Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar

Transkript

1 Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin miljö 2. Problembilden är ofta komplex (apropå miljön) 3. Oftare oklar diagnos (och därmed oklar manual) Checklista för beteendeanalys 1. Problemområden Problem som är oberoende av varandra 2. Formulera nyckelbeteenden Beteenden som orsakar problem/lösning 3. Funktionell analys av nyckelbeteenden ABC av problembeteenden ABC av målbeteenden 4. Behandlingsplan Prioriterade problem Mål Viktiga A, B och C

2 Utveckling av utagerande problem Vilken risk innebär diagnosen ADHD? Risk för senare våldsbrott: Topp 8 Risk för senare våldsbrott: Topp 8 Riskfaktor (6-11 år) R 2 1. Pojke Debuterat med brott Debuterat med alkohol/droger 8 4. Låg socioekonomisk status 5 5. Antisocialitet inom familjen 5 6. Aggressivt beteende 4 7. Rastlös och impulsiv (ADHD) 3 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn 3 Lipsey & Derzon (1998) Riskfaktor (12-14 år) R 2 1. Bortvald av bra vänner Antisociala vänner Debuterat med brott 6 4. Pojke 5 5. Aggressivt beteende 4 6. Rastlös och impulsiv (ADHD) 4 7. Problem i skolarbete/anknytning till skola 4 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn 4 Lipsey & Derzon (1998)

3 Skyddsfaktorer mot utagerande problem Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Konventionella aktiviteter Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Skyddsfaktorer mot utagerande problem Intolerant attityd mot problembeteende Hög IQ Sociala färdigheter Anknytning till skolan Konventionella aktiviteter Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. Flicka God relation till föräldrar eller andra vuxna Föräldrar har god tillsyn Föräldrar gillar kamraterna Jessor, van den Bos, Vanderryn, Costa & Turbin, 1995 Jessor, van den Bos, Vanderryn, Costa & Turbin, 1995 Vad har man för nytta av det här? Vilka kriminella ungdomar återfaller i brott ett år senare? HISTORISKA FAKTORER INDIVIDUELLA FAKTORER Utforma insatser med fokus på rätt faktorer Rikta insatser till rätt grupper H1 Tidigare våldsbenägenhet H2 Tidigare icke-våldsbrottslighet H3 Tidig debut av aggressivt beteende H4 Tidigare misslyckanden med övervakning/behandling H5 Tidigare självdestruktivitet/suicidförsök H6 Bevittnat våld i hemmet H7 Offer för övergrepp eller försummelse som barn H8 Föräldra-/vårdnadshavarkriminalitet H9 Tidigt avbrott i kontakt med vårdnadshavare H10 Bristande skolprestationer I1 Negativ attityd I2 Impulsivitet/Risktagande I3 Alkohol-/drogmissbruk I4 Bristande förmåga hantera vrede och konflikt I5 Bristande empati/skuldkänslor I6 Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet I7 Bristande behandlingsföljsamhet I8 Svagt intresse/motivation för skolarbete SKYDDSFAKTORER SOCIALA/KONTEXTUELLA FAKTORER K1 Kriminella kamrater K2 Avvisad av kamrater K3 Stress och bristande stresshantering K4 Bristande föräldratillsyn och -stöd K5 Bristande personligt/socialt stöd K6 Desorganiserad närmiljö/grannskap S1 Prosocialt engagemang S2 Starkt socialt stöd S3 Stark anknytning och band till andra S4 Positiv attityd till behandling och auktoritet S5 Starkt skolengagemang S6 Motståndskraftig personlighet

4 ALLA BROTT VÅLDSBROTT SAVRY ADAD KONTROLL % % 17 % 83 % 1 % 99 % 51 % 49 % 12 % 2 % 88 % 98 % Hur mycket beror på generna? Miljö utanför familj Miljö i familj STÖLD & NARKOTIKA 23 % 77 % 18 % 82 % 0% 100 % Gener Åström, Hellner Gumpert, Andershed & Forster (2015) Men Patterson s Coercion theory När? Vilket utfall? För vem? Ömsesidighet Eskalering Fysiskt aggressiv (Broidy m fl, 2003) Bra Uppväxt Dålig Uppväxt Hett temperament Nedbrytande samspel Kamratproblem Misslyckas i skolan MAOA-hög 1 1 Ger upp MAOA-låg 1 10 Konflikter mellan föräldrar (Chen & Johnston, 2012) Ju tidigare, desto sämre (Moffit, 1993) Caspi m. fl. (2002)

5 Vilka föräldrabeteenden hänger mest ihop med kriminalitet? Utveckling av inåtvända problem Straffa Vara inkonsekvent Skam och skuld 0 0,1 0,2 0,3 0,4 Ge stöd och kärlek Ha tydliga gränser Dialog 0 0,1 0,2 0,3 0,4 Hoeve m fl. (2009) Vad kommer först? Varför utvecklar vissa barn rädsla och oro? Andel med problem 16 % 14 % 12 % 10 % Rädsla Nedstämdhet 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % Ålder Miljö utanför familj Gener Miljö i familj Roza m. fl. (2003)

6 Utveckling av rädsla och oro (och nedstämdhet) Mår svenska barn allt sämre? Modellering Varningar Förväntningar Utagerande (Moffit m fl, 2007) Ensamhet Inhiberat temperament Försvagande samspel Undvikande Sociala konsekvenser Värme (+.06) Distans (-.22) Fientlighet (-.22) Överbeskydd (-.23) Autonomy support (+.42) (McLeod m fl, 2007) Förstärkning (pos & neg) Trauma/förlust Skolfrånvaro Mobbning (Stapinski m fl, 2015) Är det bara gnäll?

7 Vad har hänt med samhället? Vad har hänt med samhället? Sämre bostadsmarknad Ökad alkoholkonsumtion Mindre sömn Utseende har blivit viktigare Ändrade studieförhållanden Försämring i psykisk hälsa Sämre bostadsmarknad Ökad alkoholkonsumtion Mindre sömn Utseende har blivit viktigare Ändrade studieförhållanden Försämring av arbetsmarknad för unga (Lager & Bremberg, 2009) Sämre anknytning då? Vad säger forskning om anknytning? Upptagna föräldrar Organiserad fritid Mer tid på förskola/fritids Otrygg anknytning r =.30 (Collonesi m fl, 2011) Ångestproblem Mest effekt av frågeformulär Större barngrupper Lägre personaltäthet Mer administration Överlappar med temperament (Weinfield m fl, 2008) Problem med operationalisering och mätning Meta-analys behandling 2: Endast effekt med AQS (Bakerman-Kraneburg m fl, 2003) Meta-analys behandling 1: Endast effekt om fokus är föräldrabeteenden (Bakerman-Kraneburg m fl, 2005)