Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Transkript

1 Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY Therese Åström, socionom, doktorand, Centrum för psykiatriforskning, KI Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning? BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument utan utmärks av flexibilitet när det gäller både struktur och innehåll. Därför kan det vara värdefullt att inom ramen för en utredning enligt BBIC använda standardiserade bedömningsinstrument som komplement i den mån sådana finns Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten (2009, s.35)

2 "Riskbedömning ingår som en central del i socialtjänstens utredningar av barn och unga. Vid en utredning förväntas handläggaren identifiera vilka situationer eller förhållanden som utgör risker för den unge" Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten (2009, s.34) Varför strukturerad risk-och behovsbedömning forts.. Öka systematik, säkerhet och kvalitet i bedömningar av risk och behov Transparenta bedömningar Öka enhetlighet i bedömning Bidra till gemensamt språk Behandlingsplanering Barndomsdebuterande och ungdomsdebuterande antisocialt beteende (Moffitt, 1993)

3 Barndomsdebuterande antisocialt beteende (life-course-persistent) Tidig debut, i barndomen Medfödd neuropsykologisk sårbarhet Interaktion med ogynnsam miljö Kumulativa problem Ungdomsdebuterande antisocialt beteende (adolescence-limited) Debut i tonåren Inga/få riskfaktorer Mognadsglapp Imiterar antisociala ungdomar Snaror Risk/behovsbedömningar bör baseras på sammanvägd information från olika: Funktionsområden: Skola, arbete, familj, vänner, fritid Informationskällor: Journaler, polisrapporter, professionella, anhöriga Bedömningsmetoder: Observation, journaler/skriftliga dokument, psykologiska tester (begåvningsnivå, neuropsykologi, självskattningar), psykiatriska (intervju)

4 S tructured A ssessment of V iolence R isk in Y outh (Version 1.1) Borum, R., Bartel, P., & Forth, A. (2002) Svensk översättning och fackgranskning av Niklas Långström (klar 2004) Målgrupp Flickor och pojkar år som begått våldsbrott eller andra allvarliga brott vid upprepade tillfällen Exempel på yrkesgrupper: socialtjänst, kriminalvård, BUP, SiS Vilken typ av brott? Våldsbrott: ex misshandel, rån, hot med vapen Annan allvarlig kriminalitet: ex inbrott, bilstölder Inte enstaka handlingar av snatteri, skadegörelse, marijuanarökning Inte sexualbrott

5 Hur riskfaktorer fungerar Flera faktorer som samverkar Impulsivitet Missbruk Våld Skolproblem Kamratgäng Generell definition En riskfaktor är en omständighet eller egenskap som i tid kommer före ett visst utfall och som ökar risken för detta utfall Generell definition En skyddsfaktor är en omständighet som kan minska (moderera eller buffra) en riskfaktors negativa effekt eller på annat sätt minska sannolikheten för ett visst utfall

6 S A V R Y HISTORISKA FAKTORER KONTEXTUELLA FAKTORER INDIVIDUELLA FAKTORER SKYDDSFAKTORER HISTORISKA FAKTORER Tidigare våldsbenägenhet Tidigare icke-våldsbrottslighet Tidig debut av aggressivt beteende Tidigare misslyckanden med övervakning/behandling Tidigare självdestruktivitet/suicidförsök Bevittnat våld i hemmet Offer för övergrepp eller försummelse som barn Föräldra-/vårdnadshavarkriminalitet Tidigt avbrott i kontakt med vårdnadshavare Bristande skolprestationer KONTEXTUELLA FAKTORER Kriminella kamrater Avvisad av kamrater Stress och bristande stresshantering Bristande föräldratillsyn och -stöd Bristande personligt/socialt stöd Desorganiserad närmiljö/grannskap

7 INDIVIDUELLA FAKTORER Negativ attityd Impulsivitet/Risktagande Alkohol-/drogmissbruk Bristande förmåga hantera vrede och konflikt Bristande empati/skuldkänslor Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet Bristande behandlingsföljsamhet Svagt intresse/motivation för skolarbete SKYDDSFAKTORER Prosocialt engagemang Starkt socialt stöd Stark anknytning och band till andra Positiv attityd till behandling och auktoritet Starkt skolengagemang Motståndskraftig personlighet Fallspecifika risk- och skyddsfaktorer Kritiska faktorer

8 Sammanfattande bedömning Risk för våld/annan allvarlig kriminalitet Risksituationer Förslag på insatser/riskhantering Obs! Färskvara SAVRY och de sociala insatsgrupperna Stöd i att välja ut ungdomar att arbeta med (högrisk för återfall) Vårdplan med inriktning för insatsen, dvs mot bedömda riskfaktorer samt stärka skyddet Informationsutbyte om berörda risk- och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorers koppling till behandling

9 Funktionell utredning En utredning som inte leder fram till specifika åtgärder för att uppnå önskade behandlingsmål, har inte något funktionellt värde (Lardén, 2002, s. 133 i Från brott till genombrott Kognitiv beteendeterapi för tonåringar med psykosociala problem ). Diffrentieringsmodell principer för effektiv behandling Riskprincipen identifierar vem som bör får en intensiv behandling (medel- högrisk) Behovsprincipen fokuserar på vad som bör behandlas - mål för behandlingen (kriminogena behov) Responsivitetspincipen fokuserar på hur behandlingen bör genomföras - behandlingsmetod och individualisering Andrews, D.A., & Bonta, J. (4th ed.) (2006). The Psychology of Criminal Conduct. Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Kunskapssammanställning om verkningsfulla metoder i socialtjänstens arbete Undersöker insatsers effekt på återfall i kriminalitet Ungdomar under 21 år som begått brott 36 metaanalyser

10 Vilka insatser fungerar? Insats Familjebaserade insatser KBT-baserade program Äventyrsprogram Kontaktperson/mentor Medling (gärningsman) Militärliknande utbildningsläger Ungdomstjänst Avskräckande insatser Effekt Liten medelstor positiv Liten medelstor positiv Liten positiv Liten positiv Liten positiv Ingen Okänd Liten negativ Andershed mfl. (2010). Metaanlys Lipsey (2009) Tre faktorer som har betydande samband med behandlingsframgång Terapeutisk intervention Högrisk ungdomar Kvaliteten på implementeringen Forskningsstöd för SAVRY

11 SAVRY har en god prediktiv förmåga (Catchpole & Gretton, 2003; Lodewijks et al., 2008; Welsh et al., 2008) SAVRY står sig väl vid jämförelse med andra instrument/beslutsstöd (Olver et al., 2009, Singh et al., 2011) Interbedömaröverensstämmelsen bedöms vara hög Mått från för totala poängsumman (ICC) (Catchpole & Gretton, 2003; Dolan & Rennie, 2008; Lodewijks et al., 2008; Meyers & Schmidt, 2008; Viljonen et al., 2008; Welsh et al., 2008). Likartade resultat i olika populationer och länder (Chapman et al., 2006; Gammelgård, 2008; Lodewijks et al., 2008; Welsh et al., 2008; Hilterman et al., 2013) Likartade resultat mellan pojkar och flickor (Meyers & Schmidt, 2008; Gammelgård, 2008; Penney et al., 2010) Skyddsfaktorerna har betydelse (Dolan & Rennie, 2008; Lodewijks et al., 2008)

12 Saknas forskning om Klinikers praktiska tillämpning av SAVRY (Vincent et al., 2012, 2013; Childs et al., 2013; Hilterman et al., 2013). Riskbedömningars inverkan på behandlingsinsatser (Vincent et al., 2013) Svenska studier Lästips! Socialstyrelsen, (2009). Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten Andershed mfl. (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia (för översikt om forskning kring SAVRY) TACK!