Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer

Nordens Barn Köpenhamn den 15 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 20-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar

Tidiga insatser för familjer

Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Tidiga insatser för familjer 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Riskbruk, missbruk och beroende bland barn, unga och unga vuxna så här vänder vi utvecklingen! Socialchefsdagarna Umeå 26 september 2019

Riskbruk, missbruk och beroende bland barn, unga och unga vuxna så här vänder vi utvecklingen! Socialchefsdagarna Umeå 26 september 2019 Wicked issues elaka, infernaliska och komplexa frågor 1. De är områden

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet

INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden Kristin Marklund Anna Gärdegård 4 okt 2018 IntegrationNorden.org Lärande exempel Forskning Nordiska möten 3 Enligt FN:s flyktingorgan

Nordiska Ministerrådet

Nordiska Ministerrådet Grundat 1971 Rullande ordförandeskap Budget: ca 1 miljard SEK Består av flera råd sakområden Central förvaltning i Köpenhamn Många institutioner under ministerrådet varav Nordens

Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer

Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer Innehåll 1. Syfte... 2 2. Mål... 2 Bakgrund... 2 Projektets temaområden... 5 Projektets politiska mål och allmännyttiga mervärde...

Februari Varför Familjecentral?

Februari 2017 Varför Familjecentral? Föreningen För Familjecentralers Främjandes styrelse har under 2016, på uppdrag av medlemmarna, arbetat fram detta informationsmaterial (power point). Syftet med materialet

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Länsdialog Malmö Handlingsplan mot missbruk och beroende Tisdagen den 3 september

Länsdialog Malmö Handlingsplan mot missbruk och beroende Tisdagen den 3 september 2019 Sveriges Kommuner och Landsting: En arbetsgivar- och medlemsorganisation med uppdrag att... vara en social- och sjukvårdspolitisk

23-24 mars 2015 i Stockholm.

"Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Varför

Nordens barn Utveckling av nordiska familjecentraler. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer

Nordens barn Utveckling av nordiska familjecentraler Nordens Välfärdscenter Inspirationshäfte Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer 1 Nordens Barn utveckling av nordiska familjecentraler

Nordens Välfärdscenter

Nordens Välfärdscenter Anna Gärdegård Projektledare 07-09-2016 Nordens Velfærdscenter 1 Agenda Nordiska samarbetet NVC Hur NVC samarbetar med praktik och forskning 07-09-2016 Nordens Velfærdscenter 2 Norden

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Nordens barn Tidiga insatser för barn och familjer. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer

Nordens barn Tidiga insatser för barn och familjer Nordens Välfärdscenter Inspirationshäfte Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer 1 Nordens Barn Tidiga insatser för barn och familjer Utgivare:

Välfärd i förändring

Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

En bättre plats att åldras på. arbete för åldersvänliga städer i Norden

En bättre plats att åldras på arbete för åldersvänliga städer i Norden Längre och friskare liv 27 miljoner invånare i Norden en av 20 är över 80 år Andelen äldre i Norden har fördubblats under de senaste

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Nordens välfärdscenter. En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare

Nordens välfärdscenter En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare 2 Uppdrag Bidrar till att utveckla den nordiska välfärdsmodellen Genom att sammanställa

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Ny Vägledning för BHV Implementering Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson BVC:s utveckling under 100 år från hälsokontroll problemlösning via till hälsoövervakning generella o riktade åtgärder

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Utsatthet hos barn och vuxna några initiativ från regeringen

Utsatthet hos barn och vuxna några initiativ från regeringen Maria Larsson I artikeln framför författaren fyra åtgäerder som regeringen tagit initativ till. De som beskrivs är stödgrupper för barn till

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Uppföljning av utskick till föräldrar i Nacka med barn som är 3 år

2016-01-15 1 (8) PM Nina M Granath Uppföljning av utskick till föräldrar i Nacka med barn som är 3 år Bakgrund Den nationella strategin för samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap Föräldrastöd

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer Styrdokument 2(5) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-04-03 71 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-144/2013 SID 1 (5) 2013-04-16 Handläggare: Åsa Levander Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden Kunskapsöversikt gällande

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Samordnade insatser för barn och unga

Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att

En samling fårskallar

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser

Stefan Kling Marie Köhler. Södertälje 19 mars 2012

Stefan Kling Marie Köhler Södertälje 19 mars 2012 General Comment 14 Konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Hur kan vi arbeta över generationsgränserna? Vad kan vi lära av varandra? Familjecentrerat

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit

Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen

Föräldrastöd i samverkan inom Umeåregionen Vad är Familjepeppen? När: Projekttid 2010-2013 Var: Umeåregionen Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs För vilka: Alla föräldrar med barn

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2014 En resurs för personal som arbetar med barns och ungas hälsa samt rättigheter. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Hälsokällan - en verksamhet

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Kronisk sjukdom hos ungdomar 14 årig pojke Diabetesdebut 9 åå. Senaste halvåret försämrad blodsockerbalans, HbA1c 90 mmol/mol. Glömmer lunchinsulin, ibland Lantus. Verkar nedstämd, svårare att prata med

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13:

Demokrati i förändring seminarium, 12.9.2012 kl 12-13: Anna Lindström Projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Siv Sandberg Forskare, Åbo Akademi Camilla Gunell Lantråd, Ålands landskapsregering

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin Bakgrund Psykisk ohälsa är den

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Jenni Niska och Elisabet Olofsson 2014-05-20 Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer 19 lokala och regionala

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Insats våldsbejakande extremism reflektionsövningar från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innan du använder presentationen

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller

Ungdomsvetenskap vid Åbo Akademi Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier

Ungdomsvetenskap vid Åbo Akademi Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier Ungdomsvetenskap vid FPV Mångvetenskaplig representerade discipliner Socialpolitik Utvecklingspsykologi Vårdvetenskap Pedagogik

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas.. Asylsökande

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,