NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Transkript

1

2 NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

3 DET KANSKE ÄR LITE HEDER

4 Lagar Nationella strategin 2017 Deklarationen om mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen 2014 FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001

5 HANDLINGSPLAN

6

7 NÄ, PAPPA SLÅR INTE. HAN HAR KOLL Psykiskt: kränkning, skuld- och skambeläggning, nedvärdering, undandragen kärlek och omsorg, förföljelse, hot. Socialt: utfrysning, isolering, förbud att delta i normala aktiviteter i samhället, tvång till avvikande klädsel, ofrivilligt bortförande, bannlysning. Sexuellt: tvång till sex med okänd eller oönskad person genom äktenskap, risk för skuldbeläggning för sexuella övergrepp, förekomst av övergrepp inom familjenätverket.

8 BLÅMÄRKEN PÅ KROPPEN LÄKER, MEN DE PÅ SJÄLEN STANNAR Latent: har skett andra i omgivningen/ familjen, har upplevt bestraffningar för småsaker. Materiellt: ingen tillgång till familjens ekonomi, ingen tillgång till eget konto, kontrollerar beteende genom pengar eller presenter, förstöra eller ta kläder/ägodelar. Symboliskt: individen har integrerat normer och värderingar och reglerar sig själv med skam och skuld samt med att normalisera våldet. Fysiskt: från örfil till mord samt självmord. Könsstympning samt återstympad.

9 HÅLLER DET I FÖRVALTNINGSRÄTT?

10 FRÅN PRINSESSA TILL KRÄNKT HUND

11

12

13 VI HAR INGEN HEDERSKULTUR. MIN SYSTER FÅR LEVA FAST HON HAR POJKVÄN" ryktesspridning upptäckt av den unges dubbelliv upptäckt av sexuella erfarenheter förändrat relationsmönster i familjen den unge vill gifta sig med någon familjen ogillar familjen planerar bortgifte den unge har varit på rymmen konflikter har tidigare, inom släkten, lösts med våld kriminell belastning inom familjen pojkvän kontaktar själv flickvännens familj

14 FÖRHANDSBEDÖMNING / SKYDDSBEDÖMNING Hur ska utredningen bedrivas? Hur ska föräldrar underrättas? Aktivt arbete med att kartlägga och skapa relation. Finns risk för ytterligare eller upptrappat våld? (psykiskt, fysiskt, annan påverkan) eller för bortförande? Kan barnet bo hemma under utredningstiden? Behöver uppgifter sekretessbeläggas? (12 kap. 3 första stycket, Offentlighets och sekretesslagen (2009:400) Konsekvensanalys av beslut FÖRHANDSBEDÖMNING ÄR INTE EN RISKBEDÖMNING! ATT FRÅGA ÄR INTE ATT IFRÅGASÄTTA

15

16 VAD ÄR DU RÄDD FÖR

17 FÖRSTÅ MER ÄN VAD HON FÖRSTÅR! Var träffas ni? Vem kan se det? Hur kan det ske på ett säkert sätt? Vem följer med på mötet? Är det en säkerhet eller en risk? Vem kan stötta och lyfta fram barnets berättelse? Vem tolkar? Om hen inte placeras: hur kan kontakt upprätthållas? Om hen placeras: behövs skyddade personuppgifter? Umgängesbegränsning? Ta mobiltelefon och dator.

18 De verkar inte så traditionella

19 RISKBEDÖMNING Ska vägleda graden av skyddsbehov, inte om skyddsbehov finns. Ska vägleda hur vårdplan kan utformas Ska inte användas enskilt för ett barn utan som en del av utredning. Visar på familjens grad av farlighet och övertygelse Visar på individens sårbarhet (=vårdbehov) Tänkbara scenarios är vägledande för konsekvensanalys

20 Magkänslan säger att någonting är fel 19 ÅR 14 ÅR Flickan utsatt för psykiskt och fysiskt våld, kränkningar, kontroll och begränsningar. Oro över att bli bortgift. Omhändertogs jml. LVU Pappan ställer ultimatum att hon måste flytta hem om hon ska ha fortsatt kontakt med familjen. Flickan uttrycker en önskan att flytta hem. Flickan bestrider socialnämndens ansökan om LVU. Socialnämnden åberopar 3 LVU och socialt nedbrytande beteende. Förvaltningsrätten går på Socialnämndens linje. Hög skolfrånvaro och bristande hemförhållanden. Utredning inleds men avslutas utan åtgärd då mamman inte vill ha hjälp. Utredning inleds igen 2 år senare men avslutas av samma anledning som tidigare. Skolan anmäler misstanke att flickan ska föras utomlands för att giftas bort 2 år senare. Socialnämnden pratar med flickan men bedömer att hon själv inte är orolig för att bli bortgift. Flickan flyttar ensam utomlands. Skolan anmäler till socialstyrelsen. Befarat bortgifte (kännedom om tidigare bortgifte i familjen)

21 Vi har gjort en bedömning 14-ÅRIG FLICKA 19-ÅRIG FLICKA

22 HON VILL BARA HA EN EGEN LÄGENHET

23 BARNS RÄTTIGHETER BLIR TOMMA ORD OM VUXNA INTE TAR ANSVAR FÖR DEM

24 VUXNA BESVIKER MIG ALLTID

25 MEN JAG HAR JU ETT VAL! VET DU VARFÖR? FÖR JAG ÄR EN MÄNNISKA!

26

27