 3 Vet du vad barns rättigheter betyder? x 4 Vet du hur många paragrafer det finns i FN:s barnknventin? x 5 Vet du hur många rättigheter du har? x 6 Vet du hur rättigheter delas in? x 7 Vet du hur barns rättigheter delas in? x 8 Vet du varför det finns rättigheter? x 9 Vet du vad barns rätt till msrg betyder? x 10 Vet du vad barns rätt till skydd betyder? x 11 Vet du vad barns rätt till utveckling betyder? x 12 Vet du vem sm ansvarar m att skydda barns lika rättigheter? 13 Vet du vem sm ansvarar m barns msrg? x 14 Vet du vem sm ansvarar m barns utveckling? x 15 x

49 Ställa frågr Vad tycker du m uppgiften? Vad tycker du är viktigt att kunna i ämnet barns rättigheter? Vad har du blivit bättre på i din lärande? När känner du dig nöjd i ditt arbete med barns rättigheter? Vad tycker du att du behöver arbeta mer med i uppgiften? När tycker du att du lär dig bäst m barns rättigheter? Tycker du att du utvecklade dina förmågr på att läsa, skriva, tala, i så fall hur?

50 Trafikljus T.ex att säga till klassen Röda kmmer hit till mig, gröna hjälper gula, gula ser till så att gröna förstår detta så bra sm de trr att de gör. Genm att läraren ändrade betydelsen av grön från jag är säker till nu är jag red att lära ut det här till någn annan blev risken mycket mindre att eleverna skulle signalera grönt bara för att det skulle se bra ut. Trafikljus kan ckså användas sm förberedelse för uppgifterna. För att förbättra kvaliteten på förberedelsen, så att eleverna utnyttjar sin tid på ett effektivt sätt, kan de sätta färglappar vid lika ämnen i t ex lärbk, texthäfte. Då kan eleverna kncentrera sig på de mråden sm de är säkra på, dvs. har markerat med gula ch röda. En kamrat sm markerat med grönt kan hjälpa till med att förklara det sm är gult, ch läraren kan förklara det sm är rött.

51 LOGGBOK Att skriva i en lggbk i slutet av lektinerna. Eleverna kan få svara på några av följande frågr: Idag lärde jag mig Jag blev förvånad över Jag blev intresserad av Det jag tyckte bäst m på lektinen var Efter den här lektinen känner jag En sak sm jag inte är säker på är sv

52 Självbedömning för läxr Vad tycker du att du lyckades bra med? Vad tycker du blev mindre bra? Är det någt du är säker på m det är bra eller mindre bra? Hur många timmar har du lagt ned på detta arbete (i sklan/hemma)? Hur har prcessen gått till, hur har du jbbat? Kunde du arbetat på ett annat sätt? På vilket sätt har checklistan hjälpt dig i din uppgift? På en skala 1-5 (1= inte nöjd, 5= mycket nöjd) hur nöjd är du med ditt arbete? På en skala 1-5 (1= förstår inte, 5= förstår helt), hur är din förståelse för uppgiften, m det är inte 5, vad trr skulle behövas för att nå 5?

53 7. Behvsstyrd undervisning 7. Behvsstyrd undervisning Läraren undervisar eleverna individuellt, i smågrupper eller helklass utifrån vad eleverna behöver utveckla. ( EPA eller TPS teknik) När eleverna har fått ett mål sm talar m vad sm behöver utvecklas, gäller det för läraren att undervisa ch ge eleverna uppgifter att träna på Om en elev skriver krtfattat ch behöver hjälp med att utveckla sin text, kan läraren ch eleven tillsammans utveckla ett stycke i elevens text Läraren kan ckså be en elev/två elever att hjälpa eleven att visa hur de har skrivit, förutsatt att man har ett gtt klassrumsklimat När läraren märker att många elever behöver utveckla någt särskilt, så kan man göra en gemensam krt genmgång i helklass Det är viktigt att se till att eleverna får tillfälle att ta del av varandras strategier

54 8. Summativ bedömning 8. Summativ bedömning Efter att eleverna fått återkppling på sina övningsfaktatexter, ch efter att läraren känner att alla elever klarar av att skriva en gdtagbar faktatext, då kan eleverna visa sina kunskaper genm att skriva texten sm ska slutbedömas. Läraren måste infrmera eleverna i gd tid m när summativ bedömning sker Eleverna har rätt att veta vad sm sker i undervisningen ch träna inför skrivuppgiften sm ska bedömas Eleverna får samla fakta m barns rättigheter, ch matrisen ska vara ett stöd vid skrivande av faktatexten Eleverna får veta ch se hur förmågan att skriva faktatext kan utvecklas vidare Lärarens summativa bedömning av detta arbetsmråde kan alltså användas frmativt när detta arbete återkmmer vid senare tillfällen Eleven ska ha möjlighet att visa sina kunskaper på lika sätt ch vid flera lika tillfällen

55 Lärarens tänkande inför återkppling Är målen för lärandet klara ch begripliga Går det att använda måldialger Finns det tydliga kvalitetskriterier/bedömningsmatriser för de lika nivåerna Finns det knkreta exempel för varje betygsnivå eller i relatin till övergripande mål Är syftet med bedömningen tydliggjrt Knyter återkpplingen till de mål/kriterier/exempel läraren gått igenm Är återkpplingen tillräcklig explicit, dvs. förklarar den vad prblemet är ch beskriver hur prblemet kan lösas

56 Tack för Uppmärksamheten