Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna
|
|
- Christoffer Ola Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna
2 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning, förföljelse (Stalking Assessment Management) PATRIARK Hedersrelaterat våld (Samlingsord härkomst)
3 Strukturerade bedömningar SARA, SAM och PATRIARK är interna arbetsdokument inom polisen för att bedöma skyddsbehov. De ska inte finnas med i utredningen De ska heller inte delges andra myndigheter i sin helhet.
4 Att göra en bedömning Ta med all tillgänglig information som finns att tillgå. Slagningar i register Historik! (tidigare utredningar) Andra tillgängliga handlingar (journaler mm.) Information från andra myndigheter (utredningar) Bedömningen ska helst innehålla information från förhör/samtal med både misstänkt, målsägande och vittnen
5 Checklista Skattning av alla faktorer - SARA:15 faktorer Ja, Nej eller Delvis Nutid (aktuell situation) och Dåtid (bakgrund) + Framtid
6 Checklista Tre delar 1. Typ av våld/ riskfaktorer för våld 2. Riskfaktorer hos gärningspersonen 3. Sårbarhetsfaktorer hos offret
7 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 1. Våld Fysiskt våld Sexuellt våld Men observera att det även kan handla om: Psykiskt våld/ Känslomässig misshandel Ekonomisk misshandel (kontroll)
8 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 2. Hot och/ eller avsikt att utöva allvarligt våld Både öppna och förtäckta hot Även tankar, fantasier och intentioner om att tillfoga våld Dödshot eller hot om allvarligt våld Även riktat mot offrets närstående! Hotets allvarlighetsgrad bör bedömas såväl utifrån personens beteendemönster, som utifrån själva hotets innehåll. Denna riskfaktor kan sägas vara en markör för psykisk störning, eller en attityd som stöder och ursäktar partnervåld.
9 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 3. Upptrappning Tung och viktig faktor Försök hitta ett mönster (partnervåld kännetecknas ofta av distinkta mönster en våldscykel) Två saker ska vägas ihop frekvens och/eller allvarlighets-/svårighetsgrad
10 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 4. Överträdelse av kontaktförbud eller liknande. Gäller även missbruk av permissioner, villkorlig frigivning, skyddstillsyn etc. i samband med partnervåld Denna riskfaktor är en markör för att en antisocial attityd eller en attityd som stöder eller ursäktar partnervåld kan föreligga. J=GM har gripits av polis eller dömts för överträdelse eller liknande ELLER har upprepade gånger överträtt ett besöksförbud D= GM har överträtt men inte gripits av polis eller dömts.
11 DEL 1: Riskfaktorer för partnervåld hos Gärningsmannen 5. Attityd som stöder eller ursäktar partnervåld Otroligt tung riskfaktor!!!!! De attityder vi har styr i stor grad det beteende vi har. Inbegriper socio-politiska, sub-kulturella eller personliga attityder Kan vara svartsjuka, kvinnohat, uppfattning att mannen är mer värd än kvinnan. Förnekande och bagatelliserande attityd ingår också!
12 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 6. Frekvent annan icke partnerrelaterad kriminalitet Kriminalitet som inte är relaterad till partnervåld Uppvisar ett generellt antisocialt beteende Allvarligt innebär att personen har dömts, eller sannolikt kommer att dömas för brott.
13 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 7. Allvarliga relationella problem Allvarliga problem inbegriper separationer eller allvarliga konflikter Även en bristande förmåga att etablera relationer skall tas i beaktande. Exempel: - när kvinnan vill avsluta relationen - relationen är avslutad men mannen vill desperat återuppta förhållandet. - det har varit en plötslig och/eller nyligen genomförd separation. - när kvinnan skaffar ny partner
14 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 8. Problem på arbetsmarknaden/ ekonomiska problem = ökad risk för kriminalitet och generellt våld Allvarliga problem inbegriper längre perioder av arbetslöshet, korta anställningar, svårighet att erhålla anställning eller behålla arbetet, dålig arbetsinsats (hög frånvaro), och ekonomiska svårigheter. Problem på arbetsmarknaden kan vara en markör för förekomst av personlighetsstörning
15 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 9. Missbruksproblem TUNG riskfaktor (återfall) Missbruk är kopplat till risk för allvarligt och till och med dödligt partnervåld. Missbruk avser att personens hälsotillstånd eller sociala förmåga väsentligt har försämrats. Missbruk kan vara en riskfaktor som indirekt signalerar närvaron av en personlighetsstörning men det kan också bidra till att ytterligare stegra ett redan konfliktfyllt förhållande.
16 DEL 2: Gärningsmannens psykosociala situation 10. Psykiska problem Psykiska problem inkluderar även tecken på psykisk sjukdom. Definitiv (DSM-IV) eller presumerad (bedömning behöver konfirmeras/utföras av expertis) Kan finnas i handlingarna, journaler mm, Kolla! Se om det finns tecken på personlighetsstörning Även denna är en TUNG riskfaktor!!!
17 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 11. Inkonsekvent beteende eller attityd gentemot GM Inkonsekvent beteende inkluderar direkt eller indirekt kontakt med gärningsmannen vilket kan resultera i att denne kan uppfatta att offret sänder dubbla budskap (ex. kommunicera med en gärningsman som är belagd med besöksförbud). Det inkluderar också minimerande eller förnekande av det felaktiga i gärningsmannens beteende. Normalisering
18 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offer SARA:SV 12. Extrem rädsla för GM som gör offret irrationell Extrema rädsla betyder att vara rädd, skräckslagen eller panikslagen för att GM ska: a) trappa upp sitt våldsamma /hotfulla beteende b) allvarligt skada eller till och med döda offret c) allvarligt skada eller till och med döda offrets barn eller andra nära anhöriga. Rädslan ska påverka offrets förmåga och motivation att skydda sig från gärningsmannen. Man ska vara rädd för en farlig person, men det finns dem som inte orkar vara rädd
19 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 13. Dålig tillgång till social och professionell hjälp Dålig tillgång innebär att offret saknar kunskap, möjlighet eller motivation att dra fördel av de resurser som samhället tillhandahåller. (ex. dålig kännedom om lagstiftning, rättigheter, hjälporganisationer) Offret kan också vara geografiskt eller socialt isolerad och inte ha någon kontakt med familj eller vänner.
20 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 14. Farlig livssituation Konkret = var och hur bor målsägande, hur åker denne till jobbet, missbruk, saker som försämrar omdömet. Farlig livssituation inkluderar också att offret fortsätter att leva tillsammans med gärningsmannen.
21 DEL 3: Sårbarhetsfaktorer hos offret 15. Persoliga problem som kan påverka skyddsarbetet Personliga problem inkluderar psykiska problem, missbruk, arbetslöshet, juridiska och ekonomiska problem som kan påverka skyddsarbetet.
22 Övriga överväganden SARA:SV Tillgång till vapen (skjutvapen) Medlem i kriminellt gäng Gemensamma barn delad vårdnad Ny partner Andra inblandade
23 Övriga överväganden Kraftigt förändrad livssituation (ex. vräkning, förlust av närstående) Aktuell emotionell kris Tidigare sadism hos GM mot sina partners Sexuell sadism GM är utbildad i närstrid GM är offer för eller vittne till tortyr Kronisk smärta Risk för våld mot närstående
24 Bedömning av risk Låg, Medel eller Hög Hur stor är risken för våld OM man inte gör någonting Närmaste tiden (akut)? Risk för mycket allvarligt våld? Specificera, risk för vad? Gärna scenarion!
25 Rekommendationer gällande skyddsåtgärder Låg risk = Ansvaret för åtgärder ligger hos handläggare/utredare Medel risk = Ansvaret för åtgärder ligger hos handläggare/utredare samt brottsoffersamordningen. (Eventuellt åtgärder inom ramen för det lokala personsäkerhetsarbetet = PSG) Hög risk = Lokalt eller särskilt personsäkerhetsarbete (nationellt).
26 Sammanställning Aktuell handling/ Skäl till riskbedömning Bakgrund Sociala faktorer Psykisk sjukdom Övrigt Rekommendationer/Skyddsåtgärder Som har vidtagits: Som bör vidtas:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under
Läs merArbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)
Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld
Läs merIntervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
Läs merArbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Läs merArbetsblad för SARA:SV
Arbetsblad för SARA:SV (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk, B-SAFER) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & Henrik Belfrage Instruktioner SARA:SV är ett hjälpmedel i arbetet att bedöma
Läs merBedömningsunderlag (SAM)
Bedömningsunderlag (SAM) P. Randall Kropp, Stephen D. Hart, & David R. Lyon Steg 1: Insamlande av information Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall no: Gärningsman: Offer: Bedömare:
Läs merArbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation
Läs merP.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D
vww.protect-international.com Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext
Läs merCheck-10 Checklista för polisiär bedömning av risk
Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk Mt: K-nr: Riskfaktorer mt: (Bedöm N, D, J, och specificera) N,D,J Allmänt: 1. Våld 2. Hot/Avsikt 3. Kriminell belastning 4. Tillgång till vapen 5. Upptrappning
Läs merArbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation
Läs merStatestik över index brott RPV-sektionen
brott mot barn Narkotika brott Sexual bro 12 10 8 6 4 2 0 Statestik över index brott RPV-sektionen Misshandel Grov misshandel Olaga hot Mordbrand Na Mattias Carlsson HCR-20 ansvarig 2009-01-09 Mord Riskbedömningar
Läs merPolisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet
Läs merArbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)
Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information
Läs merDagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering
Välkomna! Dagens upplägg DAG 2 Uppföljning FREDA-beskrivning Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning Introduktion Säkerhetsplanering Grupparbete Farlighetsbedömning och Säkerhetsplanering Frågor från förra
Läs merPATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 3.2 PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För information kontakta
Läs merDefinition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Läs merPATRIARK Henrik Belfrage
Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv PATRIARK Henrik Belfrage Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall Mittuniversitetet Inledning Hedersrelaterat våld finns i olika skepnader
Läs merStrukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund
Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund Ett utvecklingsprojekt i Polismyndigheten Stockholms län om polisiär riskbedömning och riskhantering Henrik Belfrage
Läs merKriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,
Läs merPATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 5 PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För information kontakta
Läs merGöteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar
Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner
Läs merKriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Agenda Vad händer med den dömda? Kan man behandla våld i nära relation? Hur ser behandlingen
Läs merPATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.1. Henrik Belfrage PATRIARK
PATRIARK Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv Användarmanual Version 3.1 Henrik Belfrage PATRIARK 2005 av Henrik Belfrage. Användning av PATRIARK kräver utbildning och träning. För
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merPolisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld
Polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld Resultat av ett års arbete med strukturerade riskbedömningar enligt SARA i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Av Henrik Belfrage & Susanne Strand Rättspsykiatriska
Läs merStukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
Läs merMalmö den 14 september Göteborg den 21 september Stockholm den 12 oktober
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten och ideella organisationer
Läs merSärskilt sårbara grupper som juridisk utmaning
Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare,
Läs merVåld och kontroll i hederns namn
KRUTON Stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende Våld och kontroll i hederns namn E n m a n u a l Manual Våld och kontroll i hederns namn: manual Manual för bedömning av hot, våld och risk i samband
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merTRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling
TRYGGHETSAKADEMIN Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling Som ett led i att utveckla det framtida trygghetsarbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Trygghetsakademin. Den bärande tanken
Läs merVad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet 16.01.2013. Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige
Vad är problemet? Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? 2013 Henrik Belfrage Hedersmord? Brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, och...... vi är dåliga på att stötta, skydda och hjälpa.
Läs merDÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND
DÖDLIGT VÅLD I NÄRA RELATIONER I VÄSTRA GÖTALAND 2000-2016 Projektägare: Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer () Samarbetspartner: Polismyndigheten, Polisregion Väst Forskargruppen
Läs merStukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merKvinnor som blivit utsatta för partnervåld
Kvinnor som blivit utsatta för partnervåld Sårbarhetsfaktorer för fortsatt utsatthet efter separation från gärningsmannen Therese Lundberg Therese Lundberg Magisteruppsats, 15 hp Handledare: Susanne Strand,
Läs merNär samhället havererar
När samhället havererar Om oförmågan att förhindra dödligt våld mot kvinnor i nära relationer PM 2014:1 Haverigruppen Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box
Läs merDödligt våld mot kvinnor
Dödligt våld mot kvinnor Om myndigheters förutsättningar att förhindra brott i nära relationer RAPPORT 2013:1 Peter Strandell Stiftelsen Tryggare Sverige 2 Dödligt våld mot kvinnor. Om myndigheters förutsättningar
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merPsykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult
Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merUtveckling av ett riskinstrument för polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV)
Utveckling av ett riskinstrument för polisiär bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:PV) Slutrapport från ett utvecklingsprojekt i Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Av Henrik Belfrage & Susanne
Läs merVåld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Läs merRiktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå
Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå avdelning Produktion: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: POA-400-1222/09 Omslagsfoto: Denny Lorentzen, mobila enheten på
Läs merForskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad
Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad Susanne Strand, Docent i Kriminologi CAPS Center for Criminological
Läs merrättsapparaten? Eva Diesen
Hur behandlas det icke perfekta brottsoffret av rättsapparaten? Qvinnoqraft Stockholm ABF föreläsning 14 november 2018 Eva Diesen Finns det ideala offret? Svag kvinna som inte tar onödiga risker Bli utsatt
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merVåld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Läs merVåld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merSynpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,
Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2009-02-04 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,
Läs merBarn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet
Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål
Läs merSamverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang
Samverkan publika evenemang Tillsammans för trygga och säkra evenemang 1 Samverkansmodell Polis Arrangörer (om ej kommunen) Kommun Besökare Lägesbild Problembild (orsaksanalys) Åtgärdsplan (vem gör vad?)
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merPolisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld med fokus på våldsutövare
Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld med fokus på våldsutövare Sara van der Meiden, Kristina Jerre & Stina Holmberg Brås uppdrag från regeringen 1. identifiera och sammanställa lovande
Läs merBilaga 5: Begrepp och definitioner
5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas
Läs merKaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå
MYNDIGHETSSAMVERKAN I FINLAND. ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR FRÅN INFÖRANDET AV EN BRITTISK MODELL FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå GÖTEBORG VAD ÄR MARAK? Metoden för multiprofessionell
Läs merDina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten
Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så
Läs merStärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2791 av Roger Haddad m.fl. (FP) Stärk skyddet mot våld i nära relationer och sexualbrott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merUtvärdering av SARA:SV
Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2014:6 Utvärdering av SARA:SV Uppsalapolisens arbete med riskbedömningar för upprepade brott i nära relationer Klara Svalin, Caroline Mellgren, Marie Torstensson
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och
Läs merKriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut
Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld 2014-01-29 Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut birg.goransson@comhem.se Riktade insatser mot relationsbrott IDAP (Integrated Domestic Abuse
Läs merVÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Läs merFamiljen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Läs merRapport 2013:9. Politikernas trygghetsundersökning Teknisk rapport
Rapport 2013:9 Politikernas trygghetsundersökning 2012 Teknisk rapport . Bilaga 3. Internt bortfall PTU 2012 Enkät: W=webbenkät, P=postenkät N Bortfall Enkät I vilken eller
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merBeskrivning och utvärdering av ett nytt verktyg för polisiär bedömning av risk för upprepat hot och våld på individnivå
Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2014:4 Skånemodellen Beskrivning och utvärdering av ett nytt verktyg för polisiär bedömning av risk för upprepat hot och våld på individnivå Caroline Mellgren,
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merVåld och hot i yrkeslivet
Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag
Läs merotrygg, kränkt eller hotad
Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merSta I kn ing -ett allvarligt brott
Sta I kn ing -ett allvarligt brott Betänkande av Stalkningsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:81 Innehåll Sammanfattning 15 Summary 27 Författningsförslag 39 Bakgrund 1
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merUnga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention
Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merStrukturerad riskanalys vid våld mot närstående. Rapport 2010:20. En lägesbeskrivning av polisens arbete. Brå:s uppföljning av regeringens handlings
Rapport 2010:20 Brå:s uppföljning av regeringens handlings Brå rapport heders 2010:20 plan om mäns våld mot kvinnor, relaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Strukturerad riskanalys
Läs merKommittédirektiv. En nationell samordnare mot våld i nära relationer. Dir. 2012:38. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012
Kommittédirektiv En nationell samordnare mot våld i nära relationer Dir. 2012:38 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012 Sammanfattning En nationell samordnare ska åstadkomma en kraftsamling
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.
Läs merVåld. Annica Odelind, länsstyrelsen
Våld Annica Odelind, länsstyrelsen Innehåll Varför länsstyrelsen? Vad är våld? Våldets konsekvenser Våld i nära relation Det traumatiska bandet Missbrukande kvinnor en särskilt utsatt grupp Varför Länsstyrelsen?
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merSjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig
Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens
Läs merStatistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens
Läs merHANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD
Barn- och utbildningsförvaltningen HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD 2014-06-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING s. 2 1.1 Handlingsplanens syfte s. 2 1.2 Handlingsplanens uppbyggnad s. 2 1.3 Kvalitetssäkring
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel
Läs merKommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merImplementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 4 Riskhanteringsplan nationellasjalvskadeprojektet.se Riskhanteringsplan Vårdplanen ska innehålla en riskhanteringsplan som i sin tur ska innehålla en krisplan. Tillsammans
Läs merOrosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
Läs merStatistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport
Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens
Läs merRättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall
Polisiära bedömningar och åtgärder vid stalking - ett utvecklingsprojekt i Södertörn och Kalmar län Av Henrik Belfrage & Susanne Strand Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall 2 Innehållsförteckning
Läs mer