Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Transkript

1 Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

2 Riktade insatser mot relationsbrott IDAP (Integrated Domestic Abuse Program) Behandlingsprogram mot våld i nära relationer ROS (Relationer och Samlevnad) Behandlingsprogram mot sexuellt våld Brottsofferslussar

3 Utgångspunkter för Kriminalvårdens behandling - social inlärningsteori 1. Aggressiva reaktioner är inlärda och har sitt ursprung i en kombination av faktorer 2. Individen har ansvar för sina handlingar 3. Människan kan ta ansvar och förändra sig själv 4. Könsmaktsordningen legitimerar männens våldsamma beteende

4 Vuxenpedagogiska principer 1. Det som lärts in kan läras om 2. Inlärning genom reflektion över egna handlingar och självutvärdering 3. Feedback från andra vuxna 4. Läroprocessen måste uplevas viktig för den enskilde

5 Statistik om våldsbrott i Kriminalvården 18 procent i fängelse dömda för våldsbrott Av de våldsbrottsdömda är 94 procent män Årsskiftet 2013 fanns 462 personer i anstalt och 2384 personer i frivård dömda för partnervåld 515 män påbörjade behandling i IDAP 5-9 procent i fängelse är dömda för sexualbrott 2012 dömdes 1217 personer för sexualbrott, varav 171 för våldtäkt Få kvinnor är dömda för sexualbrott (1-4 personer/år) 430 män dömda för sexualbrott påbörjade ROS

6 Kunskap för att förstå och förebygga inte ursäkta

7 Vem är förövaren?

8 Varje gärningsman är unik Varje man är i vissa avseenden Lika alla andra män Lika en del andra män Inte alls lika alla män

9 Olika kategorier av våld ur Männens röster, Barbro Lennéer-Axelson,1990 Sociala arvet våld Traditionellt mansrollsvåld Kulturkollisionsvåld Separationsvåld

10 Nyckelfaktorer hos den våldsutövande mannen Ogrundad svartsjuka Kontrollbeteende Påtryckningar gå in i relation Krav att uppfylla alla behov Isolering av kvinnan Beskyller andra för alla problem Lättkränkt och lättsårad Lekfullt användande av sexuellt tvång Verbalt våld Rigida könsroller Hastiga humörsvängningar Tidigare våld Hot om våld

11 En klinisk bild av våldtäktsmannen Att inte vara herre över sig själv Har svårt att skilja ut sig själv från andra Har låg självkänsla och otillräcklighetskänslor Är misstänksam Överdriven anpassning Förnekar ofta närhetsbehov, oro och olust Bagatelliserar problem Har ofta stark ångest och en ständigt närvarande katastrofkänsla Han skyller sina problem på omgivningen Aggressionen sexualiseras och ageras ut i våldtäkt

12 Trygg anknytning påverkar förmågan till empati socialkompetens mentalisering konflikthantering

13 Utan en mentaliserande förståelse Driven av yttre påverkan Reaktiv på inre och stimuli (saknar psykologisk buffert) Svårt att reglera känslor skilja på fantasi och verklighet veta vem man är kommunicera Bild Clara Möller, Linköpings universitet

14 Mentaliseringsförmågans koppling till våldsutövande? Under stark stress sjunker mentaliserings-förmågan. Missförstånd och misstolkningar uppstår lätt. Ord räcker inte, behöver konkreta bevis för att bli övertygad om intentioner. Känslor måste regleras genom handling. Objektifierar den andre. Bild: Clara Möller, Linköpings universitet

15 Kognitiva förvrängningar Kognitiva förvrängningar är tankar man har för att lura sig själv. Man ger man sig själv tillåtelse att göra saker som man vill, men egentligen vet är fel. Det kan vara ett önsketänkande eller handla om bortförklaringar, förenklingar eller ett tänkesätt som inte är baserat på fakta. Kognitiva förvrängningar syftar till att försvara handlingar som är ohälsosamma, felaktiga eller oacceptabla för de flesta andra. Vanligt hos sexualbrottslingar och dömda för våld i nära relationer - påverkar återfall

16 IDAP Integrated Domestic Abuse Programme - ett behandlingsprogram för vuxna män som använder hot eller våld mot sin kvinnliga partner/före detta partner.

17 IDAP Programmets genomförs: Som grupprogram i frivård i form av kontraktsvård eller med särskild föreskrift På anstalt som ett helt grupprogram eller under kortare fängelsestraff genom särskilda permissioner till frivården som fullföljer hela programmet

18 IDAP Programmet består av Grupper för männen Riskbedömning återfall (SARA) Individuell återfallsprevention Partnerkontakt

19 IDAP Inom IDAP arbetar gärningsmannen med att analysera alla egna hot- och våldsbeteenden känna igen egna tecken på ilska och hantera svartsjuka erkänna kvinnors rädsla och ilska både stå på sig och ta emot kritik lyssna aktivt och kommunicera tankar och känslor släppa taget och hantera konflikter lära sig icke-kontrollerande beteenden

20 IDAP Partnerkontaktens uppgifter Att ha en individuell kontakt med brottsoffret Stödja kvinnan och barnen med säkerheten i fokus Planera säkerhetsinsatser tillsammans med kvinnan Informera om IDAP och vad man kan vänta sig av det Fånga upp nya hot och kontrollbeteenden Informera och ge råd om samhällets resurser Vara en referens i bedömningen av mannens framsteg

21 IDAP Risk för återfall i våldsbrott Henrik Belfrage 2012 Tidigare våldsbrottslighet, uppväxt med våld Hot om våld eller upptrappning Attityder som stödjer eller ursäktar partnervåld Allvarliga relationella problem Problem arbetsliv Missbruk och eller psykiska problem Sårbarhetsfaktorer hos offret Ambivalent beteende till gärningsmannen Extrem rädsla Dålig tillgång till hjälp Farlig livssituation Personliga problem, psykiska, missbruk

22 ROS (Relationer Och Samlevnad) Behandlingsprogram för män dömda för sexualbrott

23 Sexuella våldshandlingar uppstår ur: Skam Ilska Förödmjukelse Degradering Negativt sinnestillstånd Låg självkänsla Maktlöshet och vanmakt Makt- och kontrollbehov Alkohol- och drogpåverkan

24 ROS-programmets sex komponenter Kognitiva förvrängningar Relationer, intimitet och social förmåga Empati och förståelse för brottsoffer Känslor och hur man hanterar känslor Sexuellt avvikande fantasier och tändningsmönster Egen riskanalys för återfall med självbiografi, övergreppsanalys och utlösande händelser. Frigivningsplanering med strategier för att hantera riskfaktorer.

25 Komponent - att hantera känslor Fokuserar inte enbart på hur man hanterar negativa känslor, utan också på hur man hanterar sexuell tändning och upphetsning i allmänhet Speciell uppmärksamhet kring om förövar-beteendet ger tillfredsställelse och erotisk känsloupplevelse

26 Om skam Är ofta central för sexualbrottslingar Problemet är inte skamkänslorna utan hur förövarna förnekar eller flyr från sina skamkänslor Flykten sker vanligtvis genom att man: undviker känslor som påminner om skammen attackerar andra självdestruktivitet drar sig undan eller isolerar sig Behandlingen går ut på att få personerna att acceptera skammen och bearbeta den med gruppen och terapeuten. När skammen går över i skuldkänslor väcks ofta istället en vilja att reparera

27 Riskfaktorer för återfall i sexuellt våld (dynamiska och statiska) Tidigare sex- eller våldsbrottslighet och domar Upptrappning Skador på offret, helt okänt offer, manligt offer Attityder som stödjer eller ursäktar brottet Extremt bagatelliserande/förnekande Social isolering, ökad ilska ökad sexuell upptagenhet Alkohol- drogmissbruk Psykopati Psykisk sjukdom Relationsproblem Problem i arbetslivet Saknar realistisk framtidplanering Negativ attityd till behandling

28 Brottsoffer: Kriminalvårdens insatser Brottsofferfokus i både IDAP och ROS utifrån våldshandlingar, övergrepp och offrets upplevelse Partnerkontakt Brottsoffersluss Brottsofferkonfrontationer

29 Brottsofferslussen Specialutbildad personal medverkar när offer besöker gärningsman Bedömning av förövarens förmåga till ansvar Bedömning av offret eller den besökande är besöket till gagn för offret offrets förmåga att möta gärningsmannen Inhämta bedömning från socialtjänst eller BUP när det gäller besök av barn Möjliggöra att offret vågar ställa svåra frågor och att inget lämnas åt tystnadens kultur

30 Erfarenheter av behandling i Kriminalvården Majoriteten av alla gärningsmän vill delta i behandling En del som förnekar behandling erkänner sina brott under behandlingen En del förnekar men deltar ändå i behandlingen Behandlingen inom straffets ram tydliggör ansvaret för brotten Kriminalvårdens brottsofferslussar vid besök skyddar barnen bättre än socialtjänsten när det gäller gärningsmannens umgängesrätt

31 Vad har klienterna tyckt om programmet? Tycker du att programmet i det stora hela har varit bra? Inte alls Mycket

32 Vad krävs för att behandla sexoch våldsbrottslingar? Man skall kunna hantera en brottslighet som väcker mycket avsky, fördömande, oro och ångest Man skall kunna möta förövarens förnekande, arroganta attityder och brist på empati Man skall kunna hantera starka känslor hos männen, såsom vrede, skuld, ångest, ensamhet och depression Man skall kunna tala om brotten på ett lugnt, sakligt och utforskande sätt

33 Behandlaren bör ha.. Personlig mognad God självkänsla Självkännedom Kunskap om klient och metod

34 Ett fall att lära av Blanda inte in behandling i en brottsutredning Använd inte pat för att bekräfta en teori Använd inte pat för att tillfredställa egna behov Se hela människan och inte valda delar Utnyttja inte delar av skriftligt material för att bekräfta en diagnos Motverka groupthinking Diskutera med oliktänkande