Tidiga insatser för familjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidiga insatser för familjer"

Transkript

1 Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter Nordens Välfärdscenter 1

2 Tidiga insatser för familjer Nordens Välfärdscenter 2

3 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar Tidigt förebyggande insatser för familjer i risk för social marginalisering Önskade resultat: - Konkreta och kommunicerbara mål - Stärkt nordiskt samarbete - Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Nordens Välfärdscenter 3

4 Nordiska nätverk Nordens Välfärdscenter 4

5 Referensgrupp utsedd av ÄK-S Projektorganisation Expertgrupp Tidiga insatser Expertgrupp Förenklad tillgång till service Expertgrupp Barnens röst Nordens Välfärdscenter 5

6 Active parenting/aktivt föräldraskap Addiction Severety Index (ASI) Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning på företag Asberger-klass Barn i missbruksmiljöer (BIM) Barn som bevittnat våld (BIV) Barnorienterad familjeterapi (BOF) BAS-klasser Beardslees familjeintervention Bekymringssamtal Brotts-Brytet Brottsofferstöd Cannabisprogram Charlie Children Are People (CAP) Community Parent Education Program (COPE) grupp Community Parent Education Program (COPE) individuell Community Parent Education Program (COPE) tonår Connect Dagverksamhet f unga utan arbete De otroliga åren (Incredible Yerars) Depression in Swedish Adolescent (DISA) Ersta Vändpunkten FamiljeART Familjeförskola/öppen förskola Familjekraft Familjepedagog Familjerådslag Familjeteam Familjeverkstan Fritidsverksamhet för tonåringar Från första början Funktionell familjeterapi (FFT) Föräldrakraft Föräldrastegen Haschavvänjningsprogrammet (HAP) Haschguiden Individuell familjeterapi Intensiv hemmabaserad familjeterapi International Child Development Program/Vägledande samspel (ICDP) Intensivstödjare Öppenvårdsinsatser Junis inom Stegvis Kognitiv beteendeterapi (KBT) Komet socialtjänsten Komet förstärkt mot barn och ungas Komet intensiv Komet psykiska tonår ohälsa Konsekvensprogram Kontaktfamilj Kontaktperson Kriminalitet som livsstil Krisinriktad familjeterapi Linus Lyftet Lösningsinriktat intensivt hemmabaserat familjearbete (LIHF) Lösningsfokuserad familjeterapi Marte Meo Medling Miljöterapi Mina föräldrar är skilda, Bris Mini Maria Motiverande samtal (MI) Multisystemisk terapi (MST) Nya chansen Nya steg Nyblivna föräldrar Nätverksmöte (UPP-centrum, 2009) Nätverksterapi Nätverkslag Positiv Atferd i Lärande Skolmiljö (PALS) Prevention and Relationsship Enhanc ement Program (PREP) Psykosocialt behandlingsarbete Påverkansprogram repulse Rädda barnen Skilda världar Småbarnsliv Social och emotionell träning (SET ) Spädbarnsverksamhet Steg för steg Svenska för invandrare (SFI) Systeminriktad familjeterapi Systemisk lösningsfokuserad familjebehandling Svenska kyrkan Teenage Power Program (TAPP) Teiping (kartläggande samtal med barn) Tolvstegsprogrammet Trappan Tyresömodellen Tryggve-grupper Unga mammor Ungdomstjänst Ungdomsboende/stödboende Ungdomsstödjare/coach Utbildning för föräldrar med internationellt adopterade barn MIA Vardagsnära Insatser I Tydlig Samverkan (VITS) Vägvalet Örebro preventionsprogram (ÖPP)

7 Finns det insatser som kan orsaka skada?

8 Över tid sker problemspridning Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Kriminalitet Alkoholdrickande Alkoholdrickande Droger Beteendeproblem Låg skolmotivation Låga skolprestationer Droger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Familjeproblem Disciplinproblem Skolk Dålig ekonomi Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Äktenskapsproblem Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Skilsmässa Dödlighet Saknar socialt nätverk

9 Mycket problem 7 år 15 år 25 år Livsloppspersistenta problem Litet problem Ungdomskoncentrerade problem

10 Fyra fokusområden 1. Aktuell forskning om risk- och skyddsfaktorer 2. Lovande exempel på tidiga insatser 3. Förenklad tillgång till service 4. Låt barnens röst höras! Nordens Välfärdscenter 10

11 Resultat: Risk och skydd Aktivitet: Kunskapsöversikt över risk- och skyddsfaktorer Förslag: Utbildning i risk- och skyddsfaktorer för all personal som arbetar med barn Syfte: Upptäcka barn och familjer som behöver stöd Nordens Välfärdscenter 11

12 Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

13 Varför viktigt? Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk och skyddande faktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser!

14 Vad är en riskfaktor? En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall.

15 Vad är en skyddsfaktor? Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk. Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.

16 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna för psykosociala problem? 16

17 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem - Föräldrafaktorer

18 Risk- och skyddsfaktorer i förskoleålder (0-6 år) för långvariga problem Barnfaktorer

19 Behöver vi checklistor/instrument när vi ska bedöma risk- och skyddsfaktorer?

20 Behöver NI checklistor/instrument? Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt och om vi kan vara överens! Först utan instrument och sedan med instrument.

21 Fall 1: Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B

22 Slutsatser Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall utan instrument Är ni osäkra när ni gör bedömningen? Varför inte svara vet ej? Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar av dessa fall med instrument

23 Bedömning och insatser i praktik

24 Resultat: Lovande tidiga insatser Aktivitet: Genomgång av några evidensbaserade metoder Förslag: Screening för depression (Edinburghmetoden) Föräldraskapet främst tidig anknytning HippHopp skolförberedande program Syfte: Att utforma och erbjuda anpassade stödinsatser Nordens Välfärdscenter 24

25 Utveckla föräldrars kompetenser Barn 3 10 år Göra positiva saker tillsammans med barnet Förstärka barnets önskade beteenden Praktiska övningar KBT-baserat T ex: Increadible years, Komet, PMTO, Triple-P

26 Föräldrastöd Norden Basutbud i alla kommuner: Målgrupp: Föräldrar med barn mellan 3-12 år Individuellt föräldrastöd Föräldrastöd i grupp Rådgivningssamtalföräldrautbildning Nordens Velfærdscenter

27 Implementering av TIBIR Atferdssenteret i Oslo tar fram evidensbaserade tidiga insatser för barn och familjer Anpassar manualer efter norska förhållanden Forskar på insatserna Har ett centralt implementeringsteam som utbildar PMTO-koordinatorer och konsulenter i fem regioner De kommuner som deltar skriver ett avtal med Atferdssenteret Erhåller utbildning, vidareutbildning och deltar i forskning Avsätter 3 personal till tidiga insatser

28 TIBIR tidlig innsats for barn i risiko Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Kartlegging Side 28

29 TIBIR intervensjonene Intervensjon Opplæringsprogram Målgruppe og evaluering Antall møter Kartlegging Foreldrerådgivning 3 dagers kurs I bruk av kartleggingsverktøy 9 dager opplæring over ½ år, med ½ års påfølgende opplæringsveileding. Ansatte i kommunen Foreldre (RCT) 3-5 Sosial ferdighetstrening 6 dager opplæring over ½ år, kombinert med opplæringsveileding i sosial ferdighetstrening. Barn (RCT) 8-10 Konsultasjon til ansatte i barnehage og skole 4 dager opplæring i konsultasjon for PMTO terapeuter og foreldrerådgivere (ansatte i PPtjenesten) Ansatte i skole og barnehage (RCT) 6-8 PMTO Gruppe 2 dager opplæring for PMTO terapeuter Foreldre (RCT) 12 PMTO behandling 20 dagers (basisuke + 5 arbeidssemiarer) opplæring kombinert med veiledning over 1 ½ år Foreldre (RCT) Side 29

30 Familier som fikk TIBIR-rådgivning viste mer positive og virksomme foreldreferdigheter, mens barna økte sin sosiale kompetanse og reduserte sin problematferd. Resultatene viste positive effekter på 9 av i alt 12 resultatmål. Særlig økte TIBIR-rådgivningen den positive foreldreatferden og reduserte bruk av streng disiplin. I motsetning til PMTO behandlingen var det her ingen indikasjoner på positive overføringseffekter til skole.

31 Evaluering av PMTO-foreldregrupper for mødre med etnisk minoritetsbakgrunn I en RCT ble det dokumentert at somaliske og pakistanske mødre og deres barn hadde utbytte av å delta i «kultursensitive» PMTO foreldregrupper over 18 samlinger á to timer (Bjørknes & Manger).

32 Sammanfattning Det finns ett gott stöd för att evidensbaserade föräldrastödsprogram fungerar Forskning både internationellt och från de nordiska länderna Manualbaserade program KBT-baserade, rollspel, träning på föräldrakompetenser Programtrohet viktigt- utbildning, vidareutbildning och kontroll Nordens Välfärdscenter 32

33 Resultat: Förenklad tillgång till service Aktivitet: Pilotstudie av familjecentraler Resultat: Åtta utvecklingsförslag Nordens Välfärdscenter 33

34 Mødrehjaelpen i Danmark Pilotprojekt :Familiens Hus i Esbjerg och Århus kommun med målgrupp unga sårbara mödrar Samarbete mellan kommunerna och Mødrehjaelpen, Jobbsentre och Socialstyrelsen Resultatbaserad styrning, manualbaserat, kontinuerliga uppföljningar Nordens Välfärdscenter 34

35 Unga gör skillnad Aktivitet: Tre samlingar med ungdomar i Oslo, i Helsingfors och i Köpenhamn Resultat: Förslag till ministrar Inspirationshäfte Unga gör skillnad! Nordens Välfärdscenter 35

36 Nordens Välfärdscenter 36

37 Nordens Välfärdscenter 37

38 Nordens Välfärdscenter 38

39 Nordens Välfärdscenter 39

40 Nordens Välfärdscenter 40

41 Spridning 2013 Augusti: Nuuk Juni: Tromsø September: Reykjavik Maj: Tórshavn April: Oslo April: Göteborg Mars: Helsingfors April: Mariehamn Maj: Stockholm Maj: Köpenhamn September: Malmö Nordens Velfærdscenter 41

42 Torshávn 27 maj Nordens Välfärdscenter 42

43 Diskussion Hur ser det ut med tidiga insatser på Färöarna? Finns det nationellt stöd för implementering? Vet ni om de fungerar? Nordens Välfärdscenter 43

44 Tre samlingar med Nordiska ungdomar Nordens Välfärdscenter 44

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Nordens Barn Köpenhamn den 15 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 20-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar

Läs mer

Program i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande

Program i Linköping. Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande Program i Linköping Allmänt förebyggande- Främjande - Stärkande Från första början Småbarnsliv COPE Nya Steg TonårsCOPE 0-18 månader 1 3 år 3-12 år 12-14 år 13-18 år Komet 3 11 år ÖPP 13-15 år Active Parenting

Läs mer

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln?

Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? Hur hittar vi i kunskapsdjungeln? 1 Active parenting/aktivt föräldraskap Addis-Ung ADHD-klass Aggression Replacement Training (ART) Aggression Replacement Training (ART) i skolan Alvar Anhörigprogram Arbetsträning

Läs mer

Internationella RCT om socialt arbete

Internationella RCT om socialt arbete (Shepherd, 2006) Internationella RCT om socialt arbete (Socialstyrelsen, 2011) 3000 2500 2000 1500 Missbruk Barnavård Familjefrågor Äldreomsorg Funktionshinder Ekonomiskt bistånd 1000 500 0 1988 1990 1992

Läs mer

Konsten att vända en atlantångare

Konsten att vända en atlantångare Konsten att vända en atlantångare Om att evidensbasera socialt arbete i Sverige Knut Sundell Socialtjänsten på 1990-talet Tveksamt om man kan tala om metoder i socialt arbete (Bergmark 1993) 10 bedömningsmetoder

Läs mer

Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga. En nationell inventering av metoder

Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga. En nationell inventering av metoder Socialtjänstens öppna verksamheter för barn och unga En nationell inventering av metoder Artikelnr 2009-126-145 Tryck Edita Västra Aros, Västerås, maj 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Rapporten kan beställas från FoU Södertörn Doktorsvägen 2 147 30 Tumba Tel: 08-530 621 80 Fax: 08-530 621 81 E-post: info@fou-sodertorn.

Rapporten kan beställas från FoU Södertörn Doktorsvägen 2 147 30 Tumba Tel: 08-530 621 80 Fax: 08-530 621 81 E-post: info@fou-sodertorn. Insatser inom socialtjänstens öppna barn- och ungdomsvård Bilaga 2. Insatsformer uppdelade på kommunerna Francesca Östberg FoU Södertörns skriftserie nr 139/15 1 FoU Södertörn är en forsknings- och utvecklingsenhet

Läs mer

KAPITEL 7 program som används i sverige

KAPITEL 7 program som används i sverige 7. Program som används i Sverige Det finns flera rapporter som undersöker i vilken utsträckning kommuner och landsting erbjuder insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Av särskilt intresse

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter

Läs mer

Nordens barn Tidiga insatser för barn och familjer. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer

Nordens barn Tidiga insatser för barn och familjer. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer Nordens barn Tidiga insatser för barn och familjer Nordens Välfärdscenter Inspirationshäfte Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer 1 Nordens Barn Tidiga insatser för barn och familjer Utgivare:

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer

Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer Nordisk familjepolitik- ett projekt om tidigt stöd till sårbara familjer Innehåll 1. Syfte... 2 2. Mål... 2 Bakgrund... 2 Projektets temaområden... 5 Projektets politiska mål och allmännyttiga mervärde...

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter

Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Sociala tjänster (insatser) Sandvikens familjecenter Innehållsförteckning Inledning och Beskrivning av sociala tjänster 2 Gruppverksamhet Myran 3 Gruppverksamhet Gnistan 3 Gruppverksamhet Skilda världar

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

inom Familjebehandling Kundval

inom Familjebehandling Kundval inom Familjebehandling Kundval Kundval inom familjebehandling Nacka kommun har från och med 2007 infört kundval inom familjebehandling. Syftet är att detta ska bidra till en förbättrad kvalitet genom

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014 1 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för klassifikationer och terminologi 2013-11-27 Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande

Läs mer

FamiljeDynamiken AB erbjuder

FamiljeDynamiken AB erbjuder FamiljeDynamiken FamiljeDynamiken AB erbjuder Strukturerad öppenvård för ungdomar med psykosociala problem Strukturerad öppenvård för ungdomar med psykosociala och psykiatriska problem Strukturerad öppenvård

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Läs mer

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument

Läs mer

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. 2015-07-27 Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Nordens barn Utveckling av nordiska familjecentraler. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer

Nordens barn Utveckling av nordiska familjecentraler. Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer Nordens barn Utveckling av nordiska familjecentraler Nordens Välfärdscenter Inspirationshäfte Resultat från projektet Tidiga insatser för familjer 1 Nordens Barn utveckling av nordiska familjecentraler

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (8)

Tjänsteskrivelse 1 (8) Tjänsteskrivelse 1 (8) 2010-03-01 Dnr SÄN 2010/28 Social- och äldrenämnden Verksamhetsuppföljning 2009 inom Individ och Familjeomsorgen (IoF) Förslag till beslut Social- och äldrenämnden noterar informationen

Läs mer

Diagnos att lära känna väl. Ett folkhälsoproblem?! 2009-11-23. Förekomst. Vanliga bråkiga och störade beteenden

Diagnos att lära känna väl. Ett folkhälsoproblem?! 2009-11-23. Förekomst. Vanliga bråkiga och störade beteenden Förebygg.nu 091112 Ulf Axberg, Fil dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Göteborgs Universitet Barn som bråkar Strulpelle Bokstavsbarn Utagerande beteende Utåtagerande beteende DAMP, ADHD Trotssyndrom (ODD)

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012

NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 NÄTVERKSTRÄFF 11 MAJ 2012 KJELL HANSSON SOCIONOM, PSYKOLOG LEG PSYKOTERAPEUT, HANDLEDARE I PSYKOTERAPI PROFESSOR VID SOCIALHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET KLINISKA INSATSER 3 % HÖG RISK 7 % RISK MÅLINRIKTADE

Läs mer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet Checklistan/instrumentet

Läs mer

Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne

Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne Kartläggning av stöd till barn som växer upp i riskmiljö i Skåne Studentkraft AB Malmö oktober 2009 Kontaktperson; Charlotta Heier 1 Sammanfattning Studentkraft AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn Förebygg för barnens skull Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn texten i denna skrift bygger på sbu-rapport nummer 202, Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

23-24 mars 2015 i Stockholm.

23-24 mars 2015 i Stockholm. "Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Varför

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Stöd för barn i familjer med missbruk m.m. Genomförandeplan för nationellt utvecklingsarbete 2011 2014 Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin

Stöd för barn i familjer med missbruk m.m. Genomförandeplan för nationellt utvecklingsarbete 2011 2014 Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin Stöd för barn i familjer med missbruk m.m. Genomförandeplan för nationellt utvecklingsarbete 2011 2014 Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin 2 Förord Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att i

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet

Familjebehandling på goda grunder. Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Familjebehandling på goda grunder Marianne Cederblad, professor em. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet Kort historik S. Freud Psykoanalys, vuxna padenter c:a 1900 J. Bowlby mor barn terapi,

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Välkommen till den femte nationella konferensen

Välkommen till den femte nationella konferensen Första konferensen, Stockholm 2000: De osynliga banen Andra konferensen, Stockholm, 2003: Att synliggöra de osynliga barnen Tredje konferensen, Skellefteå, 2006: Familjeintervention Fjärde konferensen,

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Regeringens föräldrastödssatsning

Regeringens föräldrastödssatsning Regeringens föräldrastödssatsning Elsa Johanna Lisen Frida Anja 1 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse

Socialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ocialt och emotionellt lärande i förskolan lär känna Muselina och Nisse ärardagarna i Örebro 2010.11.01 Innehåll ocialt och emotionellt lärande Risk och skyddsforskning ekens betydelse Förhållningssätt

Läs mer

Välkomna! - Allmän info om Plattform Malmö. - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö. - Paus med kaffe/te. - Avslutande reflektioner

Välkomna! - Allmän info om Plattform Malmö. - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö. - Paus med kaffe/te. - Avslutande reflektioner PLATTFORM MALMÖ Välkomna! - Allmän info om Plattform Malmö - Genomgång av del olika verksamheterna på Plattform Malmö - Paus med kaffe/te - Avslutande reflektioner Plattform Malmö En ingång till kommungemensamma

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

Föräldrastödsprogram

Föräldrastödsprogram Föräldrastödsprogram Spelar det någon roll vad man väljer? Dokumentation från konferens 29 maj 2013, arrangerad av FoU i Väst/GR, Göteborgs - regionens kommunalförbund, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27

Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27 Projekt att skapa förutsättningar för implementering av evidensbaserat arbete inom föräldrastödsområdet i Västra Götalands län Dnr HFÅ 2008/27 Inledning och bakgrund Under våren 2008 ställdes en förfrågan

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling

Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Föräldrastödsprogram på universell nivå

Föräldrastödsprogram på universell nivå Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Från 80-talet och framåt har följande hänt: Individuell behandling. Regelrätt terapi på klinik. Arbeta med föräldrar i grupp. Användning av video,

Läs mer

BUP i Stockholm. BUP:s Specialenheter. Mellanvårdsenheter

BUP i Stockholm. BUP:s Specialenheter. Mellanvårdsenheter BUP i Stockholm BUP-divisionen i Stockholms läns landsting Inom BUP i Stockholms läns landsting arbetar över 1000 personer på drygt 30 enheter. De största personalkategorierna är psykologer, socionomer,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Team TJÖRN Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg 09 04 16 Deltagare Katja Nikula fritidsassistent Kultur & Fritid Cecilia Forsberg familjepedagog IFO Helena Broberg socialsekreterare

Läs mer

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius Webbaserade interventioner Anna Liedbergius Tre exempel WISEteens, ett EU-projekt som syftar till att utveckla en webbintervention för 16-18-åringar med riskkonsumtion av alkohol eller konsumtion av narkotika

Läs mer