Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Transkript

1 Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner) Omställning av sociala förebilder familj jämnåriga Spänningssökande beteende Många ungdomar är antisociala under tonåren bara 10 % är inte antisociala Piquero et al Fokus för föreläsningen Ungdomsåren & kriminalitet Risk och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet? 1

2 Kriminalitet över livsförloppet Kraftig ökning i tidiga tonåren Topp i sena tonåren Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren Moffitt 1993 Utvecklingsvägar till kriminalitet: Tonårskriminalitet Moffitt 1993, 2007 Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren Samtidig process som puberteten Avtar i tidiga vuxenåren Spänningssökande beteende Icke aggressivt antisocialt beteende tillsammans med jämnåriga Relativt vanligt Utvecklingsvägar till kriminalitet: Tonårskriminalitet Moffitt & Caspi 2007 Medel till god social bakgrund Vinster med beteendet: acceptans/ respekt av jämnåriga distansiera sig från föräldrar påskyndad social mognad Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.) 2

3 Utvecklingsvägar till kriminalitet: Livslång kriminalitet Moffitt 1993 Ovanligt Mest pojkar/män Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl, skadegörelse, skolk) Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder) Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem) Utvecklingsvägar till kriminalitet: Livslång kriminalitet Står för de mest allvarliga våldsbrotten Loeber et al 1998 Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil Livslång kriminalitet Unga våldsbrottslingar (16 17 år) som förmodligen har påbörjat en livslång kriminalitet: Män: % Kvinnor: 69 % Stattin & Magnusson 1996 Vilka står för kriminaliteten i samhället? Återfallsförbrytare står för största delen av kriminalitet i samhället, t.ex. våld: Falk et al

4 Risk och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga: SAVRY Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende Wallinius 2012 Tidigare våld Narkotikabrott Ung ålder vid första våldsbrott Psykopati? Psykiska störningar uppförandestörning drog och/eller alkoholmissbruk antisocial personlighetsstörning Psykosocial bakgrund man problem i skolan dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren Vad vet vi om upprepat våldsbeteende? Wallinius 2012 En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor 4

5 Vändpunkter i kriminalitet Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex. livssituationer partnerförhållande religion arbete ändrade sociala nätverk Minskad kriminalitet (över tid) Kan ofta ses först i efterhand insiktsrelaterat Unga vuxna i Kriminalvården Billstedt & Hofvander 2013 DAABS studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study) åringar dömda för vålds och/eller sexbrott ( hands on ) Kriminalvården Region Väst (9 anstalter) 270 deltagare Syfte undersöka psykisk hälsa undersöka stöd och behandlingsbehov Särskilt fokus Tidigt debuterande beteendestörningar Psykosocial bakgrund Medianålder 22 år Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43% respektive 44%) Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%) 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under uppväxten 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder Nästan 9 av 10 är tidigare dömda 5

6 Psykosocial bakgrund 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv 2av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård 15% AD/HD diagnos sedan innan 1 av 4 är själv förälder 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden Intelligens Generell intelligens IK = 94 Tidigt debuterande beteendestörningar Förekomst tidigt debuterande beteendestörningar Procent Uppförandestörning < 10 år Uppförandestörning <15 år ADHD barndom ADHD vuxen ASD Tics Lågbegåvad 2 6

7 Psykiska störningar Förekomst av psykiska störningar Procent Någon form av Axel I-störning Förstämningssyndrom Ångestsyndrom Psykos Impulskontrollstörningar Ätstörningar Sexuella störningar Missbruk/beroende Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp social bakgrund tidigare kriminalitet psykisk hälsa Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens Tidig debut av problem Vanligt med psykisk problematik, särskilt: Missbruk & beroende Antisocial personlighetsstörning AD/HD Förstämningssyndrom Ångestsyndrom Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet? 7

8 Tidiga insatser Tidig identifikation av riskindivider Mödra och barnhälsovård Förskola och skola Skolan som möjligt sållningsinstrument lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009 allvarligt skolk som möjlig identifikator? Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende! Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet? Hur få med de som mest behöver insatserna? Samverkan Många myndighetskontakter lite samverkan minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem? Engqvist & Rydelius, 2007 Sekretesslagen Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt Multidisciplinärt tillsammans är vi starkare och smartare! Tydlig ansvarsfördelning Vilka samarbetspartners behövs? Individanpassat Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig umgänge familjeförhållanden Individuella egenskaper styrkor svagheter Arbeta aktivt med vändpunkter vad kan motivera personen att byta livsstil? Hantera psykisk ohälsa? 8

9 Att gå vidare Använd kunskap som redan finns! Bidra till kunskapen vetenskapliga utvärderingar Har ni frågor/funderingar? 9