Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?"

Transkript

1 Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

2 Baseras på: Forskningsöversikt som genomförts av Anna-Karin Andershed, Henrik Andershed, & David P. Farrington, på uppdrag av Nordens Välfärdscenter. Forskningsöversikten finns att hämta i sin helhet på

3 Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser!

4 Fokus på utagerande och inåtvända problem Två av de mest vanligt förekommande problemen hos unga är externaliserade och internaliserade problem. Externaliserade problem är till exempel störande, trotsigt, aggressivt, normbrytande, kriminellt beteende, samt bruk/missbruk av alkohol och andra droger. Internaliserade problem definieras som ångestrelaterade och depressiva symtom. Båda typerna av problem är relaterade till flertalet negativa konsekvenser i vuxen ålder.

5 Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det

6 Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.

7 7 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? Initierande vs. Upprätthållande Direkta vs. Indirekta Statiska vs. Dynamiska

8 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer

9 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer

10 Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv / Risk-focused prevention 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna

11 Risk-Behov-Responsivitetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov - dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen

12 HUR ska vi då göra detta? Hur kan vi bedöma risk- och skyddsfaktorer? Behöver vi stöd av instrument?

13 Behöver vi instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer?

14 Behöver vi instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument.

15 Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B

16 Fall 2: Är mittencirklarna lika stora? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika stora. Inte lika stora. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora Vi gör korrekt och samma bedömning!

17 Slutsatser? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument

18 Jamen, det här är ju inte samma sak som när man bedömer ett barn och en familj! Nej det man i praktiskt arbete är satt att göra är mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur

19 Socialsekreterare som använder instrument jämfört med de som inte gör det? 30 socialsekreterare utbildade i ett strukturerat instrument (ESTER-bedömning) fick i uppgift att bedöma ett skriftlig fall om Kalle 14 år 30 andra socialsekreterare fick samma uppgift med var inte utbildade i och använde inte något strukturerat instrument dock BBIC Uppgift: Vad är viktigt att uppmärksamma hos Kalle för att man ska kunna hjälpa honom?

20 60 socialsekreterare och fyra chefer vid socialtjänstenheter deltog i studien 30 socialsekreterare - använde ESTER-bedömning Samtliga utbildade i ESTER 28 kvinnor 2 män Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61). Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning av barn och ungdomar. 30 socialsekreterare - använde inget strukturerat instrument (de flesta använder BBIC som stöd) 27 kvinnor 3 män Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83). Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning av barn och ungdomar.

21 Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man? Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30% Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

22 Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer har man identifierat? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30)

23 Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man? Skyddsfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Positiv skolanknytning och prestationer 37%** 0% Positiva förhållningssätt eller problemlösningar 20%* 0% Positiva umgängen och aktiviteter 43%** 3% Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd 57%** 7% Utan instrument (n=30) * eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.

24 Resultat: Hur många av dessa fyra skyddsfaktorer har man identifierat? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument (n=30)

25 Resultat: Chefers uppfattning om bedömningarna På hela taget en adekvat/bra bedömning? Med ESTERbedömning (n=30) Inte alls adekvat 2% 10% Adekvat - Mycket adekvat 58%+ 38% Missat att uppmärksamma saker? Nej 58%+ 35% Ja, flera 2%* 23% Är det rätt insatser som föreslås? Nej, troligen inte 13% 25% Ja, sannolikt 25% 20% * eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Utan instrument (n=30)

26 Slutsatser Användning av ett strukturerat instrument har samband med att: Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en bedömning Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten: gör bättre/mer adekvata bedömningar i mindre utsträckning missar viktiga saker tenderar att föreslå mer adekvata insatser jämfört med när man inte använder ett strukturerat instrument

27 Bedömning och insatser i praktik

28 Vad krävs för att kunna matcha behoven till rätt insatser? Att vi känner till behoven Vilka risker behöver minskas? Vilka skydd behöver stärkas? Risk Behov Responsivitet Att vi känner till vad insatserna riktar sig till Vilka risker kan insatsen avhjälpa? Vilka skydd kan insatsen stärka? Ta reda på detta för era insatser!

29 Tack. Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete E-post:

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological

Läs mer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet Checklistan/instrumentet

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Henrik Andershed Kriminologi / Psykologi Verksam vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

Läs mer

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering

Läs mer

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum HUR? Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete och tidiga insatser. Använda det strukturerade

Läs mer

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi och kriminologi CAPS Center for Criminological and Psychosocial Research Örebro

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade

Läs mer

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka

Läs mer

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats

NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen

Läs mer

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan Förbättringsteamet IFO IFO 2 socialsekreterare 2 socialsekreterare Lekstorpsskolan Lekstorpsskolan KRESAM KRESAM 4 samordnare 4 samordnare Specialpedagog Specialpedagog Kurator Kurator BUP BUP 2 2 psykologer

Läs mer

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan

Läs mer

Behöver vi checklistor och instrument?

Behöver vi checklistor och instrument? Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSDAG OM Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder 29 APRIL 2016, HÄRNÖSAND SAMBIBLIOTEKET För handläggare och chefer inom socialtjänstens myndighetsområde,

Läs mer

Vad är SOFIA-studien?

Vad är SOFIA-studien? Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se

-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se -NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Projekt Pinocchio. Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

Projekt Pinocchio. Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Projekt Pinocchio Erfarenheter från ett nationellt Genombrottsprojekt med syfte att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Sveriges Kommuner

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet.

Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet. Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet Sammanfattning Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande

Läs mer

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial RBM RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial Omslag: Kriminalvården Tryckning: HK Digitaltryck, 2017 Beställningsnummer: 7024 Kriminalvården 601 80 Norrköping Tel: 077-22 80 800

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Projekt Pinocchio Genombrottsprojekt För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Bakgrund Projekt Pinocchio Kunskap fanns.. Institutet

Läs mer

ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende

ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende Sammanfattning ESTER-screening är ett frågeformulär som syftar

Läs mer

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet

Läs mer

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner? Maria Johansson Leg. psykolog, Fil.dr. inger.maria.johansson@regionvastmanland.se Exekutiva funktioner - i vardagen och Dagens agenda Vad är exekutiva funktioner? Teori, När brister dessa funktioner? Konsekvenser

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin

Läs mer

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Nordens Barn Reykjavik den 8 oktober 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 14-10-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Exempel från Finland Nedskärningar under

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014

Handlingsplan. för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor. Läsåret 2013/2014 Handlingsplan för arbetet med att motverka olovlig frånvaro på Lillåns skolor Läsåret 2013/2014 1. Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har ovillkorlig rätt till utbildning. Kommunen har ansvar

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Utbildningar och aktiviteter 2013

Utbildningar och aktiviteter 2013 Utbildningar och aktiviteter 2013 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare och chefer inom förskolan i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare och chefer inom förskolan, pelle.matton@gavle.se

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Programmet introducerades och deltagarna vid de olika borden fick presentera sig för varandra.

Programmet introducerades och deltagarna vid de olika borden fick presentera sig för varandra. Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR hälsade alla välkomna och presenterade även medarbetarna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Gun Sand, Lotta Wall, Margrethe Kristensson & Viktor Andersson. Programmet

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Tidiga insatser för familjer 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter

Läs mer

Barnkonventionen- FN:s konvention om Barnets Rättigheter

Barnkonventionen- FN:s konvention om Barnets Rättigheter 1 Barns rättigheter Jag har rätt att vara som jag är och tycka om mig själv. Jag har rätt att både känna och visa mina känslor. Jag har rätt att be om hjälp, stöd och tröst hos vuxna. Jag har rätt att

Läs mer

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att upptäcka och minimera risker i behandling 2 Vad gäller: Utbildning Socialekonomisk status Etnisktbakgrund Personlighetstyper Erfarenhet av egen utsatthet

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015 BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE UTBILDNINGS- KATALOG VT 2015 1 Utbildningar och aktiviteter riktade till Gävles förskolor och skolor våren 2015 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare i trygghetsarbetet

Läs mer

Två frågor om polisutbildningen. Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott

Två frågor om polisutbildningen. Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott Två frågor om polisutbildningen Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott Örebro universitet och Polisförbundet har under hösten 2011 låtit

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun

Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun Kaj Gustafsson FoU Välfärd FoU rapport 2015:1 Utvärdering av framtidssamtalet med unga lagöverträdare i Hudiksvalls kommun

Läs mer

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården

Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården Barnets bästa? Om asylsökande barnfamiljer i den sociala barnavården UNICEF - FN:s barnfond - Världens ledande banrättsorganisation - FN:s mandat att förverkliga barnets rättigheter - Finns i 190 länder

Läs mer

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare

Tobaksförebyggande Fritidsgård. En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård En handledning till dig som fritidsledare Tobaksförebyggande Fritidsgård Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK

En resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK En resa genom barns utveckling Fredrik Lindencrona, PSYNK Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad

Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Uppföljning och utvärdering i Stockholms stad Stockholm Stads resurser för uppföljning och utvärdering Utredare på förvaltningar Upphandlade utförare (Sweco, Markör mfl) Forskare upphandling eller utvalda

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig? PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig? Plötsligt har det gulliga barnet vuxit upp till en trotsig eller kanske sluten tonåring. Nu sätts ditt tålamod på prov. PALLA..! är en metod som vill ge föräldrar

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Utbildningar och aktiviteter Barn & Ungdom hösten 2013

Utbildningar och aktiviteter Barn & Ungdom hösten 2013 Utbildningar och aktiviteter Barn & Ungdom hösten 2013 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare och chefer inom förskolan i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare och chefer

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Utbildningar och aktiviteter Utbildning Gävle hösten 2014

Utbildningar och aktiviteter Utbildning Gävle hösten 2014 Utbildningar och aktiviteter Utbildning Gävle hösten 2014 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare Coachning Vi erbjuder personligt

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer