Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
|
|
- Elias Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet Baseras på: Forskningsöversikt som genomförts av Anna-Karin Andershed, Henrik Andershed, & David P. Farrington, på uppdrag av Nordens Välfärdscenter. Forskningsöversikten finns att hämta i sin helhet på Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser! 1
2 Fokus på utagerande och inåtvända problem Två av de mest vanligt förekommande problemen hos unga är externaliserade och internaliserade problem. Externaliserade problem är till exempel störande, trotsigt, aggressivt, normbrytande, kriminellt beteende, samt bruk/missbruk av alkohol och andra droger. Internaliserade problem definieras som ångestrelaterade och depressiva symtom. Båda typerna av problem är relaterade till flertalet negativa konsekvenser i vuxen ålder. Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer. 2
3 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? 7 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer 3
4 Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv / Risk-focused prevention 1. Identifiera och gradera riskfaktorer Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer Identifiera och gradera skyddsfaktorer Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer 2. Arbeta för att genom insatser: Reducera/avhjälpa riskfaktorerna Stärka skyddsfaktorerna Risk-Behov-Responsivitetsprinciperna Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?) Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga problem mer omfattande insatser till de med hög risk Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna) Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov - dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?) Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj kan ta till sig av insatsen HUR ska vi då göra detta? Hur kan vi bedöma risk- och skyddsfaktorer? Behöver vi stöd av checklistor/instrument? 4
5 Behöver vi checklistor/instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer? 1935, oktober, USA - Boeing 299 ska visas upp och säljas till flygvapnet Mycket erfaren pilot (Major Ployer Hill) kraschar och omkommer Orsaken var handhavandefel 5
6 Flygvapnet köper en annan modell Men De köper ett mindre antal Boeing (299) kallas sedan B-17 De tror på flygplanet trots allt Vad göra för att inte upprepa handhavandefel? Mer plan än vad en pilot klarar? Mer utbildning? NEJ, piloten som kraschade var välutbildad och mycket rutinerad En checklista B-17 flög sedan 1,8 miljoner miles utan olyckor! Checklistor är idag en självklar rutin för piloter 6
7 Inte ovanligt med komplikationer/dödsfall vid kirurgiska ingrepp Mellan 3 och 17 procent av sjukhusoperationer leder till komplikationer/dödsfall Inte ovanligt att enkla handhavandefel är orsaken T.ex: Sätter inte in antibiotika i rätt tid Har inte rätt mängd reservblod i beredskap i operationssalen WHO testade 2008 en checklista Gav checklistan några resultat? (se Gawande, 2010) Testades vid åtta olika sjukhus världen runt Komplikationer minskade med 36 procent! Dödsfall minskade med 47 procent! WHO ger numera riktlinjer om att denna checklista bör användas De flesta sjukhus i världen använder den dock inte! 7
8 Bedömningar/utredningar i socialtjänsten (Andershed & Andershed, 2012) Utredningar som görs utan strukturerat instrument har ofta stora brister Två oberoende bedömare av samma klient gör väldigt olika Vi lät 30 socialsekreterare använda en checklista/instrument för att bedöma risk- och skyddsfaktorer hos ett barn ESTER-bedömning (se 30 andra socialsekreterare gjorde som vanligt Inget strukturerat instrument Samtliga 60 socialsekreterare bedömde samma fall Kalle 14 år Märkbart bättre med checklistan/instrumentet Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30% Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Märkbart bättre med checklistan/instrumentet Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30) 8
9 Så - varför använder inte ALLA checklistor? Finns ett motstånd bland många Verkar tråkigt Jag behöver det inte Det tar onödig tid 20% av operationspersonalen i WHO-studien ansåg att checklistan inte var lätt att använda och att den nog inte var bra En viktig fråga ställdes också till operationspersonalen efter att de hade använt checklistan i tre månader Om du skulle opereras skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA Behöver NI checklistor/instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument. Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B
10 Fall 2: Är mittencirklarna lika stora? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika stora. Inte lika stora. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika stora Vi gör korrekt och samma bedömning! Slutsatser? Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument Jamen, det här är ju inte samma sak som när man bedömer ett barn och en familj! Nej det man i praktiskt arbete är satt att göra är mycket, mycket svårare än att bedöma längden på ett streck Om det var riktiga fall med barn och familjer med komplexa sociala problem? Mycket svårare att göra korrekta bedömningar och ju svårare och mer komplext något är, desto större behov har vi av stöd och struktur av checklistor och instrument 10
11 Bedömning och insatser i praktik Vad krävs för att kunna matcha behoven till rätt insatser? Att vi känner till behoven Vilka risker behöver minskas? Vilka skydd behöver stärkas? Risk Behov Responsivitet Att vi känner till vad insatserna riktar sig till Vilka risker kan insatsen avhjälpa? Vilka skydd kan insatsen stärka? Ta reda på detta för era insatser! Tack. Henrik Andershed, professor Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete E-post: henrik.andershed@oru.se 11
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Läs merRisk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Läs merVarför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological
Läs merHur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?
Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan
Läs merVikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer
Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Henrik Andershed Kriminologi / Psykologi Verksam vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet
Läs merESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer
ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet Checklistan/instrumentet
Läs merRisk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen
Läs merBehöver vi checklistor och instrument?
Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research www.oru.se/jps/caps Örebro universitet,
Läs merSkydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?
Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi och kriminologi CAPS Center for Criminological and Psychosocial Research Örebro
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Läs merVälkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum
Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum HUR? Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete och tidiga insatser. Använda det strukturerade
Läs merStrukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER
Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
Läs merProjekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas
Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merNORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats
NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merSOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)
SOFIA gillar skolan Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS) Vikten av att barn redan tidigt trivs i skolan Tidig positiv skolanpassning relaterat till:
Läs merVad är SOFIA-studien?
Vad är SOFIA-studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre
Läs merFörbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan
Förbättringsteamet IFO IFO 2 socialsekreterare 2 socialsekreterare Lekstorpsskolan Lekstorpsskolan KRESAM KRESAM 4 samordnare 4 samordnare Specialpedagog Specialpedagog Kurator Kurator BUP BUP 2 2 psykologer
Läs merSocialtjänstens arbete med unga som begår brott
Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende
Läs meraéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ
aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro
Läs merORSAKSANALYS AV PROBLEMBILDER GRUNDER OM VARFÖR OCH HUR
ORSAKSANALYS AV PROBLEMBILDER GRUNDER OM VARFÖR OCH HUR Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi BASERAT PÅ: 1 BRÅ:S DEFINITION/ER AV KUNSKAPSBASERAD/PROBLEMORIENTERAD BROTTSPREVENTION 1.
Läs merVad är SOFIA studien?
Vad är SOFIA studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre
Läs merRisk- och skyddsfaktorer i teori och praktik
Risk- och skyddsfaktorer i teori och praktik 14 februari 2017 Birgitta Svensson fil.dr. i folkhälsovetenskap Dagens innehåll 10.00-11.00 Om risk- och skyddsfaktorer 11.00 11.10 Paus 11.10-12.00 Kumulativ
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merKORT OM MIG - HENRIK ANDERSHED
KUNSKAPSBASERAT BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSSKAPANDE ARBETE 16 APRIL 2019 Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi KORT OM MIG - HENRIK ANDERSHED Professor i kriminologi och psykologi
Läs mer-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se
-NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads
Läs merAntisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merBeskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merBedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet.
Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet Sammanfattning Unga med normbrytande beteende löper en relativt hög risk för en
Läs merTidiga insatser för familjer
Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Tidiga insatser för familjer 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter
Läs merSkolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merRisk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder
VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSDAG OM Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder 29 APRIL 2016, HÄRNÖSAND SAMBIBLIOTEKET För handläggare och chefer inom socialtjänstens myndighetsområde,
Läs merStrukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?
Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument
Läs merProgrammet introducerades och deltagarna vid de olika borden fick presentera sig för varandra.
Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR hälsade alla välkomna och presenterade även medarbetarna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Gun Sand, Lotta Wall, Margrethe Kristensson & Viktor Andersson. Programmet
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merProjekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende
Projekt Pinocchio Genombrottsprojekt För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Bakgrund Projekt Pinocchio Kunskap fanns.. Institutet
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merVISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Läs merÅtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov kan förbättras
1 (6) Datum 2014-03-31 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Åtgärdsplan och utförandeplan kopplad till Utredning om och hur stöd till barn med särskilda behov
Läs merTeorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar
Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin
Läs merKartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Läs merFörebyggandets konst förebyggande arbete i skolan
Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt
Läs merTidiga insatser för familjer
Nordens Barn Reykjavik den 8 oktober 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 14-10-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Exempel från Finland Nedskärningar under
Läs merProjekt Pinocchio. Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med
Projekt Pinocchio Erfarenheter från ett nationellt Genombrottsprojekt med syfte att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Sveriges Kommuner
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merHandlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola
Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merFrån individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Läs merriskbedömning av riskfaktorer för kriminalitet Malin Rehnvall och Johanna Strand Örebro universitet
Professionellas uppfattning om användbarheten av en checklista (Check: IRK) för initial riskbedömning av riskfaktorer för kriminalitet Malin Rehnvall och Johanna Strand Örebro universitet Handledare: Henrik
Läs merPolisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet
Läs merUngdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
Läs merVåra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Läs merRisk för framtida kriminalitet
Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merEtt prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.
LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala
Läs merESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende
ESTER-screening och dess konvergenta validitet gentemot tidigare screeninginstrument till unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende Sammanfattning ESTER-screening är ett frågeformulär som syftar
Läs merMissbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merTvå frågor om polisutbildningen. Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott
Två frågor om polisutbildningen Synen på den framtida polisutbildningen bland ledamöterna i riksdagens justitie- och utbildningsutskott Örebro universitet och Polisförbundet har under hösten 2011 låtit
Läs merMetoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal
2018-10-17 Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal Ann-Christin Henriksson Marcus Wågenberg Kriminalvårdens Huvudkontor Agenda -
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merGod natt, Alfons Åberg
God natt, Alfons Åberg Sömn under förskoleåren En livsviktig återhämtning och en källa till stress 1 Sömnens fysiologi 2 Sömnens fysiologiska effekter Kroppstemperatur går ned Stresshormoner minskar Tarmar
Läs merANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL FÖR FÖREBYGGANDE INSATSER ÅR TRE
ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL FÖR FÖREBYGGANDE INSATSER ÅR TRE Projektets namn Huvudman Kontaktperson KOMET I FÖRSKOLAN Namn och adress Bromma stadsdelsnämnd Box 206, 161 26 Bromma Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merImplementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merNyhetsbrev från Barnrättsakademin
Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merProjektrapport - HeLa Barn
01054 1(6) Projektrapport HeLa Barn 2017-08-31 Projektrapport - HeLa Barn (tidigare projekt Öka friskfaktorer för barn med normbrytande beteende ) PART, preventivt arbete tillsammans, är en verksamhetsöverskridande
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merMaria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Läs merBarn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merVilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs mer2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.
En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merFORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder
FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående
Läs merRBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial
RBM RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial Omslag: Kriminalvården Tryckning: HK Digitaltryck, 2017 Beställningsnummer: 7024 Kriminalvården 601 80 Norrköping Tel: 077-22 80 800
Läs merLetterbox Club Sverige
Letterbox Club Sverige en intervention för att höja läsförmåga och inlärning hos barn i utsatta livssituationer Åsa Fritzson, Processledare för Skolfam, SiSam och Letterbox Club Vad är Letterbox Club?
Läs merStandardiserade bedömnings. mnings- metoder
Standardiserade bedömnings mnings- metoder Att mäta socialvetenskapens metod att mäta sociala och psykologiska fenomen mäta direkt eller icke direkt observerbara fenomen med hjälp av frågor oftast från
Läs merVetlanda Här växer både människor och företag
Vetlanda Här växer både människor och företag Aktualiseringar till familjesektionen 2011 (källa verksamhetsstatistik Procapita 2011, anledning till anmälan enligt uppgiftslämnaren. Statistikurval från
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merKunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem. Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Innehåll En kunskapsbaserad vård Projektets utgångspunkter Könsskillnader och heterogenitet
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merExekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?
Maria Johansson Leg. psykolog, Fil.dr. inger.maria.johansson@regionvastmanland.se Exekutiva funktioner - i vardagen och Dagens agenda Vad är exekutiva funktioner? Teori, När brister dessa funktioner? Konsekvenser
Läs merUppföljning av specialistsjuksköterskeexamen - vård av äldre vid Göteborgs universitet
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Susanna Lindenskoug 08-563 086 61 susanna.lindenskoug@uka.se Till rektor Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen - vård av äldre vid Göteborgs
Läs merEn resa genom barns utveckling. Fredrik Lindencrona, PSYNK
En resa genom barns utveckling Fredrik Lindencrona, PSYNK Presentationen Kunskapssammanställningens struktur Viktiga utgångspunkter allt hänger ihop! Matildas resa Vi måste lära av varje barn! Vänersborgs
Läs merKroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en
Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg
Läs mer