FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Transkript

1 Välkomna!

2 FREDA Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

3 Utbildningens upplägg DAG 1 Introduktion till FREDA FREDA kortfrågor FREDA beskrivning Grupparbete Freda beskrivning DAG 2 FREDA Farlighetsbedömning Säkerhetsplanering Grupparbete Farlighetsbedömning och säkerhetsplanering DAG 3 Uppföljning av hur man arbetat med FREDA i sina reguljära verksamheter (Hösten 2016)

4 Filmen om Agneta Från Aftonbladets granskning Dödade Kvinnor

5 Fakta kring Agnetas situation Läkaren Polisen Socialtjänsten

6 Varför går hon? Forskare Carin Holmberg, fil.dr. sociologi, pratar om: Kärlek - våld Normaliseringsprocessen Uppbrottsprocessen Traumatiska band

7

8 Olika typer av våld Knuffar Slag Fasthållande Fysiskt Psykiskt Svartsjuka Kontroll Hot Förminskande Ekonomiskt Materiellt Digitalt Våld Latent Försummelse Sexuellt Tafsa Våldtäkt Tjatsex

9 Vad är FREDA? Ett standardiserat bedömningsinstrument för hot och våld Används som ett komplement till övrig bedömning av hot och våld Används i kontakten med vuxna våldsutsatta personer Inte utformat att användas för våldsutsatta barn Inte utformat att användas vid hedersrelaterat hot och våld (använd PATRIARK) Könsneutralt utformat

10 Vad består FREDA av? FREDA består av tre delar: FREDA-kortfrågor Identifiera FREDA-beskrivning Art och omfattning FREDA-farlighetsbedömning Bedöma fara Alla tre delar utgår från att den våldsutsatta personen själv ska besvara frågorna

11 Vad är standardiserade bedömningsmetoder? Ett komplement till det övriga bedömningsarbetet! Ett formulär med fastställda frågor, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet + en manual som beskriver hur man ska använda bedömningsmetoden Vetenskapligt prövat gällande bland annat validitet och reliabilitet

12 Varför har man arbetat fram ett standardiserat bedömningsinstrument/freda? Ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov Minskar risken för godtyckliga och stereotypa bedömningar, eftersom samma frågor ställs till alla Bedömningen kan presenteras på ett tydligt och lättbegripligt sätt för den våldsutsatta personen. Det ger insyn och delaktighet. Kan användas för uppföljning enskilt, i grupper och se förändring över tid

13 Politiska bakgrunden till FREDA Socialtjänstlagen (SoL) skärps 2007, ökat ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram bedömningsmetoder Föreskrifterna och Allmänna råden från 2014 förtydligar socialnämndens ansvar för våldsutsatta. Socialnämnden ska bedöma risken för ytterligare våld och bör använda en standardiserad bedömningsmetod (SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer) Ny upplaga av handboken om Socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn 2015 (komplement till Allmänna råden och föreskrifterna)

14 Hur fungerar då FREDA i praktiken? Socialstyrelsens prövning Svårigheter att använda FREDA När klienten: har en kognitiv funktionsnedsättning behöver tolk mår psykiskt dåligt känner sig starkt stressad över besöket och när personalen känner sig tidspressad

15 Hur fungerar då FREDA i praktiken? Positiva följder: Socialstyrelsens Uppföljning Negativa följder: 22 % stora positiva följder 17 % negativa följder 65 % vissa positiva följder Kommentarer: Våldet och risken blir tydligt Lättare att fråga med FREDA som underlag Kommentarer: Farlighetsbedömningen visar högre risk än vad handläggaren uppfattar Kortfrågorna onödiga! Saknas rutiner för när och hur använda FREDA 50 % lätt att ställa frågor med FREDA 50 % svårt att ställa frågor med FREDA

16 Utvärdering FREDA Utvärderingen av FREDA-bedömningsmetoder är ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och har utförts vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, 2015 Syfte att undersöka om de tre bedömningsinstrumenten i FREDA bidrar till ett förändrat arbetssätt kring våldsutsatthet, om de som intervjuas uppfattar instrumenten som acceptabla och hur beredskapen är bland de professionella att arbeta med FREDA Deltagare i studien: fyra socialbidragsenheter (FREDA-kortfrågor) och sju verksamheter specifikt riktade till våldsutsatta (FREDAbeskrivning och farlighetsbedömning)

17 Resultatet av utvärderingen Resultat vid användandet av kortfrågor: Fler blev identifierade, men svårt att egentligen uttala sig Frågorna fungerade som ett stöd och ledde till ny information Resultat vid användandet av FREDA-beskrivning: Inte fler som mottog insatser Frågorna bidrog till att klienter kom ihåg saker om våldet Verkar som om fler aspekter av våldet kom fram Resultat vid användandet av FREDA-farlighetsbedömning: De som hamnade på högre farlighetsnivå fick mer omfattande insatser OCH samverkan ökade Resultat för hur klienter upplevde att använda FREDA Överlag ansåg man att det var ok Inga större svårigheter för klienterna Handläggare tog sig tid att prata om svaren Resultat gällande beredskapen i organisationen Varierade. Få rutiner för arbetet med FREDA på enheter för ekonomiskt bistånd, något mer systematiskt arbetssätt kring FREDA i verksamheter som arbetade med våldsutsatta personer. Resultat för hur användandet av FREDA har påverkat insatser I vissa kommuner upptäckte man att man saknade insatser I några kommuner bidrog användandet av FREDA till att man utvecklade insatser

18 Vad innebär det att använda FREDA? Synliggör våldet och möjliggör för den utsatta personen att berätta Gör våldet onormalt och bryter normaliseringsprocessen. Fungerar som en ögonöppnare (normaliserad) Ger en heltäckande bild. Inte enbart fysiskt våld, utan även psykiskt och sexuellt våld. Tydlighet kring ansvar, skuld och våldsmönster Ger ett professionellt bemötande och trygghet för handläggare

19 Paus!

20 Hur fungerar FREDA? Exempel från praktiken Presentation av praktikernas verksamhet Hur är det att arbeta med FREDA som professionell? Fördelar/nackdelar

21 Stöd och utbildning Ingen formell utbildning för att använda FREDA, manualen är ett stöd Användning av FREDA på ett oreflekterat sätt kan få negativa konsekvenser FREDA är ett förändringsarbete som kräver chefsstöd, tid och resurser

22 Organisation Var i organisationen ska ansvaret för FREDA ligga? Vilken/vilka verksamheter ska använda FREDAkortfrågor? (Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd, Mottaget, LSS, Äldreomsorgen ) Vilken/vilka verksamheter ska använda FREDAbeskrivning och farlighetsbedömning? (I verksamheter där man har kompetens om våldsfrågor/arbetar med våldsproblematik)

23 Organisering Finns rutiner för: Överlämning? Vem och hur vi ställer frågor då vi misstänker våld? Vem som ger praktiskt krisstöd? Vem som verkställer behov av skydd? Vem som ger samtalsstöd/samtalsterapi? Samverkan med andra Finns resurser och beredskap att möta behoven? Vilket stöd finns till personalen som ska använda FREDA?

24 Inför implementeringen Utarbeta en implementeringsplan Tydliga och konkreta mål. Vad är vårt mål med att börja använda FREDA? Tidsplan (förberedelse, genomförande, uppföljning) Hur ska vi se till att metoden blir en del av verksamheten på lång sikt? Vilka resurser krävs t.ex. ifråga om personal, utbildning, tid för övning? Bör våra arbetsrutiner förändras? Vad har tidigare förändringsförsök gett oss för erfarenhet? Hur ser implementeringen ut t.ex. vad gäller våld och hot mot personal?

25 Chefens roll

26 Exempel i praktiken på hur FREDA har implementerats Mål Ledningens roll Organiseringen Förberedelser Tidsaspekten Rutiner Samverkan

27 Kritik standardiserade bedömningsinstrument/freda Finns inte översatt på andra språk Hänsyn tas inte till normaliseringsprocessen och till traumatiska band som uppstår mellan utsatt och utövare. I dessa fall finns det en risk att hotbilden för våldsutsatta personer inte tas på tillräckligt stort allvar eftersom den våldsutsatta personen inte själv ser faran Vissa anser att dessa instrument aldrig kan fungera annat än vägledande Polis, kriminalvård och socialtjänst använder olika strukturerade hot- och riskbedömningsinstrument. Detta kan försvåra för samverkan. Studier har påvisat svårigheter för professionella att använda bedömningsinstrument systematiskt och på ett korrekt sätt Få frågor om sexuellt våld

28 Lunch!

29 Våga Fråga! Viktigt att känna sig bekväm när man frågar! Hitta formuleringar som passar dig/er organisation! Exempel: Finns det någon i din omgivning som du är rädd för eller känner dig kränkt eller kontrollerad av? Använd FREDA-kortfrågor direkt eller efter att man använt sig av sin egen fråga först!

30 FREDA-kortfrågor Att identifiera våldsutsatthet Ett stöd i att ta upp frågan om våld Kan användas när man anar/misstänker eller fått indikation på att våld och hot finns eller för att kartlägga våldsutsatthet under en begränsad tidsperiod för en målgrupp Man kan inleda med att berätta om socialtjänstens ansvar att identifiera och ge stöd åt våldsutsatta personer Används främst som intervjuunderlag. Bäst i direkt möte, inte i telefon!

31 Bild på FREDA-kortfrågor

32 Innehåll FREDA-kortfrågor Innehåller: Fem frågor om erfarenhet av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt frågor utifrån om den våldsutsatta personen har behov av hjälpmedel eller annat stöd med anledning av funktionsnedsättning Frågor om när våldet inträffat (under senaste året, tidigare i livet), om rädsla för våldsutövaren och om nuvarande kontakt med våldsutövaren Frågor om barn varit närvarande vid våldssituationen och om barn själva varit utsatta för våld

33 FREDA beskrivning Våldets karaktär och omfattning Baserat på sju internationella vetenskapligt prövade instrument Används när man vet att våld förekommer/förekommit Stöd i bedömning av hjälpbehov Underlag för FREDA-farlighetsbedömning Underlag för samtal! Bör inte fyllas i själv! Den professionella ska ha komptens om våldsfrågor

34 Innehåll FREDA-beskrivning Frågar om vem som utövar våld och tidsperiod Frågor om psykisk utsatthet och hot Frågor om fysiskt/sexuellt våld Bra att ha förberett exempel på frågor, särskilt vid sexuellt våld, som visat sig vårare att ställa! Frågar om upplevd fara för sin fysiska och psykiska hälsa och rädsla för våldsutövaren, även här frågar man om nuvarande kontakt med våldsutövaren. Frågar om barn har bevittnat våld och om barn och husdjur blivit utsatta för våld och om hur barnen reagerat

35 Psykiskt våld Frågor som rör förekomst av: Kränkningar Kontroll Förföljelse Hot

36 Psykiskt våld Ställ utforskande frågor kring våldsutövarens mående och beteende (riskfaktorer): T.ex. psykiskt mående/diagnos, socialt nätverk, missbruk och om det finns beteendeförändringar i samband med drogintag, brott, kriminalitet, normer, historik kring detta

37 Fysiskt och sexuellt Våld Frågor som rör förekomst av: Knuffar, fasthållningar, skakningar Slag och sparkar mot ansikte och kropp Fastbindning, brännskador och knivhugg Sexuellt våld Behov av omplåstring och sjukvård

38 FREDA-beskrivning Exempel från Koncept Karin och skyddat boende, Malmö Lyssna Bekräfta Samla in information - Aktuell situation - Historik - Socialt nätverk Sammanfatta behovet

39 FREDA-beskrivning Exempel från praktiken Att tänka på angående FREDAbeskrivning! Att utföra FREDA-beskrivning

40 Gruppindelning Instruktioner grupparbete FREDA-beskrivning Gör en FREDA-beskrivning utifrån fallbeskrivningen Katarina Öva genom att rollspela! Skifta roller (slut för idag senast kl ) Ta med er: - FREDA-beskrivning - Fallbeskrivningen Ta med fallbeskrivningen till nästa gång!

41 Paus!

42 Grupparbete FREDA-beskrivning