Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk Ohälsa och Våldsbrott inget okomplicerat samband"

Julia Svensson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Psykisk Ohälsa ch Våldsbrtt inget kmplicerat samband Märta Wallinius, Leg. psyklg & med. dr Rättspsykiatriska reginkliniken, Växjö & Lunds universitet

2 Vad är våld? Allt agerande där människr riskerar att skadas, t.ex.: - ht - försök att skada - faktiskt våld OBS! Våldsfantasier utan påföljande agerande räknas inte sm våld!

3 Våld- en del av vår histria Pinker, 2011

Våld finns överallt En del av den nrmala utvecklingen Vanligt förekmmande Bilgiskt medfödd egenskap Vi lär ss när vi ska ch inte ska använda våld

4 Våld finns överallt En del av den nrmala utvecklingen Vanligt förekmmande Bilgiskt medfödd egenskap Vi lär ss när vi ska ch inte ska använda våld Finns i alla kulturer En av de vanligaste dödsrsakerna i världen Kppling till sciala nrmer Visst våld ses sm accepterat/bra under vissa förutsättningar

5 Våldsbrtt i världen WHO, 2002 Våldsbrtt Väpnade knflikter En av de vanligaste dödsrsakerna år 14 % män 7 % kvinnr Ca anmälda våldsbrtt i Sverige 2013 BRÅ 2014 Män står för 85% av alla våldsbrtt BRÅ 2014 Våldet ökar de närmaste 25 åren?

6 Olika typer av våld Instrumentellt våld förnuftsstyrt ca 10 % av dödligt våld egen vinning, nöje etc rekreativt våld Expressivt/reaktivt våld känslstyrt bagatellbråk svartsjuka & separatiner under inflytande av allvarlig psykisk hälsa (ca 10 %)

7 Psykisk hälsa & våld Missbruk/Berende 25% av alla våldsbrtt begås av persner med missbruk/berende Alkhl Drger (amfetamin, kkain, höga dser bensdiazepiner) Abstinens (dålig stresstlerans, irritatin) Mängd & frekvens Organiska hjärnsjukdmar Demens Utvecklingsstörning Persnlighetsstörningar Antiscial (Brderline) svårt reglera känslr Ökad aggressivitet Impulskntrll Bristande knsekvenstänkande

8 Psykisk hälsa & våld Psyktiska tillstånd inkl. schizfreni Psitiva symtm ökar risk Upplevd förföljelse (parania), uppmanande röster, känslan av att någn/någt annat tar kntrll över ens handlingar Negativa symtm minskar risk Samtidigt missbruk står för sambandet? AD/HD då? Hyperaktiviteten Kmbinatin med tidigt nrm- ch regelbrytande beteende!

9 Vilka riktas våldet mt? Familj/närstående Behandlingspersnal Sällsynt med vansinnesdåd mt allmänheten

10 Riskfaktrer för upprepat våldsbeteende Wallinius 2012 Tidigare våld Narktikabrtt Ung ålder vid första våldsbrtt Psykisk hälsa uppförandestörning drg- ch/eller alkhlmissbruk antiscial persnlighetsstörning Psykscial bakgrund man prblem i sklan dåliga förutsättningar barndmen/ungdmsåren

11 Vad vet vi m upprepat våldsbeteende? Wallinius 2012 En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrtt i samhället Våldsamt beteende ch utagerande psykiska störningar finns fta samtidigt hs persner Tidig debut i aggressivt ch våldsamt beteende = viktigaste riskfaktrn Finns fta ett särskilt tankesätt sm skyddar individen från skuldkänslr Falk et al., 2014

12 Att bedöma risk för våld Evidensbaserat Vad säger frskningen? Strukturerat Använd befintliga, beprövade checklistr Ta hänsyn till individuella variatiner! Triggers Särskilda risksituatiner VÅGA FRÅGA! Vem vet bäst m inte persnen själv?!

13 Hur ska jag kunna veta m någn är farlig för sig själv eller andra? Har persnen tidigare visat våldsamma tendenser? Aktuell aggressivitet/tankar på våld/fientlighet I vilka situatiner/under vilka förutsättningar har persnen tidigare varit våldsam? Dkumentatinens betydelse Påverkan av drger/alkhl sänkt impulskntrll!

14 Hur minska risken för våld i samhället?

15 Delaktighet Långsiktigt, strukturerat arbete Individanpassning Samverkan Tidiga insatser

16 Våldspreventiva insatser att Tidiga insatser barn & ungdmar föräldrar satsa på! Insatser riktade mt den mest våldsbenägna 1 % av beflkningen Kliniska faktrer av relevans för riskhanteringsmdeller antisciala ch aggressiva persnlighetsdrag missbruk insatser sm ökar behandlingsföljsamhet Persner med svår psykisk hälsa: stabilisering bristande impulskntrll

17 Bör vi vara rädda för persner med psykisk hälsa?

18 Hör gärna av er vid frågr/funderingar! Märta Wallinius Leg. psyklg, med. dr.

Relevanta dokument

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla