Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra?"

Transkript

1 Disposition Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra? Psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna - blir det värre och vad får det för konsekvenser? Långtidsuppföljning av ungdomar med missbruksproblem Psykisk ohälsa och missbruk hur ser det ut Vad kan vi göra prevention och behandling Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ökningen av psykisk ohälsa bland unga har varit mer beskedlig i Finland, Danmark och Norge jämfört med Sverige trots en liknande samhällsutveckling Vad är det som händer? Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Problems med ångest och oro och män år Sömnproblem år, Ökning 270% Ökning 280 % Ökning 2% Ökning 360% Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 1

2 Alltid trött år, Problem med ångest och oro 3 Ökning 0 % Ökning 300 % Value Title 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Genomsnittlig alkoholkonsumtion i dl ren alkohol bland 15 åriga skolungdomar 60 Alkoholanvändande dl alkohol 100% Pojkar Flickor Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: CAN När slutar den psykiska ohälsan att öka? Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 2

3 Folkhälsoenkäten - FHI Folkhälsoenkäten - FHI 1. Enkäten täcker människors hälsa i vid mening och startade 04 - mycket mer modern än ULF-undersökningen slumpade ur befolkningen får fylla i enkäten varje år ett representativt urval år. Ytterligare regional data samlas in varje år som är representativ för den regionen. 3. Svarsfrekvensen är 61% 1. Vi studerar unga vuxna år totalt 8500 män och kvinnor under åren Studera trenden för utvecling av psykisk ohälsa Har du ängslan, oro eller ångest? Känner du dig för närvarande stressad? P Lätta besvär P Svåra besvär F Lätta besvär F Svåra besvär Minskning 16% Minskning 24% Minskning 13% Minskning 26% P I viss mån P Ganska/väldigt mkt F I viss mån F Ganska/väldigt mkt Minskning 7% Minskning 17% Minskning 21% Minskning 19% Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Källa: Folkhälsoenkäten - FHI ,9 Har du värk i skuldror, nacke eller axlar? Pojlar lätta/svåra besvär Flickor lätta/svåra besvär 41,6 41,8 41, ,9 23,9 21,6 19, Minskning 11% Minskning 18% 35 Har du haft sömnsvårigheter 30 30,5 27,8 P lätta/svåra besvär 25 26,6 26,1 F lätta/svåra besvär 23,5,9,7 17, Minskning 14% Minskning 26% Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Källa: Folkhälsoenkäten - FHI 3

4 Alkoholkonsumtion AUDIT-C Spelbeteende senaste året Pojkar M Flickor M 5 Minskning 15% 4,5 4 3,5 3 Minskning 5% 2, P Ej spelat F Ej spelat Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Sammanfattning 1. Ökningen av psykisk ohälsa för gruppen unga vuxna verkar ha avstannat och en trend mot minskande problem kan skönjas dock råder osäkerhet om avstannandet/minskning gäller hela materialet eller endast delar 2. Trenden tycks vara bred och gäller i princip alla mått som mäter psykisk belastning i enkäten 3. Vi måste lära oss att samhällsfenomen är cykliska 4. Hot mot trenden är förstås ekonomisk kris, arbetslöshet och osäkra framtidsutsikter Orsaker till den rapporterade ökningen av psykisk ohälsa bland unga människor Föreslagna orsaker Sammanfattning så här långt Inte en orsak som ligger bakom och på det hela är det rätt oklart Ökad individualisering Ökad arbetslöshet och fler som inte gör någonting Alkoholanvändande Mindre sömn Vi vet att den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat bland ungdomar Vi får anta att vi sett toppen på ökningen den här gången Vi har nosat på ett flertal mer eller mindre rimliga förklaringar Vi vet att frågorna som ställs är tämligen usla och att vi inte får någon klar bild av vad det är vi mäter Vi har i all praktisk mening noll kunskap om de eventuella negativa konsekvenser som den psykiska ohälsan medför och hur de är ihopkopplade i eventuella orsakskedjor Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 4

5 Sjukhusvård bland ungdomar med psykiska besvär år, Sjukhusvård med alkohol och narkotikadiagnoser år Ökning 180% Ökning 330% Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Verkligheten Hur går det Hur ser prognosen ut för de med tidiga missbruksproblem avseende psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet 3500 individer som tidigare vårdats på Maria Ungdom Kohort I Kohort II Hur ser prognosen ut för de med tidiga missbruksproblem avseende psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet Problematiskt bruk: Uppfyllde en missbruks/beroendediagnos Omfattande bruk av någon substans Mindre problematiskt bruk: Inget frekvent användande Experimenterande Problematiskt bruk: 1400 personer (40%) Mindre problematiskt 2100 personer (60%) Matchad kontrollgrupp - representerar normalbefolkning Matchad på: Ålder Kön Födelseort Invandrarstatus 5

6 Uppföljning Uppföljningstid varierar mellan 35 år Grupperna följda i register: Dödsorsaksregistret Slutenvårdsregistret Socialtjänstens register Lagfördaregistret Dödlighet under uppföljningsperiod 25,0% 21,9% 2 15,0% 13,1% 1 8,5% 5,5% 5,3% 5,0% 1,9% 140 Dödsorsaker Någon gång vårdats inneliggande med psykiatrisk diagnos som huvuddiagnos 1 25,0% ,2% Maria Kontroll 15,0% 1 5,0% 3,6% 8,8% 3,6% 7,7% 12,0% 0 Somatiska Substans Olycka Eget uppsåt Annans uppsåt Oklart uppsåt Någon gång vårdats inneliggande med schizofrenidiagnos som huvuddiagnos Någon gång vårdats inneliggande med personlighetsstörning som huvuddiagnos 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,8% 4,3% 8,3% 1,3% 4,5% 6,3% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,4% 3,1% 7,5% 0,4% 1,9% 3,5% 6

7 Någon gång vårdats inneliggande pga självskada Någon gång vårdats inneliggande med sexuellt överförd sjukdom som huvuddiagnos 25,0% 2,8% 17,2% 25,0% 2 21,6% 15,0% 15,0% 1 5,0% 8,8% 7,3% 2,9% 1,3% 1 5,0% 8,8% 5,6% 3,6% 1,9% 0,6% 4 35,0% 3 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Någon gång vårdats inneliggande med missbruk/beroendediagnos som huvuddiagnos 1,1% 9,8% 29,4% 3,1% 13,4% 36,9% Någon gång dömts för brott 76,1% 50,6% 53,3% 28,1% 26,6% 6,5% 45,0% 4 35,0% 3 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Någon gång dömts för våldsbrott 41,7% 19,9% 17,2% 5,9% 4,8% 0,6% Någon gång mottagit ekonomiskt bistånd från socialtjänsten,9% 44,9% 68,9% 16,5% 33,1% 55,7% 7

8 Slutsatser av långtidsuppföljning av MU patienter Generellt dåligt/mkt dåligt utfall för de med tydliga substansproblem i ungdomen Problemen är mångfacetterade hälsa död - psykiskt mående kriminalitet - försörjningssvikt - missbruk De med mindre substanskonsumtion i ungdomsåren blir inte normala i vuxen ålder Dessa individer behöver också olika former av insatser i ungdomsåren för att öka chansen till ett bättre utfall i vuxen ålder Psykisk ohälsa och missbruk Problemet med samsjuklighet Graden av samsjuklighet bland ungdomar i normalpopulation 60% av alla ungdomar som har substansproblem, missbruk eller beroende möter samtidigt kriterierna för minst en psykiatrisk störning Armstrong & Costello, 02 Vad kommer först? I en överväldigande majoritet av fallen uppträder symptomen på det psykiatriska tillståndet långt före första användandet av alkohol eller droger Hur ser det ut idag? Förekomsten av uppförandestörning ökar risken för att senare utveckla ett missbruk/beroende alldeles särskilt Costello,Erkanli, Federman, & Angold, 1999 Disney, Elkins, McGue, & Iacono, 1999; Lewinsohn, Hops, Roberts, Seeley, & Andrews,

9 Ung och oberoende Beskriva karaktäristika hos de ungdomar och deras föräldrar som besöker Maria Ungdom Att identifiera risk- och skyddsfaktorer för ohälsa Att identifiera vilka behandlingsformer som är associerat med olika utfall i hälsa Studera vårdöverlämnande från ungdoms- till vuxensidan Studera överföringen av psykiatriska- och missbruksproblem från föräldrar till barn Ung och oberoende 180 ungdomar och deras föräldrar (270) har slumpmässigt valts ut från de som sökt sig till Maria Ungdom under våren 04 De har intervjuats och fått fylla i självskattningsformulär med avseende på psykiatrisk problematik, missbruksutveckling, psykosocial funktion, personlighetsdrag, anknytning, begåvning, skolprestationer, fritidsaktiviteter, relationer, familj, vänner, aggressivitet och kriminalitet Lärare har fått skatta ungdomens skolprestation samt beteende Journalskattningar görs för att kartlägga familjens bakgrund Ett halvår samt vid ett år efter den ursprungliga intervjun följs ungdomarna upp med nya intervjuer och skattningar Ett år efter ursprungsintervjun samlas socialtjänstens akter in Jämförelsen med andra ungdomar sker genom ett samarbete med Örebro universitet Ung och oberoende Psykiatriska/missbruksproblem Ungdomar Föräldrar Andra problem som ungdomen har Ung och oberoende Livstid Pojkar Flickor Psykiatrisk diagnos inklusive missbruksdiagnoser Psykiatrisk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos 85% 92% 82% 90% 57% 59% 48% (15) 44% (15) 37% (15) 36% (15) Ung och oberoende Livstid Mamma Pappa Psyk.diagnos inklusive missbruksdiagnoser Psyk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos 80% 70% 77% 60% 22% 37% 17% 32% 9% % Pågående Pojkar Flickor Psykiatrisk.diagnos inklusive missbruksdiagnoser Psykiatrisk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos Ung och oberoende 74% 73% 67% 67% 41% 38% 27% 30% % % 9

10 De fem vanligaste psykiatriska problemen hos MU-ungdomar Ung och oberoende Livstid Pojkar Flickor Vad kommer först Pojkar Flickor Depression 40% 64% Uppförandestörning 63% 44% Fobier 17% 48% Depression Före Samtidigt Efter 75% 15% 10% 70% % 10% Ätstörningar 2% 22% Paniksyndrom 4% % Uppförandes. Före Samtidigt Efter 100% 0% 0% 75% 25% 0% AUDIT Andra problem Alkohol Pojkar Flickor Vid tiden för: Baseline 62% 25% 68% 32% 1 års-uppföljning 52% 25% 72% 31% Dudit Droger Pojkar Flickor Vid tiden för: Baslinje 33% 54% 1 års-uppföljning 37% 40% Kriminalitet MU-ungdomar Någon våldshandling Flickor Pojkar (12 mån) 38% 62% Någon icke-våldshandling Flickor Pojkar (12 mån) 77% 86% 10

11 Mamma Pojkar Flickor Lindrigt/livstid Senaste året Allvarligt/livstid Senaste året Extremt/livstid Senaste året Våld i hemmet - ungdomens rapport om moderns våld 47% 29% 11% 7% 3% 3% 58% 32% % 8% 11% 6% Pappa Pojkar Flickor Lindrigt/livstid Senaste året Allvarligt/livstid Senaste året Extremt/livstid Senaste året Våld i hemmet - ungdomens rapport om faderns våld 52% 28% 16% 10% 8% 5% 48% 29% 23% 8% 17% 5% Verbal begåvning (flickor) vid Maria Ungdom Verbal begåvning (pojkar) vid Maria Ungdom 45% 40% 35% 30% 25% % 15% 10% 5% 0% < >15 45% 40% 35% 30% 25% % 15% 10% 5% 0% < >15 Uppföljning 1 år senare av MU-patienter Av de i studien ingående ungdomarna bedömdes 75-80% ha någon form av svårare psykosocial belastning Under uppföljningsåret blev 57% av hela gruppen föremål för någon form av aktiv insats/behandling Det enda tillstånd som ökade chansen för vård/insats var förekomst av depressionsdiagnos (forskning) Att bli slagen av sina föräldrar, utsatt för sexuella övergrepp, ha en diagnostiserad uppförandestörning, ångestdiagnos eller en missbruks/beroendediagnos ökade inte sannolikheten att erhålla behandling/insatser jämfört med de som inte hade dessa erfarenheter eller tillstånd. Slutsatser från de studier gjorda på Maria Ungdom och konsekvenser för kliniken Många ungdomar har psykiska problem, är utsatta för våld, är kriminella, använder substanser och har överlag låg verbal begåvning Många ungdomar och föräldrar får inte hjälp trots vad det verkar uppenbara svårigheter, eller så är den hjälp som erbjuds inte tillräckligt specifik 11

12 Uppförandestörning Minst tre av följande kriterier uppfyllda under en 12-månaders period Hotar trakasserar eller förödmjukar ofta andra Påbörjar ofta slagsmål Har använt vapen Visat fysisk grymhet mot någon människa eller djur Stulit under direkt konfrontation med offret Har tvingat någon till sexuellt umgänge Har stuckit något i brand Uppförandestörning DSM-IV Har avsiktligt förstört andras egendom Har brutit sig in i bostad, lokal eller bil Ljuger ofta i syfte att uppnå fördelar eller undvika konsekvenser Har tillskansat sig värden utan direkt konfrontation Ofta ute på nätterna trots förbud (före 13 års ålder) Har rymt hemifrån minst två gånger Skolkar ofta från skolan (före 13 års ålder) Antisociala ungdomar Våldskriminalitet Uppförandestörning (livstid) Pojkar(17år) Flickor (17år) 63% 44% Debut före 13 år 83% 71% Någon våldshandling Flickor Pojkar (12 mån) 38% 62% Våldsbrott - domar Flickor Pojkar Dömd för våldsbrott 3% 16% Debut före 10 47% % Antisociala ungdomar Samsjuklighet med uppförandestörning och antisocial personlighetsstörning Missbruk ADHD Mental Retardation Stabilt antisocialt beteende under livstiden Egentlig depression Organisk hjärnskada Schizofreni Bipolär störning Psykopati Missbruks/beroendediagnos Antisociala ungdomar Uppförandestör P F Ej uppförandest. P F 80%* 55%* 43%* 29%* Depression 43%* 66% 25%* 60% Psykosdiagnos 10% 14% 0% 4% Verbalbegåvning 7.5* 8 9* 8.4 Psykopater 30%* 10% 7%* 0%* ADHD 16%* 5% 3%* 4% 12

13 Antisociala ungdomar Hur går det sen? Metropolitan-studien (Jansson & Hodgins 04) Mellan 1/3 1/2 av de med uppförandestörning kommer att som vuxna möta kriterierna för antisocial personlighetsstörning gäller både pojkar och flickor De med antisocial personlighetsstörning utgör ca 5% (män) och 0.5-1% (kvinnor) av den totala befolkningen Dessa svarar för ca 70% (män) respektive 30% (kvinnor) av alla brott som begås 80-95% är missbrukare Övriga uppvisar fortsatta svårigheter till anpassning i samhället (legala psykosociala) Antisociala ungdomar Dagens behandling av ungdomar med uppförandestörning Det finns en kostsam tradition av passivitet i psykosocialt arbete med barn och ungdomar som har uppförandestörning. Lite tillspetsat kan det i vissa fall beskrivas som att myndigheterna gör sällskap på vägen till undergång (Svenska Barn och Ungdomspsykiatriska föreningen, 03) Antisociala ungdomar Institutionsbehandling De bästa behandlingseffekterna nås med vårdformer som genomförs i den miljö där ungdomarna lever sina normala liv Institutionsplacering skapar en av de mest potenta riskfaktorerna för fortsatt våld, missbruk och kriminalitet - Ungdomsgrupper Att bryta antisociala attityder kräver en oerhört tajt personalgrupp som kan motverka detta och arbeta för ett mer prosocialt engagemang hos ungdomarna Det finns inget tydligt samband mellan placeringens längd och utfall Institutionsplacering har effekt om det finns strukturerade vårdprogram som fokuserar på ungdomens problem. Vårdprogrammen måste vara multi-modala och personalen måste vara välutbildad Tjejer och depression Egentlig depression DSM-IV Minst fem av följande kriterier uppfyllda under samma tvåveckorsperiod: Nedstämdhet större delen av dagen så gott som dagligen Klart minskat intresse för nästan alla aktiviteter Betydande viktnedgång/uppgång (5% på en månad) Sömnstörning (för lite/mycket sömn nästan varje natt) Rastlöshet/ psykomotorisk hämning nästan varje dag Svaghetskänsla, brist på energi nästan dagligen Känslor av värdelöshet överdrivna obefogade skuldkänslor Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar Tjejer 16 år Utan diagnos Depression Något användande 52% 89% Rökning 8% 42% Alkoholanvändande 50% 74% Cannabisbruk 6% 39% Annan drog 1% 30% Missbruk eller beroende Substansanvändande och depression Great Smoky Mountain Study North Carolina 1% 35% 13

14 MU-tjejer och depression Livstidsdiagnos Utan dep Depression Alkoholmissbruk/ber 24% 57% Narkotikamissbruk/ber 24% 44% Pågående Alkoholmissbruk/ber 23% 61% Narkotikamissbruk/ber 15% 44% Tjejer och depression Utveckling av depression från barndom till vuxenliv Behavioral observations at age 3 year predict adult psychiatric disorders, Caspi et al, 1996 Beteendeobservationer vid 3-års ålder predicerade depression vid 21-års ålder Well adjusted Under controlled Inhibited Depression hos kvinnor Vad säger forskningen: Tjejer som har tidig debut i depression en moder med liknande problematik och samtida andra psykiatriska störningar/missbruksproblem löper stor risk att efter -års åldern utveckla återkommande/kroniska depressioner samt en hög frekvens av självmordsförsök och missbruk MU-tjejer och depression Hur går det sen? 50% av flickorna med depression har en mamma med en diagnostiserad egen depression 75% av flickorna är under 15 år vid första depressionsdiagnos, 40% är under 14 år Alla flickor som uppfyller kriterierna för egentlig depression har också minst en annan psykiatrisk/ missbruksdiagnos Behandling och prevention Strukturella insatser 14

15 Reflektioner/konsekvenser utifrån erfarenheter för att maximera effekter av insatser strukturell nivå Flytta över ansvaret för missbruksbehandling till psykiatrin och se till att integrera den som en naturlig del Skapa en första linjen psykiatri som är tillräckligt specialiserad för att kunna hjälpa effektivt se till att den är delad mellan landsting och socialtjänst Skapa en andra linjens psykiatri som i sin grund bygger på samverkan mellan psykiatri och socialtjänst Fundera över åldersspann för insatssystemen Vad ska vi göra Första linjen Första linjens missbruksinterventioner ska organiseras med första linjens psykiatri som kan vara organiserad inom primärvård men ha eget uppdrag och egen budget Första linjen ska erbjuda, bedömning, korta både generella och specifika interventioner - företrädesvis i grupp, föräldraträning och stöd till föräldrar Första linjen ska vara samägd av landsting och socialtjänst med direktaccess till respektive vårdkedjor skapar familjäritet och kredabilitet Slutsatser från de studier gjorda på Maria Ungdom och konsekvenser för kliniken Behandlingsnivå Många ungdomar har psykiska problem, är utsatta för våld, är kriminella, använder substanser och har överlag låg verbal begåvning Många ungdomar och föräldrar får inte hjälp trots vad det verkar uppenbara svårigheter, eller så är den hjälp som erbjuds inte tillräckligt specifik Vad studierna gett avseende det fortsatta utvecklingsarbetet av kliniken Bedömning: Alla som kommer akut screenas med standardiserade instrument och följs upp för att sorteras till rätt interventionsnivå Tydligare diagnostik av läkare Riskbedömning för våld och allvarlig brottslighet Frågor om våld och sexuell utsatthet frågas alltid vid akutsamtal Föräldrar: Utveckla föräldrastöd och föräldraträning samt anhörigprogram Utåtagerande, Suicidförsök, Trauma och Spelberoende Missbruk: Motiverande samtal (all personal) Manualbaserd familjterapi (BSFT) Seeking Safety (vid trauma) Motivation i grupp Vad studierna gett avseende det fortsatta utvecklingsarbetet av kliniken Begåvning: Interventionerna får inte innehålla för svåra kognitiva moment utan är företrädesvis beteendefokuserade Psykisk ohälsa och riskbruk: Viktigt kunna erbjuda gruppbaserade interventioner med syfte att minska psykiska problem och substansanvändande Helst inte vara symptombaserade utan hellre vara metoder som fokuserar på att utveckla förmågor och livssituationen ACT- Acceptance and Committment Therapy för ungdomar med psykosoicala svårigheter Framtida åtgärder MET-CBT5 cannabismissbruk Standardiserad modulbaserad screening för socialtjänst mfl 15

16 Vad händer när vi gör bedömningar fast använder dåliga metoder Jämförelse mellan två olika sätt att mäta substansproblem bland ungdomar Wilson et al., 04 Barnklinik patienter år intervjuades på två olika sätt angående deras substansanvändande ADI- Adolescent Diagnostic Interview Kliniska intryck efter intervju med ungdom ADI användes som gold standard Jämförelse mellan två olika sätt att mäta substansproblem bland ungdomar Resultat: Av de över 100 patienter som ADI identifierade med ett problematiskt substansanvändande kunde bara 18 hittas utifrån de kliniska intervjuerna Av de 50 patienter som ADI klassificerade som missbrukspatienter fångade den kliniska intervjun in 10 av dessa Av de 36 patienter som ADI klassificerade med ett beroende återfanns 0 med hjälp av den kliniska intervjun Vilken betydelse har det på hur det går för klienten om man följer behandlingsmanualen Trohet mot behandlingsmetod Funktionell familjeterapi Trohet mot behandlingsmetod Funktionell familjeterapi 70 (Barnoski, 04) 70 (Barnoski, 04) % % lagfördes inom 18 månader när ungdomarna inte fått någon insats M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta % Att inte följa instruktioner kan vara skadligt Begränsade effekter även vid programtrohet M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta 16

17 % Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 04) Enskild terapeut M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta Preventionsnivå Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) Vad ska vi fokusera på? Skyddsfaktorer Riskfaktorer cl Allvarlig brottslighet senaste året (elever årskurs 9) Skyddsfaktorer Riskfaktorer % Vad ska vi göra? 17

18 Vad ska vi göra Bygga hälsa - mina åsikter Involvera föräldrar via skolan genom påverkansprogram tala om specifika risker och åtgärder men fokusera på att ge verktyg för att bygga hälsa kommunikation, positiv monitorering, gränssättning mm. Bygg hälsa (inte förebygg ohälsa) hos elever utifrån individuella förutsättningar program som fokuserar på självförverkligande Monitorera elever genom datastödda hälsoformulär objektiva mått på hälsa som kan användas för att sätta in generella insatser eller visa på behov för föräldrar och elever om specifika interventioner 18

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården 2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen

Läs mer

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK

Läs mer

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (5)

JIL Stockholms läns landsting i (5) JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac. DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd

Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, ger här sin syn på hur stödet och kontakten med anhöriga kan utvecklas. Vi riktar oss till deltagare i brukarråd och

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Uppföljning av patienter som har överförts eller skrivits ut från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall under tidsperioden 2005-2010

Uppföljning av patienter som har överförts eller skrivits ut från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall under tidsperioden 2005-2010 Uppföljning av patienter som har överförts eller skrivits ut från Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall under tidsperioden 2005-2010 Susanne Strand, Heidi Selenius RCR Working Paper Series 2013:4

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall)

Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Evidensbaserade psykologiska behandlingsmetoder för spelberoende (vad predicerar behandlingsutfall) Henrik Josephson Psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning Innehåll Spelberoende liknar substansberoende

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer