Multisystemisk terapi (MST)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multisystemisk terapi (MST)"

Transkript

1 Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm Multisystemisk terapi (MST) Ungdomar med allvarliga beteendeproblem Intensiv strukturerad familje- och närmiljöbaserad insats Utförs av MST-team med 3-4 behandlare och en teamledare Utgår från nio behandlingsprinciper Multisystemisk terapi (MST) Utvecklats under mer än 30 år i USA Teoretisk grundad: o risk- och skyddsfaktorer o socialekologi o systemteori Har stödstrukturer för att säkerställa bl a behandlingstrohet Utvärderad i stort antal effektutvärderingar 1

2 Svenska effektutvärderingen av MST Randomiserad studie av 156 ungdomar MST jämförs med traditionella insatser inom socialtjänsten Inklusion i studien under ett år med början 2004 Uppföljning efter 7, 24 och 60 månader Efter 7 månader resp två år träffade vi familjerna. Femårsstudien baserad på registerdata Förmätning 6-mån mätning 24-mån mätning 60-mån mätning MST Informerat samtycke Randomisering Traditionella insatser Datainsamling (7 och 24 månader) Ungdom, föräldrar, socialtjänst, (skola) Kriminalitet Normbrytande beteende Alkohol/droger Psykisk ohälsa Familj Kompisar Skola Psykosociala bakgrundsfaktorer Socialtjänstens insatser 2

3 Registerdata (60 månader) Socialtjänstens insatser Öppenvård Placeringar utom hemmet Kriminalitet Misstankeregistret Lagföringar Brott Vård inom psykiatri och missbruksvård Efter 2 år Förbättringar för båda grupperna ungdomar efter 7 respektive 24 månader Lika stor förbättring för dem som fått MST och för dem som fått traditionella insatser En svårbehandlad grupp som: fått omkring 400 olika insatser två av fem har varit placerade en tredjedel är fortfarande aktuella Efter 5 år: Fyra av fem ungdomar i misstankeregistret Två av tre har dömts för brott De 48 ungdomar som var mest brottsaktiva stod för 80% av alla brott Fyra av tio har fått vård inom psykiatri eller för missbruksproblematik. Ingen skillnad mellan grupperna 3

4 Andel unga (15 år och äldre) som lagförts under femårsperioden 100 Procent År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Uppföljningsår MST Trad Efter 5 år: Två av tre unga har haft insatser under mer än 24 månader. Nästan hälften har vid något tillfälle varit i dygnsvård. Totalt hade det fattats omkring 600 olika beslut om insatser Ingen skillnad mellan grupperna Andel unga (under 20 år) med insats inom socialtjänsten under femårsperioden 100 Procent År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Uppföljningsår MST Trad 4

5 Förmätning 6-mån mätning 24-mån mätning 60-mån mätning MST MST Traditionella insatser Informerat samtycke Randomisering Traditionella insatser Andel unga som har insatser 1 5 år och antal beslut per insatstyp Jamen, det var väl det jag visste! Vad jag blir trött på allt tjat om EBP och evidensbaserade metoder hit och dit! Det där funkar ju ändå inte! 5

6 Tänkbara förklaringar Svensk MST sämre än MST i USA? Kontextuella skillnader mellan länder? Vilken roll spelar jämförelsegruppen? Tänkbara förklaringar Svensk MST sämre än MST i USA? För tidig utvärdering Låg programtrohet Kontextuella skillnader mellan länder? Sociodemografiska skillnader gynnar Sverige Vilken roll spelar jämförelsegruppen? Svenska Trad-insatser bättre än i USA...som ledde till två nya studier Dålig behandlingstrohet? Ökade MST-teamens behandlingstrohet med ökad erfarenhet av att ge MST-behandling? Hur hanteras TAU i effektutvärderingar? Granskar begreppet och effekten av traditionella insatser (TAU) i MST-studier 6

7 Recidivism rate MST (%) Upprinnelsen till TAU-studien: CBCL förändring (T-score) i fyra utvärderingar av MST 12 MST TRAD Sverige Norge Henggeler mfl, 2006 Rowland mfl, 2005 Rowland mfl, 2005 (ext) (int) TAU i effektutvärderingar en granskning av 13 randomiserade MST-studier De flesta har TAU som jämförelsegrupp Ingen närmare beskrivning av sammanhanget där insatserna ges TAU ofta beskrivet med en uppräkning av möjliga alternativ men ingen information om vilka alternativ som jämförelsegruppen faktiskt fick TAU är beroende av sitt sammanhang och föränderligt TAU spelar roll både för den enskilda studien och för det sammantagna kunskapsläget Behandlingseffekt: andel som återfallit i brott Svenska MSTstudien Sundell et al (2008) Cunningham (2002) Timmons-Mitchell et al (2006) Henggeler et al (1992) Henggeler et al (1999) Borduin & Schaeffer (2001) Borduin et al (1990) Borduin et al (1995) Recidivism rate TAU (%) 7

8 Dålig behandlingstrohet - ökade det med tiden? Studien omfattar: o Alla MST-behandlingar under tidsperioden o 10 MST-team som startat mellan 2003 och 2006 o 68 MST-terapeuter o 1003 ungdomar och deras vårdnadshavare Therapist Adherence Measure (TAM) Framtaget för att mäta MSTterapeuternas följsamhet 26 frågor om viktiga komponenter i MSTbehandling Telefonintervju som genomförs var 4:de vecka av en person som inte ingår i MSTteamet Registreras på MST Institute Blev TAM:en bättre med tiden? Genomsnittlig TAM ökade från det att MST startade i Sverige 2003 till år TAM

9 Ger erfarenhet bättre TAM? Pionjärteamen startade på lägre nivå än team som startade senare (n=7 team) (n=3 team) Verksamhetsår Faktorer som förklarar bättre TAM Teamets kollektiva erfarenhet av MST Om teamet hörde till pionjärteamen (2003) eller den andra vågen av team startade i Sverige ( ) Den enskilda terapeutens ökade erfarenhet kunde inte förklara bättre TAM 27 9

10 Fortfarande en öppen fråga: hur fungerar MST nu, drygt tio år senare En uppföljande studie som kommer var står MST nu? 95 ungdomar och deras familjer 9 olika MST-team Ingen kontrollgrupp bara MST Uppföljning efter 7 månader Replikerar så långt som möjligt första studien Målgruppen var står MST nu? (preliminära data) Gamla Nya Ålder 15,0 14,2 Andel pojkar (%) Andel med två svenskfödda föräldrar (%) Andel med Conduct Disorder (%) Kriminalitet som skäl för insats (%) Normbrytande beteende (SRD) 44,6 32,5 10

11 En uppföljande studie som kommer första preliminära resultat handlar om skolan Problem i skolan den absolut vanligaste enskilda orsaken till MST-behandling Föräldrarna gavs ansvaret för förändring Vid uppföljningen verkade skolsituationen ha förbättrats Många unga behövde dock fortsatt stöd från skolan Insatser direkt riktade mot skolprestationer skulle kunna förbättra ytterligare Man får ge sig till tåls... och fundera på vad vi lärt oss Vad har vi lärt oss Det är möjligt att överföra en behandlingsmetod från ett land till ett annat med likvärdiga behandlingsresultat Underskatta inte betydelsen av sammanhanget Räkna med implementering och anpassning Kunskapsutveckling inom socialt arbete kräver uthållighet & realistiska förväntningar 11

12 Vad har vi lärt oss Praktikens perspektiv o Importerade metoder behöver utvärderas i Sverige o Bättre överblick över vilken behandling som redan finns, och analys av vad som saknas både lokalt och nationellt o Ta höjd för implementeringsprocessen Vad har vi lärt oss Forskningsperspektivet o Bättre överblick över vilken behandling som redan ges o Kritisk granskning av forskningsunderlag o Bättre metoder för att inkludera TAU i studier o Ta hänsyn till implementeringsprocessen och vad gör praktiken nu då? Inom MST satsar man särskilt på att: o Kontinuerligt arbete med stödstrukturerna o Utveckla samarbetet skolan o Utveckla arbetet med ungdomar med missbruk o Undersökt möjlighet att implementera metod för yngre barn i familjer med sviktande omsorgsförmåga 12

13 och vad gör praktiken nu då? Inom socialtjänsten: o Vad har hänt under 10 år? Vad har förändrats och vad är samma? Hoppas man på underverk? Hoppar man i nästa tunna? Socialstyrelsen har ett uppdrag att utvärdera Sociala insatsgrupper (SIG) (samverkan mellan socialtjänst, polis m fl kring ungefär samma målgrupp) en åtgärd som verkar ha vunnit stort gehör i många kommuner... och fortsatt forskning? o Färdigställa den upprepade studien av MST o Fortsatta studier på behandlingstrohet o Studier om implementering och anpassning till lokal kontex o Möjligheter att utvärdera TAU? o Utvärderingen av Sociala Insatsgrupper Andrée Löfholm, C., Olsson, T., Sundell, K. & Hansson, K. (2009). Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem - Resultat efter två år. Stockholm, Socialstyrelsen (IMS) Andrée Löfholm, C., Eichas, K. & Sundell, K. (2014). Treatment fidelity in Multisystemic Therapy: Associations with Time, Therapist and Team Experience. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology Andrée Löfholm, C., Brännström, L., Olsson, M. & Hansson, K. (2013). Treatment-as-usual in effectiveness studies: what is it and does it matter? International Journal of Social Welfare, 22, Socialstyrelsen (2014). Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem - Resultat efter fem år. Stockholm, Socialstyrelsen. Friberg, C & Fröberg, K. (2014). Skolprestationer räknas! Studie om hur ungdomars skolsituation verkar ha påverkats av multisystemisk terapi. C-uppsats i socialt arbete, Stockholms universitet: Socialhögskolan Institutionen för socialt arbete 39 13

Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Resultat efter fem år

Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Resultat efter fem år Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Resultat efter fem år Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?

Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning

Läs mer

Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem

Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Resultat efter två år Cecilia Andrée Löfholm Tina Olsson Knut Sundell Kjell Hansson ISBN 978-91-85999-93-4 Artikelnr 29-126-8 Sättning

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet

socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det

Läs mer

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD

Läs mer

Utveckling av MST, Multisystemisk Terapi, i Stockholms Stad och i Sverige

Utveckling av MST, Multisystemisk Terapi, i Stockholms Stad och i Sverige SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0154/20111 SID 1 (10) 2011-03-23 Handläggare: Charlotte Skawonius /Emma Ulfsdotter Telefon: 08 508 25 603 Till

Läs mer

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk

Läs mer

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

Visst kan man göra randomiserade studier i svensk socialvård!

Visst kan man göra randomiserade studier i svensk socialvård! Visst kan man göra randomiserade studier i svensk socialvård! Socionomen nr 1, 2007 Resultat från den svenska MST studien vid 7-månadersuppföljningen *MST fungerar lika bra som traditionella insatser.

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Sarah Åhlén, Projektledare Kristina Landemark, Utbildare/Handledare Nationella avdelningen för frivård Kriminalvårdens huvudkontor Stockholm,

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av

Läs mer

Evidensbaserad praktik i praktiken

Evidensbaserad praktik i praktiken Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson

Läs mer

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka

Läs mer

Skolprestationer räknas!

Skolprestationer räknas! Skolprestationer räknas! Studie om hur ungdomars skolsituation verkar ha påverkats av multisystemisk terapi Carl Friberg & Kenneth Fröberg Institutionen för social arbete Examensarbete 15 hp Socialt arbete

Läs mer

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar

MultifunC. Strukturerad vård i tre delar MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem

Läs mer

Antisociala ungdomar

Antisociala ungdomar Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog

Läs mer

Att förankra MST. - Om förväntningar och farhågor kring ett behandlingsprogram för ungdomar i tre nordvästkommuner. Sara Högdin

Att förankra MST. - Om förväntningar och farhågor kring ett behandlingsprogram för ungdomar i tre nordvästkommuner. Sara Högdin Att förankra MST - Om förväntningar och farhågor kring ett behandlingsprogram för ungdomar i tre nordvästkommuner. Sara Högdin Innehållsförteckning FÖRORD...3 1. INLEDNING...4 2. PROBLEMFORMULERING SAMT

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa

Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa En systematisk forskningsöversikt Ingrid I. Olsson, Berit Hagekull och Sven Bremberg www.fhi.se Rapport nr 2003:20 2 Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell Evidensbaserad praktik Knut Sundell Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957) Ineffektiva eller skadliga metoder

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman Gör BBIC skillnad? En uppföljning av

Läs mer

Psykosocialt stöd till unga

Psykosocialt stöd till unga Ny Konferens! Psykosocialt stöd till unga Samverkan mot psykisk ohälsa Uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa Talare Vägen till professionell och effektiv samverkan Anledningar till att barn inte avslöjar

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56) Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible

Läs mer

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Vårt sätt att bedriva familjevård Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit

Läs mer

Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011

Att söka kunskap i forskning. 4 februari 2011 Att söka kunskap i forskning 4 februari 2011 Torbjörn Forkby Elisabeth Beijer Olika typer av forskning behövs i socialt arbete Några exempel: Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper Etiska dilemman

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

MSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni 2007. Presentation Susanne Liljeholm Hansson

MSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni 2007. Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentera utvärdering av ny behandlingsmetod MSMT Socionom, arb soc sekr sedan slutet 80-talet Sedan 1991 anställd SDF Centrum Sedan de sista 5 år arb mest med div.

Läs mer

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad

Lägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens.

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens. Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete 22,5 hp HT 2012 Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder

Läs mer

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala

Läs mer

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har

Läs mer

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,

Läs mer

Välkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2. Landstinget i Jönköpings län

Välkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2. Landstinget i Jönköpings län Välkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2 Välkomna! Idag jobbar vi vidare med våra processkartor. Vi jobbar med LÖKEN och börjar också samla på oss goda idéer/förändringsförslag

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem

Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem resultat efter sex månader Knut Sundell Kjell Hansson Cecilia Andrée Löfholm Tina Olsson Lars-Henry Gustle Christina Kadesjö Socialstyrelsen

Läs mer

Skolan som skyddsfaktor

Skolan som skyddsfaktor Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare 10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel,

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Strukturerad öppenvård för unga Dokumentation av FoU-cirkel. Av Torbjörn Forkby och Staffan Höjer

Strukturerad öppenvård för unga Dokumentation av FoU-cirkel. Av Torbjörn Forkby och Staffan Höjer Strukturerad öppenvård för unga Dokumentation av FoU-cirkel Av Torbjörn Forkby och Staffan Höjer Våren 2002 anordnade FoU i Väst en cirkel med temat strukturerad öppenvård för unga. En tydlig ambition

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN

ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN LÄNSSTYRELSEN HALLAND ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN Maj 2005 LÄNSSTYRELSEN HALLAND 701-10059-04 Sociala enheten Med ikraftträdande den 1 juli 2003 ändrades

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Projektförslag Bostad först

Projektförslag Bostad först SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2016-03-30 Diarienummer SCN-2015-0096 Socialnämnden Projektförslag Bostad först Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att godkänna förslag

Läs mer

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka Implementering bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: bold 26pt Implementering och delaktighet att förändra tillsammans Marit Grönberg Eskel 2013-11-11 De procedurer som används för att införa

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600850 1 (14) Beredningen för primärvård,

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer