TRYGGHETSAKADEMIN. Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling

Transkript

1 TRYGGHETSAKADEMIN Professionell vidareutbildning och kompetensutveckling Som ett led i att utveckla det framtida trygghetsarbetet har Stiftelsen Tryggare Sverige bildat Trygghetsakademin. Den bärande tanken bakom Trygghetsakademin är att erbjuda professionell vidareutbildning och kompetensutveckling när det gäller frågor som handlar om hjälp, stöd och skydd till brottsdrabbade, om brottsförebyggande verksamhet och om trygghetsskapande åtgärder. Detta görs tillsammans med de ledande experterna inom sina respektive yrkesområden. Samtliga utbildningar och föreläsningar bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet samt anpassas utifrån olika aktörers behov, förutsättningar och önskemål. Detta för att säkerställa att de håller hög kvalitet och kommer till praktisk användning. De kan omfatta allt från enstaka föreläsningar till heldagsseminarier och längre kurser. Utbildningarna och föreläsningarna vänder sig till yrkesverksamma inom exempelvis rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan samt lokala brottsförebyggande råd, personer engagerade i kvinno- och brottsofferjourer, näringslivsrepresentanter, jurister, lokalpolitiker m.fl. För mer information om upplägg, priser och beställningar av utbildningar eller enstaka föreläsningar är ni välkomna att kontakta oss tel e-post: info@tryggaresverige.org Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsföre- byggande området. Arbetet är inriktat på att erbjuda nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar.

2 Presentation av utbildningar och föreläsningar Minnespsykologi och brottsdrabbades reaktioner och behov Mötet med den brottsdrabbade ställer ofta höga krav på såväl kunskap om som förståelse för den drabbades reaktion. Det kan t.ex. handla om varför den våldtagna kvinnan skuldbelägger sig själv för det inträffade eller varför den rånade unga mannen inte kan beskriva gärningsmannens utseende och klädsel. Kunskapen om hur människor uppfattar, minns och bearbetar starkt känslomässiga upplevelser är således central i det stödjande arbetet. Under utbildningen/föreläsningen diskuteras brottsdrabbades reaktionsmönster och minnets grundläggande funktioner, med hjälp av bland annat följande frågeställningar: Hur ser minnets grundläggande funktioner ut? Hur påverkas minnet av stark känslomässig stress? Hur kan man tolka förändringar i drabbades utsagor över tid? Hur fungerar minnet hos små barn? Varför skuldbelägger den drabbade sig själv för det inträffade? Hur förändras brottsdrabbades reaktioner över tid? Hur kan brottsdrabbade uppleva mötet med rättsväsendet? Hur påverkar bilden av ideala och icke ideala offer möjligheterna till hjälp, stöd och skydd? Vad är upprepad utsatthet för brott? Vad är utmärkande för särskilt utsatta och sårbara grupper av brottsdrabbade? Äldres utsatthet för brott Till skillnad från många andra grupper av brottsdrabbade är äldre är en så kallad särskilt sårbar grupp. Den fysiska och psykiska sårbarheten ökar med stigande ålder, likaså de konsekvenser övergreppen får. Brott mot äldre ger ofta upphov till allvarliga somatiska, psykiska och sociala konsekvenser. Fysiska skador kan ta lång tid att läka och känslomässiga skador kan bli kvar för alltid. Det kan vara svårt att ställa en korrekt diagnos, då symptombilden hos äldre kan vara otydlig. Skador och konsekvenser av övergrepp, såsom depressioner, sömnlöshet och benbrott kan enklare bortförklaras på grund av åldern hos den drabbade. Under utbildningen/föreläsningen beskrivs vad äldres utsatthet för brott är samt vad vi vet om omfattningen idag. Vidare beskrivs de konsekvenser brott mot personer över 65 år kan få. Här förs även en diskussion om hur viktiga samhällsaktörer så som polis, kommun, hälso- och sjukvård m.fl. kan arbeta för att uppmärksamma utsattheten hos denna grupp och tillhandahålla adekvat hjälp och stöd. 2

3 Brott i nära relationer - ett olösligt problem? Trots de senaste årens intensiva arbete med att förebygga brott i nära relationer drabbas fortfarande många personer av brott där gärningspersonen är en anhörig eller nära bekant. Inte sällan handlar det om kvinnor som utsätts för våld eller hot av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. En stor del av dessa kvinnor drabbas dessutom av upprepade brott, ofta i nära anslutning till det föregående brottet. Trots att mycket gjorts under senare år finns det således stora utvecklingsmöjligheter inom exempelvis polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården när det gäller att minska brottslighet och tillse att de drabbade för stöd, hjälp och skydd så att de i vart fall inte drabbas av nya brott. Under utbildningen/föreläsningen redogörs för hur ansvaret för omhändertagande av personer som utsatts för brott i nära relation utvecklats och vad denna utveckling innebär i praktiken. Särskild tonvikt läggs vid rättsväsendets samt socialtjänstens arbete med brott i nära relationer. Vidare beskrivs vad som utmärker olika grupper av drabbade och hur bilden av det ideala offret påverkar möjligheterna till hjälp, stöd och skydd. I samband med detta redogörs även för den viktiga kunskapen om upprepad utsatthet för brott (repeat victimization) och kopplingarna till arbetet med att förebygga brott och stödja dem som drabbats. Avslutningsvis diskuteras såväl kvarstående utmaningar som möjliga lösningar inom detta område. Stalkning Stalkning innebär att någon smyger sig på, övervakar och förföljer en annan person. Beteendet innefattar ofta upprepade kontakter som av den drabbade upplevs som mycket störande, kränkande, skrämmande och emellanåt även hotfulla genom både sitt innehåll och sin omfattning. Stalkning kan börja oförargligt med kärleksfulla kontakter och ömhetsbevis som sedan övergår till en närmast sjuklig besatthet. Gärningspersonen kan vara en arbetskamrat, en granne eller annan ytlig kontakt. Den vanligaste typen av stalkning handlar emellertid om en ex-partner som inte förmår att släppa taget. Under utbildningen/föreläsningen beskrivs stalkningens karaktär och omfattning samt dess konsekvenser för den drabbade. Här förs en diskussion om vilka möjligheter och skyldigheter samhället har att erbjuda den drabbade adekvat hjälp, stöd och skydd. Inte minst utifrån den nya lagen om olaga förföljelse och lagen om kontaktförbud. I samband med detta betonas även vikten av strukturerade hot- och riskbedömningar som ett verktyg i det stödjande och förebyggande arbetet. 3

4 Strukturerade hot- och riskbedömningar Under de senaste årtionden har betydelsen av ett aktivt brottsförebyggande arbete och ett utvecklat stöd till dem som drabbas av brott fått ökad uppmärksamhet inom såväl polis som samhället i övrigt. Forskning har fört med sig ny kunskap som i dag kan användas för att förebygga framtida brottslighet. Det är exempelvis numera känt att vissa grupper i samhället drabbas av brott i större utsträckning än befolkningen i övrigt och därför kan beskrivas som särskilt utsatta. Det har också uppmärksammats att det finns en liten grupp individer som drabbas av en stor andel av alla brott och därför är upprepat utsatta. Genom att sätta in åtgärder bland dem som redan drabbats skapas möjligheter att dels förebygga en inte oväsentlig del av alla brott, dels hjälpa dem som kanske bäst behöver stöd. Detta förutsätter emellertid att de åtgärder som vidtas är väl underbyggda och anpassade efter de för situationen unika behoven. En strukturerad hot- och riskbedömning utgör en praktisk, systematisk och standardiserad arbetsmetod för sammanställning av information med relevans för bedömning av återfallsrisker och planering av hjälp-, stöd- och skyddsinsatser för brottsdrabbade. Under utbildningen/föreläsningen presenteras de teoretiska grunderna för arbete med riskbedömningsinstrumenten SARA (våld mot partner), SAM (stalkning) och PATRIARK (hedresrelaterat våld). Vidare diskuteras hur detta arbete bedrivs idag inom polis och socialtjänst samt vilka hinder och möjligheter som finns inom detta område. Våld och hot i arbetslivet En trygg och säker arbetsmiljö är en grundläggande förutsättning för medarbetarnas välbefinnande, livskvalitet och allmänna hälsotillstånd. Under senare år har det emellertid visat sig att allt fler människor utsätts för våld, hot, trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med sin yrkesutövning. Den senaste Nationella trygghetsmätningen (Brå 2016:1) visar att våra arbetsplatser numera hör till de vanligaste brottsplatserna. Såväl kriminologisk som viktimologisk forskning, tillsammans med arbetsskadestatistiken, visar dessutom att vissa yrkesgrupper är mer utsatta än andra. Arbetsplatser som har till uppgift att vårda, skydda och ge omsorg om andra och där personalen i större omfattning konfronteras med aggressiva, drog- och/eller alkoholpåverkade personer utsätts i regel mer än andra yrkesgrupper för situationer som inbegriper våld och hot. Under utbildningen/föreläsningen behandlas bl.a. följande teman: Vad är våld och hot i arbetslivet? Hur kan våld och hot i arbetslivet förebyggas? Hur kan våld och hot i arbetslivet hanteras? Vilka konsekvenser kan våld och hot i arbetslivet medföra? 4

5 Brott och (o)trygghet i Sverige Under de senaste åren har en grövre och mer organiserad brottslighet fått fäste i Sverige. Som en konsekvens ökar brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel. Detsamma gäller övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier. Till det kommer gängkriminalitet, social oro och upplopp i vissa förortsområden. Det innebär att många kommuner står inför stora utmaningar under de kommande åren. Under utbildningen/föreläsningen ges en lägesbeskrivning av frågor som rör brott och (o)trygghet i Sverige. Vidare ges exempel på hur kommuner, fastighetsägare och andra aktörer kan minska brottsligheten och öka tryggheten med hjälp av nya idéer, nya lösningar och nya samverkansformer. Hur bygger vi ett tryggare samhälle? De senaste decenniernas utveckling i Sverige har medfört att brottsligheten och otryggheten har blivit ett allt större samhällsproblem. Detta har bland annat resulterat i en ökad efterfrågan på mer och bättre skalskydd. Ett exempel är så kallade gated communities, det vill säga bostadsområden som är avgränsade och stängda för allmänheten. Detta är en oroande utveckling som på sikt kan leda till minskad tolerans och ökad otrygghet. Utbildningen/föreläsningen tar sin utgångspunkt i begreppet trygghet. Vad betyder trygghet, vad påverkar individens trygghet och hur kan trygghet mätas? Under seminariet diskuteras hur trygghetsfrågorna kan integreras i det vardagliga brottsförebyggande arbetet och inte minst hur olika aktörer i lokalsamhället kan samverka för att öka tryggheten och minska brottsligheten. I detta sammanhang kommer bl.a. trygghet i boende, trygghet i kollektivtrafiken och trygghet i den offentliga miljön att uppmärksammas särskilt. 5