Familjeterapeut : Marie Persson och Helena Larsson

Transkript

1 Familjeterapeut : Marie Persson och Helena Larsson

2 Välkommen till FREDA-utbildning Mingel och fika genomgång av FREDA manualen, hur man kan använda sig av FREDA i utredningsarbetet. Bensträckare när ni håller på att somna.) Lunch forts samt Riskbedömningen/analysen, säkerhetsplaneringen samt Fika paus fortsättning, ev. grupparbete om det finns utrymme.

3 FREDA UTBILDNING standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer FREDA-kortfrågor, FREDA-beskrivning och FREDA farlighetsbedömning samt praktiska övningar och exempel

4 FREDA beskrivning Syfte: beskriva våldet som den utsatte är eller har varit utsatt för. Personer där våldsutsattheten är identifierad och det finns behov av ytterligare kunskap om våldets omfattning och karaktär. Utformning och karaktär: bygger på sju internationella instrument. På basis av befintliga instrument och referensgrupper skapades 2 skalor (psykiskt våld och hot resp. fysisk och sexuellt utsatthet.

5 Vad innebär användning av FREDA? Synliggör våldet, dess betydelse och möjliggör offrets berättande Gör våldet onormalt och bryter normaliserings-processen Bryter skammen och synliggör motstånd Tydlighet kring ansvar, skuld och våldsmönster Återupprättar den våldsutsattes värde och ger hopp Professionellt bemötande och trygghet för handläggare/terapeut

6 FREDA- Beskrivning Baserat på sju internationella vetenskapligt prövade instrument Beskriver karaktär och omfattning på våldet. 30 frågor om fysiskt/sexuellt våld och 45 frågor om psykisk utsatthet och hot. Frågar om förövaren har utsatt barn och husdjur Frågar om upplevd fara för sin fysiska och psykiska hälsa och rädsla för förövaren Ger underlag för att bedöma behovet av insats och behov av ytterligare riskbedömning

7 FREDA-farlighetsbedömning Baserat på ett internationellt riskbedömningsinstrument (Danger Assessment) med 20 frågor. Valdes av Socialstyrelsen, då den bygger på information från den utsatte, en nödvändig egenskap för bedömning av den utsattes behov. Resulterar i en farlighetsnivå med rekommendationer för säkerhetsplanering FREDA-farlighet ska ses som en del av en helhetsbedömning av risk. Resultatet från FREDAfarlighet ska relateras till annan relevant information och kvinnans egen uppfattning om risk

8 Socialstyrelsens prövning av FREDA FREDA-kortfrågor är reviderade och har inte prövats i nuvarande form och avsedda för att identifiera om våld förekommer. FREDA-beskrivning har god vetenskaplig kvalitet och synliggör olika grader av och olika slags våld. FREDA-farlighet har god vetenskaplig kvalitet enligt internationella studier och korrelerar på ett logiskt sätt med FREDA beskrivningarna vilket indikerar god validitet i ett svenskt sammanhang.

9 Vad säger socialstyrelsen om FREDA idag? FREDA förfaller användbart i socialtjänstens arbetet mot våld i nära relationer FREDA verkar accepteras av brukare/klient Vi vet inte än hur väl manualen stöder ett gott användande av FREDA Socialstyrelsen kommer att följa de verksamheter som börjar använda FREDA för att utveckla manualen Testkommuner som prövat FREDA har gjort återkoppling i enkät. Enkäten kommer under 2014 att gå ut till övriga kommuner som anmält intresse av att använda FREDA.

10 Stöd och utbildning kring FREDA Det krävs idag ingen formell utbildning för att börja använda FREDA, manualen är ett stöd. Socialstyrelsen betonar att användning av standardiserade bedömningsmetoder på ett oreflekterat sätt kan få negativa konsekvenser. För en professionell användning behövs kunskap om den specifika bedömningsmetoden. Manualen beskriver införandet av FREDA som ett förändringsarbete som kräver chefsstöd, tid och resurser i likhet med annat förändringsarbete.

11 Före FREDA En stor del av FREDA är hämtat från Changing Ways, en standardiserad och evidensbaserad metod från Kanada. Metoden kallades efter översättning till svenska och certifiering Säkerhetsprogrammet Säkerhetsprogrammet infördes i Norrtälje kommun 2004, utvärderades 2007 och visade lovande resultat. Hässleholm fick 2008 utbildning i Säkerhetsprogrammet, har använts av Familjefridsteamet fram till december 2012 då vi övergick till FREDA.

12 Organisering Var i organisationen skall ansvaret för FREDA riskbedömning ligga? Alla verksamhetsområden i förvaltningen? Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd och vuxenverksamhet? Särskild verksamhet för ärenden som rör våld i nära relation? Vem/vilka skall göra FREDA riskbedömning? Alla handläggare? Utsedda handläggare inom varje verksamhetsområde? Person med spetskompetens om våld i nära relation, som gör riskbedömning som bifogas utredning för beslut om insats? Person med spetskompetens om våld i nära relation som gör riskbedömning, utredning och fattar beslut om insats?

13 Organisering Vem/vilka skall tillgodose de behov av skydd och stöd som uppenbaras vid riskbedömning? Finns rutiner för vem som: ger praktiskt krisstöd? verkställer behov av skydd? ger samtalsstöd/samtalsterapi? Finns resurser och beredskap att möta behoven? Var i organisationen skall resurserna finnas?

14 FAMILJEFRIDSTEAMET Utredning inleds alltid vid behov av FREDA riskbedömning och behov av insats. Säkerhetsplanering och genomförandeplan görs i samråd med stödsökande. Uppföljning av insats var tredje månad och vid avslut. Akut krisstöd vid behov av praktisk hjälp och kontakt med andra myndigheter internt och externt. Erbjuder rådgivning och samtalsstöd som service.

15 Freda kortfrågor Används när man har en fått information om våld och hot, misstänker, anar eller om anmälan indikerar om att det finns våld, hot eller båda. Används främst som intervjuunderlag, går även att användas vid telefonkontakt men bör undvikas!! Man bör ha en något etablerad relation, upprättat tillit och förtroende tex 2-3 kontakten för att få så sanningsenliga svar. Inled med att berätta om socialtjänstens ansvar för att identifiera och att ge stöd och hjälp till alla i den aktuella målgruppen.

16 kortfrågor el alternativa frågor Viktigt att man känner sig bekväm, öva, hitta formuleringar som passar dig/er organisation. Man bör alltid ha ett etiskt och kanske inte kommer få direkt svar/ställa följdfrågor/var lyhörd/ Tex: Finns det någon i din omgivning som du är rädd för eller du känner dig kränkt eller kontrollerad av? Är svaret ja så kan du antingen gå vidare till FREDA eller andra typ av frågor som verksamheten valt använda

17 Viktigt att tänka på: FREDA riktar sig mot den utsatte medans tex SARA på förövaren dvs bla bedömning av risk för framtida partnervåld. Det är av vikt att man kan prata öppet med andra tex polis/socialtjänst. För att kunna skydda och göra en hållbar risk- och säkerhetsplanering krävs samarbete. Man bör också komma ihåg att riskbedömningar är färskvara och skall behandlas utifrån detta. FREDA riktar sig inte mot barn. Anders Broberg : I RISK.. För att använda FREDA krävs förkunskaper samt att man inte enbart ser materialet som en mall att fylla i utan även att det behövs ställas kompletteringsfrågor. Man skall aldrig använda farlighetsbedömningen för sig. Kartläggningen är lika viktig för att man skall få en helhetssyn. FREDA är könsneutral

18 Vad är våld? Våld är varje handling riktad mot någon annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill // Per Isdal, ATV Våld är ofta en reaktion på vanmakt och maktlöshet. Vanmakt är ett tillstånd knutet till faktiska, biologiska, upplevelsemässiga eller känslomässiga förhållande som karaktäriseras av ett behov, målsättningar eller förväntningar inte uppfylls, utan man hindras att göra något man vill eller man upplever ett hot eller angrepp mot sitt liv eller integritet.

19 Olika typer av våld Fysiskt våld Psykiskt våld Latent våld Sexuellt våld Materiellt våld Heder ( Använd Patriakt Istället för FREDA)

20 Vad är psykiskt våld? mobbing Begränsar umgänge Hindrar dig från att sova/äta Blickar och gester kränknin gar tystnad Terroriserar med sms, mail osv Kontroll av tider, mobil osv förföljer isolering svartsjuka Låst in/ låst Ute hotar Anklagar dig för sina problem

21 Vad är latent våld? Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld. Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld

22 Vad är fysiskt våld? knuffar sparkar Stryptag/ Täcker ansiktet Binder/bränner Skakar/håll er fast Slår med knytnäve Använder föremål som tillhygge Försökt döda dig Slår med öppen hand hårdhänt Knivar/ pistol/ Andra vapen River/niper/ Drar i håret

23 Vad är sexuellt våld? Blivit tvingad till sexuella handlingar mot din vilja (samlag, samlagsliknande handlingar osv) Blivit fysiskt/psykiskt skadad när man haft sex (våldsamhet, skadat bröst/könsorgan, anus osv) Våldtäkt ställer upp att ha sex för husfridens skull Blir berörd på ett fysiskt sätt som man inte vill

24 Psykiskt våld och hot: FREDA Inleds alltid med en fråga om relationen till den som utsätter personen för våld. 41 våldsyttringar (kränkningar, fula ord, ignorans, hotfulla blickar, trakasserier, förföljelser såsom anklagelser, varningar och telefonterror, kontroll genom begränsningar av kontakter, tidskontroll, och hinder samt hot om misshandel, inlåsning, hot med tillhygge och vandalisering av hemmet. Svarsskalan är treskalig, aldrig, någon gång och många gånger. Avslutas med att den utsatte får skatta sin om våldet utgör en fara för psyket, hälsan resp. fara för livet samt om/hur kontakten med utövaren ser ut.

25 Fysisk och sexuellt våld: FREDA Inleds alltid med en fråga om relationen till den som utsätter personen för våld. Innehåller 25 våldsytteringar som utgörs av våldsyttringar i form av fysiskt våld av mindre och grövre slag samt sexuellt våld. De första 9 handlar om knuffar, fasthållning och skakningar. De följande 7 yttringarna uttrycker grövre våld i form av slag och sparkar mot ansikte och kropp. Ytterligare 7 yttringar av grovt våld av överlagd karaktär som fastbindning, brännskador och knivhugg. Tre separata frågor berör konsekvenserna av våldet i form av behov av omplåstring och sjukhusvård. Svarsskalan är treskalig, aldrig, någon gång och många gånger. Avslutas med att den utsatte får skatta om våldet utgör en fara för psyket eller hälsan resp fara för livet, samt hur/om kontakten med utövaren ser ut.

26 Våldsmönster Socialstyrelsens Folkhälsorapport, kap. 12 (WHO) Det kontrollerande partnervåldet - allvarligt och eskalerande med en blandning av olika former av våld, terror, trakasserier och hot. Förövaren, oftast en man, vill ha makt, är dominerande, kontrollerande och kan ha någon form av personlighetsstörning. Leder i högre utsträckning än annat partnervåld till fysiska skador och kroniska ohälsotillstånd. Situationsbetingat våld - utlöses vid stressituationer där frustration och vrede slår över i fysisk aggression. Förövaren har oftast inget kontrollbehov och handlar utifrån vanmakt. Utövas av både kvinnor och män. Är våldet ömsesidigt är det viktigt att beakta: - vem som blir mest skrämd, anpasslig och hamnar i underläge - eller om våldet är en respons på att vara utsatt?

27 Normaliseringsprocessen Den innebär kortfattat att våldet normaliseras, både av den som misshandlar och den som blir misshandlad. Misshandeln blir en process som ofta börjar med kontrollerande beteende från mannens sida. Han kritiserar kvinnan, hindrar henne från att umgås med vänner, och kräver att hon ska anpassa sig efter hans behov. Gradvis isoleras kvinnan. Så småningom börjar mannen hota och ta till våld, och kvinnan tvingas anpassa sig ytterligare för att inte bli utsatt för mer våld.

28 Forts. normaliseringsprocessen Det som ursprungligen är kränkningar av hennes person, blir sanningar om hennes person: hon lär sig anse att han slår henne för att hon antingen behöver det eller för att hon tvingar honom eller rentav lurar honom att slå henne; våldet är hennes eget fel. Våldet sägs då vara fullständigt internaliserat eller "normalt" i relationen. I detta läge, slutstadiet i våldets normaliseringsprocess har den misshandlande mannen blivit så stor, så stor och våldets verklighet har blivit den enda verkligheten för kvinnan. Och hon är då i allmänhet helt utan egen viljekraft, oförmögen att välja, tillintetgjord som person och redo att dö.

29 Forts. normaliseringsprocessen Typiska inslag i denna negativa utveckling är mannens växlande mellan ris och ros initialt, vilket i slutskedet huvudsakligen består av negativ kränkande kritik, övergången från uppvaktning till övervakning och slutligen isolering, samt mannens ånger förknippad med sorgeuttryck och ansvarsöverförande på kvinnan som misshandlats kombinerat med löften om en bättre framtid "om du bara...". Omvärlden kan iaktta ett avvecklingsförlopp hos kvinnan där hon allt oftare avbryter sociala förbindelser, uteblir från arbetet, minskar sitt psykiska engagemang i andra än maken och barnen.

30 Forts. normaliseringsprocessen För barn som misshandlas av sina föräldrar innebär den negativa normaliseringsprocessen att barnen inte utvecklas i psykosocialt hänseende. Vid mycket svår misshandel och vanvård kan också den fysiska utvecklingen avstanna hos det misshandlade barnet. Detta kan hända om det endast utsätts för psykiska kränkningar i nedsättande omdömen eller sociala kränkningar då det är närvarande när fadern slår modern. Kortfattat kan om våldets normaliseringsprocess sägas att den vuxna kvinnan avvecklas och barnets utveckling avstannar helt eller delvis. I bägge fallen är det fråga om samma psykosociala förlopp som vid tortyr under fångenskap.

31 Motstånd Alla Wade, fam terapeut från Viktoria, Kanada. Hans synsätt bygger på att alla som blir utsatta för någon form av våld gör motstånd. Motstånd är en reaktion, en respons, på våld. Uttövaren vet alltid att den utsatte kommer göra motstånd! Motstånd är inte en effekt av våld, motstånd är en konsekvens av våld. Om du inte får en hel beskrivning av motståndet får du inte heller en hel bild av händelseförloppet.

32 Fokus på social situationen Utan offrets handlingar: Han följde efter henne på trottoaren. Han ökade farten för att ta fast henne. Han tog henne om axlarna och kastade ner henne på marken. Han släpade henne mot buskarna. An övermannade henne och släpade in henne i buskaget. Han höll en sten över hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Han kallade henne nedsättande namn. Han tvingande sin mun över hennes ansikte. Han försökte öppna hennes bälte. Han tog tag i hennes byxben och drog i dom. Han övermannade henne och våldtog henne vaginalt.

33 Med offrets handlingar: Han följde efter henne längs trottoaren. Hon ökade farten. Han ökade farten för att ta fast henne. Hon gick åt sidan. Han tog tag om hennes axlar och kastade ner henne på marken. Hon rullade för att komma undan. Han släpade henne mot buskagen. Hon tog tag i ett träd så att han inte kunde dra in henne i buskarna. Han övermannande henne och släpade in henne i buskaget. Hon började skrika. Han höll en sten över hennes huvud och hotade att döda henne om hon skrek. Hon slutade skrika. Han kallade henne nedsättande namn. Hon sa: Du vill inte göra detta, Du vill inte såra mig. Han tvingade sin mun på hennes ansikte. Hon vred ansiktet åt sidan. Han försökte öppna hennes bälte. Hon stack ut magen så att han inte skulle kunna få upp bältet. Han tog tag i hennes byxben och drog i dom. Hon korsade sina vrister så att han inte skulle kunna dra av hennes byxor. Han övermannande henne och våldtog henne vaginalt. Hon blev stilla för att undvika skada och riktade tankarna på annat.

34 Om du slår någon med en stekpanna, kalla det inte matlagning! Fokus på språket för att synliggöra våldet! Hedra/belysa den utsatte, klargöra förövarens ansvar och motarbeta skuldbeläggning hos offret. Ex: Pressade sin mun mot henne - kyss Kvinnomisshandel - våldsam relation Ofrivilligt samlag (går ej att ha i samma mening. Ofrivilligt: inget gemensamt, samlag: gemensamt beslut) Tvingad vaginal penetration - sex, samlag Slag, misshandel - konflikt, argumenterande

35 Tips, konkreta råd samt förberedelse Ställ frågor utöver de som finns i manualen. VAR NYFIKEN! Ha god tid på er! Viktigt med en god kompetens, man bör ha klart för sig vad tex sexuellt våld är då detta kan vara särskilt svåra att ställa. Man kan också under samtalet behöva exemplifiera vad som menas med de olika yttringarna pga att den vålds utsatte kan vara i normaliseringsfasen och därför inte se att hon befinner sig där. Antalet är inte av yttersta vikt (tex 1 eller 2 gånger), viktigare att få svar på hur hon/han blivit utsatt eller upplevt det.

36 Berätta i ett tidigt skede hur FREDA kommer gå till och att detta är en möjlighet att få beskriva sin utsatthet i detalj, för sig själv och för den professionelle. Viktigt att delge att det kan vara omvälvande, som vid rätt tillfälle kan ge kraft vid en ev uppbrottsprocess. Viktigt att berätta i samband om de rutiner och möjligheter som verksamheten har att erbjuda i form av stöd och ev skydd för den utsatta. Ge hopp, lyssna aktivt, ställ frågor. Utgå inte från att du vet svaren. Var utsatt är unik även om mkt är likt. Som professionell är din reaktion viktig, Negativ eller att bli för upprörd känslomässigt kan ge upphov till skam,skuld eller att inte tro att någon orkar höra resterande. Man berättar sällan allt från början!

37 Frågorna är utformade utifrån att den utsatta skall läsa den själv. Det är bara att byta till dig istället för mig. Frågorna är utformade från början att den utsatta skall kunna fylla i den själv. Erfarenheten har visat att det är bättre om den professionelle gör det I den psykiska delen: Ställ utforskande frågor kring våldsutövande mående, tex diagnos, socialt nätverk, psykiatriska diagnoser, missbruk och om det finns ett attityds/beteende förändringar i samband med drogintag, hur och när den våldsutövande intar droger, brott, kriminalitet, normer, historik kring detta och om den vålds utsatte har någon verkställdhet sedan tidigare. Finns inga restriktioner: Var nyfiken, mer kunskap = bättre bedömning!

38 Fysiska och sexuella våldet: Kan vara flera personer som utsätter, gör då olika bedömningar! Om man uppfattat signaler om våldsutsatthet kan det vara viktigt att berätta för den utsatte vilka omständigheter som väckt oro samtidigt som man visar beredskap att ompröva sina föreställningar. Farlighetsbedömningen: Använd inte den enbart. Man behöver alla delarna för att få en samlad bild. Var uppmärksam på normaliseringen, då detta kan göra att man inte får fram rätt uppgifter.

39 Användningsområde: Kortfrågor: efter man fått indikation om att det förekommit våld. Psykiskt våld: om den utsatte indikerar eller berättar att den utsatte känner sig kontrollerad, hotad, begränsad, frihetsberövad, tvingad att göra vissa saker, tvingas avstå från att göra vissa saker. Fysiskt och sexuellt våld: om den utsatte indikerar eller uttrycker att den är utsatt för tex slag, örfilar, sparkar fasthålning, inlåsning, utlåsning, tvingad till sexuella handlingar, för husfridens skull..osv DA: frågor kring våldsutövaren. Görs efter den fysiska och sexuella kartläggningen. Var vaksam i tolkningen, det är den utsatte som besvarar, den utsatte kan minimera eller överskatt sin risk. Därför viktigt att ha hela kartläggningen med sig.

40 Förberedelse inför risk och säkerhetsbedömning God kunskap om våld och dess mekanismer Ha god tid på er! Ha utarbetade rutiner i er organisation. Hur ska ni ta hand om informationen, finns det skyddat boende, särskilt stöd, ekonomi (fastställda rutiner), rapport ang barnen, vad finns att tillgå för stöd, samtal, terapi osv Beredskap för att den utsatte inte kan gå hem. Pga upprördhet, ledsenhet eller för att den utsatte behöver ett skyddat boende alt annat boende, kläder, djur och annat praktiskt. Vem gör vad i er organisation? Informera ev jour om att det kan finnas ärende som kan bli aktuella. Om du lämnar ut bedömningen var noga med att ta reda på om den kan utgöra någon risk.

41 Bedömning/ anays Att väga in / tänka på! Beskriv bakgrundsinformation Språket, benämn saker vid dess rätta namn, underlättar insatser I analysen/bedömningen skall det belysas: när, var, upprepningar, hur, varför, vem osv. Beskriv olika scenario för att tydliggöra. Formulera risken och riskfaktorer. Beskriv hur bedömningen gått till. Problematisera! Bedömningen är din och ingen annans. Det är inget färdigt material utan ändras utifrån den våldsutsatta. Se exempel

42 Saknar vi något? Sexuell sadism? Parafili? (socialt oaccepterad och/eller psykisk avvikelse från den sexuella normen; det involverar en avvikande fantasi eller handling som syftar till att uppnå sexuell stimulans och tillfredsställelse.) Pedofili? Psykopati? Psykisk sjukdom? Social situation? Kontext? Övrigt?

43 Frågan vi behöver ställa är: Utgör just denna person risk att begå just den här typen av våld i just denna kontext under just dessa omständigheter? Och, vad kan vi göra åt det?

44 Arbetsgång 1.Sammanställ bakgrundsinformation 2.Bedöm förekomst av riskfaktorer 3.Bedöm riskfaktorernas relevans 4.Riskformulering 5.Riskscenarier 6.Riskhantering (vårdplanering) 7.Sammanfattande slutsatser

45 Riskfaktorer/sårbarhetsfaktorer i fallet Hanna Tänkbara Riskfaktorer: tex arbetslöshet, ekonomi/ social situation, gravid, barn som inte är hans, separation, alkohol, brott, svartsjuk, kontrollerande, normaliserad, använt vapen (kniv), osv Tänkbara Sårberhetsfaktorer: tex Gravid, har barn med en annan man, sjukskriven, ansträngd ekonomi, normaliserad, anpassad/visar motstånd, begärt skiljsmässa, rädd, försökt lämna mannen tidigare, social situation, osv

46 Säkerhetsplanering Frågor man kan diskutera med den vålds utsatte angående säkerhet (använd checklistan som stöd) *Kom överens om hur kontakten mellan dig och den som hjälper dig ska ske på säkraste sätt. Hur kan hon kontakta dig om det behövs? Var är det säkrast att träffas? Hur kan du nå henne/honom på säkraste sätt? Be henne/han tänka ut säkra platser i närområdet dit hon/han kan gå om en konflikt uppstår och är rädd för att vålds utövaren kommer att ta till våld. Kan hon/han fly genom ett fönster? Kan den vålds utsatte gå till en granne? Uppmana henne/han att undvika rum där det kan finnas vapen/tillhygge såsom köket.

47 Om du kan, berätta för någon i din närhet (familjemedlem, granne, vän) om din situation så att han eller hon förstår dig om du behöver akut hjälp. Om hon/han har en granne som hon/han litar på kan hon/han be denne att ringa polisen om det hörs skrik från lägenheten. Be henne tänka ut vilka personer som hon/han litar på och kan kontakta om något händer. Förutom privata kontakter kom ihåg att hon/han alltid kan ringa 112 och be om hjälp från polisen. Vill hon/han inte prata med polisen kan hon be att få bli kopplad till sociala jouren.

48 Se till att den vålds utsatte tänker på att ha lite pengar på sig så att man vid behov kan fly och ta sig från bostaden. Be den vålds utsatte lära sig viktiga telefonnummer utantill. Den vålds utsatte kan komma överens med personer hon/han litar på om ett kodord. Det kan vara bra att ha om hon/han behöver ringa på hjälp, men inte vill att vålds utövaren ska förstå att man behöver hjälp. Kodordet kan vara en signal om att exempelvis grannen eller annan skall ringa till polisen.

49 Be den vålds utsatte se till att man vet var hon/han har sina viktiga papper så att hon/han lätt kan ta med om man behöver lämna hemmet. Tänk även på saker som är betydelsefulla som pass, försäkringspapper, foto, smycke mm. Om rädslan är stor kan man packa viktiga saker i förväg och ha i beredskap att ta med om man hastigt behöver lämna hemmet, hans/hennes/barnens mediciner, klädombyten mm. Om man blir förföljd be henne åka till en plats som kameraövervakas t.ex. station eller bensinmack. Be den vålds utsatte fundera ut hur hon/han kan ta sig till en säker plats om hon/han skulle behöva lämna hemmet. Om hon/han har bil skall det finnas bensin i bilen och extranycklar tillhands. Se till att man bryter sina rutiner tex färdväg till och från arbete/skola/förskola osv

50 I Hässleholm Finns på intranätet, tillgängliga för alla Börjar med den mjukare frågan därefter vidare till kortfrågorna. Vem? Vuxen, mottagning, ekonomi osv Vad händer med resultatet som handläggarna får?..

51 Viktiga faktorer: Vem ska använda dom i er organisation? Vem ska kunna använda dom? Vad gör ni med svaren? Hur är organisationen uppbyggd och finns det resurser? Dokumentation osv? Innan man börjar använda FREDA behövs dessa frågor besvaras.

52 Upplägg: Del 1: Genomgång av psykiskt våld, FREDA frågorna/manualen/ Grupparbete utifrån ett fall Del 2. Genomgång av fysiskt och sexuellt våld, Farlighetsbedömningen, FREDAfrågorna/manualen/Grupparbete utifrån ett fall Del 3: Riskanalysen/bedömningen/säkerhetsplanering/grupparbete utifrån ett fall Alla ska ha läst igenom Manualen!

53 För barnens skull..

54 Kontaktuppgifter Marie Persson Familjeterapeut, Familjefridsteamet i Hässleholm tfn: marie.persson@hassleholm.se Helena Larsson Familjeterapeut, Familjefridsteamet i Hässleholm tfn: helena.a.larsson@hassleholm.se